Länsstyrelsen Västernorrland. Årsredovisning 2014 Länsstyrelsen Västernorrland

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Årsredovisning 2014 Länsstyrelsen Västernorrland

2 Omslagsbild: Utsikt från Gåsnäsberget vid Mannaminne Foto: Jan Lindmark Diarienummer: Tryck: Länsstyrelsen Västernorrland Denna årsredovisning går att få i alternativt format

3 Innehåll Landshövdingen har ordet 5 Organisation 7 Resultatredovisning 8 Länsstyrelseinstruktion 2 9 Övrig förvaltning 10 Trafikföreskrifter 12 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 13 Regional tillväxt 18 Infrastrukturplanering 34 Hållbar samhällsplanering och boende 38 Energi och klimat 43 Kulturmiljö 46 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 49 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 53 Lantbruk och landsbygd 74 Fiske 81 Folkhälsa 85 Jämställdhet 89 Nationella minoriteter och Mänskliga rättigheter 96 Integration 100 Personaluppgifter 106 Året i siffror 109 Finansiell redovisning 124 Resultaträkning (tkr) 124 Balansräkning 125 Anslagsredovisning 126 Noter till resultaträkningen 127 Noter till balansräkningen 135

4

5 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Västernorrland är ett av fyra län där ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet fortfarande ligger kvar hos länsstyrelsen. Detta ger stora fördelar i arbetet med att verka för en hållbar utveckling genom att länsstyrelsen inom sig överblickar såväl utvecklings- som bevarandeperspektiv. Länsstyrelsen bedriver sitt utvecklingsarbete i nära samverkan med länets kommuner, landstinget, näringslivet, akademin och den civila sektorn. Inom Länspartnerskapet, bestående av ledande representanter för de olika aktörerna, koordineras och styrs arbetet med såväl regional utveckling som landsbygdsutveckling. Arbetet med integration och etablering av nyanlända från olika delar av världen är av största vikt för vårt län. Samtliga kommuner tar ett stort ansvar i etableringsarbetet. Samarbetet och samverkan med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är intensivt. För ett län som Västernorrland med minskande befolkning utgör utrikes födda en strategiskt viktig förutsättning för positiv utveckling. Länsstyrelsens utvecklings- och samordningsansvar har här stor betydelse. Den ekonomiska utvecklingen för Västernorrland påverkas av att delar av länets näringsliv är exportintensiv och konkurrenskraften är beroende av den svenska kronans relativa styrka. För den viktiga skogsindustrin fortsätter efterfrågan att sjunka på tidnings- och tryckpapper, en förändring som kopplas till övergången mot elektroniska media. Länets företag visar på en genomsnittligt mycket god konkurrenskraft, inte minst bland medelstora företag. Däremot är viljan till expansion mindre än på andra håll. Att stimulera länets företag till expansion och utveckling är en viktig utvecklingsfaktor. Det är glädjande att efterfrågan på företagsstöd till expansionsinvesteringar ligger kvar på en historiskt hög nivå. Vad gäller arbetslösheten ligger länet kvar på höga nivåer vid en nationell jämförelse. Detta gäller framför allt ungdomar och utrikes födda. Denna situation är utmanande, eftersom den leder till betydande utflyttning av dessa grupper. Därmed behålls och förstärks en negativ befolkningsutveckling och en demografisk skevhet med hög medelålder. Länets Regionala Utvecklingsstrategi, RUS, har som sina övergripande mål att skapa en ökande befolkning och en mer balanserad demografi samt att skapa ökad innovationsförmåga. Under året har arbetet fortsatt med att ta fram handlingsplaner för att förverkliga strategins målsättningar. Parallellt med detta har förberedelserna för kommande programperiod för EU:s regional- och socialfonder, interregprogram med mera slutförts. Besöksnäringen fortsätter att utvecklas positivt i länet. Flera projekt som länsstyrelsen finansierat, har stimulerat till satsningar inom området. Besöksstatistiken fortsätter att förbättras i bättre takt än vad som gäller riket som helhet. En viktig faktor för utveckling är tillgången till elektronisk infrastruktur. Satsningarna på bredbandsutbyggnad i länets glesare delar har fått ett kraftigt uppsving tack vare god medelstilldelning från Jordbruksverket och PTS. Länet arbetar intensivt för fortsatt utveckling av förnybara energikällor och innovativ energiteknik. Arbete pågår med ett flertal vindkraftparker i länet. I länstransportplanen prioriteras satsningar på fortsatt utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur. I vårt län behöver alla trafikslag utvecklas, järnväg, väg, flyg och sjöfart. För utvecklingen av länets glesare delar är jordbrukets konkurrenskraft av största betydelse. Länsstyrelsen har under ett antal år satsat betydande resurser på uppbyggnad av bland annat animalisk produktion och mjölkproduktion. Satsningar sker också på projekt syftande till att öka intresset och förutsättningarna för lokal matproduktion. 5

6 Arbetet med skydd av värdefull natur genom avsättning till naturreservat har tagit fart under året tack vare att länet kunnat utnyttja bytesmark inom det så kallade ESAB-paketet. Föreliggande årsredovisning ger en god bild av länsstyrelsens många och varierande uppgifter och om de goda resultat som åstadkommits under året. Det är glädjande att kunna konstatera att länsstyrelsens ekonomi även i år är i god balans. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar att vi genom fortlöpande effektiviseringsarbete klarar att kombinera god kvalitet i vårt arbete och god service till länsborna. Tack vare goda insatser från medarbetare inom alla områden är jag stolt över de resultat som redovisas från länsstyrelsens många skiftande verksamhetsområden. Sten-Olov Altin Vikarierande landshövding 6

7 ORGANISATION Länsstyrelsen Västernorrland är organiserad i tio enheter och en ledningsstab. Länsstyrelsen är även Vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten ansvarar för förvaltningen av vattenmiljön i distriktet och samordnar miljöarbetet enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Länsstyrelsen är en enrådsmyndighet med ett rådgivande insynsråd bestående av åtta ledamöter. För att skapa förutsättningar för en gemensam plattform och tydliggöra vad vi vill uppnå så har en vision fastställts för den samlade verksamheten med fem viktiga områden kopplat till denna. Vi är en utvecklingsinriktad myndighet som bygger ett hållbart samhälle Med hållbarhet menar vi ett samhälle med en positiv utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. De särskilt viktiga områdena är: Helhetsperspektiv - Vår verksamhet genomsyras av helhetsperspektiv. Vi har förståelse för vårt samlade uppdrag och hur våra olika expertisområden bidrar till det. Kunder och medborgare - Vi är serviceinriktade i våra kontakter. Vi möter våra kunder vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Det vi levererar är sammanvägt, rättsäkert och håller god kvalitet. Bilden av länsstyrelsen - Vi är en välkänd organisation med stort förtroende hos allmänheten, uppdragsgivarna och övriga intressenter. Arbetsformer Våra arbetsformer stimulerar kreativitet, utvecklingsförmåga och samverkan. Våra processer är effektiva och säkerställer att den samlade kompetensen i vår verksamhet tas tillvara. Arbetsplatsen - Vi är ett föredöme vad gäller arbetsmiljö, lika villkor och utvecklingsmöjligheter. 7

8 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 resp. juni Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas från och med årsredovisningen för Indikatorerna ingår i den gemensamma årsredovisningsmallen och återfinns under det område de hör till. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet gjorde Länsstyrelsen i Örebro en mindre uppföljning av erfarenheterna av indikatorerna. Sammantaget var erfarenheterna relativt positiva. För de indikatorer som inte har något värde för 2014 ska endast värdena för kommenteras i årsredovisningen Värdena för 2014 kommer i dessa fall att levereras först i samband med årsredovisningsarbetet Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2014 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 8

9 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Helhetssyn och samordning är grundläggande begrepp för att bidra till en hållbar regional utveckling. Ett tvärsektoriellt arbetssätt är således en viktig utgångspunkt för länsstyrelsens arbete. Länsstyrelsens samordningsansvar för såväl länsutvecklingsarbetet som för den statliga verksamheten i länet innebär flertalet initiativ och insatser inom en rad olika sakområden. Ett tvärsektoriellt arbetssätt och ett utnyttjande av den breda kompetens som finns inom länsstyrelsen främjar helhetssynen och en hållbar utveckling i länet. Länsstyrelsens verksamhet berör en mängd olika samhällsområden och inom samtliga dessa verksamheter genomförs insatser som syftar till att regionalisera de nationella målen, vilket också redovisas under respektive sakområde i årsredovisningen. Detta gäller såväl myndighetsutövande insatser som tillståndsgivning och tillsyn, som de mera utvecklingsinriktade insatserna som exempelvis informationsinsatser, bidragsgivning, utbildningsinsatser, projektverksamhet med mera. Vidare redovisas även de länsstyrelsegemensamt fastställda indikatorerna inom olika samhällsområden med tillhörande kommentarer kring länsstyrelsens verksamhet och genomförda insatser, under respektive sakområde. 9

10 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 3,6 åa 2,7 åa 3,1 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 7,4 åa 6,9 åa 8,2 åa Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,7 % 4,7 % 5,8 % Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt tkr tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,0 % 7,4 % 7,2 % Antal ärenden, inkomna och upprättade st st st Antal beslutade ärenden st st st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 10 st 10 st 3 st Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) tkr tkr tkr Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 207, Lönegaranti (Fylls i med tillhörande fotnot av de 87 länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 207 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 84. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Årsarbetskraften är högre 2014 än föregående år, vilket framförallt beror på valen i maj och september, eftersom rösträkningen tar veckor och utförs av ett stort antal medarbetare men även mycket extrainsatt personal på timbasis. En förstärkning av personalen har också skett när en deltidstjänst ersatts av en heltidstjänst under hösten. Under 2015 kommer också viss verksamhet från andra delar av länsstyrelsen (bygdemedel) att föras över till följd av detta. Verksamhetskostnaderna har minskat jämfört med föregående år, den ökade kostnaden under 2013 har sin grund i utvecklingen av en geografisk e-tjänst i form av en Älgportal. Minskningen inom bidragsutbetalningar kan i sin helhet förklaras av minskade lönegarantiutbetalningar. En länsstyrelsegemensam brukarundersökning har genomförts under året inom området lönegarantiutbetalningar. Sammantaget konstateras att Länsstyrelsen Västernorrland erhållit höga betyg för vårt arbete inom lönegarantihanteringen. Nöjdindexet ligger på 84 vilket är högst i jämförelse med övriga länsstyrelser. De delområden som trots allt fick något sämre resultat handlar om hur vi kommunicerar med våra kunder. Utifrån resultatet har ett antal förslag på förbättringsåtgärder tagits fram. Andra väsentliga prestationer och resultat Den höjda tillsynsfrekvens som genomfördes inom ett antal områden under 2013, främst på grund av övertagande av ansvar från Jämtlands län, har inte krävts I stället har all verksamhet inom området övrig förvaltning fått anpassas till genomförandet av valen till Europaparlamentet i maj och till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige i september. Förberedelsearbetet till valen, se särskilt under Länsstyrelseinstruktion 4 p.1, har pågått på minst heltid under hela kalenderåret och eftersom detta genomförs av den ordinarie personalen inom övrig förvaltning har anpassningen 10

11 inneburit att planerad tillsyn fått begränsas och att proaktiva insatser såsom förbättrade informationsoch kommunikationskanaler för medborgare och företag har fått anstå. Länsstyrelsen har också erfarit ökade handläggningstider inom flera områden, såsom för ansökningar om utströende av aska och granskning av årsredovisningar av stiftelser. Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska i samråd med berörda myndigheter och intressenter utarbeta regionalt anpassade finansieringsformer som möjliggör för älgförvaltningsområden i hela landet att regelbundet genomföra inventeringar. Skogsbruket genom skogsbrukets branschråd (skogsindustrin, skogsägarföreningarna, Sveaskog, Bergvik) kom under årets första månader preliminärt överens om en finansieringsmodell för inventeringar av betesskador på skog i Sverige. Den preliminära överenskommelsen är planerad att ersättas av en formell överenskommelse under Länsstyrelsen har följt processen ur ett regionalt perspektiv. Länsstyrelsen avser att fortsätta följa förloppet för att bidra till att data som är viktig för älgförvaltningen, skogsbruket och biologisk mångfald samlas in. Länsstyrelseinstruktion 4 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen Verksamheten har helt dominerats av det så kallade supervalåret med val till Europaparlamentet i maj och val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige i september. En valansvarig jurist och två handläggare har genomfört förberedelsearbetet fullt ut under året, vilket bland annat innefattar fastställande av valkretsarna, röstlängd och administration av deltagande partier och deras kandidatlistor samt ett tätt samarbete med och utbildning av kommunernas valnämnder. Den slutliga röstsammanräkningen har genomförts för alla fyra valen, en uppgift som pågår under dag- och kvällstid alla dagar i veckan närmast efter valdagarna och, som för det sista valet som räknas, landstingsvalet, är genomfört efter cirka fjorton dagar. Röstsammanräkningen har som tidigare val utförts av extra personal såväl internt från länsstyrelsens övriga enheter som av externt rekryterade personer. Både förberedelsearbetet inför valen och rösträkningen med tillhörande efterarbete har förlöpt mycket väl, utan några incidenter eller klander av resultatet. Att genomföra två stora val på detta sätt samma år, inom ramen för befintlig organisations- och finansieringsmodell, har varit påfrestande för den övriga verksamheten på området. Inte minst gäller detta för handläggningstiderna. 11

12 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,4 åa 0,3 åa 0,1 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,1 åa 0,3 åa 0,5 åa Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,3 % 0,3 % 0,3 % Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 467 tkr 474 tkr 483 tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,3 % 0,2 % 0,3 % Antal ärenden, inkomna och upprättade 109 st 92 st 97 st Antal beslutade ärenden 115 st 70 st 108 st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 st 0 st 0 st Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Årsarbetskraften är på det stora hela oförändrad under Ny sträckning av E4 på cirka 20 km och bron över Sundsvallsfjärden invigdes under året, vilket krävde relativt många nya och ändrade föreskrifter. Ett större antal gamla ärenden från 2013 avslutades under senhösten vilket avspeglas i att antalet beslutade ärenden är väsentligt högre än året innan. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har under året i huvudsak hanterat ansökningar om tävling på väg och ärenden om lokala trafikföreskrifter. Gemensamt för alla ärendetyper inom området är ett högt tryck från allmänheten för upplysningar om gällande regler och besked om ärendehanteringen. Till detta har i år kommit arbetet med de allmänna valen, en uppgift som utförs av samma personal och enhet, vilket bidragit till ökade handläggningstider på området. Inom verksamheten förekommer inte sällan remisser att besvara och möten med andra myndigheter. Kopplingen till andra funktioner inom länsstyrelsen är påtaglig, främst till miljö, näringsliv och samhällsplanering. Arbetet med att bygga upp kompetens och utveckla förmågan att tillvarata länsstyrelsens samlade ambitioner i ärendehanteringen har fortsatt, bland annat genom förbättrade interna rutiner. 12

13 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 1,2 åa 1,2 åa 1,2 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 7,3 åa 6,6 åa 6,5 åa Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,4 % 3,8 % 4,0 % Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt tkr tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,5 % 3,9 % 3,7 % Antal ärenden, inkomna och upprättade st st st Antal beslutade ärenden st st st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 3 st 1 st 1 st Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 tkr 0 tkr 0 tkr Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28261, Djurskydd (djurskyddskontroll normalkontroller) 3) 50 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 58. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har under 2014 satsat på djurskydd för att kunna möta de nationella målen för djurskyddsverksamheten för åren Dessutom har länsstyrelsen fokuserat på att öka antalet livsmedel- och foderkontroller samt genomföra kontroll av fler branscher vilket krävt mer resurser. Länsstyrelsen deltog i den gemensamma brukarundersökningen för verksamhet normalkontroll. Västernorrland låg åtta punkter under rikssnittet på Nöjd-Index. Svarsfrekvensmålet uppnåddes inte. Påståenden där Länsstyrelsen Västernorrland fått positiv bedömning är engagemang och bemötande. Kunden upplever sig få god information efter kontroll och är mycket nöjda med handläggningstiden. Detta är viktiga områden som också ska behållas. Förbättringsområden är svarstiden per e-post, webbplatsen samt att det var svårt att förstå beslut/yttrande. Utifrån de fria svaren kan man utläsa att många anser att handläggarna är mycket kompetenta inom lagar och föreskrifter men har sämre kunskaper inom praktisk djurhållning. De åtgärder som ska genomföras för att förbättra ovanstående punkter är bland annat att skapa en informationsbroschyr som ska lämnas vid varje kontrollbesök som beskriver processen och dess steg. Dessutom ska en genomgång och utvärdering av alla handläggares kompetens genomföras och analyseras via metoden kompetensrosen. Samsynsutbildningar och parallellkontroller ska genomföras under året för likriktade kontroller. Andra väsentliga prestationer och resultat Under året har en omorganisation genomförts som innebär att arbetet med livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor flyttades från Förvaltningsenheten för att istället slås samman med jordbrukarstödsverksamheten till Enheten för Jordbrukarstöd och veterinär. Flytten av kontrollverksamheten inom djurskydd, foder- och livsmedelskontroll har medfört samordningsvinster i 13

14 form av färre antal besök hos den enskilde brukaren när det gäller till exempel kontroll av fullständiga tvärvillkor. Livsmedels- och foderkontroll Det har anordnats två länsmöten för kommunal livsmedelskontroll under året med närvaro av livsmedelsinspektörer från alla kommuner i länet vid båda mötena. Livsmedelsverket har medverkat vid dessa möten. Vid vårmötet lämnade Livsmedelsverket information om den nya informationsförordningen som nu har trätt i kraft. Vid höstmötet informerade Livsmedelsverket om de anläggningar där de övertagit kontrollansvaret från kommunerna och om nya anläggningar under Livsmedelsverkets kontroll i länet. Länsstyrelsens livsmedelskontroll inom primärproduktionen, där hela lagstiftningsområdet har kontrollerats, har ökat från 8 till 36 kontroller. Kontrollerna har utförts i samband med djurskyddskontroller och vid kontroll av fullständiga tvärvillkor. Därutöver har kontrollerna även samordnats med foderkontrollen. Kontroll har även bedrivits av potatis- och fiskodling, branscher som inte tidigare haft livsmedelskontroll. Kontroll av fiskodlingar har samordnats med Livsmedelsverkets provtagningsuppdrag vid odlingarna. Länsstyrelsen har deltagit i Livsmedelsverkets kontrollprojekt av spårbarhet av Östersjölax. Projektets syfte var att försäkra sig om att lax från Östersjön inte exporteras. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland har haft ett möte med Norrmejerier där samsyn av bedömningarna mellan mejeriets kvalitetssäkringssystem, IP Sigill, och länsstyrelsernas livsmedelskontroll hos mjölkproducenter har diskuterats. I syfte att öka kompetensen har länsstyrelsen deltagit som observatör vid Livsmedelsverkets revision av livsmedelskontrollen i Örnsköldsviks kommun. Revisionen var kombinerad med en skuggrevision av ett bageri. Länsstyrelsen har även deltagit i Livsmedelsverkets utbildnings- och informationsdagar om revision. Tre personer från länsstyrelsen har deltagit i kursen om fodersäkerhet anordnad av Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Foderkontrollerna har utförts vid kontroll av fullständiga tvärvillkor och vid djurskyddskontroller. Antalet foderkontroller har ökat från 18 till 34. Djurskyddskontroll Länsstyrelsen har under året gjort en kraftfull insats för att effektivisera djurskyddsverksamheten. Den nya länsveterinären har fått ett samordningsansvar för djurskyddshandläggarnas arbete. Detta har inneburit en förbättrad samordning av handläggarnas arbete och prioritering av ärenden samt även översyn av rutiner och riskuttag för normalkontroller med mera. En utökning av antalet handläggare gjordes vid halvårsskiftet. Detta för att ha möjlighet att närma oss målet att minst 50 procent av genomförda kontroller ska vara normala (planerade) kontroller, enligt den nationella kontrollplanen och Jordbruksverkets allmänna råd (L44). Under 2013 låg den andelen enligt Jordbruksverkets djurskyddsstatistik på 31 procent. Resultatet har förbättrats för 2014 och hamnar på 39 procent men det återstår fortfarande arbete för att nå målet. Under året har Jordbruksverkets riskvärderingssystem, SToRK, använts vid samtliga uttag av normalkontroller. Det har lagts fokus på att genomföra normalkontroller och att uppföljande besök ska göras i rimlig tid för att säkerställa att kontrollen har avsedd effekt. Ett lyckat projekt som genomförts under året är kontroll av länets samtliga zoobutiker. För största möjliga samsyn och likabehandling har detta projekt utförts av två handläggare som gemensamt utfört samtliga kontroller. Överlag håller länets zoobutiker en god standard ur djurskyddssynpunkt. Antalet inkomna anmälningar ligger i nivå med föregående år. Andelen som har hanterats administrativt utan att utföra kontroll ligger på strax under 30 procent. Andelen obefogade anmälningar ligger tyvärr fortfarande högt, runt 55 procent. Målet i den nationella kontrollplanen är att högst 20 procent av anmälningarna vid kontroll ska visa sig vara obefogade. För att närma sig målet 14

15 har länsstyrelsen arbetat med att förbättra anmälningsmottagningen. Det finns flera anledningar till att så stor andel anmälningar visar sig vara obefogade. Dels kan det finnas en del okynnesanmälningar beroende på osämja, dels kan det ibland finnas brister som inte går att påvisa vid ett besök. Till största delen beror det nog ändå på okunskap om hur djur får hållas enligt lagstiftningen. I övrigt kan nämnas: när det gäller samordning med externa aktörer har som brukligt två möten hållits med LRFs omsorgsgrupp. På grund av polisens omorganisation så avböjde de möte under hösten men detta återupptas under 2015 länsstyrelsens djurskyddshandläggare har medverkat vid en kurs för fårägare länsveterinärerna har medverkat vid Norrmejeriers kretsmöte i Ångermanland elever vid Real-gymnasiet i Sundsvall har fått information om arbetet som djurskyddshandläggare länsstyrelsen initierade en reportageserie i Tidningen Ångermanland om djurskydd som publicerats under hösten Projektet Djurs utsatthet i misshandelsrelationer som inkluderar länsstyrelsen, polisen, socialtjänsten, kvinnojourer, ideella djurskyddsorganisationer, praktiserande veterinärer och andra aktörer, har fortsatt under året. Arbetsgruppen har haft två möten under 2014 och diskuterat det praktiska samarbetet mellan olika aktörer samt påbörjat framtagandet av checklistor att använda i olika situationer. En av länsveterinärerna har deltagit på ett seminarium i ämnet djurs utsatthet vid våld i nära relationer anordnat av Svenska Djurskyddsföreningen och Se Sambandet. 15

16 Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer inom djurhälsopersonalen i länet (st) 1) Ca 50 varav män (st) varav kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) ,3 4,4 3,9 varav män (åa) 0,2 0 0 varav kvinnor (åa) 5,1 4,4 3,9 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister 1) Vet@bas. Dessa siffror visar antal veterinärer som är bosatta i länet den 31 december. Siffrorna belyser därmed inte hur många som är kliniskt verksamma i länet då den innehåller både pensionärer och veterinärer som arbetar i andra län. Antalet veterinärer är inte jämförbart med tidigare år. Kommentar tabell 1.1 Antalet årsarbetskrafter som arbetar med djurskyddskontroll har stigit betydligt. Från halvårsskiftet utökades personalstyrkan med en djurskyddshandläggare för att hinna med uppdraget att göra fler normala (planerade) kontroller. Administrativ kontroll av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning har inte kunnat utföras då Distriktsveterinärernas nya journalföringssystem inte har levererat läkemedelsdata till Jordbruksverket. Tillsynsbesök har utförts hos tre av länets sju godkända hovslagare. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen Antal beslut om omhändertagande enligt 31 djurskyddslagen 4 15 Antal beslut om omhändertagande enligt 32 djurskyddslagen 1) Antal beslut i ärenden enligt 29 djurskyddslagen 2) 5 varav antal beslut om djurförbud 3) 5 9 Antal ansökningar om upphävande av beslut om djurförbud som har 4 kommit in Antal beslut om djurförbud som har upphävts helt eller delvis 1 1 Antal åtalsanmälningar 7 10 Totalt antal anmälningsärenden som kommit in Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 1) Här ska enbart de beslut räknas med som länsstyrelsen fattat. Omhändertaganden som polisen gjort ska endast räknas med om de fastställts av länsstyrelsen. 2) Här räknas alla prövningar in som resulterat i ett beslut av länsstyrelsen oavsett om beslutet inneburit att en person fått djurförbud eller inte. 3) Här räknas enbart in de beslut som resulterat i att någon fått förbud att ha hand om djur. Kommentar tabell 1.3 Vi ser en minskning i antalet omhändertaganden som i stort beror på att det under 2013 gjordes en insats med att följa upp djurhållare som trots upprepade förelägganden fortfarande hade stora brister i sin djurhållning. Av de omhändertaganden som gjorts under 2014 gäller 86 procent övergivna och

17 förvildade katter. Siffran för totalt antal anmälningsärenden är inte samma siffra som rapporteras till Jordbruksverket (380 st.) eftersom de i sin rapportering exkluderar anmälningsärenden som avslutas med avskrivs, beslut sker i annat ärende och överlämnad. Länsstyrelseinstruktion 4 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen utövar tillsyn av djurhälsopersonal och kontroll av läkemedelsanvändning på gårdsnivå vad gäller livsmedelsproducerande djur. Tillsyn av djurhälsopersonal Länsstyrelsen har under året utfört administrativ kontroll av de veterinärer som förskriver läkemedel för så kallad villkorad läkemedelsanvändning där djurägaren har rätt att sätta in viss medicinering utan föregående veterinärundersökning. Kontrollen har starkt försvårats av att Distriktsveterinärerna har bytt journalsystem vilket inneburit att rapporteringen av läkemedelsanvändningen i dessa besättningar inte har fungerat. Inga uppgifter om läkemedelsanvändning har kommit in i Jordbruksverkets datasystem DAWA. Länsstyrelsen har påtalat detta för Distriktsveterinärernas systemansvariga person och det arbetas med att lösa problemet. Länsstyrelsen i Västernorrland har, i samverkan med Jordbruksverket, vid två tillfällen genomfört en utbildning via webben (LYNC) för landets länsveterinärer i användning av Jordbruksverkets datasystem DAWA. Utbildningen var en del i det länsstyrelsegemensamma kontrollprojektet LÄRA, inom villkorad läkemedelsanvändning. Vad gäller övrig djurhälsopersonal så har länsstyrelsen utfört tillsynsbesök hos tre av länets sju godkända hovslagare. Inga brister uppmärksammades. Läkemedel på gård Kontroll av läkemedelsanvändning på gårdsnivå har utförts hos två djurhållare utan anmärkning. Smittskydd Vad gäller smitskyddsfrågor har länsstyrelsen haft kontinuerlig och noggrann övervakning av smittskyddsläget i länet, nationellt och i vissa fall internationellt. Under hösten beslutade Jordbruksverket om restriktioner på grund av utbrotten av fågelinfluensa i norra Europa. Restriktionerna innebar i korthet att alla tamfåglar i hela landet måste hållas inomhus. Hobbyfåglar får dock vistas utomhus om de utfodras inomhus eller under tak. I länet har det under året rapporterats om misstanke på Newcastle Disease hos höns som dock visade sig vara Infektiös Laryngotrakeit. Det har konstaterats två fall av MRSP 1 hos hundar i länet. Inget fall av MRSA 2 har rapporterats. Hygien Jordbruksverket utfärdade under 2013 nya föreskrifter om hygien för att minska risken för överföring av smitta mellan djur och människor samt mellan djur. En del i denna lagstiftning kräver att verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård ska ha framtagna hygienplaner från och med den 1 april Länsstyrelsen har under hösten inhämtat hygienplaner från de verksamheter som behöver ha dessa i skriftlig form för att kunna bedöma dessa i samband med annan tillsyn av verksamheten. En annan del i lagstiftningen kräver att verksamheter som bjuder in allmänhet till närkontakt med djur ska anmäla denna besöksverksamhet till länsstyrelsen. Under året har länsstyrelsen informerat ridskolor i länet om de nya bestämmelserna för att få in fler anmälningar om besöksverksamhet. 1 meticillinresistent Staphylococcus pseudintermedius 2 meticillinresistent Staphylococcus aureus 17

18 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 7,1 åa 9,0 åa 8,2 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 10,2 åa 13,3 åa 14,4 åa Andel av totala årsarbetskrafter (%) 9,0 % 10,9 % 11,6 % Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt tkr tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 12,9 % 15,4 % 16,6 % Antal ärenden, inkomna och upprättade 473 st 512 st 577 st Antal beslutade ärenden 517 st 550 st 601 st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 4 st 6 st 7 st Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) tkr tkr tkr 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet årsarbetskrafter har minskat vilket följer av att flera medarbetare har gått i pension inom näringslivsenheten under En viss återbesättning har skett men ej fullt ut. De senaste årens arbete med att effektivisera verksamheten har fått genomslag varför det ej varit aktuellt att under 2014 fullt ut kompensera för de som har gått i pension. Uppstarten av regionalfonden under 2015 kommer att ställa krav på resurser samtidigt som arbetet med utbetalningar inom 1:1 anslaget förväntas öka under Kostnaderna för verksamheten har minskat vilket följer naturligt av ovanstående beskrivning av utvecklingen samt att projekt som enheten har ansvarat för har avslutats under året. Antalet ärenden minskar något vilket kan förklaras till viss del av minskat antal ärenden kopplat till regionalfonden. Antal ärenden äldre än två år fortsätter att minska vilket är positivt. Utbetalningarna har ökat från 2013 års nivå. Ökningen är förväntad då 2014 och 2015 är de sista åren vad gäller medfinansiering av projekt inom regionala fonden. Andra väsentliga prestationer och resultat Under 2014 har ett arbete inletts för att förbättra kundbemötandet inom näringslivsenheten. Arbetet följer efter flera års arbete med att implementera lean i verksamheten. Fattade beslut på enheten har under 2014 lagts ut på länsstyrelsens hemsida. Syftet är att öka intresset för stöd i olika former samt att göra kort information om besluten tillgängliga för allmänheten. Under året har stödmottagare som fått beslut bjudits in till en beslutsgenomgång i samband med beslutet. Vid mötet görs en genomgång av beslutet, villkor etc. Mötet ger ett bra tillfälle att tillsammans med stödmottagaren diskutera frågor, informera om vanliga fel vid redovisning etc. Ett av syftena med mötet är att minska de fel som kan uppkomma när stöden ska redovisas. Under 2014 har länsstyrelsen vid flera tillfällen informerat om hur företagsstöd inom anslag 1:1 fördelas till kvinnor respektive män. Detta är en viktig uppgift då det förekommer uppgifter om att stöden fördelas olika beroende på kön. Länsstyrelsens genomgång visar att det inte finns någon skillnad i stöd beroende på kön. Detta utifrån avslagsprocent utifrån kön samt skillnaden mellan hur stor andel av sökt stöd som beviljas utifrån kön. Länsstyrelsen har under flera år aktivt arbetat med frågor kring jämställdhet i stödgivning och ser vikten av att fortsätta det arbetet. Länsstyrelsen har under året deltagit i ESVs uppdrag kring effektivisering av kärnverksamheten med 18

19 exempel på effektiviseringar från arbetet med handläggning inom anslag 1:1 och landsbygdsprogrammet. Återrapportering regleringsbrev RB 20. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Länsstyrelsen i Västernorrland har sedan en länge en fungerande samverkan med andra myndigheter i länet, samverkan fortsätter att utvecklas. Det gäller på högsta strategiska nivå, i länspartnerskapet, där flertalet myndigheter aktivt deltar i den övergripande samordningen av länets tillväxtarbete, men framförallt i det sektorsinriktade arbetet där andra myndigheter frekvent deltar i det konkreta arbetet med att länets utveckling. Det gäller bland andra Trafikverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Post- och telestyrelsen. Länsstyrelsen i Västernorrland har under ett antal år arbetat konkret och fokuserat i ett unikt samarbete mellan sexton statliga verk och där länsstyrelsen ansvarat för den praktiska sammanhållningen av projektet Myndighetsnätverket. Samarbetet fokuserar på säkerställande av kompetensförsörjning och samordning av utbildning. Detta mycket framgångsrika samarbete har drivits i projektform, men har nu utvecklats och under året övergått i en permanent organisation. Det i sig är ett bevis på nyttan och behovet av sådant samarbete. Myndighetsnätverkets samverkansarbete har även använts som ett gott exempel inom andra delar av statsförvaltningen. Nätverket Länsstyrelsernas Energi och KlimatSamordning (LEKS) är ett viktigt stöd i arbetet med de regionala energi- och klimatstrategierna. Inom nätverket diskuteras olika energiprojekt och deltagarna tar del av varandras erfarenheter inom arbetsområdet. Länsstyrelsen Västernorrland är aktivt i nätverket och har medverkat vid samtliga möten och konferenser under den tid som tjänsten som energi och klimatstrateg ej varit vakant. Nätverket bidrar även till samverkan med andra statliga myndigheter inom området såsom Energimyndigheten och Naturvårdsverket. För att få en ökad samverkan i Norra Sverige har ett nätverk mellan energi- och klimatsamordnare i de fyra nordligaste länen Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten startats. De fyra nordligaste länen har flera gemensamma frågor kopplat till likartad industristruktur och gles bebyggelse. Nätverket har haft två möten och planerar för en fortsatt samverkan. Länsstyrelsen Västernorrland har under året även deltagit aktivt i det av Näringsdepartementet koordinerade nätverket för innovation och forskning (FoI-RnD nätverket). Nätverket är en viktig plattform för informationsutbyte och lärande för länsstyrelsen där regionala-, nationella- och EUperspektiv knyts samman och diskuteras. Nätverket är en värdefull källa för information och kontakter inte bara mellan de olika länsstyrelserna, utan också flertalet andra myndigheter som deltar vid träffarna, bland andra Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten och olika departement. Nätverket träffas fyra gånger per år. Länsstyrelsen har under året varit en drivande kraft i ett samarbete kring analys och gemensamt lärande i de fyra nordligaste länen kallat Analyssamverkan Norr. Analyssamverkan Norr vill verka för att skapa ett formellt samarbete kring analys för att öka den gemensamma kunskapen och stärka lärandet kring norra Sveriges förutsättningar för framtida utveckling. Deltagare i processgruppen under 2014 har varit representanter från Länsstyrelsen Västernorrland, Region Västerbotten, Regionförbundet Jämtland och Landtinget Norrbotten. Under året har processgruppen inom Analyssamverkan Norr haft fyra möten (Stockholm, Härnösand, Umeå och Östersund) och ett flertal telefon/videomöten. Vid dialogmötet i Umeå den 18 juni deltog en bredare grupp bestående av analytiker och ledande tjänstemän från de olika aktiva länen/regionerna samt en representant från Näringsdepartementet. Ett förslag på ramverk och organisation har tagits fram (december 2014) för att 19

20 strukturera samverkan kring gemensamma analysunderlag. Förslaget till ramverket kommer att diskuteras och arbetet planeras i början av Ytterligare intresserade kommer att bjudas in för deltagande i samverkan. Länsstyrelsen har under 2014 deltagit i Post- och telestyrelsen (PTS) arbetsgrupp för mobilt bredband i hela landet. Länsstyrelsens projekt Nya digitala perspektiv har i samverkan med PTS arbetat för att harmonisera tillstånd och villkorshandläggning när det gäller nya etableringar av främst 4G-master i länet. Länsstyrelsen har, som en del av sin samverkan med PTS, hittat former för offentlig-privat samverkan. Under hösten 2014 samlade länsstyrelsen och PTS gemensamt länets kommuner för att diskutera effektivare samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Länsstyrelsen har ansvarat för uppdragen att samordna framtagandet av det regionala operativa programmet för Mellersta Norrland gällande Regionalfonden och att sammanställa en regional socioekonomisk analys som underlag för det nationella socialfondsprogrammet samt att utarbeta en handlingsplan för Europeiska Socialfonden för Mellersta Norrland. Detta har genomförts i nära samverkan med Regionförbundet Jämtland. Det operativa arbetet med uppdragen inom de Europeiska Regional- och Socialfonderna inleddes under våren 2013 och avslutades i slutet av Samarbetet rörande regionala analyser och utformningen av program och planer har bidragit till att ytterligare förbättra den länsövergripande samverkan i arbetet med regionala tillväxtfrågor. I arbetet med det operativa programmet för Europeiska Regionalfonden har Tillväxtverket varit en viktig samverkansaktör. Tillväxtverket har bidragit med underlag till bland annat avsnittet som beskriver strategier för programmet. Dessutom har programlogiken förbättrats genom dialog och utbyte av synpunkter mellan länsstyrelsen och Tillväxtverket. Samarbetet under programskrivningsfasen har lagt grunden för ett fortsatt konstruktivt samarbete under programmets genomförandefas. Svenska ESF-rådet, som sedan tidigare är en etablerad samverkansaktör, har bidragit med råd och synpunkter i framtagningen av den regionala handlingsplanen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har bidragit med fakta och med information om respektive myndighets erfarenheter av arbete med de målgrupper som omfattas av Europeiska socialfonden. Samarbetet med dessa tre myndigheter kommer att utvecklas och struktureras i syfte att höja kvaliteten i programgenomförandet från och med Under året har även ett jämställdhetsseminarium med fokus på regional tillväxt arrangerats i länet. Dagen var mycket välbesökt med deltagare från kommunledningen i flera kommuner, representanter för Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och andra framträdande organisationer i länet. Mycket god återkoppling från deltagarna gavs. Seminariet var kopplat till strategigruppen för jämställdhetsintegrering där ett strategiskt arbete för länets jämställdhetsintegrering görs i samverkan med representanter från ett stort antal organisationer och myndigheter i länet, såsom: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, CSN, ALMI Mitt, LO Mellersta Norrland, Landstinget, Winnet, Försäkringskassan, Kriminalvården, Polisen, Mittuniversitetet. Samverkan med olika myndigheter sker också genom deltagande i det nationella nätverket för kompetensplattformarna som drivs av Reglab 3. Möjligheten till dialog med flera myndigheter som ges vid kompetensförsörjningsdagarna är en utveckling i rätt riktning. Under året har Länsstyrelsen Västernorrland deltagit i projektet Regionala matchningsindikatorer via Reglab, med SCB som operativ part. Såväl innehållet i projektet som möjligheten till direkt dialog med SCB har varit stimulerande för det regionala arbetet. Arbetet i de workshops som ingått har belyst regionala skillnader och likheter och även resulterat i intressanta diskussioner kring begrepp. Arbetet med att skapa diskussionsunderlag utifrån matchningsindikatorerna genomförs nu av Analyssamverkan Norr. Skolverket har under året tagit initiativ kring bland annat vägledningen inom skolan. Som myndighet har de vänt sig till ansvariga för kompetensplattformarna, som i Västernorrland är länsstyrelsen. Detta 3) En mötesplats för regional utveckling 20

21 förfaringssätt har inte varit helt tydligt för kommunerna, men tack vare det goda samarbetet med Kommunförbundet Västernorrland har försök till klarläggande angående detta gjorts till kommunerna. Samverkan med Tillväxtverket har under året utvecklats i och med projektutvecklingen inom programmet regionala kompetensplattformar, där projektet Vässa har utvecklats. Under året har kontakten varit tät, och tillgängligheten hos Tillväxtverket har varit god. Samordnaren för kompetensförsörjning vid länsstyrelsen har även under året ingått i den arbetsgrupp som arbetat fram den regionala handlingsplanen för Socialfonden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har båda bidragit i detta arbete. Samarbetet har utvecklats väl, med god kommunikation och tillgänglighet. Fyra heldagssamlingar för att samla in synpunkter från regionen har genomförts, med information och workshops. Under året har också en förstudie inom ESF genomförts, där länsstyrelsen deltagit i referensgrupp och vid lärseminarier. RB 24. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Länsstyrelsen har under 2014 medverkat i arbetet med förberedelserna för ett nytt Landsbygdsprogram för perioden (ProCAP) genom chefsnätverket inom landsbygd och lantbruk (LD21) och deltagit med personal i workshops, relevanta utbildningar och uppdrag inom ProCAP. Länsstyrelsen har genomfört ett omfattande arbete med att arbeta fram en handlingsplan för landsbygdsprogrammets- och havs- och fiskeriprogrammets genomförande i Västernorrland. Arbetet har skett med vägledning av Jordbruksverket som har ansvarat för den nationella samordningen. Arbetet med handlingsplanen inleddes med att ta fram en SWOT-analys där representanter för landsbygdens näringar och organisationer samt representanter för olika sakområden inom länsstyrelsen deltog aktivt på workshops samt i samband med remissyttranden. Resultatet av SWOT-analysen har utgjort ett bra underlag för handlingsplanens inriktningar och prioriteringar. Länsstyrelsen har till Jordbruksverket lämnat in efterfrågat material enligt gällande tidsplan. De grupper som användes under swot-arbetet har till delar deltagit i det regionala handlingsplanearbetet i form av fokusgrupper där diskussioner har skett kring urvalskriterier och val av prioriteringar. Vidare har arbetsmöten hållits internt på länsstyrelsen med representanter från olika sakområden för ytterligare inspel. Arbetssättet med fokusgrupper upplevs ha fungerat väl och har fyllt flera viktiga funktioner bland annat i form av förankring av valda prioriteringar. Arbetet med handlingsplanen har presenterats på Länspartnerskapets möten under året. Det har varit en viktig del då Länspartnerskapet i Västernorrland är partnerskapet för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och Fiskeriprogrammet i länet för perioden En gemensam kommunikationsplan har tagits fram för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet för kommande programperiod. En del gemensamma informationsinsatser är också planerade med enheten för Jordbruksstöd för kommande år. Arbetet med den regionala handlingsplanen har löpande stämts av med länsstyrelserna i norr, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten och i vissa specifika frågor även med länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg. Länsstyrelsen har också samverkat internt vad gäller samordning av Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Havs- och fiskerifonden, Socialfonden samt den Regionala tillväxtfonden. Vidare har länsstyrelsen tagit en aktiv roll i arbetet med bildandet av nya leaderområden inför kommande programperiod. Flera möten har genomförts för avstämning och diskussion kring hur leader har fungerat och vilka delar som bör prioriteras i kommande programperiod. Länsstyrelsen har även lämnat synpunkter på leaderstrategier inför kommande programperiod. Länsstyrelsen fick 2013 Regeringens uppdrag att samordna arbetet med det operativa programmet för regionalfonden och den regionala handlingsplanen inom socialfondsprogrammet. Huvuddelen av 21