Årsredovisning 2013 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Länsstyrelsen i Norrbottens län Diarienummer

2 Innehåll Landshövdingen har ordet 2 Organisation 5 Resultatredovisning 6 Länsstyrelseinstruktion 2 8 Övrig förvaltning 11 Trafikföreskrifter 16 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 17 Regional tillväxt 21 Infrastrukturplanering 51 Hållbar samhällsplanering och boende 54 Energi och klimat 59 Kulturmiljö 68 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 74 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 81 Lantbruk och landsbygd 103 Rennäring m.m. 112 Fiske 116 Folkhälsa 121 Jämställdhet 125 Integration m.m. 138 Organisationsstyrning 144 Personaluppgifter 145 Året i siffror 148 Finansiell redovisning 165 Resultaträkning 165 Balansräkning 166 Anslagsredovisning 168 Noter till resultaträkningen 172 Noter till balansräkningen 178 Landshövdingens underskrift 185 1

3 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Vår vision Länsstyrelsen för Norrbottens bästa visar färdriktningen för verksamhetens utveckling. Vi ser oss som en samlande kraft i länet och har och vill fortsatt få regeringens och medborgarnas förtroende. Verksamheterna strävar mot att tillsammans göra rätt saker på rätt sätt och att vara en attraktiv arbetsplats för dagens och morgondagens medarbetare. Under året har regeringen lämnat besked att det regionala utvecklingsansvaret fortsatt ska ligga hos Länsstyrelsen. Jag ser det som ett tecken på att vi gör ett bra jobb. Med vår tvärsektoriella kompetens som spänner över hela fältet hållbar utveckling har vi goda förutsättningar att bidra till länets utveckling. Men vi kan inte göra jobbet ensamt, det måste även fortsatt göras i samverkan och i samarbete med andra aktörer, på internationell nivå, på nationell nivå och på regional- och lokal nivå. Med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, universitet och organisationer. Allt för Norrbottens bästa. Utvecklingen i länet Norrbotten är i likhet med föregående år fortfarande inne i en expansiv period som ställer krav på länsstyrelsens verksamheter inom miljö-, samhälls- och näringslivsområdet. Befolkningen ökar, trots att födelseunderskottet är negativt i de flesta kommuner, utom Luleå och Kiruna. Drivkraften bakom befolkningsökningen är en ökad inflyttning både från utlandet och från övriga Sverige. En hög inflyttning är ett mått på länets attraktivitet och långsiktiga rekryterings- och tillväxtmöjligheter. Enligt målsättningar i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska inflyttningen uppgå till minst 8000 personer per år och flyttningsöverskottet ska uppgå till minst 500 personer. Redan efter tredje kvartalet 2013 uppgick flyttningsöverskottet till hela 836 personer, vilket är en rekordnotering. Om utvecklingen håller i sig kommer länet med stor sannolikhet att nå båda befolkningsmålen. Norrbotten har hög tillväxt, enligt de senaste BRP-siffrorna placerar sig Norrbotten som nummer två strax efter Stockholms län. Näringslivet och framför allt gruv- och mineralnäringen investerar fortsatt kraftfullt i länet. De stora företagens investeringar ger framtidstro för underentreprenörer att anställa och expandera, vilket bland annat har resulterat i fler ansökningar om regionalt företagsstöd. Sysselsättningen har sammantaget ökat med ca 550 personer, samtidigt som arbetslösenheten minskat under Kompetensförsörjningen är en stor utmaning både på kort och på lång sikt. Enligt arbetsförmedlingens bedömningar står länet inför den största generationsväxlingen bland samtliga län. Luleå tekniska universitet har även slagit fast i en rapport att det krävs rekryteringar fram till och med 2025 för att möta efterfrågan. Mer än en tredjedel går i pension samtidigt som vitala delar av näringslivet expanderar. Under perioden så lämnar exempelvis 45 procent av lärarna arbetsmarknaden. Den totala arbetskraften beräknas minska under perioden fram till Utöver den utmaning som kompetensförsörjningsbehovet i stort kräver måste länet 2

4 samtidigt arbeta med att täcka upp, mer specifikt för basindustrins behov inom framför allt gruv- och mineralnäringen. Bristen på bostäder och näringslivslokaler är ytterligare en hämmande faktor för tillväxt och inflyttning av nya länsmedborgare. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen är unga, nyanlända invandrare, inflyttad arbetskraft och studenter. De långsiktiga konsekvenserna kan bli omfattande på sikt. Basindustrins stora investeringar, vindkraftens utbyggnad med flera investeringar skapar ekonomisk tillväxt och framtidstro, men har även inneburit intressekonflikter. Under året har myndigheten fått tre regeringsuppdrag att inom ramen för Sveriges mineralstrategi, dels ta fram en vägledning för samråd och kommunikation mellan rennäring och gruvnäring, dels vara pilot för översiktlig plan i kommuners detaljplanearbete, dels utarbeta strategier för att möta kompetensförsörjningsbehovet. Parallellt växer vår regionala mineralstrategi fram. En strategi som vi utvecklar tillsammans med Västerbottens län. Det som är bra för Norrbotten är bra för Sverige och EU Norrbottens geografiska läge med landgräns mot två andra länder är en möjlighet, inte enbart för länet utan även för Sverige och för EU. Länet har långa traditioner av samverkan med andra länder, främst Norge och Finland men även Ryssland. Länets engagemang inom Barentsområdet främjar den fortsatta samverkan. Vid Luleå tekniska universitet bedrivs forskning i världsklass. Länets starka basindustri och exempelvis ett starkt gruv- och mineralkluster skapar ett mervärde för hela EU. Vad länet behöver Norrbotten bidrar till hela Sveriges välfärd. Under året har jag fullföljt besöken i alla länets kommuner som påbörjades Länets behov är tydliga. Norrbotten behöver ökad inflyttning för att klara kompetensförsörjningen och för att möta den demografiska utvecklingen. Ökad inflyttning innebär behov av fler bostäder och lokaler, bra och trygga boendemiljöer, fungerande vård, skola och omsorg med flera behov. En stark näringslivsutveckling leder till förstärkt behov av väl fungerande infrastruktur, inklusive bredband. Exempel på investeringsbehov är Norrbotniabanan, upprustning av väg E10 med flera. Länsstyrelsen har en central roll i de stora samhällsförändringar som sker i länet. Dels genom allt fler ärenden att hantera, där sammanvägda bedömningar måste göras utifrån flera hållbarhetsperspektiv, dels genom ett ökat behov av samordning mellan berörda aktörer. Sammantaget ställer detta stora krav på Länsstyrelsen och leder till en rad nya utmaningar inom miljö-, samhälls och näringslivsområdet. Utmaningar som Länsstyrelsen inte kan möta helt ensamt. Expansionen ställer höga krav på allt från arkeologiska undersökningar till regionala utvecklingsmedel. Krav på allt från prövning, tillståndsgivning, tillsyn, rådgivning till konkreta initiativ och samarbeten. 3

5 Länsstyrelsen och andra aktörer har på flera olika sätt under året underättat regeringen om länets behov vilket lett till bra samtal, till konstruktiva dialoger. Staten ställer krav Statens ambition att effektivisera statsförvaltningen märks bland annat på regeringens och centrala myndigheters krav på kontinuerlig översyn av uppdrag och ansvar, ökade krav på återrapportering av uppdrag och resultat samt en förväntan på fortsatt samordning mellan länsstyrelserna och med andra statliga myndigheter. Under året har vi därför deltagit i förvaltning och utveckling av länsstyrelsegemensamma system och tjänster samt förberett en anslutning till Statens servicecenter. Vi har undersökt hur våra brukare uppfattar oss och vårt sätt att utföra våra uppdrag samt deltagit i utveckling av ett länsstyrelsegemensamt ledningsinformationssystem vilket bland annat syftar till förenkla uppföljning och återrapportering av våra uppdrag. Nästa programperiod står för dörren Europeiska unionen har lagt fast en ny framtidsstrategi Smart och hållbar tillväxt - Europa 2020 som ska förbereda EU:s ekonomi för nästa årtioende. Strategin ligger till grund för EU:s strukturfonder, vilka under kommande programperiod kommer att samlas i ett gemensamt strategiskt ramverk, en partnerskapsöverenskommelse för alla fyra fonder. Samlat spänner fonderna över en rad verksamheter inom Länsstyrelsen såsom hav- och fiske, landsbygd, innovationer, gränsöverskridande samverkan, sociala dimensioner som utanförskap och kompetensförsörjning, företagande med flera. Myndigheten har lång, bred och djup erfarenhet av strukturfondsarbete. Under året har vi rustat inför kommande programperiod. Mot bakgrund av regeringens beslut om Länsstyrelsens fortsatta ansvar för de regionala tillväxt- eller utvecklingsfrågorna och att en kommande strukturfondsperiod står för dörren, har myndigheten för avsikt att förstärka arbetet tillsammans med de andra aktörer i länet som blir involverade i arbetet med genomförandet av programmen. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa En hållbar utveckling ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Allt som görs ska hålla i längden. De tre hållbarhetsperspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet kan beskrivas som viktiga förhållningssätt i Länsstyrelsens arbete över tid. Så långt möjligt vill vi fortsätta att utveckla länet på ett hållbart sätt i nära samverkan med andra, regionalt, nationellt och internationellt. Detta som ett led i förverkligandet att regeringens nationella mål nås med stöd av regional verksamhet. Sven-Erik Österberg Landshövding 4

6 ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Bild på organisationen

7 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december Fr.o.m. 15 december 2013 gäller en ny skrivning för 5 punkt 8 samt en helt ny 5a i Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). 5 punkt 8 avser sakområde Energi och klimat och 5a avser sakområdet Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd. Eftersom myndigheten arbetat efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde t.o.m. 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 resp. juni Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Sammantaget är erfarenheterna relativt positiva. Det framkom synpunkter på några definitioner och benämningar varför vissa förändringar och justeringar har gjorts för Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2013 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. 6

8 Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 7

9 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har en särställning som regeringens regionala företrädare och som en följd av det i sin roll som samordnare. Under året har regeringen beslutat att det regionala tillväxtansvaret fortsatt ska ligga hos Länsstyrelsen vilket ytterligare förstärker myndighetens rolloch ansvar i det breda regionala utvecklingsarbetet. Det statliga helhetsperspektivet och det sektorsövergripande arbetssättet genomsyrar myndighetens verksamhet inom flera områden. Ett exempel är genomförandet av Landsbygdsprogrammet där allt ifrån näringslivsfrågor till kulturmiljöfrågor samverkar för att nå målen i programmet. Ett annat exempel är det nätverk för personal- och rekryteringsfrågor som på Länsstyrelsens initiativ bildats inom gruppen statliga myndigheter med regionalt förlagd verksamhet. Syftet är att i ökad utsträckning samlat förstärka kompetensförsörjningsinsatser till i första hand de statliga verksamheterna i Norrbotten. Landshövdingen leder Kommunal- och landstingsrådsgruppen som träffas flera gånger per år för att diskutera aktuella samhällsfrågor av strategisk karaktär. Under året har ett återkommande tema för gruppen varit länets utmaningar och därmed omfattat allt ifrån exempelvis utmaningar kopplat till befolkningsutveckling och inflyttning. Länsrådet leder motsvarande nätverk för den högre chefsnivån i länet. Regionala partnerskapet som arbetar främst med de regionala tillväxt- eller utvecklingsfrågorna och som leds av landshövdingen samordnar och driver processer kring regionala planer, program och strategier, strukturfonder, regionalt tillväxtarbete, infrastrukturfrågor med mera. I de två senare grupperingarna ingår även företrädare för statliga myndigheter, till exempel Trafikverket, Arbetsförmedlingen och Luleå tekniska universitet. En allt större del av länsstyrelsens verksamhet sker i nära dialog och samverkan med medborgare och berörda intressenter. Syftet med samverkan är att få bra beslutsunderlag för långsiktigt hållbara beslut. Viltförvaltningsdelegationen i vilken representanter för bland annat rennäring, friluftsliv, naturvård, jakt, markägare och näringsliv ingår utgör ett bra exempel på samverkansforum. Motsvarande dialog och samverkansarbete sker även inom Rennäringsdelegationen, Jämställdhetsdelegationen, Länsstyrelsens regionala råd för skydd mot olyckor och krishantering, Regionala partnerskapet med flera samt i förekommande fall vid enskilda rådslag, konferenser och liknande. Klimat- och energiarbetet omfattar flera sektorer, verksamheter inom Länsstyrelsen och drivs även i samverkan med andra myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv, organisationer med flera. Ett stort arbete har lagts ner på att i samverkan med Region Västerbotten utveckla programskrivningen avseende klimat och energi för kommande strukturfondsprogram. En strukturerad samverkan mellan länsstyrelserna, Regionförbund Jämtland, Region Västerbotten, Luleå tekniska universitet, Landstingen i Norrbotten och Västernorrland, Mittuniversitetet och Umeå universitet har inletts. Arbetet är formaliserat inom ramen för projektet Energisamverkan Norr, ett projekt som tar sig an utmaningarna inom klimat- och 8

10 energiområdet. Projektet bidrar även till en ökad samordning av hur utvecklingsmedel och insatser styrs och prioriteras. Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer även utanför länsgränsen. Detta i de fall arbetet bedöms ge ett mervärde antingen till länet eller länsstyrelsen eller främjar och bidrar till ett helhetsperspektiv för staten. Dessa utgångspunkter återspeglas även i Länsstyrelsens vision För Norrbottens bästa. Mot den bakgrunden deltar myndigheten i samverkan inom länsstyrelsesfären, tillsammans med nationella myndigheter och verk, nätverk och arbetsgrupper, delegationer och kommittéer med flera exempel. Ett konkret exempel på samarbete mellan myndigheter är den mellan Länsstyrelsen och Naturvårdsverket gällande varg, där vargen bevakades i länet, transporterades till Tiveden av Naturvårdsverket och där fick valpar. Hanteringen lade i praktiken grunden för den nya nationella vargpolitiken. Samverkan över landsgränsen är förhållandevis omfattande, dels inom ramen för Nordkalottområdet och Barents, dels med mer direkt koppling mot EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonder. Vi har under året som gått även inlett ett samarbete regionalt med Tillväxtverket och ESF-rådet för en förbättrad samordning mellan de olika fonderna i programarbetet och framledes även i programgenomförandet. En nära samverkan mellan Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten har präglat framtagandet av programmet för regionalfonden samt socialfonden. Det är svårt att redovisa direkta effektresultat av Länsstyrelsens samverkan med omvärlden. Resultaten måste redovisas och förstås ur ett indirekt perspektiv. I den regionala utvecklingsstrategin, RUS har varje mätbart mål föregåtts av omfattade och bred samverkan, samråd och dialog med en rad länsaktörer inklusive politiska företrädare innan de lagts fast. Detta gäller även den regionala klimat- och energistrategin, strukturfondsprogrammen Miljöhandlingsprogrammet med flera planer, program och strategier. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Myndigheten främjar och följer länets utveckling i såväl det interna som externa arbetet. Regeringen underrättas löpande. I denna årsredovisning framgår fler exempel på länets tillstånd samt händelser under året. I detta avsnitt lyfter vi kort några exempel: Samhällsomvandlingen till följd av gruvnäringens utveckling i Malmfälten har fortsatt ägnats mycket tid inom flera av Länsstyrelsens verksamheter. Regeringen har även lämnat tre uppdrag till Länsstyrelsen inom ramen för Sveriges mineralstrategi. Dessa kommer, vid sidan av arbetet med den regionala mineralstrategin som tas fram i samverkan med Västerbottens län, att genomföras under främst Gruvprospekteringen i Jokkmokk, Kallak har inneburit en komplex situation för många berörda aktörer samt fått stor medial uppmärksamhet. Motstående intressen finns även kopplat till utbyggnaden av vindkraft, där intressenter som Försvarsmakten, rennäringen, markägare med flera involveras. Länsstyrelsen och våra samverkanspartners ser med oro på att vissa verksamheter centraliseras och dras ned eller flyttas från vårt expansiva län, till exempel Arbetsmiljöverkets regionala verksamhet. 9

11 En god infrastruktur, inklusive bredband är synnerligen angelägen för att klara Norrbotten och i förlängningen landets förmåga att utveckla näringslivet. Trafikverkets förslag till upphandlad flygtrafik på de kommunala flygplatserna i länet resulterar i ett trafikutbud som försvårar en positiv utveckling i norra Norrlands inland. Bristen på bostäder och näringslivslokaler är ytterligare en hämmande faktor för tillväxt och inflyttning av nya länsmedborgare. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen är unga, nyanlända invandrare, inflyttad arbetskraft och studenter. De långsiktiga konsekvenserna kan bli omfattande på sikt. Drygt personer flyttade till Norrbotten under 2012 vilket är det högsta värdet som redovisats sedan Tillsammans med Luleå tekniska universitet har Länsstyrelsen låtit ta fram rapporten Regional förnyelse framtida yrken och kompetensbehov. Den visar på ett starkt behov av ytterligare ökad inflyttning om arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i länet ska kunna klaras. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen har bildat ett tillsynsforum i syfte att utveckla, förbättra och effektivisera tillsynsarbetet inom myndigheten. Under året har en utbildningsdag för all personal som arbetar med tillsyn och tillsynsvägledning genomförts. En särskild arbetsgrupp för planering och genomförande av fortsatta aktiviteter är bildad. En inventering över vilka tillsynsområden vi har inom myndigheten är gjord, vilken även kommer att ligga till grund för nästa års insatser. Länsstyrelsen har det senaste året även utvecklat myndighetens planering och uppföljning av tillsyn. Detta bland annat genom att fokusera mer på tillsynsplaner i vårt direktiv för verksamhetsplanering, i de mallar vi använder för arbetsplanering samt i ledningens tertialuppföljningar av verksamheten. I de följande texterna finns tillsynuppgifterna närmare beskrivna under respektive sakområde där vi har ett tillsynsansvar. 10

12 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 3,63 3,51 3,10 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 7,87 8,43 6,84 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,97% 5,11% 4,35% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,25% 4,68% 4,02% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 212, Bevakningsföretag 74 (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inga större förändringar i årsarbetskrafter under Ökning av antal inkomna samt beslutade ärenden härrör främst från området 212 Bevakningsföretag. Bidrags-utbetalningar avser främst verksamheterna Lönegarantier och Bygdeavgifter. Brukarundersökning verksamhet 212, Bevakningsföretag Brukarundersökningen avseende Länsstyrelsen arbete med bevakningsföretag har omfattat hela Länsstyrelsens handläggning av ärenden inom verksamhetskod 212, dvs. auktorisation av bevakningsföretag, godkännande av personal samt tillsyn av företag och personal. Nöjdindex har en skala mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län erhöll ett nöjdindex på 74 vilket är två enheter högre än snittet för samtliga deltagande Länsstyrelser som var 72. Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått höga betyg vad gäller bemötande (allmänt) samt information vid tillsynsbesök. De lägsta betygen för Länsstyrelsen i Norrbottens län avser handläggningstiden och hög kompetens. Länsstyrelsen har under 2012 haft ett auktorisationsärende med lång handläggningstid. Länsstyrelsen ser också att fler ärenden avseende godkännande av personal kräver ytterligare utredningsinsatser innan beslut kan fattas, vilket också medför längre handläggningstid. Dessa två faktorer har sannolikt haft en avgörande betydelse för det lägre omdömet avseende handläggningstiden. Andra väsentliga prestationer och resultat 11

13 Koncentration av verksamheter Länsstyrelsen har från och med den 1 juli 2012 övertagit verksamheter inom tretton olika ärendegrupper som tidigare bedrivits av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Det är bland annat frågor om medborgarskap, begravning, överförmyndare, lönegaranti, bevakningsföretag och deponerade medel. Länsstyrelsen har även tidigare år varit mottagare av verksamhet som koncentrerats till ett färre antal länsstyrelser i syfte att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning avresurser. Här kan t.ex. nämnas att Länsstyrelsen i Norrbottens län som en av fyra länsstyrelser auktoriserar delgivningsföretag, som en av fem länsstyrelser tillika är vattenmyndighet, ansvararför stiftelsefrågor som en av sju länsstyrelser, är en av tolv länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation. Norrbotten deltar vidare i de nationella samverkansgrupper som finns för respektive koncentrerad ärendegrupp är det första hela verksamhetsåret sedan den senaste koncentrationsreformen. För Länsstyrelsens del har det inneburit en fördubbling av antalet ansöknings- och tillsynsärenden. Under 2013 har fokus varit att informera avlämnande läns medborgare om koncentrationen och bedriva tillsyn i länen. Övergången av ärenden har också inneburit en del arbete med att överbrygga skillnader i handläggningsrutiner mellan länen. Länsstyrelsen i Norrbotten är vidare en av sju länsstyrelser där koncentrationen av lönegarantihandläggningen har övertagits från Västerbotten. Handläggningen av lönegarantiärenden har medfört en betydande ökning av antalet ärenden. Länsstyrelsen har ett mycket stort antal ärenden rörande prövning av godkännande av all personal vid bevakningsföretag. Den stora inströmningen av ärenden inom detta verksamhetsområde påverkas av att ett utbildningsföretag är etablerat i länet. Länsstyrelsernas e-tjänst, där det bl.a. ingår ärenden med en helt automatiserad handläggning, nyttjas i mer än 90 procent av inkomna ärenden. Viltförvaltningsdelegationen Länets viltförvaltningsdelegation har sammanträtt fem gånger under året och bland annat fattat beslut om tider för älgjakten och övergripande riktlinjer för älgförvaltning samt fastställt förvaltningsplaner för länets älgförvaltningsområden. Därutöver har delegationen diskuterat aktuella frågor inom rovdjursförvaltningen och genomfört en studieresa till Statens Veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet. Länsstyrelsen har genom intervjuer med ledamöterna utvärderat arbetet i delegationen. Det har sammanfattningsvis visat sig att ledamöterna är nöjda med hur mötena genomförs och den kompetensutveckling som har erbjudits. Vad gäller delegationens mandat är meningarna delade, många menar att även om mandatet är begränsat så är delegationens arbete viktigt och man prioriterar mötena högt. Under hösten har nomineringar till den nya delegationen inkommit från berörda organisationer och intressen. Älgjakten Med samtidig jaktstart den 2 september i hela länet, men med olika längd, pågick älgjakten som längst till och med 24 november. Målet var att fälla sammanlagt älgar med varierande andel årskalvar inom de olika älgförvaltningsområdena. Årets älgplomber har fungerat mycket bra och har därmed bidragit till att minska den illegala jakten. 12

14 Under hösten beslutade Länsstyrelsen om förlängd jakttid för två älgskötselområden som varje år drabbas hårt av betesskador orsakade av vandringsälgar. En sammankomst har genomförts med länets älgförvaltningsgrupper. Jakt-webben Jakt-webben möjliggör hög tillgänglighet till tjänster och information för såväl allmänhet som enskilda företag. Inrapportering av avskjutningsresultat kan göras direkt, vilket sparar mycket tid framför allt för de stora företagen. Fakta om viltförvaltningens resultat och viltstatistik finns ständigt tillgängliga liksom viktig information om jakttider och för jaktutövningen gällande regelverk. Exempel: smavilt.se information, aktivering av årstillstånd och jaktrapportering, älgportalen avskjutningsrapportering av fällda älgar, statistikuppföljning, jaktrapport.se avskjutningsrapportering av fällda älgar för Länsstyrelsens upplåtelselag, statistikuppföljning m.m. Viltskador Länsstyrelsen har vid tre tillfällen betalat ut ersättning för skador på gröda orsakade av tranor. Ett björnangrepp på får har reglerats. Ansökningar har inkommit om skyddsjakt på älg, varav en sökande medgetts att fälla två årskalvar. Naturvårdsverket har beslutat om oförändrad tilldelning med 40 gråsälar under skyddsjaktsperioden. Viltvårdsområdesärenden Samtliga ärenden, inklusive ett JK-ärende rörande Kuivakangas viltvårdsområde, har avslutats. Licens- och skyddsjakt efter de stora rovdjuren Rovdjursinventeringen är genomförd enligt nya inventeringsinstruktioner. Inventeringen utgör grunden i Länsstyrelsens rovdjursförvaltning. Under mars och april månad har licensjakten efter lodjur genomförts. Av beslutad kvot på 25 lodjur sköts samtliga, varav de flesta i Tornedalen. Under höstens licensjakt på björn sköts 85 björnar av beslutade 90 och ytterligare en räknades av från kvoten efter påskjutning. Det stora antalet björnar motiveras med att avskjutningen ska bidra till att minska problematiken för rennäringen. Länsstyrelsen har under året haft färre ansökningar om skyddsjakt på stora rovdjur jämfört med 2012, med undantag för järv. Ett lodjur, 16 björnar, varav tre honor med ungar, samt 20 järvar har fällts på skyddsjakt under året. I besluten rörande järv har Länsstyrelsen nyttjat möjligheten att fatta beslut om skyddsjakt i förebyggande syfte. Skandinaviska björnprojektet har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram en rapport om jaktens påverkan på björnstammen i Norrbottens län. Enligt rapporten ökade björnpopulationen i länet fram till år 2008 varefter den har minskat med motsvarande 7,5 % per år. Enligt rapporten leder en jaktkvot på mer än 41 honor (motsvarar 82 björnar vid jämn könsfördelning) troligen till att populationen fortsätter att minska. 13

15 Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen Under 2013 har planeringen inför valen val till europaparlamentet samt val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige - påbörjats. I samarbete med Valmyndigheten har utbildningar genomförts samt beslut fattats om ändring av valdistrikt. Länsstyrelseinstruktion 6 9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag. Förordning (2011:164). Länsstyrelsen i Norrbottens län prövar sedan den 1 april 2011 auktorisation av och är tillsynsmyndighet över delgivningsföretag med säte i Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Auktorisationen innebär att delgivningsföretag har möjlighet att t.ex. utföra stämningsmannadelgivning, en uppgift som tidigare varit förbehållen stämningsmän förordnade av polismyndigheterna. Länsstyrelsen har auktoriserat tre av för närvarande 22 delgivningsföretag och har därtill för närvarande godkänt 129 av 556 personer för anställning/uppdrag i delgivningsföretag i landet. Utöver detta har åtskilliga anmälningar, av tidigare godkänd personal som lämnat sin anställning eller påbörjat anställning hos ett annat delgivningsföretag, behandlats. Länsstyrelsen har därmed den näst största verksamheten av de fyra länsstyrelser som ansvarar för verksamhetsområdet. Länsstyrelsen i Stockholms län har tidigare tilldelats anslag för utveckling av IT-stöd för verksamheten. Idag finns endast manuella rutiner till stöd för handläggningen. Utvecklingsarbetet pågår. Arbetet med utveckling av IT-stöd för verksamheten bör ha hög prioritet då nuvarande rutiner dels är tidkrävande samt dels kan medföra rättsförluster. Länsstyrelsen i Norrbottens län är aktivt deltagande i den projektgrupp som utvecklar såväl handläggning av verksamheten som datastöd för densamma. I arbetet ingår bl a mallutveckling och samverkansfrågor med syfte att uppnå en likartad handläggning. 10. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 Laponiaförordningen. Laponiatjuottjudus tog vid årsskiftet över ansvaret för förvaltningen av världsarvet Laponia med ingående nationalparker och naturreservat. Fyra tjänster har tillsatts på förvaltningen, som lokaliserats till Jokkmokk. Arbetet löper på med hög ambitionsnivå. Den periodiska rapporteringen till Unesco, som genomförs vart sjätte år, lämnades i mars in till Riksantikvarieämbetet. I rapporten konstaterade Laponiatjuottjudus att världsarvets värden är intakta. En viktig uppgift för förvaltningen under de kommande åren blir att öka kunskapen om områdets outstanding universal values (OUV). Det som skapas inom det pågående 14

16 Laponiainformationsprojektet naturum och noder med utställningar m.m. - kommer att vara ett viktigt bidrag till detta. En begäran om förlängning av försöksperioden t.o.m har lämnats in till Miljödepartementet. Finansieringen av verksamheten har under 2013 skett med anslag från Naturvårdsverket (1:3-anslaget) och från Länsstyrelsens ramanslag, totalt 7,5 mkr. I samband med pågående budgetarbete inför 2014 blir det tydligt att det krävs ytterligare resurser för att ambitionerna i förvaltningsplanen ska kunna förverkligas. Länsstyrelsen har 15 april rapporterat till Miljödepartementet i enlighet med Laponiaförordningen 6. 15

17 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,32 0,25 0,22 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,05 0,49 0,78 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,16% 0,32% 0,44% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,13% 0,24% 0,3% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Det gångna året kan ses som ett normalår för trafikföreskrifter om man ser till ärendemängden. Andra väsentliga prestationer och resultat Två saker har under året utmärkt sig. Det ena är att Trafikverket Region Nord under året genomfört ombyggnationer av E4 till en mötesfri landsväg, vilket genererat ett flertal nya trafikföreskrifter. En ytterligare utmärkande händelse under året var när orienteringstävlingen O-ringen gick av stapeln i Boden, vilket genererade ett antal tillfälliga trafikföreskrifter under tiden tävlingen pågick. Det fortsatta arbetet med att förbättra utformningen av besluten samt trafikföreskrifternas utformning har pågått under det gångna året. Syftet med detta arbete är att minimera risken att Transportstyrelsen framledes upphäver och återförvisar något av våra överklagade beslut på grund av formaliafel. 16

18 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 1,79 2,07 1,53 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 8,40 8,31 8,43 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,40% 4,44% 4,36% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,75% 4,66% 4,35% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Andelen egeninitierade ärenden har ökat jämfört med föregående år. Detta speglar prioriteringen av att rutinkontroller utförs i större utsträckning. Endast ett ärende är äldre än två år, detta ärende har nu kunnat avslutas. Jämfört med 2011 har nu området en god beslutstakt. Andra väsentliga prestationer och resultat Livsmedel Länsstyrelsen har tagit initiativ till två regionala möten för de kommunala livsmedels-inspektörerna för att informera om nyheter inom lagstiftningen samt ge möjlighet till att diskutera och utbyta erfarenheter mellan varandra. Vid första länsträffen hölls bl.a. utbildning inför årets projektinriktade kontroll (PIK-projekt) Skadedjurskontroll, samt att Norrbottens Kustfiskarförbund var föreläsare. Vid andra träffen genomfördes bl.a. gruppdiskussioner om krisberedskapsplaner och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna samt presentation av resultat från årets PIK-projekt. Vid Kommunförbundets årliga möte för politiker och chefer inom miljö- och byggområdet informerade Länsstyrelsen om livsmedelsrevisioner, framtagande av krisberedskapsplaner för livsmedel och dricksvatten samt arbetssättet med PIK-projekt inom livsmedelsområdet. Två kurser har arrangerats; Skadedjurskontroll samt Revision av HACCP. Revision av kommunal livsmedelskontroll har skett enligt plan samt att Länsstyrelsen har medverkat vid en normerande revision utförd av Livsmedelsverket. Länsstyrelsen bedömer att kontrollens effektivitet och ändamålsenlighet fortsätter utvecklas i positiv riktning hos kommunerna. I kommuner där uppföljande revisioner har utförts har åtgärder vidtagits som visar att så gott som samtliga avvikelser har åtgärdats. Under 2013 har Länsstyrelsen påbörjat en ny revisionsomgång av länets kommuner. 17

19 Kontroll av primärproduktion av livsmedel har skett enligt plan med minst 5 % kontroll av registrerade objekt. Detta för att få ett bättre underlag för bedömning av problemområden inom detta breda område samt för ökad kompetens. 39 kontroller har skett (6 %). Av dessa är 5 kontroller gjorda i samband med fullständig tvärvillkorskontroll. Brister har funnits i märkning av vegetabilier, hantering av livsmedel tillsammans med annan verksamhet, dåligt underhållna ytor, hantering av emballage, brister i journalföring av bekämpningsmedel och läkemedel samt rutiner för hygien och skadedjursbekämpning. Stort arbete har även skett inom Livsmedelsverkets extrainsatta projekt - Spårbarhet Östersjölax, där vår uppgift har varit att identifiera partier med fisk samt starta upp spårningsarbete av dessa partier. Projektet har visat brister i spårbarheten. Länsstyrelsen bedömer att kontroll inom primärproduktion av livsmedel behöver prioriteras även under Kompetensutveckling har skett genom deltagande i webbaserade utbildningar inom flertalet primärproduktionsområdena. Foder För att klara av kontrolluppdraget för foder i primärproduktion har planen varit att utföra kontroll av minst 1 % av registrerade objekt. Kontroll har utförts av 37 objekt (5%) och kontrollerna har visat att okunskap finns kring registrering samt brister i dokumentation av sålt, köpt och användning av eget foder. Fortsatt kontroll inom området sker under En intern foderutbildning har även hållits. I huvudsak har kontrollerna utförts i samband med normalkontroll av djurskydd (30 st) och 7 har utförts i samband med fullständig tvärvillkorskontroll. Djurskydd Kontroll inom djurskyddsområdet har i huvudsak skett enligt plan. Ca 61 % normalkontroller har utförts under året, med inriktning på får, bete för mjölkkor och nötköttsproducenter. Utöver dessa har kontroller utförs vid ansökan om verksamhetstillstånd (11%) samt besiktningar av djurtransportfordon. Ändrat arbetssätt för hantering av anmälningsärenden har lett till att större fokus har lagts på normalkontroll. Jämfört med 2012 har ungefär 50% färre anmälningskontroller utförts. Vi kommer att fortsätta prioritera normalkontroller då vi ser ett stort syfte med det förebyggande arbetet. En extra satsning har skett på efterbesiktningar av tidigare förprövade djurstallar. Vi har även deltagit i det nationella projektet STORK (riskklassificeringsprojekt). Stort fokus har lagts på att kvalitetssäkra uppgifter i djurskyddskontrollregistret för att kunna använda riskklassificeringsverktyget vid planering av rutinkontroll. För arbetet i det Regionala djurskyddsråd, som inrättades under 2012, har fokus varit på bemötande. Information om länsstyrelsens kontroll har hållits vid LRF:s regionstämma samt vid Norrmejeriers kretsmöten vilket har gett positiv respons. Informationsmaterial som lämnas vi kontrollen har tagits fram samt ett kontrollkort där djurhållaren får den muntliga informationen som lämnas efter en kontroll även i kortfattat skriftligt format. Informationsutbyte har även skett med Svenska kennelklubben. Länsstyrelsen bedömer att djurskyddsarbetet går framåt och att andelen normalkontroller kommer att hållas på minst samma nivå under Utbildning har även hållits för Umeå universitets djurskyddskurs. Svårigheter har identifierats vad gäller icke betalda fordringar gällande avgifter för extra offentlig kontroll. De uteblivna betalningarna kan framöver komma att utgöra en ekonomisk belastning för Länsstyrelsen. 18

20 Återrapportering regleringsbrev Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet (st) varav antal män (st) varav antal kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 7,4 7,1 5,6 varav män (åa) 1,5 1,9 2 varav kvinnor (åa) 5,9 5,2 6 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,5 0,3 0,2 varav män (åa) 0,1 0 0 varav kvinnor (åa) 0,4 0,3 0,2 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Antalet verksamma veterinärer kommer från personlig kännedom och veterinärkalendern. Antal personer som varit föremål för tillsyn av djurhälsopersonal samt kontroller av animaliska biprodukter från ärendehanteringssystemet Platina. Årsarbetskrafter är tagna från tidredovisningssystemet Agresso. Uppgift om antal djurskyddskontroller är taget från Djurskyddskontrollregistrets rapport DSK_KUP011. Antalet kontroller av hästpass är taget från Djurskyddskontrollregistret. Kommentar tabell 1.1 Vid kontroll av hästpass avser siffran antal kontroller som skett, inte det totala antalet hästpass som kontrollerats. Inga brister har konstaterats vid kontrollen. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 18 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 2 resp 5 Antal prövade djurförbud 2 Antal beslutade djurförbud 2 Antal prövningar om upphävande djurförbud 1 Antal beslut om upphävande av djurförbud 0 Antal åtalsanmälningar 10 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina Kommentar tabell 1.3 Beslut enligt 26 djurskyddslagen rör i huvudsak djurslagen häst och får. Bristande hållning av sällskapsdjur var anledning till 4 av 7 omhändertaganden. Ett av omhändertagandena rörde får och var mycket omfattande till djurantal och arbetsinsats och tog mycket tid. Djurförbud som meddelats härrör från djurhållare som har haft allvarliga djurskyddsärenden under en längre tid. Åtalsanmälningar rör främst lantbrukets djur där flertalet är att nötkreatur inte har hållits ute på bete enligt lagstiftningen. 19

21 Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Smittskydd och allmänna veterinära frågor Under året har 27 gårdar (20 mjölkproducenter, 1 köttdjursuppfödare, 2 lammproducenter och 4 svinproducenter) kontrollerats med avseende på läkemedelshanteringen genom gårdsbesök. Uppföljande kontroll har skett på en gård. Resultatet är tillfredsställande med vissa avvikelser angående utgallring av utgångna läkemedel och journalföring av läkemedelsbehandlingar. Tillsyn av djurhälsopersonal har utförts av 30 stycken. Administrativ tillsyn har utförts av 2 stycken. Resultatet är tillfredställande med vissa avvikelser. Tillsyn av hygienplaner på veterinärmottagningar har påbörjats. De flesta veterinärmottagningar har påbörjat arbetet med hygienplaner. Länsstyrelsen har tillsammans med länets veterinärer deltagit i en regional utbildningsdag om epizootisjukdomar anordnad av Jordbruksverket. Administrativ kontroll av den obligatoriska salmonellakontrollen av fjäderfän sker fortlöpande under året. Länsstyrelsen leder och samordnar kontrollen av djursjukdomar i länet. I länet har några anmälningspliktiga sjukdomar rapporterats men inga större sjukdomsutbrott har inträffat. Länsstyrelsen bedömer att smittskyddet inom länet är mycket gott. Kontroll har skett av en omlastningsplats för kadaverinsamling. Handläggning har även skett av 23 ansökningar om tillstånd att gräva ned avlivad häst, 3 ansökningar om åteltillstånd samt 15 anmälningar om anmälningspliktiga sjukdomar inom smittskyddsområdet. Tillsyn av seminverksamheten har varit nedprioriterad under året enligt plan. Två anläggningar med tillstånd för offentlig förevisning har fått kontroll av sina hygienprogram. Tillsyn över djurhälsoprogram har skett som administrativ tillsyn. Administrativ kontroll av anmälningspliktiga djursjukdomar hos djurhållare har skett i samband med tvärvillkorskontrollerna. Länsstyrelsen har även deltagit i workshop med Jordbruksverket och övriga länsstyrelser gällande epizootiberedskapsplanering. Länsstyrelsens befintliga epizootiberedskapsplan är under uppdatering. 20

22 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 8,14 8,46 9,48 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 17,59 17,77 17,54 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 11,11% 11,22% 11,83% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 13,35% 13,07% 13,42% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 3) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 302, Företagsstöd inom 64 regional tillväxt (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) I beloppet bidragsutbetalningar har även inkluderats interregutbetalningar som skett via Länsstyrelsens valutakonto. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Kostnader och årsarbetskrafter har utvecklats förhållandevis stabilt över åren Ärendemängden har ökat med drygt 30 procent jämfört med föregående år. Strukturfondsperioden går mot avslut och förberedelserna riktas mot den nya programperioden , vilket innebär fler ärenden av förstudiekaraktär. En ny stödtyp (tillväxtcheck) riktad till kvinnor som driver företag har också ökat ärendemängden. Länsstyrelsen har deltagit i brukarundersökning avseende arbetet med företagsstöd inom regional tillväxt. Nöjdindex har en skala mellan Norrbotten fick ett Nöjdindex på 64. Genomsnittet för de deltagande länsstyrelserna var ett Nöjdindex på 66. Länsstyrelsen i Norrbotten fick höga betyg avseende bl a bemötande, information per telefon samt att de tillfrågade ansåg att stödet hade påverkat dem positivt. Lägre betyg uppnåddes bl a avseende lätt att nå rätt person per telefon, öppenhet för dialog samt hur lätt det är att redovisa underlag för utbetalning. Andra väsentliga prestationer och resultat 21

23 Regionalt tillväxtansvar Länsstyrelsen har fortsatt uppdraget att samordna det regionala tillväxtarbetet i länet efter att regeringen sagt nej till planerna på att bilda en regionkommun i länet. Det regionala tillväxtarbetet bedrivs sedan lång tid i bred samverkan med länets aktörer. Länsstyrelsen kommer att intensifiera och fortsatt utveckla det regionala tillväxtarbetet. Konferensen Tempen på länet Tempen på länet är en återkommande (årlig) konferens som behandlar aktuella utvecklingsfrågor i Norrbottens län. Temat för året var Innovation och 100-talet personer deltog från kommuner, regionala myndigheter och organisationer som arbetar med regionala tillväxtfrågor. Konferensen, som genomfördes i Haparanda, behandlade innovationsarbetet i länet och arbetet med de nya strukturfondsprogrammen. Workshops genomfördes som innehöll länets kompetensförsörjningsbehov, näringslivets tillväxtförutsättningar, en vidgad syn på innovationsbegreppet, innovationer inom kulturella och kreativa näringar och kreativa metoder för innovation. Föreläsningar från länets universitet och andra svenska och finska universitet erhölls och social innovation för mångfald och jämställdhet behandlades. Ny digital industri etablerar sig i Norrbotten I och med etableringen av Facebook i Luleå och det efterföljande arbetet med att attrahera ytterligare datacenters har ökat kunskapen om en helt ny industristruktur den digitala produktionsindustrin. Digital produktion inkluderar datainsamling, datalagring och analys, så kallad "Big-data", datorkommunikation, databehandling och produktion av tjänsteinnehåll och datasäkerhet. Industrin bygger både på både mjukvara och hårdvara för IKT samt stödjande system som energi, kylning, kompetens, lokaler, skatter osv. En ny industri växer fram i Norrbotten och behovet av datalagring växer exponentiellt enligt IDC och Intel. Med den snabba tillväxten behöver denna bransch, precis som andra, stödjande funktioner för en fungerande mottagningsapparat som är strukturell och inte individuell. För att kunna tillgodose behoven så medverkar Länsstyrelsen i arbetet med att ta fram en strategi för datacentraler Benchmarkning av en digital produktionsindustri och strategiarbete inom samma teknikområde i Norrbotten, strategin ska bland annat kartlägga och inventera de resurser som behövs byggas upp i Norrbotten. För att ytterligare förstärka utvecklingen så har Länsstyrelsen medfinaniserat projektet Cloudberry Datacenters som har tillsyfte att förse datacenter branschen med kompetens inom området via forskningsuppbyggnad och utveckling av utbildning till databranschen. Samband mellan regional tillväxt & fysisk planering Under året har samarbetet mellan tillväxt/näringslivsutveckling och den fysiska planeringen förstärkts ytterligare och börjat formaliseras i enlighet med den nya plan- och bygglagstiftningen. Länsstyrelsen deltog vid B Tillväxtverkets och Boverkets konferens Tillväxt kräver planering!. Vid avdelning Näringslivs studieresa till Levi i Finland var temat Tillväxt och fysisk planering. Där föredrogs hur Finland arbetar med sina landskapsplaner och under en förmiddag diskuterades bl a varför planering är viktigt för tillväxt, vad vi behöver göra för att samverka bättre mellan tillväxt/näringslivsutveckling och fysisk planering och hur ska vi göra, hur ni ser på ett eventuellt behov av regional översiktsplan. Inom Länsstyrelsen har en samverkansgrupp etablerats för att se på möjligheterna till en att få till stånd en sådan inriktning (rapportering av uppdrag till Boverket). 22

24 Länsstyrelsen för en nära dialog med Kiruna kommun, Pajala kommun och Tillväxtverket med utgångpunkt i den utlysning som Tillväxtverket har initierat som rör samhandling vid stora investeringar. Dialogen berör framförallt plan- tillväxt- och infrastrukturfrågor. Samverkan sker även med Arjeplogs kommun som blivit utsedd till pilotkommun av Tillväxtverket inom ramen för utlysningen; Samhällsplanering för näringslivets utveckling. Även här är tjänstemän inom plan- tillväxt- och infrastrukturfrågor på Länsstyrelsen involverade med ett fokus på samordning av planarbetet och den regionala utvecklingsstrategin på lokal nivå. Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland Länsstyrelsen ansvarar för ordförandeskap och sekretariat för Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland. På uppdrag av regeringen har samtliga ledamöterna förlängts till och med Under året har Strukturfondspartnerskapet genomfört två sammanträden. Sekretariatet deltar i nationella möten och nätverk, exempelvis vid sekreterernätverket för de åtta regionerna. Strukturfondspartnerskapet har inlett förberedelserna inför kommande strukturfondsperiod Sekretariatet, Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tillväxtverket och ESF-rådet har inlett planeringsarbetet. I slutet av förra året upprättades en så kallad väntelista inom ramen för regionalfonden för att hantera återflöden på ett effektivt sätt. Flera projekt har på så sätt fått finansiering under året. En extra utlysning har genomförts för insatsområde tillgänglighet eftersom ett stort projekt (Gällivare flygplats) tvingades avbryta investeringen och återförde cirka 35 miljoner kronor. I början av december prioriterade Strukturfondspartnerskapet två nya projekt kopplade till Piteå hamn och Arvidsjaurs flygplats. Socialfonden har utlyst återförda medel under året inom programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud), som riktar sig till förstudier inför kommande programperiod alternativt implementering av goda projektresultat. Utlyst belopp var 13,4 miljoner kr. Medfinansiering krävdes inte i utlysningen. Vid Strukturfondspartnerskapets möte den 4 december prioriterades 16 av 45 stycken ESF-projekt. Kulturella och kreativa näringar Länsstyrelsen deltar och är medlemmar i Generator Sverige den nationella plattformen för kulturella och kreativa näringar. Representant för Generator genomförde en workshop vid Tempen på länet i maj. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i medlemsmöten och på den nationella konferensen som i år hållits i Visby. Vid en extra föreningsstämma i slutet av november har beslut tagits om att lägga ner Generator Sverige. Vid konferensen i Visby skrevs ett manifest som också överlämnades till Kulturdepartementet på plats. Arbetet med Kulturella och kreativa näringar bedrivs via ett stort antal projekt. Där kan särskilt nämnas Creative Nodes 2.0 som har som mål att skapa mer affärer och utveckling inom de kreativa näringarna. Metoden är att skapa en ny kreativ mötesplats i Luleå där etablerade och icke etablerade, offentlighet och privata intressenter samt olika branscher kan mötas. Skärgårdsstrategi Under året har arbetet med att revidera den innevarande Strategin för Bottenvikens Skärgård påbörjats. Skärgårdsstrategin ska anpassas till de förutsättningar som råder i dagsläget och som kan tänkas råda under kommande strukturfondsperiod samt ha en tydlig koppling till RUS/RTP och övriga tillämpliga regionala strategier t ex Swedish Lapland Tourisms. Hållbar utveckling är ett perspektiv som ska genomsyra arbetet. Arbetet ska ha en tydlig koppling till miljömål och fysisk planering. 23

25 I arbetet deltar Haparanda kommun, Kalix kommun, Luleå kommun, Piteå kommun, Skellefteå kommun, Swedish Lapland, Länsstyrelsen och Region Västerbotten. Arbetet beräknas vara slutfört och beslutat hos alla kommuner under augusti Skogsriket Länsstyrelsen i Norrbotten tog under året ett initiativ till att engagera myndigheten i arbetet med Skogsriket Sverige. Landshövdingen tillsatte en styrgrupp med representanter från Skogsstyrelsen, SCA, Norra Skogsägarna, Lindbäcks Bygg, LTU och den regionala turismorganisationen Swedish Lapland. Styrgruppen har träffats ca en gång i månaden för att fördjupa sig i fyra fokusområden: Förädling och innovation Hållbart brukande Upplevelser och rekreation Samverkansfrågor ur ett markanvändningsperspektiv. Det arbete som har skett under 2013 har, under överinseende av landsbygdsministern, redovisades vid en konferens på Pite Havsbad den november. Där de ovanstående fokusområdena belystes ytterligare genom föredrag, miniseminarier samt workshops. Resultatet av konferensen kommer sedan att beaktas i det fortsatta arbetet med skogsriket. Konkurrensfrågor Länsstyrelsen har liksom tidigare år bevakat utvecklingen inom konkurrensområdet. Enskilda medborgare och företag har i liten omfattning kontaktat Länsstyrelsen med frågor eller synpunkter inom konkurrensområdet. Området har därför haft låg prioritet med få aktiviteter. Inget ärende har överlämnats till Konkurrensverket under Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Inom ramen för det regionala tillväxtarbetet deltar ett flertal statliga myndigheter i olika partnerskap och grupperingar. Regionala partnerskapet är den formella konstellation som driver det regionala tillväxtarbetet framåt genom att bland annat ta fram, genomföra och följa upp den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och tillhörande strategier och program. Luleå tekniska universitet, Arbetsförmedlingen, Trafikverket och Sametinget finns med i det regionala partnerskapet. Myndigheterna har möjlighet att redovisa genomförande och tillämpning av RUS. Regionala partnerskapet har två utskott Kompetensförsörjningsutskottet och Tillväxtutskottet där statliga myndigheter också ingår. Arbetsförmedlingen är därutöver ordförande i Kompetensförsörjningsutskottet. Tillväxtutskottet har bland annat till uppgift att överlägga kring prioriteringar och satsningar av projekt finansierade av EU:s strukturfonder. Beredningsgruppen är den tjänstmannaberedning som håller ihop processen och planeringen av det regionala tillväxtarbetet i länet och består av tjänstemän från landstinget, kommunförbundet och statliga företrädare LTU, arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen. 24

26 Landshövdingen bjuder regelbundet in samtliga statliga myndigheter i länet till gemensamma överläggningar. Ett 20-tal myndigheter med regional verksamhet har gemensamt identifierat större framtida utmaningar, dels för länet i stort, dels för respektive myndighet. Exempel på gemensamma utmaningar är länets stora kompetensförsörjningsbehov. Ett delresultat av samverkan är bildandet av ett HR-nätverk (Human Resources) mellan några av myndigheterna i syfte att utveckla samarbetet, exempelvis kring tandemrekrytering eller motsvarande. Ett annat delresultat, som även diskuteras i andra partnerskap och grupper är behovet av att sprida ytterligare information om länets behov kopplat till den pågående expansionen, till exempel behov av väl fungerande infrastruktur, tillgång till bostäder och lokaler med flera samhällsplaneringsfrågor. Regionalt samverkans forum med försvarsmakten (RSF) är ett forum bestående av Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och berörda kommuner med försvarsanläggningar, eller där Försvarsmakten bedriver verksamhet. Grupperingen träffas regelbundet med syftet att främja och utveckla samverkan mellan Försvarsmakten och de ingående parterna. Under år 2013 har fokus legat på att informera om verksamheten i Norrbotten, anordna ett säkerhetspolitiskt seminarium och utveckla samverkan mellan Försvarsmakten och övriga parter vad gäller rekrytering av personal till Försvarsmakten. Inom bredbands- och infrastrukturområdet har Länsstyrelsen löpande kontakter med företrädare för de statliga aktörerna; PTS, Trafikverket, Sjöfartsverket och Swedavia. Under året har både nationella och regionala infrastrukturplaner upprättats. Länsstyrelsen har en samordnande roll i den långsiktiga transportinfrastrukturplaneringen och är medfinansiär i flera infrastrukturprojekt. Länsstyrelsen och LTU har ett nära samarbete inom ramen för den gemensamma satsningen Regional förnyelse. Projektet syftar bland annat att stärka det bilaterala samarbetet mellan myndigheter på ledningsnivå i strategiska utvecklingsfrågor, vilket ger ökade möjligheter till gemensamt agerande i viktiga utvecklingsfrågor, ökat samspel med omvärlden och bättre förmåga att se nya möjligheter genom att kombinera kunskap och teknik med befintliga resurser. Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland utgör en plattform för när samverkan med de förvaltande myndigheterna för regionala och sociala fonden Tillväxtverket och ESF-rådet. Samverkan handlar om planering, genomförande och uppföljning. Under året har planeringen inför kommande strukturfondsperiod inletts. Länsstyrelsen har, i egenskap av Förvaltande myndighet för Interreg IV A Nord, ett nära samarbete med framförallt Tillväxtverket och den regionala fonden för uppföljning, erfarenhetsutbyte och planering. I samband med uppdraget att förbereda och förvalta kommande Nordprogram fick Länsstyrelsen även i uppdrag att tillsammans med övriga förvaltande myndigheter- Länsstyrelsen i Västerbottens och Jämtlands län samt Tillväxtverket- arbeta med samordning och förenkling för stödmottagare. En arbetsgrupp har träffats under året och lämnade in en uppdragsrapport till Näringsdepartementet i september. Samarbetet är tänkt att fortgå under hela programperioden I nära samspel med denna grupp finns även en referensgrupp som arbetar med kravspecifikationer till det nya handläggarstödet NYPS2020. Länsstyrelsen i Norrbotten ingår även i den gruppen. 25

27 I samband med arbetet med den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet samt framtagandet av de regionala programmen inom regionalfonden samt ett underlag till det nationella socialfondsprogrammet har Länsstyrelsen initierat en lokal samverkansgrupp med Tillväxtverket och ESF-rådet i Luleå. Gruppen, som går under benämningen GSR-Gruppen (Gemensamt Strategiskt Ramverk), har till syfte att samordna insatser inom de olika fonderna på ett lokalt plan. Bland annat har samverkansgruppen diskuterat hur fonderna kan komplettera varandra, gemensamma utbildningar kopplat till horisontella mål samt gemensamma informationsinsatser. Se även redovisning under Lantbruk och landsbygd och uppdrag 22. Länsstyrelsen har under år 2013 fortsatt sitt samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) rörande grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsen deltar i ett projekt som PTS finansierar, där Länsstyrelsen i Dalarna är projektägare. Projektets syfte är att stödja landets länsstyrelser i sitt regionala utvecklingsarbete med betaltjänstfrågor. PTS har beviljat Länsstyrelsen kronor för fortsatt arbete med att utveckla långsiktiga lösningar för betaltjänster i Norrbottens län. PTS har vidare beviljat totalt kr för tillhandahållande av grundläggande betaltjänster i flera landsbygdsområden i länet under år Arbetet har bedrivits i nära dialog med PTS. PTS har också bidragit med medfinansiering till bredbandsstödet inom Landsbygdsprogrammet, totalt kr under Utöver det som nämnts ingår samverkan som en naturlig del i arbetet med olika sakfrågor exempelvis med Tillväxtverket (nationell nivå), Myndigheten för yrkeshögskolan, Tillväxtanalys (RAPS), Energimyndigheten, Vinnova och samt andra länsstyrelser i landet. Länsstyrelsen bedömer att samverkan med de statliga myndigheterna inom ramen för det regionala tillväxtarbetet har stärkts betydligt under året. Skälet är främst det intensiva programmeringsarbetet inför en ny strukturfondsperiod , ny länsplan för transportinfrastruktur och framtagande av en regional innovationsstrategi samt en handlingsplan för jämställd tillväxt. RB 22. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Länsstyrelsen har bistått regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för genom de uppdrag som har lämnats till Länsstyrelsen med flera. Arbetet har omfattat EU:s sammanhållningspolitik, landsbygds, havs- och fiskerfonden samt de territoriella programmen. Den interna och externa samordningen har förstärkts genom en fondöverskridande programgrupp (internt) och GSR-grupp (externt) för samtliga fyra fonder och förvaltande myndigheter regionala fonden, sociala fonden, jordbruksfonden och fiskerifonden. Regionala fonden Länsstyrelsen har under året uppdragits att utarbeta förslag till regionalt program för Europeiska regionala utvecklingsfonden för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning avseende programperioden för Övre Norrland. Samverkansorganet i Västerbotten har erbjudits att samordna programframtagandet. Utarbetandet av programmet har skett i ett brett partnerskap som har byggt på de befintliga partnerskap som finns inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Förslag till program har lämnats till Näringsdepartementet den 30 september. 26

28 Länsstyrelsen beviljades under 2013 projektmedel från Tillväxtverket inom utlysningen regionalt innovationsarbete och kluster för projektet programmering och start av ny programperiod Sociala fonden Under året har Länsstyrelsen tillsammans med Region Västerbotten arbetat fram en socioekonomisk analys för Övre Norrland som underlag till programarbetet med Europeiska socialfonden. Analysen lämnades in den 15 maj och fungerar som underlag vid framtagande av det nationella socialfondsprogrammet liksom de regionala handlingsplanerna. Region Västerbotten har tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten därefter tagit initiativ till att starta ett förberedande arbete att ta fram den regionala handlingsplanen. Arbetet har skett i nära samarbete med ESF-rådet i Övre Norrland. Landsbygdsfonden och havs- och fiskerfonden Länsstyrelserna har bistått Regeringskansliet i förberedelserna för programperioden för landsbygdsfonden samt havs- och fiskerifonden genom att representanter från landsbygdsdirektörernas nätverk (LD21) deltagit i olika grupperingar på både departement och Jordbruksverk. Medarbetare från länsstyrelserna har också deltagit i projekt på Jordbruksverket inom ramen för ProCAP som är det program på Jordbruksverket som leder arbetet att införa den nya jordbruks- och fiskeripolitiken. Länsstyrelsen i Norrbotten har varit aktiva både inom nätverket samt inom olika projekt på Jordbruksverket. Vidare har regionala SWOT-analyser tagits fram för landsbygdsfonden och havs- och fiskerifonden vilka har skickats till Regeringskansliet. Se även redovisning under Lantbruk och landsbygd. Länsstyrelsen har under året ingett en omfattande sårbarhetsanalys (SWOT-analys) till Landsbygdsdepartementet av fiskerinäringen i länet som helhet. Arbetet med sårbarhets-analysen har förankrats hos fiskerinäringen, vattenbruksnäringen, beredningsindustrin och ideella organisationer som också beretts möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Nordprogrammet Näringsdepartementet i Sverige, Arbets- och näringsministeriet i Finland och Kommunal- og regiondepartementet i Norge har gett i uppdrag åt Länsstyrelsen i Norrbottens län att samordna framtagandet av det territoriella Nordprogrammet för den kommande strukturfondsperioden Arbetet har skett i samråd med Samverkansorganet i Västerbottens län, Lapplands, Norra Österbottens och Mellersta Österbottens förbund i Finland, Nordlands, Troms och Finnmarks fylkeskommuner i Norge samt Sametingen i Sverige, Finland och Norge. Länsstyrelsen i Norrbottens län har även utsetts till förvaltande och attesterande myndighet för Nordprogrammet Kolarctic ENI CBC Ett av filialkontoren (Bransch Office) för Kolarctic-programmet finns på Länsstyrelsen i Norrbotten. För svensk del skapar kontoret nära kontakt mellan programmet och samordnande departement och ministerier i de deltagande länderna, liksom med andra regionala sektorsmyndigheter. Programdokumentet för kommande ENI CBC planeras vara klart före sommaren 2014 och beräknas vara operativt under Länsstyrelsen deltar aktivt i planeringen av det kommande programmet. 27

29 RB 23. Berörda länsstyrelser ska, i enlighet med prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , innefattande tydliggörandena i regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (skr. 2009/10:221), ge en sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt. Sammanfattningen ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin och innehålla de viktigaste insatserna under året. För prioriteringen Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud ska särskilt arbetet med den regionala kompetensplattformen redovisas. Sammanfattningen ska även innehålla en bedömning av resultatet av de redovisade prioriteringarna. Övergripande process Prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning är en integrerad del av den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten Arbetet med att genomföra den regionala utvecklingsstrategin sker i ett brett partnerskap med aktörer från hela länet och där Regionala partnerskapet har huvudansvaret att leda, samordna och följa upp arbetet. En gång per så redovisas de så kallade RUS-indikatorerna. Det Regionala partnerskapet i Norrbotten är ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Partnerskapet är en arbetsform för det samhälleliga planerings- och utvecklingsarbetet där aktörerna tar ett gemensamt ansvar i planerings, besluts-, och genomförandeprocessen. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser och därigenom förstärka länets position. Länsstyrelsen använder även Regionala partnerskapet för att samråda och förankra strategiska beslut och satsningar. Landshövdingen leder det Regionala partnerskapet i Norrbotten. I Regionala partnerskapet ingår representanter för Luleå tekniska universitet, Arbetsförmedlingen, Trafikverket, Sametinget, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Handelskammaren, Företagarna, LO, Unionen och SACO. I Regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation eller myndighet har ett eget ansvar att knyta ihop de regionala tillväxtfrågorna i sina respektive nätverk och organisationer. Som exempel kan nämnas att Kommunförbundet regelbundet träffar alla näringslivschefer i kommunerna och att landstinget samlar politiken i en gruppering som kallas tillväxtberedningen. Regionala partnerskapet genomförde fyra sammanträden 2013 med följande inriktning: Januarimötet: Jämställd tillväxt, med bland annat gästföreläsning av professor i genus och teknik från Luleå tekniska universitet, samt beslut om handlingsplanen för jämställd tillväxt. Marsmötet: Strukturfondsperiod , genomgång av förutsättningarna inför kommande strukturfondsperiod, arbetet med gruv- och minderalstrategin redovisas samt genomgång av befolkningsutvecklingen och RUS-indikatorer. Junimötet: Kompetensförsörjning, redovisning av kompetensplattformens arbete och arbetsmarknadsläget. Två forskningsrapporter presenteras rekryteringsbehov och näringslivsstruktur Septembermötet: Fritidssektorn och idrotten, på vilket sätt bidrar fritidssektorn och idrotten till tillväxt? Beslut om operativt program för regionalfonden samt genomgång av övriga EUprogram. 28

30 Till Regionala partnerskapet finns en beredningsgrupp med tjänstemän som bland annat ansvarar för att planera partnerskapets sammanträden. Länsstyrelsen leder och samordnar beredningsgruppens arbete. Tjänstemännen representerar Kommunförbundet, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet och Arbetsförmedlingen. Beredningsgruppen träffas ungefär en gång per månad plus inklusive ett internat. Under året har genomförandet av RUS och förberedelser inför kommande strukturfondsperiod uppgifter för Beredningsgruppen. Till Regionala partnerskapet finns två utskott Tillväxtutskottet och Kompetensförsörjningsutskottet. Tillväxtutskottet består av de större finansiärerna till det regionala tillväxtarbetet, det vill säga Kommunförbundet, Landstinget, Luleå tekniska universitetet, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen, samt även de ledamöter i Strukturfondspartnerskapet som har hemvist i Norrbottens län. Tillväxtutskottet huvudsakliga uppdrag är dels att diskutera aktuella tillväxtfrågor, dels att samråda kring aktuella strukturfondsprojekt. Tillväxtutskottet har haft två sammanträden under året som tidsmässigt följer strukturfondsprocessens planering. Kompetensförsörjningsutskottet har ansvar för att driva arbetet med den regionala Kompetensplattformen och fokusera på näringslivets behov, bristyrken och utbildningsbehov, kartläggningar och analyser samt diskussioner kring prognoser för arbetsmarknadsutvecklingen på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsutskott leds av Arbetsförmedlingen med deltagande av representanter från Vuxenutbildningen, Företagarna, Luleå tekniska universitet, Norrbottens Handelskammare, Länsstyrelsen och Unionen. Försvarsmakten är ny ledamot i utskottet. Länsstyrelsen har under 2013 bildat ett regionalt landsbygdsråd, som kan sägas vara en beredningsgrupp med koppling till det regionala partnerskapet, när det gäller landsbygdsfrågor. I rådet ingår, förutom Länsstyrelsen, Coompanion, Företagarna, Hela Sverige ska leva, Hushållningssällskapet, Kommunförbundet, Landstinget, Leader, LRF, Sametinget, Sametinget och Skogsstyrelsen. Det regionala landsbygdsrådets primära uppgift är att medverka vid farmtagandet av den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet men kommer på sikt också att vara ett viktigt partnerskap vid genomförandet av landsbygdsprogrammet och i förlängningen i genomförandet av RUS. Medlemmarna i det regionala landsbygdsrådet har i uppdrag att förmedla behov och identifiera möjligheter med kopplingar till landsbygdsprogrammet inom sina respektive expertisområden och från sina medlemmar i syfte att stärka den regionala utvecklingen i landsbygdsområden. Innovation och förnyelse Regionala partnerskapet antog den 25 januari Innovationsstrategin för Norrbottens län. Strategin utgår från den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och ska bidra till att vidareutveckla forsknings- och innovationssystem, främja spetskompetens, smart specialisering samt stärka samarbetet mellan universitetet, forskning, företag, samhälle och den ideella sektorn. Syftet med strategin är att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Norrbotten. Det ska bli möjligt för fler människor, organisationer och branscher att utvecklas och bidra till nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan. 29

31 Insatser inom strategin ska syfta till att skapa produkter och tjänster för en marknad. Samtliga insatser inom innovationsstrategin ska genomsyras av de horisontella kriterierna. I strategin föreslås fyra utvecklingsinsatser: Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag Arbeta med öppen innovation och distansoberoende innovationssystem Innovativa miljöer och mötesplatser Samordning mellan offentliga insatser I strategin prioriteras sex fokusområden: Skärningspunkter mellan fokusområden Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet Energi- och miljöteknik/cleantech Digitala tjänstenäringar Kulturella och kreativa näringar De utmaningar som länet och hela landet står inför är stora och komplexa. Det innebär att ingen enskild aktör eller enskilt område i samhället har kunskap och resurser som räcker till för att på egen hand svara upp med de lösningar som behövs. Det är därför viktigt att fortsätta att utveckla samordningen mellan olika aktörer för att skapa bästa möjliga förutsättningar för innovation. Under året har arbetet med den regionala innovationsstrategin fortsatt genom att Länsstyrelsen haft en utlysning med koppling till strategin som ett första steg i att genomföra strategin. Totalt inkom 21 ansökningar från universitet och forskningsinstitut med ett anspråk på ca 25,8 mkr. 10 projekt prioriterades av landshövdingen med ett totalt belopp på ca 14,4 mkr. Länsstyrelsen har medverkat i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) kraftsamling kring innovation Luleå från järnverk till Facebook. Vid slutkonferensen Innovationskraft Sverige uppmärksammades länets arbete med den regionala innovationsstrategin. En aktivitet i den Norrbottens regionala innovationsstrategi handlade om att säkerställa tillgången till mer aktuella och dynamiska data som utvisar utvecklingsriktningar och utvecklingshastigheter genom att ta fram ett regionalt indikatorssystem baserat på såväl hårda som mjuka data. I länets innovationsstrategi har flera system för att mäta regional innovativitet identifierats; SCB:s regionala innovationsstatistik, REGLAB:s regionala innovationsindex samt EU:s Innovation Scoreboard. Dessa etablerade mätsystem baseras på registerdata som därmed inte är dagsaktuella utan har en eftersläpning på ca 2 år. För att på ett effektivt sätt kunna initiera och parera olika innovationsfrämjande insatser i rätt tid behöver länet tillgång till mer i tiden närliggande indikatorer på åt vilket håll utvecklingen är på väg. Länsstyrelsen har under 2013 tillsammans med LTU startat detta arbete genom att ta fram ett första förslag till ett regionalt indikatorssystem inom projektet programmering och start av ny programperiod som Länsstyrelsen blivit beviljade från Tillväxtverkets utlysning regionalt innovationsarbete och kluster. Länsstyrelsen beviljar innovationsbidrag till företag för nyskapande produkter i tidiga skeden. Under året har 21 ansökningar beviljats, vilket är nästan en fördubbling jämfört med föregående år. Totalt har 9,0 mkr beviljats, vilket kan jämföras med 5,6 mkr Innovationsbidragen har tidigare varit mest förekommande i Luleåområdet med koppling till företag som 30

32 är anknutna till företagsinkubatorn Arctic Business Incubator i Luleå. Under 2013 har denna stödform fått en större spridning i länet, vilket bland annat är ett resultat av genomförda informationsinsatser förra året. Länsstyrelsen beviljar årligen medel till innovativa servicelösningar på landsbygden i syfte att bibehålla eller utveckla den kommersiella servicen i gles- och landsbygder inom ramen för de regionala serviceprogrammen. Dessa medel har fördelats till Länsstyrelserna från Tillväxtverket för perioden Under 2013 har knappt 2,4 miljoner kronor beviljats till fyra stycken projekt. Länsstyrelsens bedömning är att insatserna inom prioriteringen innovation och förnyelse har stärkt länets arbete inom området. Innovationsstrategin för Norrbottens län har omsatts i praktiskt genomförande dels genom den utlysning som genomförts inom strategin men arbetet med att öka kunskaperna om länets innovationsförmåga har också utvecklats genom det uppstartade arbetet med att ta fram ett regionalt indikatorssystem tillsammans med Luleå tekniska universitet. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) träffas ca fem gånger per år i anslutning till det Regionala partnerskapets sammanträden. Kompetensförsörjningsutskottet och deltagande organisationer har genom olika aktiviteter drivit kompetensförsörjningsfrågorna, särskilt för gruvnäringen. Motivet till att fokusera på gruvnäringen är dels att gruvnäringens expansion är genomgripande och påverkar mer eller mindre alla näringar i länet, dels att utveckla branschspecifika arbetsmetoder som går att applicera vid arbetet även med andra branscher. Regeringen har gett Länsstyrelsen (kompetensplattformen) i uppdrag att tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland, Region Västerbotten, Region Dalarna och Region Örebro län inom den nationella mineralstrategin utarbeta en plan kan möta gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov i respektive region. Arbetet ska ske under Kompetensförsörjningsutskottet har under 2013 arrangerat två välbesökta dialogmöten. Det första dialogmötet genomfördes inom ramen för konferens Tempen på länet på temat regionala analyser med sikte på Vid det andra dialogmötet presenterade Luleå tekniska universitet den färdiga rapporten anställningar till och med 2025 En studie av rekryteringsbehovet i Norrbottens län. Länsstyrelsen samordnar arbetet och utgör sekretariat tillsammans med Arbetsförmedlingen för KFU. Det innebär bland annat samverkan med övriga aktörer och nätverk. Exempelvis nätverket för vuxnas lärande som leds av Kommunförbundet Norrbotten med representanter från Lapplands lärcentra, Jokkmokks lärcentra, kommunalförbunden Femkanten, Högskoleförbundet Östra Norrbotten, A-kommunerna, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Exempel på ytterligare viktiga nätverk är kompetensplattformarna i norrlänen - Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, projekt Yrkeshögskola Norrbotten och Reglabs nätverk för kompetensförsörjning. Länsstyrelsen har under året bistått Myndigheten för yrkeshögskolan rörande utbildnings- och kompetensbehov i regionen baserat på näringslivsutvecklingen i länet. Länsstyrelsen har även redogjort för erfarenheter av innevarande programperiod till ESF-rådet. 31

33 Under året har Länsstyrelsen fördjupat samverkan med folkbildningen, en viktig medaktör i arbetet med länets kompetensplattform. Länsstyrelsen har även fortsatt arbetet med att externt tydliggöra Kompetensförsörjningsutskottets och kompetensplattformens uppdrag genom föredragande på konferenser. Länsstyrelsen har i samverkan med Arbetsförmedlingen, Landstinget och Kommunförbundet har fått en ansökan beviljad av Tillväxtverket för att stärka och vidareutveckla kompetensplattformarna. Syftet är bland annat att utveckla en gemensam Lärplattform och synliggöra hela arbetskraftspotentialen i länet. Inom ramen för landsbygdsprogrammet beviljas stöd till kompetensutveckling i syfte att öka konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning inom jordbruk och övriga näringar på landsbygden. Under 2013 har vi beslutat ut i stort sett alla kvarvarande medel inom landsbygdsprogrammet. Totalt har 2,5 miljoner kronor beviljats till kompetensutvecklingsinsatser under Som exempel på insatser som leder till kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud inom de gröna näringarna kan nämnas Gröna Navet, som är en organsation för utbildningssamordning inom landsbygdsprogrammet för de gröna näringarna i Norrbotten och Västerbotten. Under året har det även bedrivits en pilotutbildning för blivande entreprenörer inom livsmedelsförädling kopplat till frukt och bär samt en utbildning inom förnybar energi riktat till fastighetsägare och hushåll i Tornedalen. Länsstyrelsen bedömer att insatserna under året har stärkt och fördjupat samverkan, ökat kunskaperna om behoven av prognos- och statistikunderlag och förtydligat vikten av att ytterligare satsa på kompetens- och arbetskraftsförsörjningsfrågorna på kort och lång sikt för att länet ska stå väl rustat vid bland annat nyetableringar och när företag vill växa och anställa. Kompetensplattformen är ett viktigt redskap i arbetet och formerna för kontinuerlig samverkan ska fortsatt utvecklas. Under följande år kommer Länsstyrelsen att prioritera arbetet att sprida och förankra samt utbilda kommunerna för att använda LTU-rapporten anställningar i strategiska satsningar. Tillgänglighet Under november månad antog EU-parlamentet förslaget till det europeiska transportnätet TEN-T och till fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF). I beslutet ingår prioriteringen av ett till 2030 utbyggt strategiskt europeiskt stomnät, Core Network, dit merparten av den europeiska finansieringen styrs. I detta Core Network ingår Botniska Korridoren som prioriterats av svenska och finska regeringarna med Norrbotniabanan som en delsträcka. Botniska korridoren är transportkorridoren mellan råvaruproduktionen i norra Sverige/Finland och förädlingsindustrin/marknaderna i södra mellersta Sverige/Finland och Europa, dvs en korridor som långsiktigt bidrar till att säkerställa Sveriges och EU:s råvaruförsörjning. Länsstyrelsen har under året med framgång hävdat betydelsen av att EU prioriterar att utveckla Botniska korridoren, en effektiv järnvägsförbindelse i den svenska delen mellan Boden och Mjölby, som en transportkorridor mellan Nordiska triangeln och den av EU definierade Northern Axis. Arbetet har skett i projektform tillsammans med övriga regionala intressenter längs korridoren. Arbetet har vidare skett i samarbete med finska aktörer som på ett motsvarande sätt arbetat för den finska delen av Botniska korridoren mellan Torneå och Helsingfors. 32

34 Trafikanalys regeringsuppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag om arbetspendlingens förutsättningar i Norrbotten och Västerbotten avrapporterades till regeringen under juni månad Under uppdragets genomförande var Länsstyrelsen Norrbotten aktivt deltagande bl a via dialogmöten med Trafikanalys och andra regionala intressenter. Under arbetet identifierades bristerna i transportsystemet och deras påverkan på möjligheten till arbetspendling. Med utgångspunkt i bristerna redovisas ett antal åtgärder som bör analyseras vidare. Noteras är att någon samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av inte har gjorts inom ramen för uppdraget. Bland de åtgärder som bör analyseras vidare bedöms främst vara att belysa konsekvenserna av de sänkta hastighetsgränserna i vägsystemet och att undersöka förutsättningarna för ett utbyggt järnvägssystem. IT Norrbotten har under året arbetet på uppdrag av Länsstyrelsen med att ta fram ett förslag till en regionala digitala agenda. Arbetet slutförs i början av Länsstyrelsen har i uppdrag att bevaka tillgängligheten till grundläggande betaltjänster på länets landsbygd. För år 2013 bedömer Länsstyrelsen, precis som under år 2012, att tillgången till grundläggande betaltjänster i Norrbottens län inte motsvarar samhällets behov. Detta gäller främst tillgången till kontanter men även den begränsade möjligheten till internetbetalningar på grund av avsaknad av bredband och bristfällig mobiltäckning. Länsstyrelsen verkar för ökad tillgänglighet bland annat genom att verka för ökad bredbandsutbyggnad i länet samt genom att förbättra tillgången till offentlig- och kommersiell service i länet. Genom Landsbygdsprogrammet har stöd beviljats för bredbandsutbyggnad i kommunerna Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Övertorneå under 2013 på totalt kr. Genom stöd till grundläggande betaltjänster på orter med långa avstånd till bank och postservice bidrar Länsstyrelsen till en ökad tillgänglighet till kontanter och olika betaltjänster för både äldre, handikappade och företagare på landsbygden. Länsstyrelsen har initierat två utredningar under året som genomförts av Företagarna respektive Kommunförbundet för att kartlägga behovet av grundläggande betaltjänster på landsbygden dels för landsbygdsföretagare och dels för äldre personer på landsbygden. Syftet har varit att försöka hitta långsiktiga och lokalt anpassade lösningar för länets glesbygd. Beträffande insatserna i övrigt hänvisas till redovisningen i avsnittet Infrastrukturplanering. Strategisk gränsöverskridande samverkan Strategisk gränsöverskridande samverkan sker genom bland annat Interreg programmen och genom Nordkalott- och Barentssamarbetet. Samarbetet inom Barents beskrivs under uppdrag 26. Av den årliga rapporteringen som programmet gör till Tillväxtverket framgår hur de olika Interreg programmen bidrar till att uppfylla strategin Nordkalottsamarbetet är en viktig del i Länsstyrelsens arbete med de nordligaste delarna av Sverige, Finland och Norge. Samarbetet organiseras under Nordkalottrådet (NKR) och för perioden är Länsstyrelsen ordförande både i NKRs styrelse och i dess beredningsgrupp. Nordkalottrådets verksamhet för 2013 har utgått från de långsiktiga prioriteringar som anges i NKRs handlingsprogram och de prioriteringar som sker på nordisk nivå genom bland annat Nordiska ministerrådets gränsregionala strategiprogram och det svenska ordförandeskapets programförklaring för Under Länsstyrelsens ordförandeskap kommer samarbetet att fokusera på följande områden: gränshinder, regionalpolitik, demografiska utmaningar, hållbar utveckling, erfarenhetsutbyte och identitetsbyggande samt information. 33

35 När det gäller programmet Kolarctic CBC ENPI finns förvaltningsmyndigheten vid Lapplands förbund i Finland. Till sin hjälp har förvaltningsmyndigheten etablerat filialkontor, sk Branch Office i de deltagande länderna, för svensk del på Länsstyrelsen i Norrbottens län. Filialkontoret skapar nära kontakt mellan programmet och samordnande departement i de deltagande länderna, liksom med andra sektorsmyndigheter. Programdokumentet för kommande ENI CBC planeras vara klart före sommaren 2014 och det nya programmet beräknas vara operativt under Filialkontoren deltar aktivt i framtagandet av det nya programmet. Sammanvägd bedömning av uppnådda resultat Länsstyrelsens sammanvägda bedömning av Länsstyrelsens insatser inom de prioriterade områdena i nationella (och regionala) strategin har gett resultat och ny kunskap. Länet har stora möjligheter i form av hög tillväxt, investeringar och ökad sysselsättning men det finns också utmaningar inom ett flertal områden rekrytering av rätt kompetens, generationsväxling, attraktivitet, demografi och mångfald. RB 24. Berörda länsstyrelser ska redovisa de viktigaste utvecklingsfrågorna för att stärka arbetet med länets regionala utvecklingsstrategi. Den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) är det övergripande strategidokumentet för Norrbottens hållbara tillväxt. RUS ska vid genomförandet binda samman olika typer av planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar tillväxt. Under året har exempelvis RUS:en haft stor betydelse vid utformning av de nya strukturfondsprogrammen och vid prioritering av projekt och andra insatser. Prioriterade områden i RUS: Livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete Visionen och målsättning i RUS bygger på en hållbar tillväxt och utveckling. Hållbarhetsbegreppet innehåller tre dimensioner som utgör grunden för en framtidssäker utveckling. Det sker bland annat vid beredning av ansökningar då de horisontella kriterierna beaktas jämställdhet, mångfald, miljö och unga. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har lämnats in till regeringen under året efter en nära dialog med regionala aktörer som Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet, kommuner, Arbetsförmedlingen, näringslivet och organisationer som till exempel Winnet Norrbotten och Företagarna. Dialogmöten och uppföljningsmöten har genomförts med regionala och lokala aktörer för att förstärka implementeringen av handlingsplanen. Inom ramen för handlingsplanen har aktiviteter initierats för att främja måluppfyllelsen i länets utvecklingsstrategi. Ett exempel är en utlysning av regionala projektmedel där Arbetsförmedlingen beviljats medel som skall öka anställningsbarheten och utbildningsnivån bland unga män. Ett annat exempel är medel som avsatts från programmet Främja kvinnors företagande tillsammans med regionala projektmedel för en tillfällig finansieringsform kallad Tillväxtcheck riktad till företag som drivs av kvinnor och som inte omfattas av de ordinarie företagsstöden. 34

36 Länsstyrelsen kommer att intensifiera utvecklings- och utbildningsinsatserna kopplade till de horisontella kriterierna vid starten av programperioden Detta kan mycket väl ske i samverkan med de förvaltande myndigheterna, internt inom Länsstyrelsen och med andra externa aktörer. Projektbeslut, företagsstöd, medfinansiering av EU-program och övriga aktiviteter är uttryck för Länsstyrelsens prioriteringar och genomförande av regionala och nationella program och strategier. Finansiering via anslaget regionala tillväxtåtgärder (1:1) gör det möjligt att bidra till den regionala tillväxtpolitiken och visionen i RUS Norrbotten, för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa. Under 2013 beslutade Länsstyrelsen totalt 155,5 miljoner kronor i stöd ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder, varav 11,5 mkr var medfinansiering av EU-projekt, 63,1 mkr projektstöd och 79,6 mkr företagsstöd samt 4,3 mkr till kommersiell service. I jämförelse med utfallet föregående år har andelen medfinansieringsbeslut minskat ytterligare något eftersom strukturfondsprogrammen slutförs under året, medan stöden till företag och regionala projekt har ökat. Stöd till företag Konjunkturen i Norrbotten är fortsatt god trots det dämpade svenska konjunkturläget med svag global efterfrågan och minskad export. Under året har 153 företag beviljats stöd med totalt 79,6 miljoner kronor motsvararande investeringar på totalt ca 256 miljoner kronor. Detta innebär att företagsstöden fortsätter att återhämta sig från bottenåret 2010 till att idag närma sig 2007 års siffror. Tillverkningsindustrin, besöksnäringen och biltestindustrin är de branscher som får mest stöd. Under 2013 står de tillsammans för ca 83 procent av de beviljade stöden. Under åren varierar naturligtvis stödnivåerna mellan de olika branscherna beroende bl a på investeringsbehov och konjunktur. Under 2013 ökade stöden till besöksnäringen betydligt samtidigt som tillverkningsindustrin backade från en hög nivå från föregående år. Den beräknade sysselsättningsökningen hos de företag som beviljats stöd är 263 nya arbetstillfällen. 47 procent av arbetstillfällena beräknas tillfalla kvinnor, 53 procent förväntas tillfalla män. Inom branschområdena tillverkningsindustrin samt biltestindustrin förväntas fler män än kvinnor sysselsättas medan det i branscherna besöksnäring samt företagstjänster förväntas att arbetstillfällena tillfaller kvinnor i något högre utsträckning. Av de 153 beviljade stöden så har 22 procent gått till företag som har en kvinna som företagsledare, 69 procent där en man är företagsledare och 9 procent till företag som har ett delat ledarskap. Företag med kvinnor som företagsledare söker generellet sett lägre stöd vilket återspeglas i de beviljade stödbeloppen, där kvinnorna beviljats 17 procent av de totala stöden, män 78 procent och företag med delat ledarskap 5 procent. Fördelningen mellan män och kvinnor varierar mellan åren beroende på vilka företag som söker och beviljas stöd. Under de tre senaste åren har antalet företag med delat ledarskap ökat. Under året har möjlighet getts till företagande kvinnor att ta del av tillväxtcheckar. Satsningen är en tillfällig finansieringsform som ingår i programmet Främja kvinnors företagande. Tillväxtchecken är en form av konsultcheck och handläggs av Länsstyrelsen. 49 företag har beviljats stöd på totalt 1,86 miljoner kronor. Satsningen fortsätter under 2014 vartefter avslut och utvärdering kommer att ske. 35

37 Informationsinsatser genomfördes kontinuerligt som planerat under året. Syftet med insatserna är att sprida kunskap om möjligheterna med de regionala företagsstöden och att få in ansökningar med bra kvalitet. Träffar har hållits i länets kommuner (via företagsfrukostar), företagarföreningar, banker. Totalt har 17 träffar genomförts där vi nått mellan ca företagare per träff. Utöver dessa träffar så har andra typer av nätverksträffar genomförts med t ex Almi, Swedish Lapland, Invest in Norrbotten, ABI, m fl. Under året har ansökningsblanketter förnyats och förbättrats så att överflödig och dubbel information tagits bort. En blankett per stödtyp har tagits fram och ersatt de tidigare blanketterna som upplevdes som byråkratiska och komplexa. Detta har förenklat för företagen och förenklat handläggningen. Ett fortsatt arbete med att förbättra blanketterna, främst rekvisitionsblanketterna, återstår att göra under kommande år. Även informationsmaterialet har utvecklats för att nå både kvinnor och män i lika stor utsträckning i enlighet med handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Uppföljningsbesök hos företag som beviljats stöd och besök inför en planerad investering genomförs löpande. Stöd till projekt Under 2013 har 88 projekt beviljats stöd med sammanlagt74,6 miljoner kronor, från Länsstyrelsens regionala projektmedel vilket inneburit att stöd till projekt för totalt 209 miljoner kronor har beviljats regionen tillsammans med andra finansiärer. Beviljade projekt ska ange vad de förväntas uppnå bl.a. i form av arbetstillfällen och nya företag. De beslutade projekten under 2013 förväntas leda till 161 nya arbetstillfällen för kvinnor och 185 nya arbetstillfällen för män samt till att 32 nya företag startas av kvinnor och 36 av män. Med utgångspunkt i länets utpekade tillväxtområden har projekt inom basindustri-förädling erhållit 24 procent av beviljade medel, upplevelsenäring 23 procent, kunskapsintensiva tjänstenäringar 21 procent, energi- och miljöteknik 8 procent och test- och övningsverksamhet 2 procent. 22 procent av beviljade medel har gått till allmänna tillväxtfrämjande insatser som inte har något utpekat tillväxtområde. Under året har fler energi- och miljöprojekt beviljats medel jämfört medel tidigare år. 49 projekt avslutades under året och bedöms ha bidragit till att 44 nya arbetstillfällen skapats för kvinnor och att 104 nya arbetstillfällen skapats för män. Projekten bedöms även ha bidragit till att 36 nya företag ledda av kvinnor och 24 nya företag ledda av män har skapats. Några exempel på viktiga satsningar under året är: Projektet 100 nya anledningar att besöka Swedish Lapland drivs av Swedish Lapland ek. för. och fokuserar på att erbjuda exportsatsande turistentreprenörer ett sammanhang och möjligheter till samverkan. På detta sätt ska 100 nya produkter, upplevelser och turistföretag etableras på den internationella marknaden. Unikt för projektet är att de deltagande företagen införlivas och är del i projektprocessen från start till mål. Future Eco North Sweden AB har startat ett projekt som ska bygga och starta upp en demonstrations- och testanläggning för förbränning och torkning av restprodukter för att bedriva utvecklingsprojekt och demonstrationer i samarbete med andra företag och organisationer samt LTU, ETC och SLU. Energi- och miljöteknik är ett strategiskt utvecklingsområde för länet och bioenergi är ett av Norrbottens prioriterade energislag i Klimat- och energistrategi för Norrbottens län. 36

38 Projektet Klimathall Norrbotten drivs av Swedish Proving Ground Association (SPGA). Vinterprov har alltmer blivit en flaskhals för fordonsindustrin pga. industrins allt kortare utvecklingstider. Tillgången till en klimathall är därmed en viktig komponent för framtida vintertestverksamhet och huruvida norra Sverige kan behålla tätpositionen globalt som vintertestregion. Syftet med förstudien är att försöka lösa ägar- och finansieringsfrågan, skapa ett medvetande inom den svenska regeringen och EU om vintertestregionens strategiska betydelse och vikten av att en infrastruktur i form av en klimathall kommer till stånd inom testregionen. Projektet Icemusic syftar till att skapa en mångårig kulturell vinterattraktion i Norrbotten bestående av isinstrument-orkester och en iskonserthall. Målsättningen är att en fast destination för iskonserter främjar besöksnäringen med stärkta kulturella och kreativa näringar som följd. Projektet passar väl in i de horisontella kriterierna genom en miljömässigt hållbar produkt, en attraktion som genererar arbetstillfällen inom kulturella och kreativa näringar till både kvinnor och män av olika härkomst. Projektet förväntas resultera i en unik och internationellt uppmärksammad turistattraktion med ökad turistbeläggning i länet. Länsstyrelsen stödjer fortsatt flera av inlandskommunerna i olika utvecklingsprojekt som syftar till att stärka näringslivet, attraktivitet, turism, planeringsförutsättningarna etc. Ett exempel är Pajala kommun som under flera år fått särskilda medel för att stärka utvecklingsförutsättningar för det lokala näringslivet, kommunens attraktivitet med syfte att begränsa fly in-fly out -effekter och stärka kompetensen i planfrågor i samband med att näringslivet gör stora investeringar i kommunen. En utökad dialog har även skett internt inom länsstyrelsen och tillsammans med kommuner som varit inblandade i Tillväxtverkets utlysningar avseende Tillväxtskapande samhällsplanering. Som ett första steg i arbetet att förverkliga den regionala innovationsstrategin, som antogs i början på året, har Länsstyrelsen genomfört en utlysning inom 1:1 anslaget med koppling till strategin. Tydliga krav ställde i utlysningen på att projekten skulle beskriva sin koppling till prioriteringar i strategin men bl.a. även beskriva sin långsiktiga ambition, vilken kunskapslucka man ville fylla, innehålla konkreta insatser mot jämställdhet och att slutanvändarna av resultaten i projektet tydligt skulle vara med vid genomförandet av projekten. Intresset för utlysningen var stort och ansökningar för ca 25,8 mkr inkom varav projekt för ca 14,4 mkr beviljades av landshövdingen. Länsstyrelsens arbetssätt för att förverkliga strategin har uppmärksammats som ett gott exempel nationellt och Länsstyrelsen har vid ett flertal tillfällen fått berätta om sitt arbetssätt. Uppföljning och lärande Länsstyrelsen har tagit fram den årliga uppföljningen av Hit gick pengarna Rapporten är en viktig del i det systematiska arbetet med uppföljning, utvärdering, analys och lärande. De huvudsakliga satsningarna har skett inom områdena basindustri förädling (23,8 mkr) och upplevelsenäringar (21,4 mkr) vad gäller projektverksamheten. Företagsstöden har i huvudsak gått till tillverkningsindustrin (38,4 mkr) och biltestverksamheten (12 mkr). Rapporten Hit gick pengarna 2013 tas fram under första kvartalet Om man jämför utvecklingen i länet kopplat till målen i RUS (tillväxt, sysselsättning, inflyttning m.m.) med det rapporterade utfallet i NYPS kan man få en uppfattning om i vilken omfattning projektverksamheten bidrar till en positiv tillväxt i länet. Jämförelsen kan ge en fingervisning om riktningen är den rätta, men det är också svårt att dra slutsatser av enbart kvantitativa resultat. I flertalet projekt kan effekterna på nyföretagande och sysselsättning 37

39 sannolikt inte bedömas förrän många år efter projektslut. Ett bra system för att fånga upp de långsiktiga effekterna av projektverksamheten är angeläget. Under perioden har Länsstyrelsens projektverksamhet samt andra aktörers insatser i projekt bidragit till att personer fått arbete (1 038 kvinnor, män, 106 ospecificerade). Mellan ökade antalet förvärvsarbetande i länet med ca personer, och andelen förvärvsarbetande uppgick till 79,1 procent (20-64 år) 2012, vilket översteg riksgenomsnittet med två procentenheter. Vi kan konstatera att beviljade projekt ofta bidrar till nya arbetstillfällen. Främst är dessa kopplade till anställningar för att genomföra projekten men projekten bidrar även till att det sker nyanställningar i företag och organisationer kopplade till den utveckling som projekten bidrar till. Det kan till exempel handla om satsningar på turismprojekt med syfte att marknadsföra länet som leder till att turismföretagen får en ökad efterfrågan på sina tjänster som i sin tur leder till anställningar. Under perioden har nya företag startats i länet. Projektverksamheten har under enligt rapporterade utfall bidragit till att nya företag har startat (432 av kvinnor, 704 av män, 75 med ospecificerad företagsledare). Projektspannet över beviljade projekt inom detta område är brett, men det finns bland annat satsningar på nyföretagarorganisationer vars syfte är att stötta med till exempel information, rådgivning och coaching för nyföretagare. Förutom ovanstående har projektverksamheten även bidragit till att personer deltagit i olika utvecklingsprojekt samt att personer (9 836 kvinnor, 6383 män, 652 ospecificerade) genomfört någon slags utbildning. Projektverksamhet bedrivs i länets samtliga kommuner, antingen genom att aktörer i kommunerna står som genomförare eller deltar som part i projekten. Merparten av projekten går dessutom över kommun- och länsgränser vilket skapar positiva mervärden i form av samarbete, utbyte av erfarenheter samt en bättre spridning och genomslagskraft av resultat. Som ett led i arbetet med lärandeplanen har Länsstyrelsen fortsatt metodutvecklingsarbetet vid bedömning av projekt. Syftet är att öka lärandet vid beredningen och säkerställa att relevanta frågor ställs angående överensstämmelse med regionala strategier och program, framförallt den regionala utvecklingsstrategin men även handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. De indikatorer som projektägare anger vid ansökan har också vidareutvecklats. Länsstyrelsen har som ett led i att förstärka uppföljning och lärande valt ut tre projekt som inbjudits till ett särskilt dialogmöte. - Projektet Utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun syftar till att stärka samiska företag för att öka tillväxt och utveckling i det samiska näringslivet. Projektet har lett fram till nya metoder och modeller för hur de samiska näringarna ska stärkas. Projektet har även bidragit till att en ekonomisk förening bildats för ett fortsatt långsiktigt arbete. - Projekten inom ramen för Designarena Nord visar hur design kan vara en drivkraft för regional utveckling i Norrbotten. Detta är exempel på en strategisk satsning för designdriven affärsutveckling. - Projektet CiiR Centre for inter-organizational innovation research redovisar konkreta resultat om hur man bygger ett innovationssystem, även i glesa strukturer, vilket kan tillämpas och omsättas i det regionala tillväxarbetet. Inom ramen för projektet och samverkansformen regional förnyelse, som Luleå tekniska universitet ansvarar för och som bedrivs i nära samverkan med Länsstyrelsen, har ett flertal analyser och utredningar initierats. Syftet är att stärka den regionala analysförmågan och fördjupa kunskapsnivån. Ett exempel är en analys av länets långsiktiga kompetensförsörjnings- 38

40 behov fram till år Rapporten har slutrapporterats under året och går vidare in i en förankrings- och tillämpningsfas. Syftet är att länets kommuner ska kunna få hjälp att tolka och använda resultaten från rapporten i sin egen kommun. Rapporten kommer även vara en viktig del i Kompetensplattformens fortsatta arbete. Ett andra angeläget samhällsområde är analys av näringslivsstrukturen i länet. Syftet med studien är bland annat att identifiera starka respektive mindre starka områden. Analysen är särskilt angelägen mot bakgrund av förberedelserna och prioriteringar inför kommande strukturfondsperiod Det tredje samhällsområdet är länets roll i den nationella och globala ekonomin. Här är syftet att belysa i vilken omfattning som länet bidrar till det nationella välståndet. Länsstyrelsen deltar, i samverkan med landstinget, även i Reglabs konferenser och aktiviteter, exempelvis insatser för kompetensplattformarna och handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Slutsatser Många av de utmaningar länet står inför är strukturella och ändras inte år från år. Den demografiska utmaningen är fortsatt en av de allra största framtidsfrågorna för länet. Den allt högre andelen äldre får direkta konsekvenser för arbetsmarknaden, fler personer lämnar arbetsmarknaden än antalet som tillträder, dvs. arbetskraften minskar. Dessutom finns det skillnader mellan den kompetens som finns och den som efterfrågas av arbetsgivarna, vilket leder till matchningsproblem. Enligt arbetsförmedlingen har Norrbottens den största generationsväxlingsutmaningen av alla län. Många av länets kommuner utgör en lokal arbetsmarknadsregion. Det är egentligen bara Luleåregionen som är en sammanhängande pendlingsregion. Länet har ett kraftigt inflyttningsöverskott enligt sifforna för tre kvartal Inflyttningen är rekordhög och leder preliminärt till en befolkningsökning på 1000 personer om trenden håller i sig året ut. Ökningen är i så fall historiskt hög, inte sedan i början av 1990-talet har länet redovisat ökningstal i den storleken. Däremot är födelsenettot fortsatt negativt så länet minskar om inte inflyttningen håller i sig och tillräckligt hög. Bristen på bostäder kan komma att hämma inflyttningen framöver och riskera ytterligare att länet hamnar i en ohållbar fly-infly-out -situation. Det finns stora skillnader mellan kommunerna och befolkningsutvecklingen är en av de stora frågorna för arbetskraftsförsörjning, skattekraft, service och ett hållbart och jämställt samhälle med god livskvalitet för alla. Slutsatserna i LTU:s rapport pekar på att av de drygt anställningarna fram till 2025 utgörs närmare av pensionsavgångar. Forskarnas bedömning är att ökad inflyttning av människor med utländsk bakgrund är en förutsättning för att bibehålla dagens tillväxtnivåer. Integration och mångfald är med andra ord en tillväxtfråga för Norrbotten. Det krävs att länet på ett uthålligt och kompetent sätt stärker integrationen och social delaktighet. Inflyttning från andra länder är en resurs för länet om vi istället för att marginalisera utrikesfödda, bejakar dess kompetenser. Utrikesfödda ska ha möjlighet att arbeta och driva företag. Integration och mångfald är ett av kriterierna som ska ligga till grund för utvecklingsinsatser. Detta innebär att särskild hänsyn bör tas till detta när satsningar, initiativ eller projekt inom strategins ram planeras, genomförs och följs upp. Inflyttningen av utrikesfödda är en viktig del för en social hållbarhet och en viktig utvecklingsfråga. Länet och kommunerna ska vara attraktiva för utrikesfödda. Jämställdhet är en viktig utvecklingsfråga i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och en drivkraft för hållbar tillväxt. En av åtgärderna i den regionala utvecklingsstrategin är att främja förutsättningar för personlig utveckling och karriärmöjligheter oavsett kön. Jämställdhet är en faktor som inverkar på ett flertal av de regionalt uppsatta målen och en stor utmaning i Norrbotten är att unga, främst tjejer flyttar från länet och att många pojkar i mindre 39

41 inlandskommuner inte avslutar gymnasieutbildningen. Ett hållbart län förutsätter att kvinnor och män vill bo i Norrbotten och ges lika möjligheter och förutsättningar till betalt arbete, personlig utveckling, företagande och utbildning. Övergripande mål i den regionala utvecklingsstrategin är bland annat att öka inflyttningen till länet, höja utbildningsnivån och skapa fler nya och jämställda företag i Norrbotten. Det geografiska läget och glesheten innebär särskilda utmaningar vad gäller tillgänglighet till service. En viktig utvecklingsfråga och en grundläggande förutsättning för både företag, boende och besökare i länet är att det finns tillgång grundläggande service inom rimliga avstånd. Trenden är dock den motsatta och det krävs nya innovativa lösningar för att möta behoven. För detta krävs också i många fall att det finns bredband och mobiltäckning av tillräcklig kvalitet. Idag finns stora brister på många håll i länet vilket bland annat förorsakar problem för äldre och funktionsnedsatta när de ska sätta in eller ta ut pengar, för butiker som vill erbjuda kortbetalning och för boende och besökare som vill ta ut kontanter. Med förbättrad bredbandskapacitet och mobilnät skulle länet kunna erbjuda säkra och attraktiva livsmiljöer för boende och besökare och ökad tillgänglighet till länets alla delar. Strategiskt gränsöverskridande samarbete är ett av fem prioriterade områden i länets regionala utvecklingsstrategi. Länsstyrelsen deltar aktivt i det internationella samarbetet, främst inom EU, Barentsregionen och Nordkalotten. Deltagandet sker på olika sätt, dels som en viktig nationell offentlig medfinansiär till olika utvecklingsprojekt inom t ex Interreg IV A Nord och ENPI CBC Kolarctic programmen. Dels som en viktig aktör inom Barents- och Nordkalottsamarbetet. Strategiskt gränsöverskridande samarbete ökar förutsättningar för ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv samt stärker länets FoUI-miljöer och spetskompetens. Sammantaget speglar RUS-visionen Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa vikten av att fortsatt satsa på länets attraktivitet och dragningskraft. Målen i tillväxtpolitiken handlar om utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Länsstyrelsen har i linje med målsättningarna fattat beslut som bidrar till ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer för alla, och som dessutom bidrar till den nationella tillväxten, exportöverskottet och välfärden i Sverige och Europa. RB 25. Berörda länsstyrelser ska i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer genomföra en handlingsplan, som enligt ett pågående uppdrag redovisas den 1 februari 2013, för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt lämnades in till regeringen 1 februari efter en dialog med regionala aktörer som Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet, kommuner, näringslivet och organisationer som till exempel Winnet Norrbotten. Handlingsplanen utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategin, Tillväxtverkets riktlinjer och ett aktivt deltagande från de regionala aktörerna som lämnat inspel till handlingsplanen. Regionala partnerskapet har fungerat som styrgrupp och Jämställdhetsdelegationen som referensgrupp. En intern arbetsgrupp på Länsstyrelsen har varit delaktig i framtagandet av handlingsplanen, bestående av tjänstemän från Företagsstöd och Projektstöd Landsbygdsprogram och sakkunnig i jämställdhet. Aktiviteter har föreslagits i handlingsplanen med utgångspunkt i de utmaningar som finns i länet med målsättningen att fler kvinnor ska flytta till länet, fler män ska utbilda sig och könsbundna val ska brytas, arbetsplatserna ska vara jämställda, fler kvinnor ska starta företag och få del av tillväxtresurser. Handlingsplanen berör 40

42 främst två insatsområden från RUS (likväl nationella strategin) Innovation och förnyelse och Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Under året har dialoger genomförts med regionala aktörer för en uppföljning av aktiviteterna i handlingsplanen samt ett informationsmöte med 40-talet deltagare från kommuner och företagsfrämjande organisationer för att förstärka implementeringen av programmet. Även kommunbesök har gjorts för en dialog kring genomförandet av aktiviteterna i handlingsplanen. Inom ramen för arbetet med handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har Länsstyrelsen deltagit på nationella träffar för ett kunskapsutbyte med andra län och regioner i ett ökat lärande inför genomförande av handlingsplanens föreslagna aktiviteter. En genusanalys av handlingsplanen har utförts av genusforskare vid Luleå tekniska universitet och en återkoppling av handlingsplanens upplägg och innehåll har erhållits från Tillväxtverkets upphandlade konsult. Ett initiativ har tagits för att förstärka handlingsplanens implementering genom att utlysa regionala projektmedel för finansiering av handlingsplanens aktiviteter. Under 2014 kommer informationsinsatser göras för att på ett bättre sätt än tidigare nå ut till potentiella projektägare. Ett projekt som har beviljats medel med koppling till handlingsplanen är Framtidsbron med Arbetsförmedlingen i Kalix som projektägare. Projektet berör målet att öka utbildningsnivån bland män och syftar till att ta fram nya metoder för att motivera unga som hoppat av gymnasiet att återgå till studier eller öka sin anställningsbarhet genom praktik på företag. Den nationella utbildningssatsningen Ta täten! har genomförts på uppdrag av Tillväxtverket inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. Deltagare har varit politiker inom näringslivs- och tillväxtfrågor, chefer, handläggare och rådgivare inom företagsfrämjande organisationer och kommuner. Genom utbildningen har ökad kunskap, nya metoder och arbetsätt för att utveckla företagsfrämjandet erhållits. Utbildningen har utgått från den Europeiska deklarationen för jämställdhet med koppling till företagande och tillväxt. Inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande har fem nya projekt beviljats medel för att erbjuda aktiviteter riktade till företagarkvinnor som vill växa, starta företag eller utveckla innovativa idéer inom bland annat gröna näringar och upplevelsenäringar. Aktiviteterna ska resultera i att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor och att fler innovativa idéer kan förverkligas. Länsstyrelsens regionala projektmedel har medfinansierat projekten som drivs av både offentliga och privata aktörer. En del av medlen har avsatts till så kallade Tillväxtcheckar för att nå de branscher som drivs av företagarkvinnor och som inte omfattas av de ordinarie konsultcheckarna inom Företagsstöd. 49 företag har beviljats stöd med 1,86 miljoner kronor till bland annat kompetensutveckling och köp av tjänst. Tillväxtcheckarna är en tillfällig finansieringsform som kommer att följas upp och utvärderas i samband med att programmet Främja kvinnors företagande avslutas. Arbetet med integreringen av programmet Främja kvinnors företagande har inletts med uppföljningsmöten tillsammans med Region Västerbotten. Inbjudna har varit projektledare och företagsfrämjande aktörer som tex Almi. Med utgångspunkt i de förslag som framkommit, planeras aktiviteter under 2014 i samarbete med bland annat de företagsfrämjande aktörerna. Även den tillfälliga finansieringsformen Tillväxtcheck bedöms vara en viktig del av integreringen av programmet Främja kvinnors företagande. 41

43 RB 30. För sin uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för medborgare och företag ska berörda länsstyrelser redovisa och kommentera vilka insatser som genomförts, resultaten av dessa och vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningarna ska relatera till mål och intentioner i länets regionala serviceprogram. Regionala serviceprogrammet Det övergripande målet med det regionala serviceprogrammet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Länsstyrelsen har under året strävat efter att utveckla ett nära samarbete med olika aktörer inom service på landsbygden, då samverkan är viktig för implementeringar av det regionala serviceprogrammet. Vi har besökt ett flertal landsbygdsbutiker under Syftet med besöken hos landsbygdsbutiker har varit att via coachande samtal bidra till en handlingsplan för butiken samt att informera vilka möjligheter det finns för att söka stöd genom Länsstyrelsen. Arbetet med landsbygdsbutikerna bedrivs i samverkan med en så kallad landsbygdsmentor som finansierats genom regionala medel (anslag 1:1) och särskilda medel till kommersiell service. Landsbygdsmentorn har en stor och viktig roll i det regionala serviceprogrammets genomförande och har även stor betydelse för enskilda handlare. Vid ansökningar om servicebidrag besöks butikerna av landsbygdsmentorn, ofta tillsammans med en representant från den aktuella kommunen och Länsstyrelsens handläggare. Landsbygdsmentorn har under 2013 besökt totalt mer än 30 butiker och drivmedelsanläggningar. Länsstyrelsen har även haft ett samarbete med Hela Sverige ska leva som drivit ett regionalt serviceprojekt finansierat av Länsstyrelsen via medel från Tillväxtverket för innovativa servicelösningar. Länsstyrelsen har under 2013 medverkat i ett regionalt serviceseminarium, som arrangerades av Hela Sverige Ska Leva, med inbjudna kommuner, företag, ideella organisationer med flera för att lyfta vikten av servicefrågorna. En lanthandlarträff har också genomförts på länsstyrelsen där även några kommuner deltog. Aktiviteterna kopplade till det regionala serviceprogrammet har lett till goda resultat där kommunernas ökade medvetenhet inom servicefrågor har bidragit till aktiviteter och projektinitiativ inom stödformer för kommersiell service. Generellt bedöms intresset för servicefrågor ha ökat i länet, dels på grund av Länsstyrelsens genomförda aktiviteter men också på grund av inslag i media där goda exempel har presenterats. Grundläggande betaltjänster Länsstyrelsen ska, enligt Länsstyrelseinstruktionen 64-65, bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Länsstyrelsen gör årligen en bedömning av hur de grundläggande betaltjänsterna, inklusive regionala insatser, motsvarar samhällets behov vilket sammanställs i en rapport. Rapporteringen till Regeringen samordnas av Länsstyrelsen i Dalarna. Under 2013 har Länsstyrelsen bedrivit ett intensivt arbete i samarbete med PTS och landsbygdsmentorn för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på några utpekade orter i länet. Även detta arbete bidrar till målen i det regionala serviceprogrammet genom att utveckla regionala lösningar för att trygga och utveckla tillgången till grundläggande betaltjänster för boende och företag i Norrbotens län. Genom sina insatser har Länsstyrelsen tryggat grundläggande betaltjänster på sju orter i länet där avståndet till närmaste bank är stort. Inför 2014 pågår planering av arbetet med att försöka hitta mer långsiktiga lösningar för grundläggande betaltjänster i länet. 42

44 Stöd till service Länsstyrelsen hanterar flera olika stöd i syfte att verka för en god tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och företag. De stöd som lämnas prövas enligt det regionala serviceprogrammet. Länsstyrelsen hanterar bland annat stöd till kommersiell service, stöd till innovativa servicelösningar, stöd till grundläggande betaltjänster samt stöd till grundläggande tjänster inom landsbygdsprogrammet. Stöd Antal beslut 2013 Totalt beslutade medel 2013 (2012), kr Kommersiell service, ( ) Investeringsbidrag 1 Kommersiell service, ( ) Servicebidrag 1 Kommersiell service, Hemsändningsbidrag ( ) 1 Innovativa servicelösningar ( ) Grundläggande betaltjänster ( ) Landsbygdsprogrammet Kommentar kring ovanstående stödformer: 1) Stöd till kommersiell service lämnas genom regionala medel, anslag 1:1. 2) Länet tilldelades år 2011 genom Tillväxtverket 14,9 miljoner kronor totalt för åren , med ca 3,7 miljoner kronor per år, för insatser för ökad tillgänglighet till offentlig och kommersiell service, s.k. innovativa servicelösningar. 3) Engångssatsning för införandet av nya lösningar hos ett betaltjänstombud i länet samt driftstöd till övriga 6 ombud via medel från PTS. 4) Stöd till service lämnas inom landsbygdsprogrammet i åtgärden grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden. Medlen i Landsbygdsprogrammet är slut och det har stängts för nya ansökningar. RB 34. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska redovisa dels egna insatser för att stärka Barentssamarbetet, dels de insatser som länsstyrelserna gjort för att stödja andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska särskilt redovisa sitt ordförandeskap i Barentsrådets Regionråd och Regionkommitté. Kostnader och finansiering för verksamheten ska särredovisas med en uppdelning på insatsernas huvudsakliga inriktning, större projekt och seminarier. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län får för uppdragets genomförande disponera medel från utgiftsområde 5, anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen. Barents aktivitetskalender 2013 Nedan redovisas ett urval av möten och seminarier som genomförts i regi av ordförandeskapet för Barentssamverkan under år Ordförandeskapet sträckte sig till den 28 oktober 2013 då den övergick till Arkhangelsk region i Ryssland. Barents regionråd och kommittémöten Under 2013 har 6 regionkommittémöten genomförts varav två via videokonferens. Under året har även 2 regionrådsmöten genomförts. På dessa möten har information delgetts och diskussion genomförts om aktuella händelser i Barents. Även arbetsordningen (Terms of Referens) och det nya Barentsprogrammet har bearbetats och beslutats om. Ordförande för regionkommittén har dessutom deltagit i mellanstatliga Barents ämbetsmannakommitténs (CSO) möten. 43

45 Framtagande av Barentsprogram och färdigställande av arbetsordning Ordförandeskapet har redan under 2012 påbörjat framtagandet av en arbetsordning (s.k. Terms of Reference) för det regionala Barentssamverkan och har under 2013 färdigställt den. Arbetsordningen öppnar upp för större samverkan med aktörer och regioner utanför Barentsregionen. Ordförandeskapet har under året även utarbetat ett förslag på ett nytt Barentsprogram för åren Båda arbetsprocesserna har skett i samverkan med representanter från Norge, Finland och Ryssland och beslut om att anta dessa togs på regionrådsmötena i Kirkenes den 3 juni respektive i Tromsö den 28 oktober. Föreläsningsserie om Barentssamarbetet Fem föreläsningar för allmänheten om aktuella ämnen inom Barentssamverkan har genomförts med anledning av Barentssamverkans 20-års jubileum. De ämnen som togs upp var Militära förändringar i Norr av Lars Gyllenhaal; Kvinnor i Barents av Ann- Solveig Sörensen, fylkesordförande i Finnmark och Wenche Pedersen, projektledare för Her High North; Ungdomars framtid i Barents av Alexander Falk och Johan Berglund i Barents Ungdomsråd samt Laila Dalhaug, Norska Barentssekretariatet; Att arbeta som journalist i Barents av Thomas Nilsen, Barents Observer, och om själva Barentssamarbetet som f.d. norska utrikesministern Thorvald Stoltenberg höll på Barents Reunion konventet i Haparanda/Tornio. Universitetssamverkan i Barents Ordförandeskapet initierade under 2012 en samverkan mellan un iversitet i Barents för gemensamma projekt riktade till kommande EU-programmet Horisont Det första mötet hölls i november 2012 i St. Petersburg. En uppföljning på detta möte hölls i Bryssel i november tillsammans med North Sweden European Office och arbetsgruppen för utbildning och forskning i Barents. Under mötet i Bryssel arbetade universitetsrepresentanter med att hitta gemensamma projekt och en del kom fram till konkreta projektansökningar att arbeta vidare med. Stödjande av olika projekt Under året har olika projekt biståtts med finansiell och/eller rådgivande stöd. Bland annat har ordförandeskapet främjat ungdomar genom att stödja verksamheten som Barents Ungdomsråd arbetat med. De har till exempel genomfört en workshop inom miljöfrågor och regionens attraktivitet för unga människor. Även Barents Press Sverige har fått stöd i deras viktiga arbete med öppen och fri journalistik i Barents. Övrig verksamhet inom Barents Under året har ordförandeskapet även medverkat på olika konferenser och seminarier inom viktiga frågor för utvecklingen i Barentsregionen. Från Länsstyrelsen i Norrbottens län finns även representanter i olika arbetsgrupper varav vi har ordförandeskapet i den gemensamma arbetsgruppen för turism. Under ordförandeskapet har bland annat en handlingsplan för arbetsgruppen inom turism framtagits. Den regionala arbetsgruppen för transport och logistik har i huvudsak arbetat med implementeringen av Kolarctic ENPI Barents Freeway projektet. Arbetsgruppen har även utvecklat samarbete med BEATA genom deltagandet i BEATA:s arbete med Joint Barents Transport Plan vilken fastställdes av regeringarna i september. Arbetet i den regionala arbetsgruppen för miljö har handlat bland annat om miljöpedagogiskt utbyte med Komi samt en studieresa i samband med Arkhangelsk Water Management Initiative. I december undertecknades en ministerdeklaration och den regionala arbetsgruppen för miljö har deltagit aktivt i den processen. 44

46 Ordförandeskapet har även varit rådgivande och bidragsgivande i arbetsgrupperna för ekonomisk samverkan samt för kulturell samverkan. Sedan ett antal år finns ett avtal mellan Norges, Sveriges, Finlands och Rysslands regeringar som omfattar gränsöverskridande samarbete på området förebyggande av, beredskap för och insatser vid nödsituationer i Barentsregionen. Avtalet omfattar även gemensamma övningar (Barents Rescue) och utbildningar med sikte på att förbättra de avtalsslutande parternas förmåga att lämna snabbt och effektivt stöd vid räddningsinsatser. Länsstyrelsen i Norrbottens län har tillsammans med några av länets kommuner deltagit i planeringen och genomförandet av Barents Rescue 2013 i Norge. Resursanvändning Länsstyrelsen har för budgetåret 2013 beviljats kronor för deltagandet i det regionala Barentssamarbetet. Av medlen avser kronor en tillfällig förstärkning med anledning av länsstyrelsens ordförandeskap i Barents Regionråd och Barents Regionkommitté. Av beviljade medel har hälften av medlen, kronor, använts för projektstöd till andra aktörer i länet som deltar i det regionala samarbetet. Resterande medel har använts för genomförandet av det regionala ordförandeskapet samt medverkan i de regionala och gemensamma arbetsgruppernas verksamhet. Utöver beviljade medel har länsstyrelsen avsatt motsvarande 2,3 årsarbetskrafter för genomförandet av ordförandeskapet och övrig medverkan i det regionala Barentssamarbetet. Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod Strukturfondsadministration (tkr) Anslag (5:1) Övrig finansiering Årsarbetskrafter Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturadministration ,86 varav Förvaltande myndighet ,17 varav Attesterande myndighet ,05 varav Kontroller i territoriella program ,41 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 3.1 Kostnaderna i tabellen inkluderar OH. Raderna varav Förvaltande myndighet, varav Attesterande myndighet och varav Kontroller i terriroriella progam avser Interreg IV A Nord. I summan totala kostnader ingår även ENPI och Strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. 45

47 Tabell 3.2: Länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut varav Artikel 33 (inom mål 1-området) Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen Fiskeriprogrammet Landsbygdsprogrammet varav Leader varav miljöersättningar varav kompensationsbidrag (LFA) varav företagsstöd varav projektstöd varav miljöinvesteringar Gårdsstöd Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Jordbruksverket Kommentarer Tabell 3.2 Bidrag, vilka länsstyreslen fattar beslut om och betalar ut, avser Interreg. Bidrag, vilka Länsstyrelsen fattar beslut om men där Jordbruksverket har gjort utbetalningarna omfattar landsbygdsprogrammet, gårdsstöd samt fiskeriprogrammet. När det gäller fiskeriprogrammet har utbetalningarna tidigare år gjorts av Fiskeriverket. Miljöersättningar och kompensationsbidrag har varit i stort sett oförändrade under den senaste treårsperioden, sannolikt på grund av att det skett väldigt små förändringar inom dessa stöd och att flertalet stöd omfattas av löpande femårsåtaganden. Variationer mellan åren när det gäller gårdsstödet kan bero på att pengarna ofta betalas ut kring årsskiftet och det kan variera från år till år hur mycket som betalas ut före respektive efter årsskiftet. Även växelkursen kan påverka gårdsstödets storlek. När det gäller företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet (inklusive Leader) avspeglar sig ett minskat antal utbetalningsansökningar i mindre utbetalda belopp. Det kan delvis bero på att vi närmar oss slutet av programperioden och att pengarna börjat ta slut inom vissa åtgärder, men det beror sannolikt också på en minskad investeringsvilja bland företagen. Inom företagsstöd syns också den största minskningen av utbetalda belopp. När det gäller miljöinvesteringar har både antalet ansökningar och antalet utbetalningar ökat kraftigt. Det är sannolikt en effekt av ett kulturmiljörådgivningsprojekt som Länsstyrelsen drivit inom ramen för landsbygdsprogrammet som resulterat i det ökade antalet ansökningar inom miljöinvesteringar. 46

48 Länsstyrelseinstruktion 5 7. i sin verksamhet verka för att förenkla för företag Länsstyrelsen i Norrbottens län jobbar inom i stort sett hela sitt verksamhetsområde med att förenkla för företag och andra som kommer i kontakt med myndigheten. Nedanstående text är exempel på hur vi arbetat. I arbetet med de regionala företagsstöden genomfördes informationsinsatser kontinuerligt som planerat under året. Syftet med insatserna är att sprida kunskap om möjligheterna med de regionala företagsstöden och att få in ansökningar med bra kvalitet. Träffar har hållits i länets kommuner (via företagsfrukostar), företagarföreningar, banker. Totalt har 17 träffar genomförts där vi nått mellan ca företagare per träff. Utöver dessa träffar så har andra typer av nätverksträffar genomförts med t ex Almi, Swedish Lapland, Invest in Norrbotten, ABI med flera. Under året har ansökningsblanketter för de regionala företagsstöden förnyats och förbättrats så att överflödig och dubbel information tagits bort. En blankett per stödtyp har tagits fram och ersatt de tidigare blanketterna som upplevdes som byråkratiska och komplexa. Detta har förenklat för företagen och förenklat handläggningen. Ett fortsatt arbete med att förbättra blanketterna, främst rekvisitionsblanketterna, återstår att göra under kommande år. Informationen på webben ses över kontinuerligt för att bli så tydlig och enkel som möjligt. Hemsidan upplevs dock fortfarande av många kunder som svår att hitta i. Under kommande år planeras därför att skapa en helt egen hemsida för de regionala företagsstöden. Länsstyrelsen handlägger stöd till lantbruks- och landsbygdsföretag där Jordbruksverket är utbetalande myndighet. Det är även Jordbruksverket som står för regelverk, arbetsrutiner och blanketter. Erfarenhetsmässigt vet vi att företagen upplever ansöknings- och utbetalningsförfarandet för dessa stöd som omfattande och krångligt. Länsstyrelsen försöker underlätta för företagen genom att i ett så tidigt stadium som möjligt ge en korrekt och tydlig information om förutsättningarna. Det sker genom personliga möten, telefonsamtal och via webben. I anslutning till sista ansökningsdatum av jordbrukarstöden har Länsstyrelsen öppet hus samt åker ut i länet på olika platser för att finnas tillgänglig för hjälp. Det har även inrättats en telefonslinga för att uppnå 100 % tillgänglighet. På Länsstyrelsen hanteras olika typer av företagsstöd. Under året har sammarbetet mellan enheter inom Länsstyrelsen som hanterar olika typer av företagsstöd, såsom landsbygdsprogrammet och regionala företagstöd, intensifierats för att öka kunskapen om vilka möjligheter och regelverk som finns för att på så vis bättre kunna hjälpa företagen att hitta lämplig stödform. I arbetet med att förenkla för företagen inom området Kulturmiljö har Länsstyrelsen fått respons i form av enkätsvar från vår egen brukarundersökning som rör arkeologiska beslut i 431-ärenden som vi skickade ut i december Enkätsvaren är sammanställda och visar att vi genomgående fått bättre resultat jämfört med den nationella brukarundersökningen som genomfördes 2011 (se även uppgift 43). 47

49 Det formaliserade ansökningsförfarandet för ansökningar om tillstånd inom yrkesfisket har under 2013 testats för andra året och handläggningstiderna har förkortats ytterligare. Handläggningen har i och med formaliseringen effektiviserats och problemen med felaktiga koordinater i ansökningarna har minimerats tack vare arbetet i GIS. Även Länsstyrelsens interna arbete med uppföljning och utvärdering av fisket och fångsterna har underlättats. Samtliga tolv miljöprövningsdelegationer har under 2013 träffat en samverkansöverenskommelse. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att verka för att regeringens syfte med koncentrationsreformen får avsett genomslag. Ett beslutsstöd i form av en generell mall för tillståndsbeslut av miljötillstånd har tagits fram under Vidare har ett beslutsstöd för bergtäktsverksamhet tagits fram under året. Motsvarande beslutsstöd för vindkraft torde sannolikt kunna slutföras i slutet av Arbete pågår också med att uppdatera ett gemensamt informationsmaterial beträffande miljöprövning. Det har även påbörjats arbete med att ta fram övergripande gemensamma rutiner för hantering av ärenden som kan komma att följa av IED-direktivet samt beslutsstöd för jordbruk och biogasanläggningar. Under 2013 har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att implementera de handläggningsrutiner som har tagits fram gemensamt av de tolv länsstyrelser som prövar miljöfarlig verksamhet, i syfte att ensa handläggningen av prövningsärenden. Det ovan beskrivna arbetet med miljöprövning leder till att det meddelas likartade beslut inom landet, vilket gagnar och är till fördel för de verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i olika delar av landet. Korrekt bemötande och god information om Länsstyrelsens upphandlingar av anläggningsarbeten i skyddade områden, ger tillsammans med kort handläggningstid företagen en positiv bild i kontakten med länsstyrelsen. För rättsäker och snabb upphandling har personal som arbetar med upphandling genomgått adekvat utbildning. Jakt-webben möjliggör hög tillgänglighet av såväl tjänster som information för såväl allmänhet som för enskilda företag. Inrapportering av avskjutningsresultat av småvilt kan nu göras direkt, vilket sparar mycket tid framför allt för de stora företagen. Fakta om viltförvaltningens resultat och viltstatistik finns ständigt tillgängliga liksom viktig information om jakttider och för jaktutövningen gällande regelverk. Ex; smavilt.se information, aktivering av årstillstånd och jaktrapportering, älgportalen avskjutningsrapportering av fällda älgar, statistikuppföljning, jaktrapport.se avskjutningsrapportering av fällda älgar för länsstyrelsen upplåtelselag, statistikuppföljning m.m. Då ärenden remissas till samebyar tas hänsyn till samebyarnas verksamhet på så sätt att Länsstyrelsen undviker att begära in remissvar tider då samebyarna har svårt att svara på grund av att omfattande delar av deras verksamhet sker i fält under långa sammanhängande perioder till exempel under kalvmärkningsperioden. 48

50 Länsstyrelseinstruktion 6 3. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är förvaltande och attesterande myndighet för vissa program inom målet europeiskt territoriellt samarbete inom EU:s strukturfonder enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 och enligt förordningen (2007:14) om förvaltning av EU:s strukturfonder Interreg IV A Nord Länsstyrelsen är både förvaltande och attesterande myndighet för Interreg IV A Nordprogrammet. Genomförandet av programmet bedöms löpa väl. Fram till 2013 har 100 procent av programmets budget beviljats till drygt 150 projekt. Uppskattningsvis har drygt 300 aktörer från Sverige, Finland och Norge deltagit i projekten. Beviljade stöd uppgår totalt till cirka 106 % av programmets budget vilket är möjligt då återföringar från avslutade projekt uppgår till ca 6 %. Fram till 2013 är drygt hälften av de beviljade projekten genomförda och formellt avslutade. Utbetalningarna i programmet löper på bra och under året har 129 utbetalningar gjorts till ett belopp av EUR vilket motsvarar ca tkr. Hittills är cirka 65 % av programmets budget utbetalt och programmet klarar väl arbetet med N+2 regeln och riskerar inte något återtag av medel från kommissionen. Ekonomistyrningsverket, som är reviderande myndighet för programmet, har inte haft några anmärkningar i sina granskningar av kontrollsystemet. Under året har tre av rapporterna avseende projektgranskning resulterat i återkrav. Länsstyrelsen har verkställt återkraven som uppgår till smärre belopp och den totala felprocenten bedöms bli låg. Under året har styrkommittéerna sammanträtt två gånger, i mars i Skellefteå och i september i Levi, Finland. I samband med styrkommittémötet i Levi arrangerades även en stor årlig konferens med cirka 150 deltagare från Sverige, Finland och Norge. Under konferensens första dag presenterades resultat från den nuvarande programperioden och med föreläsare från Interact och EU- kommissionen. Under konferensens andra dag arrangerades så kallad hearing inför den kommande programperioden med fyra olika workshops. Näringsdepartementet i Sverige, Arbets- och näringsministeriet i Finland och Kommunal- og regiondepartementet i Norge har gett i uppdrag åt Länsstyrelsen i Norrbottens län att samordna framtagandet av det territoriella Nordprogrammet för den kommande strukturfondsperioden Arbetet har skett i samråd med Samverkansorganet i Västerbottens län, Lapplands, Norra Österbottens och Mellersta Österbottens förbund, Nordlands, Troms och Finnmarks fylkeskommuner samt Sametingen i Sverige, Finland och Norge. En arbets- och en styrgrupp har arbetat med framtagandet av programförslaget med representanter från samtliga deltagande organisationer, Länsstyrelsen har samordnat processen med programskrivandet. Programförslaget lämnades till de tre departementen den 25 november. Innehållet i de tematiska mål som valts för Nordprogrammet ligger väl i linje med målen för Europa 2020-strategin och delar av EU:s strategi för Östersjöregionen då programmet fokuserar på ekonomisk tillväxt baserad på kunskap, innovation och näringslivsutveckling i en miljö som är grönare och resurseffektivare och som stimulerar högre sysselsättning och ökad social och territoriell sammanhållning. 49

51 Länsstyrelsen i Norrbottens län har även utsetts till förvaltande och attesterande myndighet för Nordprogrammet I samband med uppdraget att förbereda och förvalta kommande Nordprogram fick Länsstyrelsen även i uppdrag att tillsammans med övriga förvaltande myndigheter- Länsstyrelsen i Västerbottens och Jämtlands län samt Tillväxtverketarbeta med samordning och förenkling för stödmottagare. En arbetsgrupp har träffats under året och lämnade in en uppdragsrapport till Näringsdepartementet i september. Samarbetet är tänkt att fortgå under hela programperioden I nära samspel med denna grupp finns även en referensgrupp som arbetar med kravspecifikationer till det nya handläggarstödet NYPS2020. Länsstyrelsen i Norrbotten ingår även i den gruppen. Attesterande myndighet (AM) har skickat fyra utgiftsdeklarationer till kommissionen där Länsstyrelsen totalt rekvirerat EUR i EU-medel. 4. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är ansvariga för kontroller enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 och enligt förordningen om förvaltning av EU:s strukturfonder Under 2013 har det inkommit 199 redovisningar till nationell kontrollant. Det har utfärdats 191 intyg. Den genomsnittliga handläggningstiden är 56 dagar för ärendena, vilket är under den förordningsstyrda handläggningstiden där nationell kontrollant ska kunna utfärda intyg inom 3 månader. De mest vanligt förekommande felen vid granskning är att obligatoriska underlag saknas när stödmottagaren skickar in redovisningarna, samt att man inte följer den informationsskyldighet som föreligger när man bedriver ett EU-projekt. En del mindre problem med redovisning av personalkostnader och felaktigt angivna eurokurser har också förekommit. Överlag fungerar dock redovisning till nationell kontrollant väl och dialogen mellan stödmottagaren och nationella kontrollanter löper på bra. Kontroll på plats besök sker löpande hos stödmottagare enligt en urvalsmodell. För att kunna genomföra kontroll på plats måste stödmottagaren ha upparbetat projektkostnader. En viss eftersläpning av kontroll på plats har funnits eftersom projekten i flera fall inte kommit igång som planerat. Kontrollerna bedöms nu följa den plan som finns. Ett fåtal tidigare planerade kontroll på plats besök finns kvar att göra. Totalt har 11 besök genomförts under Erfarenheterna från kontroll på plats besök är mycket goda. Nationell kontrollant får en bättre inblick i projektverksamheten, en större förståelse för olika ekonomiredovisningssystem och mer projektspecifika frågor kan diskuteras som i förlängningen kan leda till förenklingar. Kontroll på plats besöken underlättar även kommande skrivbordsgranskningarna då nationell kontrollant blir bättre insatta i projekten och i de redovisningsrutiner som stödmottagaren har. Erfarenhetsmöten inom ramen för samarbetet med övriga nationella kontrollanter i Sverige har skett 2 gånger under året. Även erfarenhetsutbyte med granskare från Tillväxtverkets regionala kontor för Övre Norrland har genomförts i syfte att uppnå samsyn kring projektkostnader och för att göra likartade bedömningar överlag. 5. Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om Barentssamarbetet Uppgiften finns redovisat under uppdrag

52 Infrastrukturplanering PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 34* Årsarbetskrafter män 1) 1,86 1,82 1,87 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,54 0,67 0,44 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,04% 1,07% 1,02% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,24% 1,01% 0,96% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inga större förändringar jämfört med föregående år vad gäller årsarbetskrafter och verksamhetskostnader. Ärenden avser främst kanalisationsstödsärenden inklusive projektbidrag samt ärenden kopplade till den fysiska planeringen av vägar och järnvägar. Orsaken till ökningen av ärenden jämfört med 2011 års nivå är kopplat till den fysiska planeringen av vägar och järnvägar är allmänt den utveckling som sker inom gruvnäringen och särskilt ärenden kopplade till Northlands järnmalmsgruva vid Tapuli. Bidragsutbetalningar 2013 avser bidrag till grundläggande betaltjänster samt bredband. Andra väsentliga prestationer och resultat Inom politikområdet kommunikationer ser Länsstyrelsen som sin främsta och huvudsakliga uppgift att dels arbeta med infrastrukturplanering och transportlösningar från ett trafikslagsövergripande perspektiv dels verka för en utvecklad IT-tillgänglighet i länet. Arbetet under året har bidragit till att synliggöra länets unika förutsättningar till en hållbar utveckling och behov av infrastruktursatsningar inklusive bredband. Den beslutade Länstransportplanen för perioden har effektuerats under Under året har Länsstyrelsen via Länstransportplanen fördelat medel till länets regionala transportinfrastruktur på cirka 53 miljoner kronor för satsningar på större investeringsobjekt, kollektivtrafikåtgärder, mindre trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelbanor, bidrag till effektivisering av kommunala vägnätet samt en särskild satsning för angelägna utvecklingsprojekt vid bl a länets flygplatser och godsterminaler. 51

53 Parallellt med Länsstyrelsens arbete under 2013 med att upprätta Länstransportplan för perioden har Länsstyrelsens haft ett aktivt deltagande vid Trafikverkets upprättande av den Nationella Transportplanen. Sammantaget har detta arbete varit omfattande under året med bl a dialogmöten och remissrunda till länets och ett vidare områdes aktörer. Upprättandet av en ny länstransportplan har också inneburit ett intensivt arbete tillsammans med trafikverket regionalt som tagit fram underlag mm samt ett antal nationella möten med framförallt andra länsplaneupprättare, näringsdepartementet och trafikverket centralt. Länsstyrelsen har också under året varit värd för årsmötet för Kommunikationsexpert föreningen (Komexp) som även innehöll en studieresa för kollegor inom infrastrukturplanering från länsstyrelser, regioner och kommunala samverkansorgan. Studieresan hade fokus på att sprida kunskap om länets behov av infrastuktur kopplat till framförallt gruv- och besöksnäringen och genomfördes i Kiruna/Gällivare. Länsstyrelsen har under året även deltagit i referens- och samrådsgrupper rörande dels specifika väg och järnvägprojekt dels den allmänna samhällsomvandlingen i Kiruna och Pajala kommuner. Projektverksamheten omfattar dels Länsstyrelsens handläggning av stöd till projektverksamhet främst inom programmen Mål 2 Övre Norrland, Interreg IVA Nord och Kolarctic ENPI inom kommunikationsområdet dels deltagande i projekt inom kommunikationsområdet. Aktuella projekt under 2013 har varit Norrbotniabanan, UFNI (utveckling flyg i Norrlands inland), Bothnian Green Logistic Corridor, samt Botniska korridoren. Arbetet inom ramen för projektet Botniska korridoren har i hög grad fokuserat på påverkansarbete kopplat till EU:s revidering av TEN-T nätverket. Inom ramen för det regionala Barentssamarbetet har ENPI Kolarctic-projektet Barents Freeway pågått under året. Inom projektet Bothninan Green Logistic Corridor har länsstyrelsen varit projektledare för ett delprojekt kopplat till utvecklingen av en gemensam svensk, finsk godsterminal i Haparanda. Under året har Länsstyrelsen inom kommunikationsområdet som ansvarig eller som intern remissinstans lämnat yttranden, framförallt över statliga offentliga utredningar och utredningar utförda av andra myndigheter på uppdrag av regeringen. Vissa ärenden har även inneburit olika former av samråd via hearing eller referensgrupper. IT-infrastruktur Situationen i Norrbotten inom IT-infrastruktur området är lite unik i landet genom att vi har det kommunal/landstingsägda bolaget IT Norrbotten AB (ITBD) som förvaltar och driver det länsgemensamma fibernätet. ITBD har också tagit på sig en samordnande roll gentemot kommuner och i viss mån byaföreningar mfl vad gäller t.ex. utbygganden av bredband i länet. Länsstyrelsen jobbar i nära samverkan med ITBD när det gäller det flesta frågor inom ITområdet. Under året har länsstyrelsen beviljat bidrag för bredbandsutbyggnad genom landsbygdsprogrammet, projektmedel och kanalisationsstöd. Landsbygdsstödet är det stöd som har klart störst insatser och har under året beviljat stöd för ca 33 miljoner kr för utbyggnad till projekt med en total volym på ca 44 miljoner kr. För projektmedel och kanalisationsstöd handlar det om betydligt mindre summor med stöd på ca 4 miljoner kr i kanalisation och 1,5 miljoner kr projektmedel. ITBD har bistått med kunskap om det strategiska behovet av utbyggnaden och även i viss mån samordnat kommunernas ansökningar av stöd. 52

54 Länsstyrelsen har under 2013 arbetat fram en Regional Digital Agenda för länet. Arbetet har skett i projektform med IT-Norrbotten som uppdragstagare. Arbetet har skett i samråd med Kommunförbundet, Norrbottens läns landsting, Luleå Tekniska Universitet, Kommunförbundet Norrbotten, Lantbrukarnas Riksförbundet Norrbotten samt Företagarna Norrbotten. Den Regionala Digitala Agendan har även varit föremål för dialog med en vidare krets av intressenter. Agendan kommer att utgöra en regional strategi inom IT-området där flertalet parter pekas ut som ansvarig inom olika delområden för att vi i länet ännu bättre ska kunna ta tillvara på möjligheterna med den digitala tekniken och åstadkomma ett hållbart Norrbotten. Regionala Partnerskapet i Norrbotten beräknas ta ställning till den Regionala Digitala Agendan under januari

55 Hållbar samhällsplanering och boende PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 40* och 41* Årsarbetskrafter män 1) 3,90 4,64 4,24 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 6,52 7,84 9,54 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,50% 5,34% 6,03% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,47% 4,71% 4,88% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Minskning i årsarbetskrafter och verksamhetskostnader beror på personalvakanser under året. Inga större förändringar i antal inkomna ärenden under året. En prioritering har skett av ärenden avseende överklagade kommunalda beslut enl PBL (detaljplaner och lovärenden) vilket resulterat i lägre ärendebalanser och förbättrade handläggningstider. Se närmare i tabeller F och H. Andra väsentliga prestationer och resultat Aktiv i tidiga skeden kräver resurser Länsstyrelsen arbetar mer proaktivt och utåtriktat vilket ställt nya krav på hur vi samverkar och organiserar oss. Handläggarna ges bland annat en bredare kompetensbas. Kommunerna växlar upp i sina organisationer framför allt i Malmfälten. Dialogerna med kommunerna har blivit fler i de tidiga skedena eftersom kommunerna mer och mer efterfrågar dessa och ser nyttan med dem. Trycket på Länsstyrelsen blir därmed större. Även om sättet att jobba underlättar anpassning till ökade krav behöver nuvarande och utökade behov i regionen mötas av en anpassad numerär till gagn för regionens utveckling. Etablerad arena med utökat innehåll Regionala plan-, bygg- och bostadsdagar har genomförts under hösten i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten och i år även med NorrGIS (Gisföreningar i Norroch Västerbotten). Programmet var omfattande med fyra teman som planering, byggande, boende och Geografiska informationssystem och hur de används i planeringssammanhang. Dagarna var mycket välbesökta och uppskattade. Deltagare var handläggare, politiker, konsulter och kommunala bostadsbolag och privata 54

56 bostadsaktörer inom det breda spektrum som planering, byggande och boende utgör. Det var för tredje året i rad som dessa dagar genomfördes. Ambitionen är att dessa dagar och andra liknande tillfällen skall ge deltagarna både en bred och djup belysning av sektorn planering, byggande och boende. De regionala sammanhangen lyftes denna gång fram genom att Finland redovisade sin regionala planering. Bostadsbyggandet och dess speciella problematik hade en genomgripande belysning där de höga byggkostnaderna lyftes liksom finansieringssvårigheterna. Byggkostnaderna är avsevärt större i Norrbotten än i södra Sverige. En byggherre sa hade vi haft Stockholmspriser hade vi byggt. Tillväxt, samhällsplaneringsprocesser och markbehov Den starka utveckling som råder inom mineralutvinningen medför olika typer av markanvändningsbehov. Dels de allt fler gruvområdena i sig men också relaterade anspråk som infrastruktur, dammar, industriområden, bostäder etc. I Norrbottens stora samhällsomvandlingar finns en mängd olika markanvändningsbehov som behöver beaktas och vägas mot vartannat. Ofta behöver äldre anspråk omformuleras i en ny kontext icke minst i områden av riksintresse. De stora samhällsomvandlingarna i Malmfälten och nya gruvor i Pajala och andra satsningar genererar planeringsbehov som i sin tur skapar en mängd processer där Länsstyrelsen deltar och berörs på olika sätt. Länsstyrelsen har under året mer intensivt samverkat med kommunerna i deras planering. Gruvnäringens genererande effekter och Uppdrag om regionalt planeringsunderlag Den kraftiga expansionen av gruvnäringen innebär att flera platser än tidigare undersöks för eventuell framtida mineralutvinning. Olika typer av konsekvenser av de snabba förändringarna blir tydligare när fler människor och intressen blir berörda. Ett resultat är att flera infrastrukturprojekt startats upp där Länsstyrelsen är delaktig i processerna. De förändringar som sker påverkar hela regionen. Det som händer i en kommun påverkar också grannkommunen. Samverkansbehovet ökar kommunerna emellan för att planering för framtiden skall bli så tillförlitlig som möjligt. Det innebär att kvaliteten och aktualiteten på underlagen för kommunernas strategiska och fysiska planering ökar i betydelse. Samtidigt som strategisk och Fysisk planering närmar sig vartannat ställs andra och nya krav på sammansatta underlag och analyser för att bättre möta förändringarna i regionens utveckling. Länsstyrelsen har i årets regleringsbrev fått ett uppdrag att i samverkan med kommuner, Sametinget, SveMin och andra aktörer ta fram ett regionalt planeringsunderlag för Norrbotten. Arbetet har påbörjats genom workshops med kommuner under de årliga Plan-, bygg-, och bostadsdagarna som Länsstyrelsen. Uppdraget är en bra utgångspunkt för utveckla samhällsutvecklingsfrågor i ett regionalt sammanhang. Tillväxt och fysisk planering, samverkan internt Den tvärsektoriella samverkan förädlas ständigt och i samklang med nationella signaler och samverkan mellan Tillväxtverket och Boverket fördjupar Länsstyrelsen samverkan i utvecklingssammanhang. Där speciella planeringsinsatser krävs hos kommunerna behövs samordnat stöd när det gäller finansiering, projektvillkor och omsättning i fysisk planering. Arjeplogs kommuns behov att koppla strategisk och fysisk planering som nu stöds av Tillväxtverket kan ses som ett resultat av en dialog som förts i flera år om dessa frågor Länsstyrelsen och kommunen emellan. 55

57 Regional samverkan Länsstyrelsen och Trafikverket har utvecklat en aktiv och regelbunden dialog om utvecklingsfrågor i länet. Behovet av att regelbundet dryfta de många samhällsförändringsfrågor som är på gång i Norrbotten kräver en statlig samverkan som pågår utöver den som sker i de lagreglerade processer där respektive aktör har att spela sin roll. Dialogen medverkar även till att respektive myndighet involveras mer i varandras utvecklingsarbete och tidiga skeden av planering runt om i länet. Nationell samverkan - Forum för hållbar samhällsplanering Länsstyrelsen är aktiv i det länsstyrelsegemensamma samverkansforum med namn Forum för hållbart samhällsbyggande som leds av ett ansvarigt länsråd utsedd av länsrådsgruppen. I de 16 arbetsgrupper i skilda områden inom sektorn Hållbar samhällsplanering och boende är Länsstyrelsen aktiv med medarbetare i grupperna för detaljplaner/genomförande, boendeplanering och infrastruktur. Syftet är att upprätthålla en hög kompetens, utveckla nätverksbyggandet samt medverka i den över tid mer intensiva länsstyrelsesamverkan inom området. Deltagande i olika typer av uppdrag Länsstyrelsen har inom området medverkat i arbetet med framtagande av en regional vattenförsörjningsplan och i arbetet med en ny skärgårdsstrategi. I mitten av februari 2013 startardes i Norrbotten en processen med att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, ett miljöhandlingsprogram. I Hemlöshetsuppdraget har Länsstyrelsen att stödja kommunerna i planeringen av arbetet med att motverka hemlöshet, synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. På länsstyrelsen i Norrbotten sker uppdraget i samverkan mellan Plan- och bostadsenheten och Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd. Under året Jokkmokks kommun och Bodens kommuner besökts för att informera om regeringsuppdrag. Samtliga kommuner i länet har att utse en kommunal kontaktperson i hemlöshetsfrågor, vilket flera kommuner gjort. Uppdraget fortsätter Länsstyrelsen deltar även i det återbesök som den nationella hemlöshetssamordnaren Michael Anefur anordnar den 17 december i Kiruna. Ny grundutbildning PBL Chefen för Plan- och bostadsenheten ingår i en referensgrupp som representant för länsstyrelserna i en ny satsning med en nationell grundutbildning i Plan- och bygglagen under Boverket är ansvarig myndighet och arbete har pågått under hösten

58 Indikatorer Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 18 1) Detaljplaner Antal överprövade detaljplaner Antal upphävda detaljplaner Strandskyddsdispenser Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har överprövat Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har upphävt ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Boverket, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Detaljplaner En detaljplan är överprövad under 2013 och ingen under Indikatorn kan ses som ett ganska trubbigt instrument för att ge en anvisning om en bostadsmarknad som är väl fungerande och där konsumenternas efterfrågan möts av ett utbud som motsvarar behoven. Indikatorn bör fasas ut och ersättas av en annan mer relevant. Detaljplaner omfattar ju dessutom ofta annan markanvändning än bostäder. Eftersom ingen detaljplan är upphävd under året så skulle denna omständighet alltså ge en bild av en fungerande bostadsmarknad i Norrbotten. Så är inte fallet. Det finns behov av bostäder i Malmfälten jämte Pajala och det finns stora behov av bostäder i Luleå. Även i så kallade avfolkningsbygder finns det behov av olika typer av bostäder för både ungdomar och äldre. Under de regionala plan-, bygg- och bostadsdagarna i Norrbotten som hålls varje år tecknar kommuner och bostadsförvaltare en annan bild av orsakerna till att bostäder inte byggs. Incitamenten finns i form av en efterfrågan samt aktörer och kommuner beredda att planlägga, bygga och förvalta. Stötestenen är dels de ekonomiska villkoren för en relevant finansiering och dels byggkostnader som i princip omöjliggör en byggnation motsvarande behoven. Kostnadsnivån är betydligt högre än i Stockholm. En avsaknad av konkurrens om byggobjekten leder till en mycket hög kostnadsnivå för bostadsbyggnation. Trots att planlagd mark finns jämte byggherrar som är villiga att låta bygga innebär aktuellt kostnadsläge och tillgängliga finansieringsvillkor en hämsko för bostadsbyggandet. Trots en region i expansion och en utveckling som saknar motstycke är utrymmet för finansiering av samhällsutveckling och omvandlingar litet. De kreditgarantier som staten genom Boverket kan ställa gäller ju endast i de fall där finansiering är klar. Osäkerheter som hur samhällsomvandlingen i t.ex. Kiruna ser ut över tid verkar även ha betydelse i vilken utsträckning aktörer är beredda att investera. Fenomenet om att det byggs för lite bostäder är trots regionala skillnader nationellt. Det behövs en djupare analys om hur marknaden kan ges bättre konkurrensfördelar bland annat genom fler aktörer och ökad konkurrens i byggbranschen jämte de finansieringsvillkor marknaden och staten har att styra. 57

59 Strandskyddsdispenser Länsstyrelsen har totalt granskat och beslutat i 191 kommunala dispensärenden under 2012 vilket är 43 fler än året innan. 40 av dessa granskade dispenser har överprövats och 14 kommunala dispenser är upphävda, vilket är i nivå mer året innan. En orsak att värdena inte förändrats särskilt mycket kan vara genom den ständiga dialog med kommunernas bygglovshandläggare som sker för att reda ut vad som kan vara skäl till dispens eller ej samt att de beslut om överprövningar och upphävande varit vägledande då kommunens handläggare ska förslå sina nämnder ett beslut i ett enskilt ärende. Intrycket är att det blivit något bättre förståelse för Länsstyrelsens granskning och beslut om överprövning kring dispenser om strandskydd. Återrapportering regleringsbrev Tabell 4.1 Bidrag för vilka Länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) Boverket: Engångsbidrag Boverket: Periodiska bidrag totalt Totalt varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag respektive år Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.1 Äldrebostadsstöden dominerar och omfattar 6, 8 miljoner drygt. Ett par äldreboenden har aktualiserats under perioden. Tabell 4.2 Beslut om stöd (antal första beslut) Reguljära stöd Radonbidrag egnahem Tillfälliga stöd Investeringsstöd äldrebostäder, m.m Investeringsstöd till solceller Övriga beslut Beslut om omprövning Beslut om avslag/avskrivning Beslut om återkallande Beslut om utbetalning Beslut om omprövning efter utbetalning Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.2 I siffrorna för solceller så ingår för 2012 och 2011 även de tidigare stöden för solfångare. För 2013 omfattas endast solceller. Ökningen från 2012 till 2013 för solceller beror på att en stor bidragssökare drog tillbaka sin ansökan och på det viset frigjorde för efterkommande sökanden med lägre summor i sina ansökningar. 58

60 Energi och klimat PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 42* Årsarbetskrafter män 1) 2,01 1,29 1,12 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,93 0,83 0,81 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,27% 0,91% 0,84% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,67% 1,19% 1,21% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ökning av årsarbetskrafter och verksamhetskostnader avser främst Klimatanpassningsarbete, vilket tidigare år har redovisats under sakområde 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. I övrigt inga större förändringar. Andra väsentliga prestationer och resultat Se redovisningarna under uppdrag nr 37 och 38. Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Förnybar energi Installerad effekt i vindkraftverk (MW) 197,5 119,5 83,0 Producerad el som kommer från vindkraft (GWh) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statens energimyndighet Kommentar kring ovanstående indikatorer Den årliga tillväxten i installerad effekt i vindkraftverk har ökat med ca 44 % under 2011 samt ca 65 % under För närvarande pågår etablering av vindkraft i länet som kommer att slutföras under detta år eller nästkommande år. Det torde sannolikt under detta år och nästkommande år fortsatt röra sig om en årlig tillväxt på tvåsiffernivå i ny installerad effekt. 59

61 Mängden el som produceras under ett år är bland annat beroende av vindförhållanden, drifttillgänglighet samt när under året ny kapacitet har tagits i anspråk. Det är inte möjligt att göra en djupare analys utgående från ovanstående underlag eftersom uppgifter saknas i nämnda delar. Utvecklingen i länet är linje med det nationella målet att öka andelen förnyelsebar energi. Länsstyrelsen har under de senaste åren meddelat tillstånd enligt miljöbalken till vindkraftprojekt som senare har vunnit laga kraft. Mot bakgrund av att de ärenden som har beslutats har haft rimliga handläggningstider samt att de inte har ändrats i någon väsentlig del av överinstanserna har detta skapat förutsättningar för projektörerna att gå vidare med projekten. Länsstyrelsens erfarenhet är dock att om utbyggnad av vindkraft i slutänden ska komma till stånd handlar det vanligtvis om att projektören kan få finansiering av projekten. Det innebär att om det inte finns finansiella förutsättningar så saknar det i praktiken betydelse om Länsstyrelsen och andra offentliga aktörer är framgångsrika i att bidra till att erforderliga tillstånd och andra former av beslut som erfordras kan meddelas. Nedlagda handläggningsresurser ger således inte alltid förväntat resultat. Återrapportering regleringsbrev RB 37. Länsstyrelserna ska redovisa: insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Insatser för att stärka den nationella samverkan mellan länsstyrelserna inom klimat- och energiområdet ska redovisas samlat av Länsstyrelsen i Hallands län. 60

62 insatser för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik Länsstyrelsen leder styrgruppen för klimat- och energiarbetet i Norrbotten. Här ingår Norrbottens läns landsting, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Norrbotten samt Luleå Tekniska Universitet. Under arbetet med att uppdatera åtgärdsprogrammet för länets klimat- och energiarbete har länsstyrelsen arbetat med fyra sektorsgrupper. Dessa grupper lever vidare och en aktivitet i åtgärdsprogrammet är att hålla regelbundna möten med dessa. Under detta år har byggruppen träffats och samtalat om finansieringslösningar för hållbart byggande. Länsstyrelsens handläggare inom området klimat och energi ingår i dialoggruppen för Miljö, energi och klimat inom North Sweden. Under året har två dialoggruppsmöten genomförts där, bland annat, förhandlingarna om EU s långtidsbudget med fokus på grön ekonomi, om vilka lagförslag EU-kommissionen planerar att lägga fram under 2013/2014 samt om EUkommissionens nya grönbok om EU:s klimat- och energimål för 2030 avhandlats. Länsstyrelsen har deltagit som föreläsare i, och finansiärer av, en klimatutbildning om hur energi- och klimatarbete kan stärka den regionala utvecklingen samtidigt som det bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle hölls i Luleå under april och maj. Syftet var att ge deltagarna grundläggande kunskap om klimatförändringarna, anpassning till ett förändrat klimat, klimatpolitiken, energieffektivisering och regionens möjligheter inom förnybar energi. Länsstyrelsen deltar i en nationell referensgrupp för Jordbruksverkets uppföljning av energioch klimatfrågorna i landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har också ingått i den grupp som arbetat med det regionala strukturfondsprogrammet, här har Länsstyrelsen i Norrbotten haft ansvaret för att analysera förutsättningar och föreslå prioriteringar inom temaområde 4 Koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. I klimat- och energiuppdraget ingår att stödja, samverka och samordna energiarbetet i länets kommuner och landsting. Länsstyrelsen har under året anordnat ett par nätverksträffar och utbildningar inom området. Utbildningar under 2013 samt den sista nätverksträffen genomfördes tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten för att bland annat få bättre bred och mer feed-back mellan länens kommuner när området och arbetet diskuterades. insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner i samverkan med lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar Under våren avslutades arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogam för klimat- och energiarbetet i Norrbotten i och med att Regionala Partnerskapet den 26 mars fastställde programmet. I arbetet med att ta fram åtgärder för att uppfylla Norrbottens klimat- och energimål deltog, förutom Länsstyrelsen i Norrbotten, följande aktörer: Luleå Tekniska Universitet, Trafikverket, Norrbottens Läns Landsting, Skogsstyrelsen, Kommunförbundet i Norrbotten, Norrbottens Energikontor AB (Nenet), Galären AB, NCC Construction AB, Lulebo AB, HSB Norr, Sveaskog AB, SCA Skog AB, Norra skogsägarna AB, Naturskyddsföreningen, Hus- 61

63 hållningssälskapet Nord, Boliden AB, LKAB, BillerudKorsnäs AB, Swedish Lapland, SSAB, LRF samt Kommunerna. Som ett resultat av detta arbete har också broschyren Hållbara Norrbotten, vilken syftar till att på ett lättillgängligt sätt presentera Norrbottens klimat- och energiarbete för en bred publik. I åtgärdsprogrammet presenteras aktiviteter som de deltagande organisationerna arbetar med och som kommer att genomföras under de tre år åtgärdsprogrammet löper. Aktiviteter som ska göras av de offentliga organisationerna och myndigheter presenteras också. Ett fåtal av dessa är av en sådan karraktär att de kan sägas ha ett slutdatum. Istället representerar de igångsättandet av ett antal processer som kommer att gynna det regionala klimat- och energiarbetet. Utvecklingen i länet följs upp i åtgärdsprogrammet via en analys av hur utvecklingen mot länets uppsatta mål går. I ett projekt tillsammans med Trafikverket arbetar Länsstyrelsen med att ta fram metoder för att utveckla och följa upp indikatorer för regionalt och lokalt trafikarbete i Norrbotten. Tillsammans med de politiska organisationerna i Europaforum Norra Sverige arbetade de fyra nordligaste länsstyrelserna fram en gemensam syntes av prioriteringarna och ställningstagandena i det klimat- och energistrategiska arbetet. Syntesen presenteras i det positionsdokument som antogs av Europaforum Norra Sverige i Luleå den 15 mars Europaforum Norra Sverige Strategi, Handlingsplan och Fördjupningsmaterial. Detta dokument ligger till grund för Norrbottens arbete med frågorna på politisk nivå och i samarbetet med EU. Under våren har Länsstyrelsen medverkat i diskussioner om hur länsstyrelserna kan hantera biologisk mångfald i förhållande till klimatförändringar. Vi samverkar också med forskare och Länsstyrelsen i Västerbotten i denna fråga. Länsstyrelsen följer kontinuerligt tillståndet i miljön relaterat till de effekter som bl.a. klimatförändringarna kan medföra. Vi arbetar med utveckling av övervakningsprogram för palsmyrar. Många av våra andra miljöövervakningsprogram fångar också upp effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringarna integreras också i bedömningarna av vilken status våra vattendrag och sjöar har och vilken typ av åtgärder som behövs. Skyddade områden är viktiga kollager som hjälper till att motverka klimatförändringarna. Norrbottens miljöhandlingsprogram som Länsstyrelsen tagit fram under året tillsammans med ett stort antal aktörer i länet (se även uppgift 53) innefattar ett antal åtgärder med koppling till miljövänligare energiförsörjning och därmed åtgärder för en minskad klimatpåverkan. Många av länets aktörer som deltar i programmet genomför energikartläggning och transportkartläggning samt utarbetar policys och åtgärder i syfte att minska energiförbrukningen både direkt i den egna verksamheten och indirekt vid t ex inköp och genom att informera andra. insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete 62

64 Under året har en ny omgång av energisamverkan norr, ett samverkansprojekt mellan länsstyrelser, politiska organisationer och akademier, planerats och formaliserats. Projektet ska genomföra en samverkan över landets fyra nordliga län. För att knyta den regionala politiken och akademin till länsstyrelsernas klimat- och energiuppdrag har en strukturerad samverkan mellan länsstyrelserna, Regionförbund Jämtland, Region Västerbotten, Luleå tekniska universitet, Landstingen i Norrbotten och Västernorrland, Mittuniversitetet och Umeå universitet, inletts. Samarbetet syftar till att skapa en plattform för att sprida erfarenheter och inspiration över en mycket stor del av Sveriges yta. Det bidrar också till en ökad samordning av hur utvecklingsmedel och insatser styrs och prioriteras vilket gör att resurserna kan användas på ett mer effektivt sätt. Pilotlänen för grön utveckling har slutredovisat sitt uppdrag vid ett seminarium i Stockholm. De tre pilotlänen redovisade och diskuterade erfarenheter och slutsatser från arbetet med regeringsuppdraget Pilotlän för grön utveckling. Slutrapporterna för genomförandet av uppdraget Pilotlän för grön utveckling har färdigställts och skickats in till regeringen. En syntesrapport av gemensamma slutsatser och rekommendationer har också tagits fram. Även den oberoende följeforskaren har skrivit en slutrapport där uppdraget utvärderas. Resultaten från arbetet har också presenterats på Naturvårdsverkets Länsstyrelsekonferens, samt vid ett möte med delar av Regeringskansliet. insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden Inom området sker en kontinuerlig samverkan med de enheter på Länsstyrelsen som handlägger regionala utvecklingsmedel, projekt och företagsstöd. Samordnarna medverkar också som sakkunniga i energifrågan i olika stödärenden för att säkerställa att frågan beaktas i handläggningen. För att bättre kunna väga in klimat- och energifrågorna i arbetet med tillväxt så väl som i tillståndsprövning och planering har medarbetare deltagit i en utbildning i samhällsekonomisk analys. Klimat- och energifrågan har också lyfts tydligt i arbetet med programmeringen för strukturfondsprogrammen, Interreg, Regionalfonden samt Landsbygdsprogrammet. insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete Under året har Länsstyrelsen informerat kommunala aktörer, i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten, samt det regionala partnerskapet om det nya åtgärdsprogrammet för klimat och energi Aktiviteter för erfarenhetsutbyte kring pågående och planerad verksamhet genomförs löpande mellan Länsstyrelsen och Norrbottens energikontor. Samverkan syftar till att uppfylla Länsstyrelsens uppdrag om att samordna kommunernas energieffektiviseringsarbete samt utveckling av nya arbetsmetoder för ökad kommersialisering av energilösningar inom kommuner och näringsliv. 63

65 Handläggningen av projekt finansierade via pilot-, klimat- och energiuppdragen skiljer sig från handläggningen av andra stödärenden så tillvida att de i huvudsak genomförs som pilotprojekt för att utreda hur projekthantering fungerar, eller kan omarbetas och leda till större kommersialisering av energisatsningar. Därför har ett tydligare fokus i denna hantering legat på projektplanering, delaktighet och strukturell koppling till eventuella fortsättningsprojekt eller kommersialisering efter genomförande. Här har betydligt mer resurser lagts ner från Länsstyrelsens sida jämfört med möjligheter i övriga stödärenden, t.ex. medverkan i genomförande- och implementeringsfasen av olika projektärenden. Nya projektidéer inom energiområdet som kommer in till handläggare för Länsstyrelsens klimat- och energiuppdrag, inkl. pilotlänsuppdraget bearbetas och stöttas samt hänvisas i tillämpliga fall vidare till enheter för ansökan. Bearbetning kan vara utredning av strukturella kopplingar för att snabbare eller tydligare nå kommersialisering med hjälp av ett genomförande, t.ex. elbilsinfrastruktur och elbilssatsningar är ett sådant exempel under våren. Tre referensgruppsmöten där Länsstyrelsens klimat- och energisamordnare ingår, som kombinerades med seminarier och workshops, har genomförts inom projektet Mount EE. I projektet samverkar regionala aktörer från fem olika EU-länder i ett kunskapslyft inom energieffektivt och hållbart byggande som omfattar nya så väl som befintliga byggnader. I projektet har en rapport med goda exempel på hållbara byggnader, regionala strategier och finansieringsinstrument samt en studie om hinder för hållbart byggande inom de deltagande regionerna tagits fram och presenterats. Under året har Länsstyrelsen deltagit i projektet Regions for green growth där Norrbottens läns landsting är en part. Syftet har varit att studera och utveckla regionalpolitiska verktyg, metoder och strategier för att förbättra tillgången till finansiering och för att påskynda investeringar inom miljöteknik exempelvis för ökad användning av förnybara energikällor och för åtgärder inom energieffektivisering. Som en del i arbetet med clean-techinnovationer bjöd Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen in kommunerna till ett seminarium om innovationsupphandling. Till seminariet kom Energimyndigheten och Vinnova, vilka gemensamt har fått i uppdrag att genomföra en särskild satsning på teknik- och innovationsupphandling inom området för miljöteknik, och berättade om sitt uppdrag och på vilket sätt de kan stötta offentliga organisationer i länet. Klimat och förnybar energi är två viktiga fokusområden i den regionala genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet som är högt prioriterade. Under programperioden har Länsstyrelsen genom företags- och projektstöd inom landsbygdsprogrammet beviljat totalt cirka 25 miljoner kronor till satsningar inom dessa områden. Bland annat har länsstyrelsen under 2013 fortsatt att stötta LRFs projekt Gröna Piloter som inriktats på pilotsatsningar och konceptutveckling inom energi och en förstudie till 17 lantbruksföretag som planerar att bygga en gemensam biogasanläggning. Vid länsstyrelsens arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken över miljöfarliga verksamheter beaktas i många ärenden energiförbrukning och energieffektivisering. insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft En kartläggning i syfte att ta fram ett underlag för arbetet med att öka produktionen och förbättra förädlingsvärdet av biogas har tagits fram av BioFuel Region. 64

66 Länsstyrelsen har efter samråd med länets kommuner lämnat ett yttrande angående Energimyndighetens revidering av riksintresse vindbruk. insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Länsstyrelsen i Norrbotten har lämnat ett remissyttrande på Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Länsstyrelsen har också deltagit i framtagandet av Länsstyrelsenas energisamordnarnätverks gemensamma kommentarer kring rapporten. RB 38. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Anpassning till förändrat klimat Bakgrund, syfte och genomförande Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar sedan 2009 med det av Riksdagen beslutade uppdraget anpassning till förändrat klimat. Syftet med uppdraget är att minska samhällets sårbarhet för konsekvenser av klimatförändringar. Områdets komplexitet, föränderlighet och regionala variation medför att arbetet i hög grad inriktas på kunskapsuppbyggnad och förmedling av denna till berörda aktörer. Strategin i Länsstyrelsens arbete har varit att identifiera hur samhällssektorer/geografiska områden kan påverkas, klarlägga vilka anpassningsbehov som föreligger, utarbeta kunskapsunderlag, förmedla detta till berörda, samt medverka i och stödja utvecklandet av klimatanpassning. På myndigheten finns en heltidstjänst för uppdraget. Inom myndigheten sker tvärsektoriellt samverkansarbete kontinuerligt och vid behov. Uppdragets genomförande sker med utgångspunkt från indelningen i Klimat- och sårbarhetsutredningens sektorsområden: 1. Kommunikationer, 2. Tekniska försörjningssystem, 3. Bebyggelse, 4. Naturmiljö och miljömål, 5. Areella näringar och turism, 6. Människors hälsa, 7. Omvärldsförändringarnas påverkan. Länsstyrelsen har hittills arbetat i huvudsak med insatser inom 1 4. Under 2013 har uppdraget utökats genom RB uppdrag 39 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsens ambition är att inom ramen för uppdragets utförande kunna arbeta med samtliga områden 1-7. På grund av områdets komplexitet, föränderlighet och regionala variation, gör Länsstyrelsen bedömningen att tiden för uppdragets utförande bör utsträckas till bortom Samverkan, stöd och myndighetsuppdrag, kommuner. För uppdragets genomförande har Länsstyrelsen en referensgrupp med representation från samtliga kommuner i länet. Referensgruppen har till uppgift att fånga upp de signaler om behov och stöd med kunskapsunderlag som kommuner och aktörer i länet har beträffande klimatförändringar och dess konsekvenser, samt att förmedla information från Länsstyrelsen till berörda enheter vid respektive kommun. Som ett led i Länsstyrelsens arbete med anpassningsuppdraget, görs fortlöpande bedömningar för klimatanpassad samhällsplanering avseende samråds- och granskningsyttranden för kommunernas översikts- och detaljplaner. Under året har 11 yttranden lämnats av samordnaren avseende kommunal fysisk planering. 65

67 Större insatser under året: Produktion av 14 rapporter innehållande kommunspecifik information avseende hur respektive kommun kan påverkas av ett förändrat klimat. Väsentliga delar av rapporterna har framställts i samverkan med kommunerna. Rapporterna har förmedlats till respektive kommun genom omfattande utskick. Produktion av Regional vattenförsörjningsplan där en väsentlig del utgörs av redogörelser över hur länets vattenresurser kan påverkas av ett förändrat klimat, samt hur kommuner ska verka för att skydda dessa. Arrangör för seminarium för länets kommuner avseende Regional vattenförsörjningsplan (Dricksvatten i ett förändrat klimat) Utveckling och framställning av informationsmaterial för länets grundskolor i samverkan med lärare i Piteå kommun. Samverkan och stöd, SMHI Samordnaren har deltagit i SMHI:s referensgrupp för utvecklande av klimatinformation på nationell och regional nivå. Samverkan har skett avseende arrangemanget Innovationsdialog (Arr. SMHI och Regeringskansliet). Stöd har getts till SMHI avseende Arktiska rådets projektrapport Taking Stock of Adaptation, samt avseende information om klimatanpassning av gruvnäring. Samverkan och stöd, länsstyrelsernas nätverk Länsstyrelsen har aktivt deltagit i utvecklingsarbete med ett flertal insatser för länsstyrelsernas nationella nätverk inom klimatanpassning (Regional handlingsplan, kommunenkät, GIS). I övrigt har Länsstyrelsen deltagit i länsstyrelsernas samverkansmöte med centrala myndigheter. Länsstyrelen har arrangerat seminarium/workshop för länsstyrelserna för arbete med området Klimatförändringar och biologisk mångfald. I samverkan med Länsstyrelsen i Västerbotten pågår ett utvecklingsarbete för kunskapssammanställning om klimatförändringskonsekvenser för naturmiljö, ekosystem och biologisk mångfald. Populärvetenskapligt hållen och riktar sig till en bred målgrupp. Övriga större insatser under året Länsstyrelsen har i länets risk- och sårbarhetsanalys för 2013, inkluderat hur riskbilden i länet kan påverkas av ett förändrat klimat. I arbetet med regional handlingsplan har Länsstyrelsen kartlagt samtliga kommuners klimatanpassningsarbete, samt påbörjat kartläggning av samhällsviktiga aktörers arbete med klimatanpassning. Länsstyrelsen har under året verkat för att länets kommuner och berörda aktörer i länet får expertstöd vad gäller kunskap om konsekvenser av klimatförändringar och hur dessa kan hanteras. Information förmedlas via Länsstyrelsens webbsida, samt i riktad information till respektive målgrupp: Kommuner, regionala aktörer och medborgare. Den riktade informationen avser utredningar, insatser, andra kommuners arbete med anpassningsfrågor, stödmöjligheter från Länsstyrelsen och centrala myndigheter. Länsstyrelsen har verkat för att SMHI:s klimat-geodom förevisats för länet. 66

68 Informationsanföranden: Regional klimatutbildning (NNCC), Tornedalens vattenparlament (FSGK), regional Plan-bygg och bostadsdag för länets kommuner, Klimatförändringar och konflikt- en osäker framtid (Folk och försvar), Dricksvattenseminarium (Länsstyrelsen), NLL (arbetsgrupp), Medelsanvändning Länsstyrelsen i Norrbottens län har för år 2013 tilldelats :- Utbetalda medel har använts till personalkostnader, rapporter, utredningar, informationsmaterial samt kostnader för samverkans-och kompetenshöjande insatser. Kostnadsslag Upparbetade kostnader kr t o m december 2013 Ingående balans ,00 Finansiering ,00 Total Finansiering: ,00 Kostnader Lönekostnader ,00 OH-kostnader ,00 Konsulttjänster ,00 Resekostnader ,00 Regional vattenförsörjningsplan ,00 Extern information/aktiviteter Övrigt ,00 Total: ,00 Kommentarer till ej upparbetade kostnader: För verksamhetsåret 2013 budgeterades ett antal insatser som på grund av tidsbrist inte hunnits med. Dessa verksamheter planeras utföras under

69 Kulturmiljö PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 43* Årsarbetskrafter män 1) 0,08 0,03 0,06 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,91 5,03 5,85 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,15% 2,17% 2,59% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,77% 2,59% 3,37% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4311, Ärenden enl kap. Kulturmiljölagen 3) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4331, Kyrkliga kulturminnen (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs 83 4) av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 4311 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 20 deltagande länsstyrelser är 60. 4) Nöjdindex för verksamhet 4331 från länsstyrelsegmensam brukarundersökning. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100 där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betys. Genomsnitt för de 6 deltagande länsstyrelserna är 71. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Jämfört med 2012 har inga större förändringar skett beträffande antalet årsarbetskrafter och nedlagda verksamhetskostnader. Majoriteten av inkomna och beslutade ärenden rör fornminnesärenden (cirka 55 %). Bland dessa ser vi en stor ökning av ärenden rörande ansökan om tillstånd till att använda metallsökare. Under 2013 har Länsstyrelsen fortsatt att prioritera arbetet med att ta fram åtgärder för att snabba upp och effektivisera handläggningen så att vi blir mindre sårbara, minimerar kompletteringar i ärenden samt uppnår en rättssäker hantering. I arbetet med att förenkla för företagen har vi fått in enkätsvar från vår egen brukarundersökning som rör fornminnesärenden och som vi skickade ut i december Enkätsvaren är sammanställda och visar att vi genomgående fått bättre resultat jämfört med den nationella brukarundersökningen som genomfördes Även i 2013 års nationella brukarundersökning har vi fått bättre resultat jämfört med samtliga länsstyrelser när det gäller hanteringen av fornminnesärenden (NI 77 jämfört med NI 60) och ärenden avseende kyrkliga kulturminnen (NI 83 jämfört med NI 71 för de sex deltagande länsstyrelserna). Andra väsentliga prestationer och resultat 68

70 Samhällsomvandlingen i Malmfälten Samhällsomvandlingen till följd av gruvnäringens utveckling i Malmfälten har fortsatt ägnats mycket tid. Efter att flera försök gjorts i den arbetsgrupp som tillsattes hösten 2012 att nå fram till en överenskommelse med Kiruna kommun om hur byggnadsminnet Kiruna stadshus kan tillvaratas avbröt vi i mars diskussionerna eftersom vi inte kunde enas om en kompromisslösning. Förvaltningsrätten har därefter i maj beslutat att upphäva delar av Länsstyrelsens överklagade beslut där vi villkorat formerna för återuppbyggnad och överförandet av byggnadsminnesförklaringen i en ny byggnad. Förvaltningsrätten avslog i alla övriga delar Kiruna kommuns överklagande, vilket medförde att Kiruna kommun valde att överklaga Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten. Vi inväntar nu besked om ärendet kommer att beviljas prövningstillstånd. I arbetet med dokumentationer av den nu pågående samhällsomvandlingen och samhällenas kulturvärden har möten hållits med LKAB för att säkerställa att våra villkor följs gällande bl.a. dokumentationen av byggnadsminnet Hjalmar Lundbohmsgården som ska flyttas. Mötena har dock mestadels skett på LKAB:s initiativ då de har sökt råd om dokumentationernas omfattning och innehåll. Efter flera påstötningar av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har Kiruna kommun upphandlat framtagandet av en kulturhistorisk analys för tillvaratagandet av de kulturhistoriska värdena inom riksintresset Kiruna kulturmiljö. Arbetet med analysen samordnas delvis med Kiruna kommuns arbete med utvecklingsplanen för nya Kiruna centrum, vilket vi ser positivt på. Arkeologiska utredningar Det stora exploateringstrycket med växande gruvexpansioner och etableringen av flera stora vindkraftsprojekt har fortsatt inneburit ett högt tryck på handläggningen av arkeologiärenden. Sedan 2012 har Länsstyrelsen granskat alla nya skogsbilvägar utifrån behovet av arkeologiska utredningar innan byggstart. För ett av dessa togs beslut om arkeologisk utredning och skogsbolaget överklagade ärendet. Länsstyrelsen fick rätt i första instans men ärendet har i november beviljats prövningstillstånd i Kammarrätten. Byggnadsminnen, byggnadsvård och bidrag När det gäller arbetet med att skydda torget i Haparanda som byggnadsminne har vi efter de synpunkter vi fått av berörda fastighetsägare tagit fram nya förslag till föreskrifter. En byggnadsminnesutredning rörande Eyvind Jonssonstugan i Boden pågår också. Vi har även beslutat om medel till byggnadsrestaureringar i byggnadsminnet Lappstaden i Arvidsjaurs kommun. Här genomförs även en större informationsinsats under året genom framtagande av nya skyltar och informationsbroschyrer. Detta är en del i Länsstyrelsens långsiktiga arbete med att stötta insatser för förbättrad information om kulturmiljöer och byggnadsminnen bl.a. genom skyltning. Vi har beslutat om framtagandet av kommunala kunskapsunderlag för riksintresset Kvikkjokk by och den regionala kulturmiljön Pajala tätort. Kunskapsunderlagen är tänkta att fungera som vägledning i arbetet med avvägningar mellan andra intressen och hänsynen till de kulturmiljövärden som format platsernas kulturhistoriska karaktär. I bidragsfördelningen i övrigt har vi i linje med vår byggnadsvårdsstrategi från 2011 och treårsplanen från 2012 fortsatt att prioritera insatser för information, byggnadsvård och skötsel. 7:2 anslaget har under 2013 främst riktats till utpekade miljöer, våra kulturreservat och fornvårdsmiljöer, skyddad bebyggelse, kyrkstäderna och samiska kulturmiljöer. 69

71 Kulturreservat I Gallejaur kulturreservat fortsätter arbetet med att restaurera en av byns ladugårdsbyggnader. Här kombineras 7:2 anslaget med miljöstöd inom ramen för Utvald miljö som utgör en större del av finansieringen. Målet med restaureringsarbetet är att säkerställa ladugårdens skick då ekonomibyggnaderna i Gallejaur har en stor betydelse för kulturreservatets värden. Vi har även omförhandlat skötselavtalet för Gallejaur kulturreservat med Galijar-Järvlia kulturbygdsförening som svarar för den praktiska skötseln i reservatet. Inom riksintresset för kulturmiljö Laisälven har vi sedan 2012, i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten, arbetat med en utredning som syftat till att hitta ett långsiktigt skydd för kulturmiljövärdena längs Laisälven och därmed bidra till att nå målet Levande sjöar och vattendrag. Arbetet har slutrapporterats under 2013 (se även uppdrag 45 samt redovisningen avseende Länsstyrelseinstruktion 5 punkt 8). Fornvård En fornvårdsmiljö med forntida gravar i Hemmingsmark har anpassats för bl.a. rullstolsburna besökare vilket bidrar till att fornvårdsmiljön blir mer tillgänglig. I arbetet med fornvården har nya avtal om skötsel för tidsperioden tecknats med tre entreprenörer för skötsel av fornvårdsmiljöerna Rackträsk, Åsen och Adolfström i Arjeplogs kommun som ingår i det regionala fornvårdsprogrammet. Syftet är att säkerställa en mer långsiktig skötsel. Med de ramavtal som tecknades i fjol samt årliga avtal med några föreningar och de fornvårdsområden som sköts av naturvården har vi nu skötsel i sammanlagt 79 miljöer. Kulturmiljörådgivning och Utvald miljö För att öka förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av landsbygdens och odlingslandskapets kulturhistoriska värden samt nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen genomfört ett projekt för kulturmiljörådgivning. Projektet som påbörjades 2012 är nu avslutat. En mätbar och synlig effekt av projektet är att antalet ansökningar om stöd för tillvaratagande av överloppsbyggnader i odlingslandskapet ökade markant under sommaren 2013 vilket i sin tur resulterade i en snabb åtgång av medel inom ramen för miljöstödet Utvald miljö. I syfte att verka för att nå miljömålen har inom sakområdet kulturmiljö ytterligare ett antal miljömålsrelaterade åtgärder och projekt genomförts (se uppdrag 45 samt redovisningen avseende Länsstyrelseinstruktion 5 punkt 8). Tillsyn Årets tillsyn har utförts enligt upprättad tillsynsplan för verksamhetsåret 2013 med följande undantag: Inom 433 (kyrkliga kulturminnen) har fler tillsynsbesök än planerat genomförts, och inom ärendegrupp 431 (fornminnen) har färre utförts. Resurserna har istället koncentrerats på genomförandet av länsstyrelsernas gemensamma tillsynsprojekt (se uppdrag 70). Vi har dock i tillsynsplanen för 2013 identifierat att behovet av tillsyn är större än vad vi kunnat avsätta resurser för, vilket särskilt gäller tillsynen av fornminnen/arkeologisk verksamhet samt tillsynen av skogsärenden (avverkningar och markberedningar). I tillsynsplanen för 2013 har vi även prioriterat ner tillsynen av samrådsärenden som berör fornlämningar (vägar, elledningar etc.) vilket medfört att ingen tillsyn genomförts av detta under

72 Återrapportering regleringsbrev RB 70. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur man verkar för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet. Länsstyrelsen ska också redovisa exempel på och kommentera hur samverkan, t.ex. med statliga myndigheter och kommuner, sker inom kulturmiljöarbetet samt hur samverkan har utvecklats. Länsstyrelsernas och Riksantikvarieämbetets gemensamma samverkansarbete Sedan 2008 bedriver kulturmiljöverksamheterna vid länsstyrelserna tillsammans med Riksantikvarieämbetet ett gemensamt samverkansarbete. Syftet är att höja kvaliteten i och genomslaget för arbetet med kulturmiljöfrågorna genom att samarbeta kring gemensamma frågor, skapa effektiva rutiner och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt. I norrlandslänen sker samverkan främst inom ramen för Länsgrupp norr (där Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland ingår). Länsgruppen har även via samordnaren varit företrädd i det för Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna gemensamma programrådet. Under 2013 har samverkansarbetet fortsatt och fördjupats. Inom länsstyrelserna har den tidigare yrkesföreningen Sveriges Länsantikvarier ombildats till ett nätverk, Kulturmiljöforum. Nätverket är auktoriserat av länsråden, och fungerar som plattform för sakområdesdiskussioner och som stöd till länsrådsgruppen i frågor som rör kulturmiljö. Nätverkets form och funktionalitet har inordnats i samverkansmodellen. Genom ombildningen tydliggörs roller, ansvar och mandat, och den strategiska kraften i arbetet kan därmed öka. Samverkansarbetet har lett till en större samsyn i kulturmiljöfrågorna. Viktiga frågor har genom arbetet kunnat lyftas och hanteras gemensamt genom diskussioner eller fokuserade arbetsinsatser. Informationen om viktiga frågor inom sakområdet har förbättrats. Sammantaget upplevs arbetet som ett naturligt steg mot en modernare organisation inom sakområdet, där frågor hanteras gemensamt, med kunskap och effektivitet. Länsstyrelsernas gemensamma tillsynsprojekt Inom ramen för samverkansarbetet har vi deltagit i den nationella kampanj som bedrivits på tillsynsområdet. Tillsynen har varit inriktad på tillsyn av kyrkliga inventarier samt fornminnen kopplat till avverkningsärenden. Kampanjen är ett led i att hitta gemensamma former för tillsynen, där tillgängliga resurser kan utnyttjas effektivt och där insatserna kan få ett större genomslag genom gemensamma rapporter etc. I arbetet ingår även att diskutera frågor kring gemensam praxis i handläggningen. Deltagandet i det gemensamma tillsynsprojektet har dock inneburit en ökad tillsynsinsats för genomförandet av årets tillsyn inom kulturmiljöområdet jämfört med tidigare år. Den ökade tillsynsinsatsen är svår att se en omedelbar effekt av men i förlängningen bör den bidra till ökad hänsyn till kulturhistoriska värden. Nya former för bidragssatsningar För att förnya kulturmiljöarbetet och få större utfall av 7:2 anslaget har vi fortsatt arbetet med att upphandla och genomföra hantverksrådgivning för restaureringar av kyrkstugor. Det s.k. hantverksprojektet har i år utökats till att utöver världsarvet Gammelstads kyrkstad även omfatta riksintresset Öjeby kyrkstad. Två informationsdagar med föreläsningar om vård och underhåll av kyrkstugor har genomförts i projektet. Under sommaren har det även genomförts två till tre veckors praktisk byggnadsrådgivning i respektive kyrkstad. 71

73 Vi har beslutat om att ge bidrag till konsultcheckar för rådgivning vid försäljning av kulturhistoriskt värdefulla hus. Tanken är att på försök kontakta mäklare för förmedling av konsultchecken i samband med försäljning/ägarbyte. Detta är ett nytt sätt att nå fastighetsägare med konkret, kulturhistorisk rådgivning i ett skede när förändringar naturligt aktualiseras i samband med ägarbyten. Samverkan med Landstinget, kommunerna och andra externa aktörer I samverkan mellan Landstinget, Norrbottens museum och Länsstyrelsen har vi samarrangerat en kulturmiljökonferens i Kiruna på temat Kulturmiljön. En resurs idag och för framtiden. Målgrupp för konferensen var länets kommuner (politiker, tjänstemän, länets museer, hembygdsföreningarna och en intresserad allmänhet). Konferensen syftade till att inspirera kommunerna till att bättre tillvarata länets kulturmiljöer och ett 60-tal personer närvarade under de båda konferensdagarna. Länsstyrelsen, Landstinget och Norrbottens museum har även samverkat kring framtagandet av den regionala kulturplanen rörande kulturmiljövårdens inriktning i länet under kommande programperiod där vi slagit fast att vi bl.a. ska stärka samverkan i kulturmiljöarbetet, verka för antikvarisk kompetens i länets kommuner samt förankra frågan om kommunala kulturmiljöprogram. I arkeologiärenden och kyrkoärenden sker kontinuerlig samverkan med Trafikverket, Svevind m.fl. samt i den regionala samrådsgruppen mellan staten och Svenska kyrkan. I arbetet med kulturreservaten har vi genomfört dialogmöte med Arvidsjaurs kommun (där även Landstinget deltog) för att få kommunen att öka sitt engagemang för att utveckla kulturreservatet Gallejaur by. Intern samverkan Utöver vad som redovisas ovan, förekommer daglig samverkan inom Länsstyrelsen gällande planärenden, vindkraft, vattenverksamhet, gruvetablering, områdesskydd m.m., enligt PBL och miljöbalken. Sammanfattningsvis kan Länsstyrelsen konstatera att den samverkan som skett både externt och internt har fungerat väl. Den är dock tids- och ekonomiskt resurskrävande och det finns fortsatt mycket att göra för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet så att den samverkan och dialog som sker ger positiva effekter för kulturmiljön och kulturmiljöarbetet. Tabell 5.1 Länsfakta kulturmiljö Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal Riksintresseområden för kulturmiljövården, yta (ha) Kulturreservat, antal Kulturreservat, yta (ha) Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) 7% 7% 7% Källa: FMIS, VIC-natur, Länsstyrelsen i Norrbottens läns diarium samt GIS-data från Länsstyrelserna. 72

74 Kommentarer Tabell 5.1 Vid beräkningar av antalet nya fornlämningar har ett utdrag gjorts direkt i FMIS Lämningar med status fast fornlämning och bevakas i FMIS är medtagna i beräkningen. Antalet fornlämningar omfattar även marina lämningar eftersom vi inte på ett enkelt sätt kunnat sortera bort de marina lämningarna från övriga fornlämningar. Det är dessutom otydligt vad som bör räknas som marina lämningar och därmed inte ska räknas med i totalsumman. Under 2013 har inget nytt byggnadsminne tillkommit vilket medför att totalsumman är densamma som En av de 68 kyrkorna har under 2011 avförts som kyrka men skyddet av kyrkan ligger dock fortfarande kvar enligt KML 4 kap. Det verkliga antalet kyrkobyggnader är därmed 67 st. Tabell 5.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA Kommentarer Tabell 5.2 Länsstyrelsen har under 2013 inte beslutat om något bidragsärende där vi ansvarat för utbetalningen. Utbetalningarna av Riksantikvarieämbetets medel har varit lägre 2013 jämfört med tidigare år. Det beror bl.a. på att vi fått en lägre tilldelning i år. Bidragsprojekt som blivit billigare än beräknat eller sådana som inte kunnat genomföras inom utsatt tid, har vi dock omfördelat till andra projekt. Därmed har endast 4280 kronor återförts till RAÄ inom ramen för 9 kunskapsunderlag. 73

75 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 45* Årsarbetskrafter män 1) 2,25 2,63 4,03 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3,83 3,74 3,93 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,63 2,73 3,49 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,03 3,84 5,98 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen T o m 2012 redovisades kostnader för klimatanpassningsarbete under detta sakområde (45*), men från 2013 redovisas detta istället under sakområde 42* Klimat och energi. Inga större ärendevolymer inom sakområdet. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har under år 2013 genomfört förebyggande och förberedande insatser för att mildra konsekvenser av och öka förmågan att hantera stora olyckor och kriser i länet. Vi har slutfört den utvecklingsprocess som bedrivits i länet (baserat på ett nationellt framtaget koncept mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna) i syfte att vidareutveckla formerna för samverkan och samordning vid stora olyckor och kriser. Under processens genomförande har en bred samling aktörer med ansvar för samhällsviktigverksamhet deltagit. Arbetet har resulterat i en strategi för hur vi i länet vill att samverkan ska fungera i vardagen såväl som vid hantering av stora olyckor och kriser. En särskild strategi för hur vi i länet ska arbeta med informationssamordning har arbetats fram parallellt och integreras i den övergripande strategin. En överenskommelse som befäster de strategier som arbetats fram och respektive organisations ansvar att delta i samverkan inför och vid stora olyckor och kriser har tagits fram och undertecknats av samtliga deltagare i arbetet. I det arbetet som utförts har Länsstyrelsens regionala råd för skydd mot olyckor och krisberedskap utgjort en grund det är också inom ramen för rådet som arbetet nu fortsätter. Länsstyrelsen har fortsatt att utveckla den egna förmågan att hantera och samordna arbetet i länet vid stora olyckor och kriser. Under året har vi deltagit i två större övningar där vi övat såväl inom länet som över länsgränserna. Larmkedjan och initiala åtgärder kopplat till Barents avtalet har också övats i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Inför samtliga av dessa tillfällen har också utbildningar genomförts för den egna organisationen. 74

76 Det är vår bedömning att dessa insatser samt de insatser som genomförts inom ramen för utvecklingsprocessen väsentligt har höjt vår förmåga att hantera stora olyckor och kriser. Vidare fortsätter Länsstyrelsen att aktivt driva och medverka i olika samarbetsgrupper i länet. Några exempel på detta är Regionalt samordningsforum för farliga ämnen, gemensam dammhaveriplanering och kriskommunikatörsnätverket. Länsstyrelsen fortsätter även att delta aktivt i sammanhang där länets säkerhets/beredskapssamordnare träffas regelbundet samt i de träffar som länets räddningschefer genomför. Länsstyrelsen har även i år arrangerat en gemensam räddningschefsträff med Västerbotten i syfte att stärka samarbete, utbyte och lärande över länsgränserna. Genom att driva och medverka i dessa samarbetsgrupper och nätverk skapar vi förutsättningar för bra samverkan, fortsätter att utveckla samarbetet i länet och över länsgränserna samt identifierar såväl brister i vår förmåga i länet samt nya behov av utveckling, Länsstyrelsen fortsätter att medverka i och driva samarbetet i NordSam (samarbete mellan de sex nordligaste länen). Länsstyrelsen kan konstatera att samarbetet fortsätter att utvecklas och stärker Länsstyrelsens förmåga inom många områden. Vi har fortsatt arbetet med att tillsammans med kommunerna i länet och andra aktörer, fördjupa kunskapen kring kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet och prövat en metod för att arbeta med kartläggning och åtgärder för detta utifrån ett exempel med vattenförsörjning. Samtliga kommuner har erbjudits utbildning i metoden. Genom arbetet vill Länsstyrelsen skapa förutsättningar för kommunerna att genomlysa olika delar av den egna verksamheten i syfte att identifiera kritiska beroenden. Länsstyrelsen har infört Rakel i den egna organisationen. Rakel används av länsstyrelsens tjänsteman i beredskap, vid övningar och vid veckovisa avstämningar av läget i länet. Länsstyrelsen kommer fortsätta utveckla användningen av Rakel under år Återrapportering regleringsbrev RB 67. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen arbetar med en gemensam tillsyns- och uppföljningsplan gentemot kommunerna inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Detta för att bedriva tillsyn och uppföljning ur ett helhetsperspektiv för kommunen, där likheter och skillnader mellan de båda områdena (och lagstiftning) kan synliggöras och diskuteras. Länsstyrelsen kommer under 2014 att anta en ny tillsyns- och uppföljningsplan som ska vara gällande för de kommande åren. Planens utformning och innehåll kommer att baseras på tidigare tillsyns- och uppföljningsplan där målet varit att varje kommun ska besökas minst en gång under mandatperioden. Under år 2013 har Länsstyrelsen genomfört tillsyns- och uppföljningsbesök i fyra kommuner. Utöver detta deltar Länsstyrelsen i möten och andra aktiviteter där vi samverkar med kommunens räddningstjänst. Det handlar t.ex. om räddningschefsträffar som ger tillfälle för Länsstyrelsen att löpande följa kommunernas arbete i aktuella frågor. Länsstyrelsen genomför även särskilda uppföljningar när situationerna i kommunerna kräver det. 75

77 12 av länets 14 kommuner har skickat in nya handlingsprogram avseende skydd mot olyckor, för mandatperiod år , till Länsstyrelsen för samråd. Under 2013 har det inte inkommit ytterligare handlingsprogram till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har uppmärksammat att några av länets kommuner inte formellt antagit kommunens handlingsprogram. Den orsak som kommunerna angett till detta är bl.a. pågående omorganisering i verksamheten. Länsstyrelsen kommer under år 2014 följa upp såväl aviserade omorganiseringar som att kommunen fastställer sina handlingsprogram. Inom länet finns en god samverkan mellan kommunerna inom området skydd mot olyckor. Bland annat samarbetar i dagsläget 9 av 14 kommuner genom en gemensam inre befäls funktion som sitter samlokaliserad med SOS Alarm i Luleå. Länsstyrelsen anser att detta är en positiv utveckling som stärker förmågan i de enskilda kommunerna vid insatser och bidrar till att utveckla formerna för samverkan i länet vid såväl vid olyckor i vardagen som vid stora olyckor. Möjligheten till samverkan och stöd på detta sätt är särskilt viktigt för de små kommunerna. Länsstyrelsen fortsätter att följa utvecklingen inom detta område. Ett antal av länets kommuner, främst de mindre kommunerna, har svårt att fullt ut leva upp till lagens krav. Detta beror främst på ekonomiska faktorer, men också på grund av svårigheter att rekrytera personal. Ett antal kommuner har behov av att omstrukturera/omorganisera verksamheter i syfte att effektivisera verksamheten. I andra kommuner ställer utvecklingen av gruvverksamhet och därtill följande verksamheter högre krav på ett antal kommuner inom området skydd mot olyckor. Länsstyrelsen följer kontinuerligt läget i kommunerna och initierar vid behov nödvändiga åtgärder t.ex. genom särskilt initierade tillsyner. Generellt sett kvarstår Länsstyrelsens bedömning att merparten av länets kommuner bedriver ett gott arbete inom området skydd mot olyckor och att förmågan hos länets räddningstjänster är god. En bidragande faktor till Länsstyrelsens bedömning är goda det samarbete som finns mellan länets räddningstjänster vad gäller såväl utvecklingsfrågor som operativ verksamhet. RB 68. Länsstyrelserna ska inom ramen för det geografiska områdesansvaret göra en värdering av de risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som kommuner och landsting sammanställer enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma kvalitén på analyserna och hur dessa kan användas i de regionala risk och sårbarhetsanalyserna. Länsstyrelserna ska följa upp i vilken utsträckning åtgärdsbehov som tidigare har identifierats i kommunernas och landstingens risk- och sårbarhetsanalyser har tillgodosetts samt i vilken utsträckning eventuellt inträffade extraordinära händelser har utvärderats. Uppföljningen ska inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap. Värdering av kvalité på RSA År 2011, för innevarande mandatperiod, redovisade alla länets 14 kommuner och landstinget risk- och sårbarhetsanalyser till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har dock bedömt att en av kommunernas redovisning inte är att betrakta som en risk- och sårbarhetsanalys eftersom den saknar flera centrala delar så som värdering av risker, beskrivning av påverkan på kommunens verksamheter, förmågebedömningar med mera. Generellt sett är kvalitén på riskoch sårbarhetsanalyserna högre från och med införandet av MSBFS 2010:6 jämfört mot perioden före dess tillkomst. År 2012 reviderade landstinget och tre av länets kommuner riskoch sårbarhetsanalysen. En av de tre kommunerna reviderade även risk- och sårbarhetsanalysen för år I samtliga fall där revidering har skett anser Länsstyrelsen att kvalitén har ökat. 76

78 Länsstyrelsen bedömer risk- och sårbarhetsanalyserna utifrån kraven i LEH och i MSBFS 2010:6, vilket utgör totalt 17 bedömningspunkter, se nedanstående tabell. Bedömningspunkterna har utarbetats inom NordSam. Bedömningspunkt Antal (Kn + Kommentarer Lst) 1. Beskrivning av kommunen Beskrivning av arbetsprocess Beskrivning av metod Beskrivning av samhällsviktig 12+1 verksamhet 5. Beskrivning av identifierade risker Värdering av identifierade risker Beskrivning av hur identifierade risker 10+1 kan påverka kommunens verksamhet 8. Beskrivning av identifierade kritiska 6+1 beroenden 9. Beskrivning av identifierade 3+1 sårbarheter 10. Beskrivning av särskilt viktiga 9+1 resurser som kommunen kan disponera 11. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att hantera allvarliga störningar. 3 Länsstyrelsen anser att riskoch sårbarhetsanalysen minst ska omfatta en generell bedömning. 12. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå allvarliga störningar Gäller inte för landsting. 4 Länsstyrelsen anser att riskoch sårbarhetsanalysen minst ska omfatta en generell bedömning. 13. Bedömning av kommunens förmåga att hantera allvarliga störningar 14. Bedömning av kommunens förmåga att motstå allvarliga störningar Gäller inte för landsting. 9+1 Länsstyrelsen anser att riskoch sårbarhetsanalysen minst ska omfatta en generell bedömning. 8+1 Länsstyrelsen anser att riskoch sårbarhetsanalysen minst ska omfatta en generell bedömning. 15. Beskrivning av planerade åtgärder Beskrivning av genomförda åtgärder Beskrivning av ytterligare åtgärder 9+1 Länsstyrelsen anser att kommunen även ska beskriva åtgärdsbehov som identifierats men där ett genomförande ännu inte är planerat. Tabell 1: Sammanställd bedömning av Norrbottens läns kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalys. I kolumnen Antal betyder 10 av att 10 av 14 kommuners och landstingets risk- och sårbarhetsanalys enligt länsstyrelsens bedömning uppfyller kravet. 77

79 En värdering för de enskilda analyserna visar att en kommuns och landstingets risk- och sårbarhetsanalys uppfyller samtliga 17, respektive 15, bedömningspunkter. Tre av 14 kommuner uppfyller fem till sju av 17 bedömningspunkter och de anses bristfälliga. Övriga tio av 14 kommuner uppfyller tio till 15 av 17 bedömningspunkter och kan anses ha utvecklingsbehov. Länsstyrelsen har bedömt risk- och sårbarhetsanalysen utifrån förekomst av redogörelser för bedömningspunkterna. Kvalitén på redogörelserna har värderats men inte utgjort huvudsaklig grund för bedömning. I de fall där Länsstyrelsen bedömt att kvalitén i redogörelsen bör förbättrats har detta särskilt framgått av Länsstyrelsens yttrande till kommunen. Länsstyrelsen har vidare bedömt att kommunerna i den första risk- och sårbarhetsanalysen efter tillkomsten av MSBFS 2010:6 endast behöver redogöra för generella bedömningar av krisberedskapsförmåga, till skillnad från föreskriftens lydelse som anger att bedömning av krisberedskapsförmågan ska göras för varje identifierad risk. Värdering av kvalité på Planer för extraordinära händelser Länsstyrelsens uppföljning av LEH gäller endast kommunerna då Länsstyrelsen inte har uppdraget att följa upp landstingets arbete. De krav som finns på kommunernas plan för hantering av extraordinära händelser är att den ska vara fastställd för varje mandatperiod och att den ska beakta risk- och sårbarhetsanalysen. I Norrbottens län har 8 av 14 kommuner fastställt en plan under innevarande mandatperiod. De 6 kommuner som inte har fastställt en plan för innevarande mandatperiod har en plan som är fastställd under föregående mandatperiod. Samtliga kommuner har således en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Användning av lokal RSA i regional RSA Länsstyrelsens bedömning är att de risk- och sårbarhetsanalyser som kommuner och landsting sammanställer är användbara för länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsen har gått igenom de totalt 218 identifierade riskerna och kategoriserat dem i 21 riskområden. Riskområdena är baserade på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rapporter Risker- och förmågor 2012 och Ett första steg mot en nationell riskbedömning. Beskrivningarna av riskområdena har kompletterats med underlag från centrala myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Sammantaget anser Länsstyrelsen att detta arbetssätt har stärkt kopplingen mellan den lokala och den nationella nivån, något som MSB efterfrågat. Vidare anser Länsstyrelsen att arbetssättet ger en grund för gemensam uppfattning om länets riskbild. Uppföljning av åtgärder Länsstyrelsens uppföljning av vilka åtgärder kommuner och landsting genomfört med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat baseras på de redovisningar som kommuner och landsting ska lämna till Länsstyrelsen enligt 8 MSBFS 2010:6. År 2012 var det första året som en sådan redovisning skulle lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställde resultatet av uppföljningen och gav skriftlig återkoppling till kommuner, landsting och MSB. För år 2012 konstaterar Länsstyrelsen att innehåll och utformning av redovisningarna påverkats av att de lämnats för första gången. Här redogörs endast för de delar som rör 8 2 p. MSBFS 2010:6. Av länets 14 kommuner lämnade 12 redogörelser för genomförda och planerade åtgärder. En av 14 kommuner lämnade inte någon redovisning och en annan kommun hade inte beskrivit planerade åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen för år 2011 och de kunde därför inte följas upp. Tre av de tolv kommuner som lämnade redovisningar angav 78

80 att de inte genomfört eller planerar att genomföra några åtgärder som förändrar riskbilden eller de förmågebedömningar som kommunerna gjort. Länsstyrelsen har utgått ifrån att detta varit ett utslag av rapportering i denna form gjordes för första gången och att kommunerna missförstått redovisningspunkten, eftersom att Länsstyrelsen känner till att kommunerna vidtagit åtgärder inom krisberedskapsområdet. Länsstyrelsens sammanställning för år 2012 visade att 38 % av de åtgärder som fanns i riskoch sårbarhetsanalyserna för år 2011 behandlades i redovisningen för år De åtgärder som helt genomförts utgör en mindre del av de som redovisats. Merparten av åtgärderna behandlades inte eller var påbörjade men inte genomförda respektive planerades att genomföras senare under mandatperioden. Inför redovisningen år 2013 skickade Länsstyrelsen ut en förtydligad information om redovisningsskyldigheten samt en redovisningsmall och ett fiktivt exempel på utformning av redovisning. Kvalitén i redovisningen för år 2013 har ökat jämfört med år För år 2013 har lämnade samtliga kommuner och landstingen en redovisning enligt 8 MSBFS 2010:6. Totalt redovisades 146 åtgärder varav 85 har genomförts, vilket utgör 58 %. Länsstyrelsen kan dock konstatera att omkring en tredjedel av de redovisade åtgärderna inte togs upp i risk- och sårbarhetsanalysen för år I vissa fall har åtgärder lagts in i långsiktiga investeringsplaner eller så har alternativa lösningar genomförts. Länsstyrelsen konstaterar att det i många fall saknas stringens mellan redovisning av planerade åtgärder och redovisning av genomförda åtgärder för år Länsstyrelsen har inte gjort kommunvisa uppföljningar av planerade åtgärder år 2011 och genomförda och tillkommande åtgärder år 2012 och 2013, varför Länsstyrelsen inte mer exakt kan beskriva i vilken utsträckning som identifierade åtgärder genomförts. En sådan sammanställning försvåras på grund av brister i stringens i redogörelserna. Utvärdering av inträffade extraordinära händelser Det har inte inträffat några extraordinära händelser i Norrbottens län under år Utvärderingar av extraordinära händelser har således inte skett under året. Statens haverikommission har utrett Herculesolyckan på Kebnekaise som inträffade på våren år I det arbetet har Länsstyrelsen och kommunal räddningstjänst i länet involverats. Samordning av uppföljning och tillsyn Länsstyrelsen följer upp krisberedskapsarbetet genom uppföljningsbesök i varje kommun en gång per mandatperiod. Denna uppföljning samordnas med tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen granskar årligen och reviderar vid behov de svar som kommunerna lämnar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i deras webbaserade uppföljning av kommunernas arbete enligt lag (2003:544) om kommuner och landstings skyldigheter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och enligt kommunöverenskommelsen. Vid både uppföljningsbesök och i den årliga granskningen beaktas hur kommunerna använt den statliga ersättningen för krisberedskap. I de fall då Länsstyrelsen bedömt att det föreligger påtagliga brister i en kommuns arbete har kommunen fått möjlighet att upprätta ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med bristerna, vilket Länsstyrelsen sedan följer upp i särskild ordning inom ett år. Om kommunen inte upprättar ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med bristerna eller om kommunen inte förbättrar sitt arbete rekommenderar Länsstyrelsen att MSB ska reducera den statliga ersättningen för kommande år. En sådan rekommendation har lämnats vid ett tillfälle för år 2011, MSB beslutade då enligt Länsstyrelsens rekommendation. I samtliga fall där Länsstyrelsen har begärt att kommuner ska upprätta åtgärdsprogram har uppfyllelsen av LEH förbättrats. 79

81 Länsstyrelsen granskar och yttrar sig över landstingets risk- och sårbarhetsanalys då MSBFS 2010:6 föreskriver att landstinget ska redovisa en årlig uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen till Länsstyrelsen samt då Länsstyrelsen ska stödja regionala aktörer avseende b.la. risk- och sårbarhetsanalys. 80

82 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 5* Årsarbetskrafter män 1) 39,61 42,91 42,84 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 46,00 44,78 42,25 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 36,98 37,53 37,27 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 45,62 47,95 47,81 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet, VÄS 555* Beslutade tillsynsärenden, (st) Totala verksamhetskostnader inkl OH vht 555*, (tkr) Kostnad per tillsynsärende, (kr/st) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 535, Tillsyn av vattenverksamhet (Anmälningsärenden). 3) 69 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 551, Prövning av miljöfarlig verksamhet (MPD-prövning) (Fylls i med tillhörande fotnot av 48 de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 535 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 66. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Minskade verksamhetskostnader inom område 5* avser främst verksamhetsområde 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön. En viss minskning syns i årsarbetskrafter inom område 5*. Det beror delvis på ändrad verksamhetskod för redovisning av tid för centraldiarium. Dessa årsarbetskrafter redovisas från 2013 på verksamhetsområde 11* Administration och intern service. Ökning i ärendevolymer avser främst verksamheterna 55 Miljöfarlig verksamhet och 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen. Av ej beslutade ärenden äldre än 2 år avser 125 st område 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden och 41 st avser område 55 Miljöfarlig verksamhet. Bidragsutbetalningar är större jämfört med föregående år beroende på utbetalningar avseende Laponia naturum och Åtgärder inom efterbehandling av förorenade områden. 81

83 Brukarundersökningen När det gäller resultatet från brukarundersökningen gällande verksamhet 535, Tillsyn vattenverksamhet (Anmälningsärenden 535) erhöll Länsstyrelsen i ett Nöjd-Index på 69 för sitt arbete med tillsyn av vattenverksamhet vilket är tre enheter höge än genomsnittligt Nöjd- Index för samtliga länsstyrelser som var 66. På detta område erhölls höga betyg inom bl a bemötande samt innehåll och funktionalitet på webbplatsen. Lägst betyg erhölls avseende handläggningstiden. I nöjdindex (NI) i brukarundersökning verksamhet 551, Prövning av miljöfarlig verksamhet (MPD-prövning) framgår att nöjdindex för Länsstyrelsens del, 48 är lägre än genomsnittet för länsstyrelserna på detta område, 55. Länsstyrelsen erhöll höga betyg avseende bemötande, lätt att förstå skriftliga beslut samt hög kompetens. Lägre betyg erhölls avseende handläggningstid och tydlig motivering av beslut. Andra väsentliga prestationer och resultat I februari genomfördes fjälldelegationens konferens i Åre - Hållbar utveckling i fjällen - med ca tio anförande, 90 deltagare och en avslutande workshop om framtidens utmaningar. Efter konferensen övertog Länsstyrelsen i Norrbotten ordförandeskapet. Delegationens arbete har därefter fokuserats på uppföljning av konferensen, terrängkörningsfrågor och arbetet med strategin för miljömålet storslagen fjällmiljö. Den regionala miljöövervakningen, som ger en bild av miljötillståndet i länet och visar utvecklingstrender, har utförts i enlighet med det regionala programmet. Detta innebär provtagning bland annat i sjöar, vattendrag, nederbörds- och luftstationer och fisk samt inventering av bland annat bottenfauna, utter, flodpärlmussla, fågel och olika naturmiljöer samt kartläggning av bland annat strandexploatering, människors självskattade hälsa kopplat till miljön och klimatförändringar. Resultaten har analyserats och rapporterats. Till exempel visar årets smådäggdjurinventering på vikande stammar. Därtill har Länsstyrelsen arbetat med att revidera det regionala miljöövervakningsprogrammet, ett arbete som ska vara klart i maj nästa år. Länsstyrelsen har under året arbetat med ett regeringsuppdrag avseende nya föreskrifter för Vadvetjåkka, Abisko, Pieljekaise samt Haparanda Sandskärs nationalparker. De nya föreskrifterna ska vara beslutade under Arbetet med översynen av det utvidgade strandskyddet fortskrider. Förslag har remitterats till några av Norrbottens kommuner och därefter har Länsstyrelsen omarbetat förslagen återremitterat dem till kommunerna och allmänheten. Förslagen innebär en betydande minskning av det utvidgade strandskyddet. Beslut kommer att fattas under Länsstyrelsen har under det gångna året varit engagerad i ett flertal nya och pågående tillståndsprövningar rörande gruvverksamhet vid mark- och miljödomstolen. Prövningarna är omfattande och arbetskrävande för Länsstyrelsen i egenskap av tung remissinstans. Detta i synnerhet som verksamheterna i många fall medför påtagliga konsekvenser för det allmänna miljöintresset, riksintressen och andra motstående intressen som Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka. Länsstyrelsens erfarenhet från sådana sammanhang är att det numera även medför omfattande arbetsinsatser med anledning av att allmänhet och media vänder sig till myndigheten för att få svar på frågor och att medverka i olika informationsmöten. 82

84 Länsstyrelsen har under det gångna året deltagit vid mark- och miljödomstolens tillståndsprövning av LKAB:s ansökan avseende ny gruvverksamhet i det till Svappavaara närbelägna Mertainen i Kiruna kommun. Länsstyrelsen har även deltagit i mark- och miljödomstolens tillståndsprövning av LKAB:s ansökan om fortsatt och utökad produktion av järnmalm vid Gruvberget och järnmalmspellets (IPPC-prövning), även det i Svappavaara. Vidare planerar LKAB att återuppta brytning i den tidigare stängda och numera vattenfyllda Leveäniemigruvan i Svappavaara. Länsstyrelsen har under fjolåret lämnat LKAB tillstånd att genom markavvattning tömma denna gruva. Boliden Mineral AB planerar fortsatt och utökad produktion vid Aitikgruvan i Gällivare kommun. Länsstyrelsen har inför mark- och miljödomstolens tillståndsprövning valt att särskilt uppmärksamma frågor av betydelse för dammsäkerhet. Detta med anledning av det dammhaveri som ägde rum vid sandmagasinet år 2001, samtidigt som det nu är fråga om en betydande ytterligare påbyggnad av nämnda sandmagasin. Northland Resources AB har under fjolåret färdigställt ett nytt anrikningsverk och har påbörjat brytning av järnmalm i Kaunisvaara, inom Pajala kommun. Bolaget har under det gångna året haft betalningssvårigheter och därför varit föremål för företagsrekonstruktion genom en av domstol utsedd rekonstruktör. Detta har medfört ett betydande merarbete för Länsstyrelsen eftersom bolaget därigenom inte har verkställt tillräckliga miljöskyddsåtgärder i kombination med ett stort medialt intresse avseende miljöfrågor. Likaså har det ovan nämnda påkallat ett relativt omfattande rådgivnings- och vägledningsarbete. Eftersom bolaget har ändrat den tillståndsgivna verksamheten vid Tapuli gruva påtagligt i ett flertal avseenden och därutöver avser att utöka brytningen av malm vid det närbelägna Sahavaara, har en av bolaget till mark- och miljödomstolen tidigare ingiven ansökan behandlats av Länsstyrelsen under det gångna året. Länsstyrelsens arbete med ansökan har varit mycket omfattande och arbetskrävande eftersom den sökta verksamheten medför påtagligt större påverkan i området än den verksamhet som bolaget nu har påbörjat. Till detta kommer att ansökningshandlingarna har visat sig bristfälliga i flera avseenden, exempelvis i fråga om redovisning av miljökonsekvenser och skyddsåtgärder. Bolaget har även vid ett flertal tillfällen kompletterat, reviderat och ändrat sina planer under hand, vilket har försvårat Länsstyrelsens bedömning av vad som egentligen gäller och vilka miljökonsekvenser som i slutänden kommer att uppstå. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen har beslutat ibland annat tre mycket omfattande ärenden vad gäller militära skjutfält i länet. Två av dessa, gällande Kusträsk och Bodens Södra skjutfält i Bodens kommun har berört ett stort antal människor, som i ca hundra yttranden lämnat sina synpunkter på ansökan. Ärendena har också uppmärsammats medialt. Stort medialt intresse har även Länsstyrelsens beslut om provbrytning i Kallak i Jokkmokks kommun rönt under året. För närvarande finns ansökningar på sammantaget över 500 vindkraftverk hos miljöprövningsdelegationen för tillståndsprövning. Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med de uppgifter som ingår i andra vattenförvaltningscykeln Arbetet har skett i internationell, nationell och regional samverkan. 83

85 Ett större samråd om Arbetsprogram och tidtabell samt översikt av väsentliga frågor har genomförts inom distriktet tillsammans med vattenråden i Norrbotten och Västerbotten. I synpunkterna från samrådet betonades bl.a. behovet av ett utökat samarbete med kommunerna. Länsstyrelsen har samverkat med Norge och Finland för att i möjligast mån likrikta bedömningar och arbetssätt. Särskilt fokus har legat på samarbetet med Finland avseende Torneälvens avrinningsområde och bildandet av ett gemensamt internationellt vattendistrikt, ett arbete som har initierats under året och kommer att slutföras under 2014 inför den kommande förvaltningscykeln. Länsstyrelsen har kommit överens med ELY-centralen i Rovaniemi om att ta fram gemensam åtgärdsplan och förvaltningsplan för Torneälven. Dessa ska vara klara till samrådsperioden hösten Diskussioner pågår med Havs- och vattenmyndigheten om hur Torneälven ska separeras från Bottenvikens vattendistrikt - samt om finansiering av en tjänst. Länsstyrelsen och HaV kommer att göra en gemensam framställan till miljödepartementet om planerna för Torneälven. Arbetet med att ta fram nya och utvecklade styrmedelsåtgärder för åtgärdsprogrammet 2015 har fortsatt under året med bl.a. dialogmöten med utpekade myndigheter som Trafikverket, Kammarkollegiet och Jordbruksverket. Länsstyrelsen har, i enlighet med uppdrag 30 i Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för innevarande förvaltningscykel ( ), upprättat en Vattenarbetsplan. I planen anges hur Länsstyrelsen ska arbeta och prioritera, vilka åtgärdsbehov som finns inom länet och vad som konkret behöver göras. Åtgärderna utgår i huvudsak från befintliga resurser, men visar även på behov av nya resurser. Planen är framtagen men ännu inte beslutad. Vattenarbetsplanen har utarbetats parallellt med framtagandet av Norrbottens miljöhandlingsprogram, ett regionalt åtgärdsprogram för att nå miljömålen. Åtgärderna i Vattenarbetsplanen som i första hand tagits fram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten bidrar även till att förbättra chanserna att nå ett flertal av de regionala och nationella miljömålen, i synnerhet miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Bland övriga aktiviteter kan nämnas Länsstyrelsens möte med de kommunala vattenpolitikerna, där bl a behovet av ökat samarbete med kommunerna diskuterades, ett seminarium om vattnets betydelse under Världsvattendagen samt de så kallade Vattenrådsdagarna då samtliga vattenråd i distriktet får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter kring arbetet med samverkan och åtgärder. 84

86 Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Biologisk mångfald Andel av Länsstyrelsen skyddad produktiv skogsmark 8,3% 8,2% 8,11% 7,95% av den totala arealen produktiv skogsmark (%) Förekomst av rovdjur i länet Antal vargrevir med föryngringar Vattenmiljö Andel ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status (%) Andel grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status (%) Andel grundvattenförekomster som uppnår god kemisk status (%) Mark Antal objekt i riskklass Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) varav sanerade med statliga medel (ack) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Metria, Viltskadecenter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Biologisk mångfald Ser man till indikatorvärdet är det en svag positiv utveckling i länet. De mycket stora avsättningar som gjorts nedan fjällnäragränsen i länet de senaste åren märks relativt lite i statistiken. Detta beror på att ökningen till viss del maskeras av de mycket stora avsättningarna fjällnära skog som tidigare gjorts. En mer relevant indikator för miljömålet vore därför att även redovisa utvecklingen nedan fjällnäragränsen, som är den del av länet som omfattas av miljömålet Levande skogar. Ett påpekande är att Länsstyrelsen bedömer att det är missvisande att statistiken redovisas med två decimaler i tabellen. Underlaget som tabellen baseras på är så pass osäkert att det inte borde användas några decimaler alls. Om statistiken däremot gjordes enbart nedan fjällnäragränsen skulle den kunna tas fram med större noggrannhet, tiondels procent. Miljömålens grund är bl a att långsiktigt säkerställa den biologiska mångfalden och indikatorns positiva utveckling överensstämmer väl med detta. Länsstyrelsen har de senaste åren kraftsamlat och slutfört bildandet av ett stort antal naturreservat med tydligt fokus på skogsmiljön där hotbilden är som störst. De senaste fem åren har ca 180 naturreservat bildats. Samtidigt har arbetet fortsatt med att identifiera och lösa markfrågorna för ytterligare ett stort antal områden. Förutom det direkta arbetet med reservatsbildning och övrigt områdesskydd har länsstyrelsen bedrivit ett förankringsarbete gentemot kommuner, bolag och allmänningar för att öka acceptansen för behoven av skyddade områden. 85

87 Förekomst av rovdjur i länet Revirbildande vargpar accepteras inte i renskötselns åretruntmarker. Under 2013 har ett vargpar med finskt ursprung flyttats till Tivedens Nationalpark Vattenmiljö Beredningssekretariaten har under året gjort nya statusbedömningar som lagts in i VISS. Innan dess gällde de siffror som togs fram till Förvaltningsplan Att andelen ytvattenförekomster som uppnår högre eller god ekologisk status är lägre nu än vid förra statusklassningen beror till stor del på att klassningen blivit mer noggrann och rättvisande vid detta tillfälle. När det gäller status på grundvattenförekomster ska man vara medveten om att det i länet finns en andel som är at risk, där vi har för dåligt underlag för att göra en rättvisande klassning men samtidigt kan misstänka att det finns en påverkan. För sådana grundvattenförekomster ser vi nu över möjligheten till provtagning. För att nå god ekologisk status för alla vattenförekomster arbetar vi nu med underlaget till det Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt som ska utarbetas under Länsstyrelsen verkar fortlöpande för att uppnå god ekologisk status i länets vattenförekomster, dels genom att beakta vattenmiljön i t ex prövningsärenden, planärenden, tillsyn, miljömålsarbete m fl av Länsstyrelsens verksamhetsområden, dels genom att samverka med aktörer i länet och uppmuntra lokala initiativ för en bättre vattenmiljö t ex genom att stödja vattenråd och kommuner i deras arbete. Det finns fortfarande behov av mer kunskaper om hur miljökvalitetsnormerna för vatten kan tillämpas legalt. Detta tillsammans med andra styrmedelsåtgärder skulle kunna påverka indikatorns utveckling, men också den samverkan som har byggts upp med aktörer i länet kan påverka indikatorn positivt. Länsstyrelsen har bedömt länets vattenförekomster med avseende på ekologisk och kemisk status samt utifrån denna statusklassning tagit fram underlag för distriktets åtgärdsprogram som ska peka ut nödvändiga åtgärder för att uppnå god status. Kvalitetssäkring pågår hos vattenmyndigheten med återkoppling till länen. Länsstyrelsen har under året medverkat i att på nationell nivå ta fram ett antal hjälpredor i syfte att förtydliga gällande handböcker inför arbetet med klassificering av status, påverkan, miljöproblem och risk samt ta fram förslag till miljökvalitetsnormer under den andra vattenförvaltningscykeln ( ). Länsstyrelsen arbetar också vidare med hjälpredor avseende miljökvalitetsnormer och undantag. Syftet är att klassningar och normsättning ska ske mer transparent och förenkla tillämpningen av befintliga föreskrifter. Mark Inventeringen av förorenade områden har avslutats i december 2013 vilket medfört att två nya objekt i riskklass 1 har tillkommit. Under 2013 har även ett objekt i riskklass 1 sanerats (Lidströms såg i Arvidsjaurs kommun). Omklassningar av objekt kan även innebära att objekt i riskklass 1 blir fler respektive färre. Länsstyrelsen i Norrbotten har tillämpat en restriktiv användning av riskklass 1 med syfte att klassningen verkligen ska fungera som ett prioriteringsinstrument. Detta medför att antalet objekt i riskklass 1 möjligen är relativt lågt jämfört med andra län. 86

88 Länsstyrelsen har inte full kännedom om det totala antalet saneringar av objekt i riskklass 1 som har utförts i länet sedan Orsaken är att kommunen är tillsynsmyndighet för de flesta objekten och att Länsstyrelsen inte med någon automatik får kännedom om genomförda åtgärder. Uppgifternas kvalitet varierar därmed och beror på vilka kommuner som har svarat och rapporterat in till Länsstyrelsen enligt Länsstyrelsens årliga begäran. Arsenikföroreningar i mark från Nordbergs träimpregnering vid Solgårdarna i Boden samt dioxinföroreningar i Båtskärsnäs i Kalix kommun är nya objekt som kan bli aktuella för sanering under På lite längre sikt är kvicksilverförorenade sediment vid såväl Karlshäll i Luleå och Ala Lombolo i Kiruna samt Slagnäs bangård på väg mot åtgärder. Kommunernas möjlighet att agera huvudmän, tillgången på statliga bidragsmedel, tekniska svårigheter och oklara ansvarsförhållanden är osäkerheter som kan påverka utfallet. Därutöver kan objekt komma att åtgärdas med privat finansiering, men utöver Länsstyrelsens egna tillsynsobjekt så saknar Länsstyrelsen uppgifter om vilka objekt som kan beröras av detta framöver. Återrapportering regleringsbrev RB 45. Länsstyrelserna ska utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Arbetet med åtgärdsprogrammen ska översiktligt redovisas. Länsstyrelsen i Norrbotten har tillsammans med länets aktörer tagit fram ett regionalt Miljöhandlingsprogram för Norrbotten, som innehåller över 100 relevanta och mycket konkreta åtgärder som bidrar till att vi på sikt kan nå de regionala och nationella miljömålen. Miljöhandlingsprogrammet är ett regionalt åtgärdsprogram där vi har utgått från vad var och en kan bidra med. Det innehåller alltifrån mycket stora och dyra investeringar till mindre utbildningsoch informationsinsatser och allt däremellan. Vi har bjudit in länets privata och offentliga aktörer att medverka i fyra strategiska fokusgrupper som var och en har träffats under tre till fyra heldagstillfällen. Arbetet i de strategiska fokusgrupperna inleddes i mitten av februari 2013 och pågick fram till mitten av maj Åtgärderna som tagits fram är konkreta och utförs av respektive aktör i den egna verksamheten. Också Länsstyrelsen har bidragit med åtgärder som ska genomföras inom den egna verksamheten. I arbetet med att ta fram åtgärderna medverkade ett 80-tal personer från 39 organisationer. Förutom att sammafattande beskriva de olika åtgärderna ska Miljöhandlingsprogrammet också ge vägledning, stöd och inspiration för framtagande av fler åtgärder och utvecklingsinsatser. Arbetet med Miljöhandlingsprogrammet har fått effekter redan, goda exempel och idéer har spridits, nätverk och samarbeten byggts och initiativ tagits. I Miljöhandlingsprogrammet redovisas också prioriterade områden där fler åtgärder behöver tas fram och genomföras för att vi ska nå de beslutade regionala och nationella miljömålen. Områdena har valts ut av deltagarna i fokusgrupperna. För att säkerställa att det råder samsyn i länet om att just de här områdena är de som vi i Norrbotten behöver prioritera, skickades de ut på remiss till länets aktörer. Länsstyrelsen kommer årligen att följa upp hur det går med genomförandet av åtgärderna i Miljöhandlingsprogrammet. 87

89 Exempel på Länsstyrelsens egna åtgärder inom miljöhandlingsprogrammet som redan påbörjats är arbete med skydda och utveckla tätortsnära natur, skapa bättre och fler förutsättningar för den vitryggiga hackspetten att häcka i Norrbottens län, publika invigningar av naturreservat för att öka intresset och medvetandet för reservaten hos allmänheten, informationsprojekt om modernismens bebyggelse, utredning tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten för att hitta ett långsiktigt skydd för kulturmiljövärdena längs Laisälven, restaurering av flodpärlmusslepopulationer, stöd till kommuner att beakta miljömålen i planärenden, samhällsstöd för anpassning till ett förändrat klimat, regional vattenförsörjningsplan m m. RB 46. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Länsstyrelserna har tillsatt en arbetsgrupp för arbetet med att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag. Arbetet har under året skett i samarbete med Naturvårdsverket. Arbetet har fokuserat på att identifiera kritiska faktorer i den process som omfattar utredningar och åtgärder av förorenade områden samt förslag på åtgärder för att minimera de oförbrukade bidragen. Föreslagna åtgärder har sammanfattats i ett PM. Några av åtgärderna har också realiserats under året, t.ex. att utredningar från och med detta år kan sökas på bemyndiganderamen och därmed fördela kostnaden på flera år. Vidare föreslås att åtgärdsfasen delas upp och medel rekvireras för det år som de kommer att förbrukas. Naturvårdsverket har redan börjat besluta om årsvis fördelning av medel till enskilda åtgärdsobjekt. Åtgärder föreslås också för att öka rörligheten för de medel som anslagits för enskilda objekt och som inte kommer att förbrukas i rätt tid på dessa objekt. I PM:et framgår det också att det är svårt att förena komplexa entreprenadprojekt med bidrags- och administrativa system som omfattar årsvisa budgetar. Det gemensamma arbetet har fokuserat på att förbättra hanteringen av bidragsmedel till nya objekt. Utöver detta har det också funnits kvar medel från redan beslutade objekt. För att minimera dessa medel har Naturvårdsverket haft separata diskussioner med enskilda län. Storleken på mängden oförbrukade medel har minskat betydligt och länsstyrelserna gör bedömningen att mängden medel som finns ute på länen kommer att nå en acceptabel nivå under Krav på ytterligare minskning av dessa medel kommer påtagligt försvåra arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Arbete med efterbehandlingsåtgärder med statliga bidrag är under avslutande vid f d Lidströms trä i Moskosel, Arvidsjaurs kommun. Förberedelser inför avhjälpandeåtgärder pågår vid Karlshälls träsliperi i Luleå och sjön Ala Lombolo i Kiruna. Därutöver finns färdiga huvudstudier och preliminära bidragsansökningar för åtgärder för Båtskärsnäs sågverk i Kalix, Nordbergs träimpregnering vid Solgårdarna i Boden och vid Slagnäs bangård i Arjeplog. Under förutsättning att statliga bidrag finns tillgängliga är förhoppningen att åtgärder ska genomföras vid samtliga dessa områden. Länsstyrelsen arbetar med frågor om privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden dels genom tillsyn över förorenade områden inom sådana verksamheter över vilka Länsstyrelsen har tillsyn, dels genom tillsynsvägledning gentemot kommunerna beträffande sådana verksamheter som de har tillsyn över. Under 2013 har hög personalomsättning medfört att arbetet inte har kunnat utföras som planerat. 88

90 Under året har Länsstyrelsen bedrivit tillsyn över förorenade områden inom gruv-, stål och massaindustrin. Målet är att alla verksamheter ska inventeras med avseende på potentiellt förorenade områden, varpå en handlingsplan ska tas fram för vidare underökningar och åtgärder. Krav på undersökningar och åtgärder ställs i första hand på de verksamheter (eller delar av verksamheter) som läggs ned, där byggnationer genomförs, har kända föroreningar eller när tillfälle ges av andra skäl, såsom vid försäljning eller förändring av verksamheten. Därutöver tas initiativ enligt en prioriteringslista för respektive verksamhet. Under 2013 har EUs nya industriutsläppsdirektiv införlivats i svensk lag och från 2014 kommer även krav på statusrapportering att ställas. Krav på undersökningar och åtgärder vid pågående verksamheter kommer därför även att anpassas till dessa krav. Länsstyrelsen har därutöver drivit krav på undersökningar av en nedlagd deponi inom SCA Munksunds område, samt undersökningar av föroreningar i mark och vatten inom före detta Plannja AB:s verksamhetsområde. Inventeringarna inom gruv-, stål och massaindustrin utförs enligt MIFO-metodiken och genomförs av verksamhetsutövarna själva i samråd med Länsstyrelsen. Detta förhållningssätt har visat sig fördelaktigt eftersom det oftast är verksamhetsutövarna själva som har den bästa kunskapen om det egna området och verksamheten. Efter avslutad inventering och riskklassning, som verksamhetsutövarna själva genomför, ska Länsstyrelsen godkänna riskklassningen. Under arbetets gång hålls kontakten med industrier och deras anlitade konsulter vid tillsynsmöten och via telefon. Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet för nedlagd verksamhet under 2013 haft tillsynen över de saneringsåtgärder som utförts via statliga bidrag vid ett nedlagt sågverk (f d Lidströms trä) i Arvidsjaurs kommun. Inom ramen för Länsstyrelsens tillsynsvägledning har Länsstyrelsen också yttrat sig över ett flertal anmälningar om saneringsåtgärder som utförts inom länet, där kommunerna är tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen har under året fortlöpande fått samtal från kommunernas miljöinspektörer rörande frågor om avgränsning av undersökningar, ansvar, slutsatser dragna i undersöknings- och saneringsrapporter etc. Länsstyrelsen har ansvaret att inventera nedlagda miljöfarliga verksamheter samt pågående sådana verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen har dock överlåtit huvuddelen av tillsynen av miljöfarlig verksamhet till kommunerna och därmed även tillsynen över dessa verksamheters förorenade områden. Kommunerna i Norrbotten har generellt inte utfört någon inventering av förorenade områden inom deras tillsynsobjekt och därför kan inte storleken av behovet av nödvändiga efterbehandlingsinsatser bedömas. Allmänt sett gäller att desto tidigare en verksamhetsutövare får kunskap om vilka miljöskulder som finns, desto snabbare kan insatser göras för att minska föroreningsspridningen. För många verksamhetsutövare är kunskapen och medvetenheten om förorenade områden begränsad och för att öka andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling krävs ökad tillsyn av förorenade områden. Kommunernas miljöinspektörer har under 2012 fått en utbildning i MIFO-metodiken samt två utbildningsdagar med dels en grundläggande utbildning i ansvarsfrågor rörande förorenade områden, med fokus på förelägganden och dels en grundläggande utbildning i användningen av Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark samt beräkningsverktyget för platsspecifika riktvärden. Den planerade utbildningsdagen om kommunala deponier under 2013 har framflyttats och kommer att genomföras under början av

91 Länsstyrelsen har under 2012 begärt in kommunernas planer för inventering, undersökning och vidtagande av åtgärder avseende förorenade områden. I slutet av september 2013 hade handlingsplaner från 11 av länets 14 kommuner kommit in till länsstyrelsen. Handlingsplanerna är ett led i Länsstyrelsens uppföljning av hur kommunerna i Norrbotten planerar att genomföra efterbehandlingsarbetet. I handlingsplanen ska förutsättningar och målsättning med efterbehandlingsarbetet anges. Planerna kommer att sammanställas och utgöra ett underlagsmaterial för Länsstyrelsens fortsatta arbete. Genom tillsyn och tillsynsvägledning verkar Länsstyrelsen för att ansvariga verksamhetsutövare ska inventera, undersöka och därefter vid behov sanera förorenade områden genom privat finansiering av åtgärderna. I Norrbotten medför höst- och vintermånaderna en relativt lång period med kyla, snö och mörker vilket påtagligt begränsar möjligheterna för arbete i fält med undersökningar och åtgärder av förorenade områden. Årsvisa budgetar med statliga bidrag fungerar dåligt eftersom en barmarkssäsong inte alltid räcker till för alla moment som ska utföras, eller för att parera förseningar och överraskningar som regelbundet uppstår när man gräver i industriförorenad mark. Konsekvensen blir att projekten ofta löper över fler än ett kalenderår och att oförbrukade statliga medel därmed, tvärt emot målsättningen, måste kunna överföras till nästa år för att garantera slutförande av projekten. Länsstyrelsen samverkar dock med naturvårdsverket för att i möjligaste mån hjälpa till med att minimera omfattningen av Länsstyrelsens oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. RB 47. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Naturvårdsverket Tillsyn miljöfarlig verksamhet Länsstyrelsen har under året bedrivit tillsyn i huvudsak i enlighet med 2012 års upprättade tillsynsplaner för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Med undantag för täkter och vindkraftverk i drift har, med något enstaka undantag, all miljöfarlig verksamhet som omfattas av länsstyrelsens tillsyn besökts vid åtminstone ett tillfälle under året. Viss planerad tillsyn har utförts, t.ex. har det tidigare avslutade projektet om kemikalier, Kemikaliekartläggning Nord, legat till grund för tillsynen. Den årliga miljörapporten gås igenom vid tillsynsbesök för att kunna avluta ärendet med ett beslut, före halvårsskiftet. 90

92 Länsstyrelsen har tillsyn över ett flertal stora processindustrier, såsom gruvor med pelletsverk och sand- och klarningsmagasin med dammanläggningar, massa- och pappersindustrier mm, där det ständigt sker förändringar som kräver att bolagen anmäler eller i vart fall informerar länsstyrelsen. Detta innebär att länsstyrelsen bör lämna en bedömning ganska omgående och vara anträffbar. Länsstyrelsen har under året samverkat med Miljösamverkan Sverige inom projektet Reachtillsyn. Tillsynen inriktas många gånger på att följa upp incidenter och att i tillsynsarbetet kräva åtgärder av bolagen samt att bolagen rapporterar och undersöker vad som hänt, varför det hände och vad bolagen gör för att undvika att händelsen upprepas och att bolagen omsätter erfarenheten till andra processdelar i verksamheten. Utvecklingen av gruvnäringen i Norrbotten samt störningarna från de stadsnära gruvorna i Malmberget och Kiruna har under året tagit mycket stora tillsynsresurser i anspråk. Detta gäller i synnerhet i Malmberget på grund av många klagomål om oro, störningar och olägenheter till följd av LKAB:s gruvbrytning. Exempelvis har möten, som Gällivare kommun initierat, hållits avseende störningar av LKABs gruvdrift i Malmberget. Vid mötena inbjöds allmänheten, Länsstyrelsen, LKAB och Bergsstaten. Det måste med eftertryck poängteras att stora gruvetableringar, såsom de i Norrbotten, kräver mycket stora insatser från myndighetens sida under gruvdriften, men de kräver betydande insatser även under ett flertal år innan etableringen. Det är då fråga om insatser med anledning av gruvföretagets begäran om koncession enligt minerallagen, insatser vid samråd inför prövning och vid prövning av tillstånd till provbrytning samt samråd inför och vid prövning av ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet. Tillsyn vattenverksamheter Tillsynen under 2013 har till största del handlat om händelsestyrd tillsyn, d.v.s. klagomål från allmänheten och påkallad uppmärksamhet från kommunerna i länet. Det har handlat om; bastuflottar, olovliga muddringar, utfyllnader, utbyggnader av pirar och strandskoningar. Totalt har 21 fastigheter besökts under året, i sex av länets kommuner. Länsstyrelsen har under året samverkat med polisen och scannat av kusten med helikopter vilket har resulterat i några tillsynsärenden. Tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och Älvsbyns kommun har länsstyrelsen inspekterat skredområden, längs med Pite älv, som måste åtgärdas mer eller mindre akut. Ett resultat av den information länsstyrelsen lämnar och att det blivit mer allmänt känt att anmälan ska inlämnas före en åtgärd vidtas i vatten är att allt oftare efterfrågar entreprenörer, som ska utföra grävarbete i vatten, beslut eller ställningstagande från länsstyrelsen inför utförandet av grävarbetet/vattenverksamheten. Tillsyn förorenade områden Länsstyrelsens arbete med tillsyn av förorenade områden leder till att undersökningar genomförs och på sikt att åtgärder genomförs. Syftet är att minska risken för negativa effekter för människors hälsa och för miljön. Arbetet utförs i riktning mot att uppfylla flera av miljökvalitetsmålen (giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö mfl). Arbetet med att effektivisera och utveckla tillsynen har påtagligt försvårats på grund av stor personalomsättning under året. 91

93 Utvecklad samverkan mellan tillsyn och prövning Länsstyrelsen har, i syfte att motverka miljöskador, under de senaste åren arbetat för en utvecklad samverkan mellan tillsyn och prövning enligt miljöbalken (MB) och tillsyn enligt Sevesolagstiftningen. Exempel på sådana aktiviteter är. 1. Särskilda insatser vid tillståndsprövningar av Sevesoverksamheter enligt miljöbalken för att där ställa skäliga säkerhetskrav. 2. Kunskapsuppbyggnad inom risk- och processäkerhet. 3. Tydliggörande av Sevesoverksamheter och dess risker i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Den samlade effekten av dessa åtgärder är att länsstyrelsens kompetens vid såväl prövning som tillsyn av dessa verksamheter har stärkts och medför kvalitetsförbättringar avseende myndighetskrav avseende säkerhet. De har även gett tillståndsbeslut för att motverka risker och förebygga olyckor. Insatserna har även gett en bra grund för prioritering mellan myndighetens olika insatser (prövning och tillsyn) och fortsatt kompetensutveckling. Tillsynsvägledning Länsstyrelsen har inom ramen för myndighetens tillsynsvägledning under 2013 anordnat en tillsynsdag för kommunerna i länet, där länsstyrelsen informerat om bland annat; hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i norra Sverige, erfarenheter av tillsynsarbetet av Gränsöverskridande avfallstransporter, ny lagstiftning bland annat ny industriutsläppsförordning, föreskrift om miljörapporter, miljöprövningsförordning m.m., presentation av och diskussion om projektet Miljösamverkan Norrbotten och presentation av slutrapporten för projektet Kemikaliekartläggning Nord. Tillsynsvägledning inom miljöskyddsområdet har vidare skett genom regional miljösamverkan inom ett s.k. tillsynsråd, som består av representanter för kommunerna, kommunförbundet och länsstyrelsen. Tillsynsrådet har träffats fyra gånger under året och diskuterat bland annat frågor om tillsyn och tillsynsvägledning. Ett resultat av tillsynsrådets verksamhet är att ett Miljösamverkanprojekt kommer att starta här i Norrbotten, se nedan. Tillsynsvägledningen torde kunna förbättras till viss del genom att inom prioriterade tillsynsområden genomföra tillsynsprojekt. Under hösten har ett förslag till att starta ett projekt Miljösamverkan Norrbotten lämnats av Kommunförbundet Norrbotten till länets samtliga kommuner och dess miljönämnder, eller motsvarande. Norrbottens kommunförbunds styrelse har beslutat att starta detta projekt. Kommunerna är positiva till förslaget. Länsstyrelsen är en av de drivande aktörerna i detta samverkansprojekt och bidrar även finansiellt till detta. Med ett fungerande Miljösamverkansprojekt inom Norrbotten under 2014 kommer länsstyrelsens tillsynsvägledning kunna underlättas och i förlängningen förbättras. Tillsyn Gränsöverskridande avfallstransporter Länsstyrelsen har tillsyn enligt avfallsförordningen (2001:927) för gränsöverskridande avfallstransporter (GRÖT) och avfallstransportförordningen (EG) nr 1013/2006. Länsstyrelsen ska inom ramen för tillsynen samverka med Polisen, Tullverket och Kustbevakningen. Den löpande tillsynen har i huvudsak genomförts i nära sammarbete med Polismyndigheten i Norrbotten. Majoriteten av arbetet har varit koncentrerat till Haparanda kommun och gränsövergången till Finland via E4:an. 92

94 Under hösten genomförde Länsstyrelsen och Polismyndigheten i Norrbotten en operation tillsammans med Haparanda kommun för att inspektera gränsöverskridande avfallstransporter samt att genomföra kontroller av skrotverksamheter. Målet var att genomföra en tydlig markering från myndigheternas sida kring problematiken kring småskaliga gränsöverskridande avfallstransporter samt bilskrotsverksamheten i kommunen. En större tillsynsoperation har genomförts i sammarbete med polisen i finska Lappland, finska Naturvårdsverket (SYKE), Polismyndigheten i Stockholm och i Norrbotten samt Haparanda kommun. Själva insatsen var i två delar, först sattes fokus på att stoppa misstänkta illegala avfallstransporter som färdades vid svensk-finska gränsen. Därefter genomfördes tillsyn på en fastighet där man misstänkte illegala avfallstransporter. Länsstyrelsen arrangerade 5-läns GRÖT-gruppens sammankomst i Luleå under året. Under dessa dagar stoppades och kontrollerades avfallstransporter av Länsstyrelsen i sammarbete med Polismyndigheten i Norrbotten. Länsstyrelsen deltog i även 5-läns GRÖT-gruppens sammankomst i Stockholm. Där genomfördes även ett platsbesök hos en återförsäljare av begagnade datorer. Föreläsningsinsatser har genomförts vid bland annat Trygghetskonferensen, vid Rikspolischefens besök i Norrbotten samt för Polisstyrelsen i Norrbottens län. Ett möte med den regionala samverkansgruppen genomfördes under våren där bl.a. Tullverket, Polismyndigheten och kommuner medverkade. Ett remissvar angående en uppdatering av EG förordningen 1013/2006 från miljödepartementet har bearbetats under hösten. Även ett remissvar angående Länsstyrelsens i Västra Götalands län utredning Gränsöverskridande avfallstransporter har tagits fram. Slutsats Länsstyrelsen bedömer att myndighetens tillsynsarbete inom områdena miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, förorenad mark samt gränsöverskridande avfallstransporter genom kontroller, de muntliga råd och anvisningar som lämnats vid exempelvis tillsynsbesök, de skriftliga förelägganden och förbud som meddelats, samt den tillsynsvägledning som lämnats kommunerna vid telefonsamtal och olika möten, har bidragit till att miljökvalitetsmålen kan komma att nås och att uppkomsten av miljöskador motverkas. Tillsyn inom naturvårdsområdet Tillsyn i skyddade områden, illegal jakt på de stora rovdjuren m.m. En tillsynsplan som utgår från en behovs- och riskbedömning är framtagen. Tillsyn natur är enligt tillsynsplanen behovsutredd till timmar timmar har, enligt prioriteringar och befintliga resurser, avsatts för planerad tillsyn av villkorsefterlevnad i skyddade områden, illegal jakt på stora rovdjur, terrängkörning i skyddade områden, samverkan och information. Ca timmar har genomförts. Tillsynen utförs till viss del i samverkan med polismyndigheten. Nya foldrar för regler kring terrängkörning har tagits fram och distribuerats till cirka 1600 personer med markupplåtelse på statens mark. Det har resulterat i att närmare 100 ansökningar om dispens från terrängkörningsförbudet inkommit till Länsstyrelsen. 93

95 Länsstyrelsen har medverkat i ett tillsynsseminarium i Rovaniemi om stora rovdjur. Seminariet anordnades av finska Forststyrelsen. Syftet var att utbyta erfarenhet om hur arbetet med tillsyn sker i Sverige respektive Finland. Mötet resulterade i en samordnad tillsynsinsats i anslutning till svensk-finsk-norska gränsen vid Treriksröset. Länsstyrelsen har också medverkat i ett samnordiskt möte i Hetta i finska Lappland. Tillsynen följs upp och utvärderas kontinuerligt. En första utvärdering av tillsynen visar på en omfattande terrängkörning i skoterförbudsområden. Den otillåtna terrängkörningen sker oftast i närhet av stora turistcentra. Kommersiella hundspann har uppdagats i nationalparkerna utan gällande dispenser. Hundspannsverksamheten är omfattande under vårvintern. Tillsyn har genomförts under vårvintern vid ett flertal tillfällen i samverkan med polismyndigheten. Under året har länsstyrelsen i samverkan med polismyndigheten genomfört en tillsynsutbildning för personal på Länsstyrelsen och polismyndigheten. Temat har varit terrängkörningslagen, illegal jakt på stora rovdjur, säkring av spår, tekniska frågor, kriminal underrättelsetjänst. Föreläsare har bl.a. varit miljöåklagare, jurist från naturvårdsverket samt kriminaltekniker från polisen. Under utbildningsdagarna har det planerats in gemensamma tillsynsinsatser för Syftet med seminariet är att de olika myndigheterna ska förstå hur arbetet med tillsyn sker vid respektive myndighet. Vidare att skapa kontakter mellan de olika myndigheterna och hitta metoder att samordna och utveckla tillsynen. Övrig tillsyn inom naturvårdsområdet Inom naturvårdsområdet i övrigt har Länsstyrelsen inte kunnat prioritera att utveckla arbetet med egeninitierad tillsyn under 2013 utan arbetat med händelsestyrd tillsyn. Den händelsestyrda tillsynen består till stor del av att handlägga de anmälningar om samråd som kommer in till Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 MB. Tillsynen inom detta område har ett preventivt syfte. Länsstyrelsen lämnar mycket rådgivning/vägledning per telefon och mail till allmänhet och företag. Allmänheten anmäler tillsynsärenden till oss och vi lägger ner mycket tid på att utreda och hantera dessa tillsynsärenden på bästa sätt. Slutsats Länsstyrelsen bedömer att myndighetens tillsynsarbete inom naturvårdsområdet, såsom det beskrivs här ovan, har bidragit till att miljökvalitetsmålen kan komma att nås. RB 48. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med biologisk mångfald och naturvård särskilt: skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av skog, fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av friluftslivet, samt se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. 94

96 Under året har arbetet med beslut och skötselplaner fokuserats till att slutföra reservatsbildning av återstående områden som ska skyddas formellt enligt överenskommelsen med Sveaskog 2005 (NV rapport 5498, 2005). Utöver dessa har inriktningen varit att nå avslut i gamla ärenden som på grund av de senaste årens prioritering av reservat på Sveaskogs marker legat länge på JK-listan. Arbetet har resulterat i 36 reservatsbeslut under 2013 fördelat på 29 beslut om nybildning och 7 beslut om revideringar av befintliga naturreservat. Dessutom har 24 avtal till ett värde av drygt 42 miljoner kronor slutits med olika markägare för att säkerställa värdefull natur inför kommande reservatsbildningar. Utöver detta har ytterligare 14 planerade naturreservat säkerställts i länet genom bytesavtal till ett sammanlagt värde av ca 127 miljoner kronor. Naturvärdesinventering har genomförts i ett sextiotal potentiella reservatsområden under fältsäsongen Länsstyrelsen har slutfört rapporteringen av samrådet runt de statliga skyddsvärda skogarna som omfattas av ett tidigare regeringsuppdrag. Rapporten, som innehåller länsstyrelsens och naturvårdsverkets gemensamma förslag till hur dessa mycket stora och värdefulla naturskogsområden ska kunna få ett långsiktigt skydd, har nu överlämnas till regeringen för vidare handläggning. Utredningen av återstående riktigt stora, oskyddade områden i länet har gått framåt. Under de två senaste fältsäsongerna har ett flertal mycket stora områden i framförallt Arjeplog, Kiruna och Gällivare kommuner inventerats. Hur resultaten kartläggning ska sammanställas och redovisas har inte beslutats ännu, utan det bör ske i dialog mellan Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Arbetet med Myrskyddsplanen (MSP) har också fortsatt enligt plan under Bland annat har förslag till reservatsavgränsningar och delobjektskartor tagits fram för ett tjugotal av objekten, vilket motsvarar knappt hälften av de oskyddade MSP-objekten i länet. I detta arbete har även ingått analys av kantzoner mot objekten, för att identifiera eventuella skogliga naturvärden som kan finnas i direkt anslutning till MSP-objekten. Länsstyrelsen har i samarbete med Luleå kommun fortsatt arbetet med bildande av två tätortsnära naturreservat. Länsstyrelsen har haft samråd kring frågor som rör bevarande av skyddsvärd natur med flera olika aktörer, exempelvis Skogsstyrelsen, ideell naturvård, privata markägare, SCA, Sveaskog, Vattenfall och kommuner. Länsstyrelsen har även arbetat proaktivt med att föra ut information om naturvårdsarbetet i lokala medier, för att sprida kunskap och öka förståelsen för skyddsarbetet i länet. Vi har även genomfört en invigning av ett naturreservat i Övertorneå kommun som ett led i arbetet med att uppmärksamma allmänheten om den resurs för rekreation och friluftsliv som naturreservaten utgör. Länsstyrelsen har tillsammans med Naturvårdsverket medverkat i ett internationellt projekt, Barents Protected Area Network. Projektet, som slutredovisas under december 2013, syftar till att lyfta frågor som rör skydd av skogsmark samt skapa ett nätverk angående skyddade områden i Barentsregionen. Länsstyrelsen har fortsatt sitt arbete med åtgärdsprogram för hotade arter, vilket under 2013 omfattar tio åtgärdsprogram inklusive arbete med att identifiera värdefulla kalkbarrskogar. De mesta arbetsinsatserna och medlen har fördelats på länets två mest hotade arter; fjällräv och fjällgås. 95

97 Länsstyrelsen har även anordnat en artskyddskonferens med andra myndigheter, företag och kommuner. Syftet var att öka kunskapen om artskydd och artskyddsförordningen samt att lyfta frågan om kompensationsåtgärder i samband med olika exploateringsföretag. Det lokala förvaltningsprogrammet för skyddade områden har till stor del arbetats in i den operativa förvaltningen. Arbetet med framtagande av information på webben om vilka skyddade områden som är tillgängliga för besökare med funktionsnedsättning fortgår och kommer att utökas. Arbetet med upprättande av en kommunikationsplan för skyddade områden är påbörjat. Skyddade områden i länet är indelade i A-C naturreservat. A-reservaten är mest besökta och också de naturreservat som prioriteras för att främja friluftsliv. 16 A-reservat har inventerats med avseende på anläggningars status. Inventeringen har inneburit att underlag för skötselåtgärder har erhållits. Kommuner har besökts och informerats om Länsstyrelsens arbete med skyddade områden. Länsstyrelsen har erhållit synpunkter från kommunen om prioriterade naturreservat för friluftsliv. Från mark och miljödomstolen har erhållits tillstånd för muddring av hamnen i nationalparken Haparanda Sandskär. Haparanda kommun är utförare. Muddringen, som ingår i ett större kommunalt projekt, är genomförd och avslutad. En ny brygga för att tillgängliggöra området för det rörliga friluftslivet kommer att upphandlas under I arbetet med att engagera lokalsamhället har Länsstyrelsen tecknat 24 skötselavtal med lokala entreprenörer för skötseln av olika naturreservat. Storforsen och Vassikavuoma naturreservat är två exempel på lyckade skötselavtal och samarbete med lokala aktörer. Länsstyrelsen medverkar i ett Interregprojekt tillsammans med Haparanda kommun och Metsähalitus i förvaltning av marina skyddade områden. Det initiala syftet är att få kunskap hur olika organisationer arbetar med förvaltning av skyddade områden. Arbetet med att identifiera områden inom skyddade områden med naturtyper och arter med åtgärdsbehov pågår. Naturvårdsbränning och avveckling av främmande trädslag har genomförts under sommaren. Områden har stängslats in för att gynna lövets utveckling. Uppföljningen av skyddade områden har inventerat tio ängs-/betesmarker (Natura 2000) samt Ävjepilört och Hänggräs (Art- och Habitatdirektivet). Laven långskägg har inventerats i tre reservat. Förra årets naturvårdsbränning samt årets naturliga brand i Serri har följts upp genom inventering av skogsparametrar och infångning av insekter. En strategi för naturvårdsbränning inom skyddade områden i Norrbottens län är framtagen, Syftet är att visa hur Länsstyrelsen använder naturvårdsbränning som ett verktyg i en långsiktig hållbar förvaltning av brandstörningsberoende miljöer i de skyddade områden som myndigheten förvaltar. Länsstyrelsen deltar i ett nationellt Life Taigaprojekt tillsammans med ett flertal andra länsstyrelser. Syftet med projektet är att samverka och utbyta kunskap kring naturvårdsbränning. Projektet pågår i 5 år. 96

98 En översyn av avtalen för brandskyddskontroll på anläggningar i skyddade områden har genomförts. I syfte att säkerställa ansvaret för brandskyddet har berörda medarbetare genomgått utbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Länsstyrelsen deltar tillsammans med övriga fjällän i ett projekt som syftar till en total översyn av det statliga ledsystemet (Kungsleden). Naturvårdsverket ansvarar för projektet. Statusinventering av ledsystemet pågår och därefter ska ledsträckorna kategoriseras och klassificeras för att underlätta prioritering i skötseln. Länsstyrelsen medverkar även i fjällsäkerhetskommitténs arbete där fokus ligger på att skapa förutsättningar för en säker fjällturism. Länsstyrelsen medverkar i ett flertal projekt gällande skyddade områden: Gammelstadsvikens naturreservat, tillsammans med Luleå kommun och Norrbottens ornitologiska förening, Haparanda Sandskär nationalpark, ett samarbetsprojekt mellan Metsähallitus och Torneå kommun i Finland och Länsstyrelsen och Haparanda kommun i Sverige, besöksnäringsprojekt i fjällen (den regionala turistorganisationen Swedish Lapland Tourism), Abisko nationalparks entréprojekt (Svenska Turistföreningen), Storforsen (Älvsbyns kommun), reservatsinvigning av Makkarajärvi naturreservat (Övertorneå kommun). Vi deltar också i arbetet med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för framtagande av nya föreskrifter till Abisko, Vadvetjåkka, Pieljekaise och Haparanda skärgårds nationalparker. Länsstyrelsen har påbörjat ett projekt för att rusta upp och förbättra tillgängligheten till huvudentréområdena i Abisko nationalpark samt för att ta fram nya informationsskyltar och övrigt informationsmaterial kopplat till den nya nationalparksidentiteten. Utplacering av en nationalparksmarkör kommer t ex att ske i anslutning till huvudentrén för nationalparken. Länsstyrelsen är huvudman för byggandet av en ny nöd- och raststuga på Kebnekaise. En förstudie pågår för framtagande av stugmodell som klarar arktiska miljöer. Vi medverkar i referensgruppen för det av Naturvårdsverket finansierade forskningsprojektet Friluftstrender och hållbar utveckling för en storslagen fjällmiljö. Projektet arbetar för närvarande med genomförande av ett antal besökarenkäter. Länsstyrelsen arbetar med förvaltningen av världsarvet Laponia genom att etablera informationsplatser i nationalparkerna Muddus/Muttus, Sarek, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Padjelanta/Badjelannda samt naturreservaten Sjávnja/Sjaunja och Stubbá/Stubba. Nationalparkerna utgör 80 % av Sveriges nationalparksareal. Projektet är Sveriges största samlade naturvårdssatsning någonsin. Under 2013 har bygget av naturum Laponia i Stuor Muorkke/Stora Sjöfallet pågått och under oktober blev huset tätt, dvs tak, ytterväggar och fönster sattes på plast. I Gällivare centralort restaureras den gamla järnvägsstationen där en av projektets utställningar ska installeras under På Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum pågår en utställningsproduktion som en del i projektet. Knappt 100 geografiska platser inom Laponia ska bestyckas med information, varav de flesta i form av utomhusskyltning. Skyltarna har till form och innehåll planerats och produktionen har påbörjats under året. Samtliga skyltar ska sättas ut under barkmarksäsongen Hela projektet, och dess informationsplatser, invigs 27 september Rovdjursinventeringen är grunden i länets rovdjursförvaltning och sker i enlighet med Naturvårdsverkets nya instruktioner. En temadag om rovdjursförvaltning har hållits för allmänheten. 35 lodjursföryngringar och 48 järvföryngringar är kvalitetsäkrade. På cirka 25 % av fjällområdet har inte järvinventering kunnat genomföras p g a omöjliga spårförhållanden. Ett 97

99 vargpar av östligt ursprung har lokaliserats till Tornedalen och därefter, genom Naturvårdsverkets försorg, flyttats till Tivedens nationalpark. 39 lyckade häckningar av kungsörn med 46 ungar har registrerats. Rovdjursinventeringens sker i samverkan med länets samebyar, vilka erhållit utbildning i den nya rovdjursdatabasen Rovbase. En fördjupad utbildning i de nya rovdjursinventeringsinstruktionerna är genomförd för Länsstyrelsens och samebyarnas rovdjursinventerare. Syftet är att förbättra förutsättningarna inför inventeringsperioden En handlingsplan för arbetet med akuta rovdjursärenden är framtagen. En arbetsgrupp med representanter för Länsstyrelsen, polismyndigheten, Svenska jägareförbundet samt rennäringen arbetar med att utveckla metodiken kring akutverksamheten. Gruppen träffas två gånger per år. Under sommaren har Länsstyrelsen i samverkan med polismyndigheten genomfört en utbildning av hundekipage som arbetar med spårning av rovdjur. Målet är att det i polisens regi ska finnas minst ett ekipage av spårhund samt hundförare som kvalitetssäkrat kan spåra ett skadat rovdjur. Arbetet med att utarbeta regionala förvaltningsplaner för de stora rovdjuren har inletts under året och konkret inneburit deltagande på möten samt en viss projektplanering. Huvuddelen av arbetet kommer att ske under Länsstyrelsen har även medverkat i Gällivare kommuns kulturfestival med tema natur genom flera föredrag om bl.a. björnpredationsprojektet, ekologi kring järv och lodjur samt Länsstyrelsens arbete med spårning/inventering av stora rovdjur. RB 58. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa hanteringen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa samt hur de under 2013 tillförda resurserna har bidragit till en effektivare hantering. I 28 förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer anges att miljöprövningsdelegationerna ska samråda och samverka med varandra i gemensamma handläggningsfrågor. Samtliga tolv miljöprövningsdelegationer har under 2013 träffat en samverkansöverenskommelse. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att verka för att regeringens syfte med koncentrationsreformen får avsett genomslag. Konkret har detta arbete inledningsvis resulterat i att lägga fast formerna för hur samverkan mellan de tolv delegationerna ska bedrivas. Vidare har även formerna för samverkan med miljövårdsdirektörsnätverket etablerats. Ett beslutsstöd i form av en generell mall för tillståndsbeslut har tagits fram under Vidare har ett beslutsstöd för bergtäktsverksamhet tagits fram under året. Motsvarande beslutsstöd för vindkraft har fastställts under slutet av Arbete pågår också med att uppdatera ett gemensamt informationsmaterial beträffande miljöprövning. Det har även påbörjats arbete med att ta fram övergripande gemensamma rutiner för hantering av ärenden som kan komma att följa av IED-direktivet samt beslutsstöd för jordbruk och biogasanläggningar. Länsstyrelsen har under det gångna året varit mycket aktiv i ovanstående arbete enär Länsstyrelsen dels har varit sammankallande i detta arbete och dels har medverkat aktivt i styrgruppen för samverkansarbetet. Under 2013 har länsstyrelsen fortsatt arbetet med att implementera de handläggningsrutiner som har tagits fram gemensamt av de tolv länsstyrelser som prövar miljöfarlig verksamhet, i syfte att ensa handläggningen av prövningsärenden. 98

100 Vidare har Länsstyrelsen gjort en översyn av de olika stegen i prövningsprocessen med fokus på att korta handläggningstiden. Översynen har resulterat i en revidering av handläggningsrutinerna. I samband med detta har det även gjorts utbildningsinsatser som har syftat till att säkerställa att berörd personal blir medvetna om regeringens mål beträffande handläggningstid för prövningsärenden. Det har även gjorts en utbildningsinsats beträffande de revideringar som har gjorts av handläggningsrutinerna för prövningsärenden. De extra resurser som har tillförts har framförallt använts för att öka det administrativa stödet för den personal som arbetar med handläggning av prövningsärenden. Åtgärden har resulterat i att ytterligare tid har frigjorts för handläggning av prövningsärenden. Detta har möjliggjort en effektivare hantering som har medfört att några äldre ärenden av komplex natur har kunnat avslutas. En genomgång av ärendesituationen ett år tillbaka i tiden, med utgångspunkt från november 2013, visar dels att ärendebalansen minskar samt att antalet äldre ärenden har minskat. 99

101 Länsstyrelseinstruktion 5 8. verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås, och svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommunerna med underlag för deras miljömålsarbete, verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat Länsstyrelserna ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt första stycket 8 rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs. Förordning (2008:1346) som gällde t.o.m Se mer under avsnittet Resultatredovisning. Länsstyrelsen har genomfört den årliga regionala miljömålsuppföljningen samt utvärderat miljömålsindikatorer, utvärderat resultatet från den regionala miljöövervakningen och statusbedömt länets alla vattenförekomster i syfte att ge en bild av hur miljötillståndet i länet utvecklas och därmed hur arbetet med miljömålen går. Utvärderingarna har presenterats på Miljömålsportalen, i VISS samt i form av resultatblad på Länsstyrelsens webplats. Länsstyrelsen arbetar både förebyggande och med åtgärder i strävan att nå miljömålen. Genom att ge synpunkter eller ställa krav ur ett miljöperspektiv i planeringsfasen för både samhällsplanering och prövning av olika verksamheter arbetar Länsstyrelsen förebyggande. Länsstyrelsen inspirerar till, samordnar, initierar och tar också fram underlag för åtgärder för att återställa eller förbättra miljön. Länsstyrelsen medverkar i ett projekt för att åtgärda vägtrummor och dammar som hindrar fiskvandring och utterpassage i vattendrag. Inom detta delvis EU-finansierade projekt har under året 135 objekt åtgärdats och demonstrationsytor har iordningsställts för att visa goda exempel. Inom ett annat delvis EU-finansierat projekt har inventeringar av vattendrag genomförts inom Torneälvens avrinningsområde för att se hur hänsyn till vattendrag har fungerat vid skogsavverkningar. Ett av syftena är att understödja åtgärdsprojekt. Ett slutseminarium planeras och projektets slutrapport håller på att ta form. Länsstyrelsen har i bred förankring med länets aktörer tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Norrbottens miljöhandlingsprogram (se uppdrag 45). Länsstyrelsen har också i samarbete med Norrbottens läns landsting, kommuner i länet och olika organisationer och företag anordnat Hållbarhetsveckan, med olika arrangemang för att uppmuntra och inspirera till en hållbar samhällsutveckling. Länsstyrelsens arrangemang under Hållbarhetsveckan har bestått av seminarier och av konferensen Miljöforum Norr med tema miljögifter i vardagen. Länsstyrelsen har också tagit fram en Vattenarbetsplan för att inom ramen för det ordinarie arbetet med vattenrelaterade frågor och ärenden skapa bättre förutsättningar för att statusen i länets vattenmiljöer ska förbättras. Åtgärderna utgår i huvudsak från befintliga resurser, men visar även på behov av nya resurser. Genom att ge bidrag till länets Vattenråd och att stötta deras arbete initieras många lokala miljöförbättrande åtgärder i länets vattenmiljöer. Vid Länsstyrelsens prövning och tillsyn enligt miljöbalken med flera lagstiftningar ställs krav och villkor som alla syftar till vi ska närma oss miljömålen. Länsstyrelsens arbete med tillsyn av förorenade områden leder till att undersökningar och på sikt åtgärder genomförs i syfte att minska risken för negativa effekter för människors hälsa och för miljön. Arbetet utförs i riktning mot att uppfylla flera av miljökvalitetsmålen (giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö mfl). 100

102 Länsstyrelsen arbetar sedan 2009 med uppdraget anpassning till ett förändrat klimat. Syftet med uppdraget är att minska samhällets sårbarhet för konsekvenser av klimatförändringar. Områdets komplexitet, föränderlighet och regionala variation medför att arbetet i hög grad inriktas på kunskapsuppbyggnad och förmedling av denna till berörda aktörer. I de fall länets kommuner har önskemål om kunskapsstöd, samordnas och förmedlas detta av Länsstyrelsen till berörda nationella myndigheter. Exempel på aktiviteter under 2013: Produktion av 14 rapporter innehållande kommunspecifik information avseende hur respektive kommun kan påverkas av ett förändrat klimat. Produktion av Regional vattenförsörjningsplan där en väsentlig del utgörs av redogörelser över hur länets vattenresurser kan påverkas av ett förändrat klimat, samt hur kommuner ska verka för att skydda dessa. Arrangör för seminarium för länets kommuner avseende Regional vattenförsörjningsplan. Arrangör för seminarium/workshop för länsstyrelserna för arbete med området Klimatförändringar och biologisk mångfald. I samverkan med Länsstyrelsen i Västerbotten pågår ett utvecklingsarbete för kunskapssammanställning om klimatförändringskonsekvenser för naturmiljö, ekosystem och biologisk mångfald. Målet är en populärvetenskaplig sammanställning som riktar sig till en bred målgrupp. Deltagande i Hållbarhetsveckan genom att tillgängliggöra SMHI:s klimat-geodom för länet. Ett av de valda tematiska områdena i Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland är att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer och ett av tre prioriterade fokusområden i förslaget till strukturfondsprogram är Hållbar energi- och miljöteknik. Programmet ska främja energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi i regionen. Miljöteknik och miljöinnovationer är två starka tillväxtområden, bland annat på grund av den stora tillgången på vattenkraft, skog och vindkraft i Övre Norrland. Detta område är också prioriterat i Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten och har därför under året legat till grund för prioritering av ansökningar om regionalt projektbidrag i länet. Norrbotten har goda möjligheter att skapa tillväxt och sysselsättning genom synergier mellan minskad miljö- och klimatpåverkan, företagande och attraktivitet. Genom skydd och skötsel av värdeful natur, åtgärdsprogram för hotade arter, restaureringsprojekt i vattenmiljöer med mera tar vi konkreta steg mot att nå miljömålen. Genom framtagande av strategin för naturvårdsbränning i skyddade områden samt utförande av naturvårdsbränningar medverkar Länsstyrelsen i arbetet mot miljömålet Levande Skogar. Genom tillsyn och motverkande av terrängkörning på barmark, framförallt i fjällregionen, arbetar vi för att nå målet Storslagen Fjällmiljö. Genom hanteringen av djur- och arealbaserade jordbrukarstöd (miljöersättningar och gårdsstöd) samt stöd till utvald miljö (bland annat restaureringsåtgärder i odlingslandskapet) bidrar Länsstyrelsen genom information, handläggning och uppföljning (kontroll och besiktningar) till bland andra miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker. 101

103 Vid handläggning av investeringar i lantbruks- och landsbygdsföretag prioriteras sådana ärenden där minskad klimatpåverkan och lägre energiförbrukning är målet högre. Miljönytta, miljömål och klimatpåverkan beaktas alltid vid handläggning av stödärenden, vilket finns preciserat i Norrbottens regionala genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Detta syftar bland annat till att uppnå miljömålet om begränsad klimatpåverkan. För att öka arealen betesmark i länet och ökan anslutningen till stödet för bevarande av biologisk mångfald i betesmarker och slåtterängar genomför Länsstyrelsen ett rådgivningsprojekt om skötsel och restaurering av betesmarker vilket syftar till att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Arbetet kommer att fortlöpa även under För att öka förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av landsbygdens och odlingslandskapets kulturhistoriska värden samt nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen genomfört ett projekt för kulturmiljörådgivning (se även uppgift 43 och 53). För att öka medvetenheten om den moderna bebyggelsens kulturhistoriska värden har Länsstyrelsen genomfört ett informationsprojekt om modernismens bebyggelse som berör främst miljömålet God bebyggd miljö. Projektet har även syftat till att kartlägga lokalsamhällets attityder till och medvetenhet om den moderna bebyggelsens kulturhistoriska värden. Tanken är att vi på några års sikt ska följa upp om attityderna till den moderna bebyggelsens kulturhistoriska värden förändras i positiv riktning (se även uppgift 53). Länsstyrelsen har sedan 2012, i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten, arbetat med en utredning om ett långsiktigt skydd för kulturmiljövärdena längs Laisälven. Arbetet har slutrapporterats under I projektet Kulturvärdesbedömningar av dammar har en kulturhistorisk bedömning gjorts av dammar som Bottenvikens vattendistrikt planerar ska åtgärdas genom återställningsarbeten. Arbetet ger vägledning till vilka dammar som bör bevaras ur kulturhistorisk synpunkt och vilka dammar som kan åtgärdas ur fiskesynpunkt så att miljömålet Levande sjöar och vattendrag kan nås (se även uppgift 43 och 53). För att kommunerna i sin planering ska kunna ta hänsyn till värdefulla natur- och kulturområden bidrar Länsstyrelsen med aktuella underlag samt kunskaper om dessa områdens kultur- och naturvärden. Vi har till exempel gett stöd till Jokkmokk och Pajala kommuner för framtagande av kunskapsunderlag som ska lyfta fram och förtydliga kulturmiljövärdena i riksintresseområdena Kvikkjokks by respektive Pajala tätort. Arbetet bidrar till att nå miljömålet God bebyggd miljö, där ett av målen är att planeringen ska grundas på program och strategier för hur bl.a. kulturhistoriska värden ska tillvaratas. Det kulturmiljövårdsanslag som vi fördelar, på delegation från Riksantikvarieämbetet, används även till varsamma restaureringar av framför allt äldre byggnader. Genom att bidragen bland annat går till restaureringsinsatser avseende skyddad bebyggelse i tätorterna, ekonomi-byggnader på landsbygden och samiska miljöer (se även uppgift 43 och 44) bidrar de till att nå miljömål som God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Storslagen fjällmiljö. Genom att tillämpa en restriktiv upplåtelsepolicy i syfte att värna om rennäringens betesmarker och att bevara det obrutna fjällområdet fritt från nytillkommande bebyggelse som inte är till för rennäringen, rörliga friluftslivet eller vetenskapliga samt genom att verka för en ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hållbar rennäring som bygger på naturbete, har Länsstyrelsen verkat för miljömålet En storslagen fjällmiljö. Renar som betar av naturbetet är en förutsättning för att det öppna fjällandskapet inte skall buska igen. 102

104 Lantbruk och landsbygd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 60* Årsarbetskrafter män 1) 4,36 4,55 5,31 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 12,31 12,54 11,57 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 7,20% 7,31% 7,39% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,5% 6,25% 6,42% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM-ansökningar (st) Antalet utbetalningar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) Direkta kostnader per SAM-ansökning (kr/st) Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Summa antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6024 (tkr) 3) Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6021 (tkr) Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6022 (tkr) Direkta kostnader per beviljad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (kr/st) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6024, Landsbygdsutveckling Företagsstöd 4) 81 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 601, Stöd till jordbruket 5) 55 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6021, Projektstöd (Fylls i 81 med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6023, Leaderstöd (Fylls i 67 med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Verksamhetskoden har ändrats till 6024 från 6020 den 1 januari ) Nöjdindex för verksamhet 6024 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 70. 5) Nöjdindex för verksamhet 601 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är

105 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inga större förändringar under 2013 vad gäller årsarbetskrafter och verksamhetskostnader totalt inom område 60*. Inga större förändringar under 2013 vad gäller årsarbetskrafter och verksamhetskostnader totalt inom område 60*. 602 Landsbygdsstöd Kostnaderna per ansökan har minskat för alla ärendetyper. Det beror främst på att budgeten tagit slut inom flera åtgärder under året, och från och med september togs inga ytterligare ansökningar om stöd emot. Arbetet har därför handlat mest om utbetalningar som är mindre tidskrävande än ansökan om stöd. Detta gäller främst företagsstöd och miljöinvesteringar. Projektstöd har minskat lite mindre eftersom handläggningen av utbetalningar där är mer tidskrävande än för övriga stöd. En annan bidragande orsak till minskade kostnader per ansökan kan vara de senaste årens översyn i form av uppföljnings- och utvärderingsarbete inom ramen för SUS-LB. Interna arbetsprocesser har setts över löpande för att hålla en god kvalitet och rimliga handläggningstider. Leader (vht 6023), vilket inte ingår i tabellen ovan under 602, är en del av landsbygdsstöden. En stor andel (42 procent) av det totala antalet utbetalningsärenden som handlades inom landsbygdsstöden år 2013 är utbetalningar inom Leader. Handläggningen av utbetalningar inom Leader är mer tidskrävande än andra ärendetyper eftersom fler aspekter ska granskas och godkännas som exempelvis den privata och/eller ideella finansieringen i varje enskilt projekt. Eftersom handläggningen av Leader är en del av den totala handläggningen av landsbygdsstöden så påverkar även ärendebalanser inom Leader tillgängliga resurser och handläggningstid inom de övriga landsbygdsstöden (vht 6021, 6022, 6024). 601 Jordbrukarstöd Kostnaderna per SAM-ansökan har ökat under 2013 viket beror på utökade arbetsuppgifter. Dels infördes en ny kontroll av nötkreatur kopplat till miljöersättningarna vilket har lett till att fältkontrollerna tagit längre tid. Dels har Länsstyrelsen tagit på sig en del uppgifter inom ajourhållningen av blockdatabasen som tidigare utförts av Jordbruksverket. Brukarundersökning Länsstyrelsen har deltagit i länsstyrelsegemensam brukarundersökning för följande fyra olika verksamhetsområden inom Lantbruk och Landsbygd. Företagsstöd (6024): Nöjdindex 81. Genomsnittligt nöjdindex för samtliga länsstyrelser är 70. Länsstyrelsen fick högst betyg inom bemötande. Lägst betyg fick frågan om ansökningsblanketten för utbetalning är strukturerad och lätt att följa, något som Länsstyrelsen inte direkt kan påverka. Stöd till jordbruket (601): Nöjdindex 55. Genomsnittligt nöjdindex för samtliga länsstyrelser är 61. Höga betyg erhölls inom bemötande och engagemang. Man tyckte även att man fick bra information vid kontakt per telefon och att stöden betalades ut i tid. Sämre omdömen fick bland annat webbplatsen och svårigheter att nå rätt person på telefon. 104

106 Projektstöd (6021): Nöjdindex 81 vilket är 13 enheter högre än snittet för de sex länsstyrelser som deltog i undersökningen. Bemötande och engagemang fick högst betyg och lägre betyg erhölls rörande svarstid via e-post och hur lätt ansökningsblanketter är att följa. Länsstyrelsen kan inte direkt påverka ansökningsblankettens utformande eftersom den tillhandahålls av Jordbruksverket. Leaderstöd (6023): Nöjdindex 67 vilket är 13 enheter högre än snittet för de sex länsstyrelser som deltog i undersökningen. Bemötande fick högst betyg och handläggningstid fick lägst betyg. Andra väsentliga prestationer och resultat För övriga prestationer och resultat hänvisas till redovisning av regleringsuppdrag rörande landsbygdsprogrammet, uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen 4 3 rörande avveckling av fastighetsinnehav samt Tabell 3.2 rörande länsfakta om EU-stöd. Indikatorer Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 23 1) Sysselsättning Andel kvinnor sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Nyföretagande Andel nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på lands- 9,2 11,8 9,7 bygden) (%) Andel nystartade företag av män utanför tätort (på landsbygden) (%) 21,0 27,3 25,6 Andel nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) (%) 30,2 39,1 35,3 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån Kommentar kring ovanstående indikatorer Sysselsättning Andelen sysselsatta på landsbygden har varit oförändrat i länet (liksom i riket) under perioden , vilket gäller både kvinnor och män. Norrbotten har en högre andel sysselsatta utanför tätorten än riket i genomsnitt och ligger tillsammans med Gotland, Halland och Jämtland bland de fyra länen med högst andel sysselsatta utanför tätort både totalt sett och när det gäller andelen kvinnor sysselsatta utanför tätort. En orsak till att Norrbotten har en relativt hög andel sysselsatta (i förhållande till övriga län) utanför tätort kan vara att en övervägande del av länet består av landsbygd och att det därmed faller sig naturligt att fler är sysselsatta utanför tätorten. Många är sysselsatta inom näringar som har landsbygden som bas, såsom gruvnäring, skogsbruk, jordbruk, turism, biltestverksamhet med mera. Att andelen kvinnor sysselsatta på landsbygden är lägre än andelen män beror sannolikt på att många yrkesgrenar på landsbygden är mansdominerade.

107 Länsstyrelsens insatser via exempelvis landsbygdsprogrammet (Rådets förordning (EG) nr 1698/2005) och regionala företags- och projektstöd (Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet samt Förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling), Förordning (2007:61) om regionalt investeringsstöd och Förordning (2008:762) om statlig stöd till forskning och utveckling samt innovation bidrar till att stärka förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt utanför tätorterna. Genom till exempel höjd stödandel för företagssatsningar i inlandet stimuleras företagandet på landsbygden. Länsstyrelsen hanterar också särskilda medel för att stärka kvinnors företagande (Förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling), både i och utanför tätorten. Genom stöd till grundläggande service på landsbygden (Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service samt Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet) bidrar Länsstyrelsen till att förbättra förutsättningarna för företagande och sysselsättning utanför tätorterna. Länsstyrelsen har under 2012 och 2013 arbetat i samverkan med PTS för att hitta lösningar för grundläggande betaltjänster på orter där marknaden inte löst detta. Dessa tjänster är viktiga för många företag till exempel när det gäller dagskassehantering, men också för att erbjuda möjligheter för besökare att kunna ta ut pengar, vilket indirekt kan stimulera företagandet på landsbygden. För ytterligare beskrivning av prestationer och volymer inom detta område hänvisas till avsitten Regional tillväxt samt Lantbruk och landsbygd. Den beräknade framtida sysselsättningsökningen hos de företag som beviljats regionala företagsstöd är 263 nya arbetstillfällen. 47 procent av arbetstillfällena beräknas tillfalla kvinnor, 53 procent förväntas tillfalla män. Inom branschområdena tillverkningsindustrin samt biltestindustrin förväntas fler män än kvinnor sysselsättas medan det i branscherna besöksnäring samt företagstjänster förväntas att arbetstillfällena tillfaller kvinnor i något högre utsträckning. Arbetet med att främja företande och service på Landsbygden sker i samverkan med bland andra Jordbruksverket, Tillväxtverket och Post- och telestyrelsen. När det gäller service på landsbygden är länets kommuner en viktig samarbetspartner. Nyföretagande Andelen nystartade företag utanför tätort i förhållande till det totala nyföretagandet i länet har minskat under 2012 jämfört med tidigare år. Detta återspeglar även utvecklingen i riket som helhet. Andelen nystartade företag utan för tätort i Norrbotten överstiger dock andelen i riket som helhet. En orsak är sannolikt det allmänna konjunkturläget som rådde under 2012 nationellt och internationellt, vilket bromsade upp den positiva utveckling vi sett under 2010 och Stöden fungerar som en katalysator för att vända den negativa trenden efter en konjunkturnedgång. Länsstyrelsens insatser för att stärka nyföretagande via stöd inom bland annat landsbygdsprogrammet (Rådets förordning (EG) nr 1698/2005) och de regionala företagsstöden (Förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling) har en stor betydelse för att öka förutsättningarna för att starta nya företag på landsbygden. Genom till exempel höjd stödandel för företagssatsningar i inlandet stimuleras företagandet på landsbygden. Inom landsbygdsprogrammet lämnas både stöd till direkta investeringar i företag och till projekt bland annat med syftet att skapa förutsättningar för företag att verka på landsbygden. Stöden inom landsbygdsprogrammet är viktiga för att stimulera till både nyföretagande och utveckling inom befintliga företag på landsbygden i Norrbotten, i synnerhet inom jordbruket, 106

108 där alternativet ofta är att lägga ned verksamheten. Stöden är ofta avgörande för att en satsning ska kunna genomföras. Kvinnors företagande har varit en prioriterad målgrupp inom landsbygdsprogrammet i Norrbottens län. Under 2013 har möjlighet getts till företagande kvinnor att ta del av tillväxtcheckar. Satsningen är en tillfällig finansieringsform som ingår i programmet Främja kvinnors företagande. Tillväxtchecken är en form av konsultcheck och handläggs av Länsstyrelsen (enheten Tillväxt och infrastruktur). 49 företag har beviljats stöd på totalt 1,86 miljoner kronor. Satsningen fortsätter under 2014 vartefter avslut och utvärdering kommer att ske. För ytterligare beskrivning av prestationer och volymer inom detta område hänvisas till avsitten Regional tillväxt samt Lantbruk och landsbygd. Arbetet med att främja företagande och service på Landsbygden sker i samverkan med bland andra Jordbruksverket, Tillväxtverket och Post- och telestyrelsen. När det gäller företagande är också kommunerna och andra organisationer, såsom Almi och Företagana, viktiga samarbetspartners. Återrapportering regleringsbrev RB 10. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt säkerställa att handläggningstider för beslut och utbetalning av stöd minskar samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras. Länsstyrelserna ska dessutom särskilt arbeta med återkrav. Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings- och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggningsoch kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att följa uppdraget samt hur stor andel av stöd och ersättningar som betalats ut vid de tillfällen som anges i den gemensamma utbetalningsplanen. Länsstyrelserna ska under 2013, tillsammans med Jordbruksverket, fortsätta arbetet med en processgenomgång av stödprocessen för landsbygdsutvecklingsstöd. Arbetet ska även beakta kommande programperiod. I denna ska erfarenheter från andra medlemsländer tas tillvara. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har deltagit i processgenomgången. Länsstyrelserna ska tillsammans med Jordbruksverket bistå i arbetet med att uppfylla ackrediteringsvillkoren för hanteringen av stöd. Jordbrukarstödshantering Länsstyrelsen har följt den tidplan som tagits fram gemensamt av Jordbruksverket och länsstyrelserna inom styr- och uppföljningssystem i samverkan för jordbrukarstöden, SUSS- JBR. Huvudmålet i tidplanen och i vårt arbete har varit att få ut en så stor andel som möjligt i utbetalningarna av respektive jordbrukarstöd. Länsstyrelsen har lyckats väl med att nå dessa mål. Arbetet med hantering av återkrav har skett kontinuerligt under hela året. 107

109 För delutbetalningen av miljöersättningar och kompensationsbidrag var målet att 90 procent av ärendena skulle betalas ut. Länsstyrelsen nådde 94 procent. För utbetalningen av gårdsstöd var målet att 95 procent av ärendena skulle kunna betalas ut. Där kom Länsstyrelsen upp i 95 procent. För slututbetalningen av miljöersättningar och kompensationsbidrag var målet att 90 procent av ärendena skulle betalas ut. Där hamnade Länsstyrelsen på 93 procent. Länsstyrelsen har under 2013 medverkat i utformning av tidsplanen och uppföljningen inom SUSS-JBR. Tidplanen har varit en god hjälp i arbetet och Länsstyrelsen har nått majoriteten av de uppsatta delmålen. För att hitta gemensamma effektiva lösningar för jordbrukarstödsprocessen tillsammans med Jordbruksverket har Länsstyrelsen även deltagit i beslutsgruppen för SUSS-JBR med syfte att göra förbättringar i processerna. Landsbygdsstöd Länsstyrelsen har under året deltagit i Jordbruksverkets processgenomgång genom sitt deltagande i arbetsgrupper inom ramen för ProCAP (Jordbruksverkets program för införandet av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken). Vi har tidigare även genomfört en intern processanalys av handläggningen av landsbygdsstöden för att effektivisera och kvalitetssäkra hanteringen, främst gällande interna administrativa rutiner som inte är direkt kopplade till handläggningen i Jordbruksverkets datasystem. Denna processanalys har uppdaterats under 2013 för att ytterligare förbättra det interna arbetet och för att säkra hanteringen av landsbygdsutvecklingsstöden. För att kvalitetssäkra handläggningsprocessen, vilket bland annat omfattar att säkerställa att ackrediteringsvillkoren uppfylls, har handläggningskontroller genomförts som en del av den löpande hanteringen utifrån en fastställd riskanalys och rutinbeskrivning. Rutinerna har, med anledning av den revisionskritik som tidigare riktats mot hanteringen av landsbygdsstöden, utvecklats och förbättrats under En särskild åtgärdsplan har tagits fram för att motverka brister i handläggningen. Länsstyrelserna har tillsammans med Jordbruksverket deltagit i arbetet med styr- och uppföljningssystem i samverkan för LB-stöd, SUSS-LB. SUSS-LB är Jordbruksverkets, länsstyrelsernas, Sametingets och LAG:s gemensamma system för att effektivisera processen för stöden till landsbygden. Målet är att våra kunder ska få tydliga och korrekta beslut om stöd och om utbetalning och att pengarna ska betalas ut i rätt tid Inom ramen för SUSS-LB har handläggningstider och ärendeprocessen följts upp gemensamt på nationell nivå kontinuerligt ungefär vad sjätte vecka under hela året. Länsstyrelsen har bidragit aktivt i det arbetet genom att redovisa synpunkter och åtgärder kring stödprocessen i samband med varje uppföljningstillfälle. RB 11. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Programmets genomförande, resultat och effekter rapporteras i särskild ordning enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden samt påbörja de regionala förberedelserna för det kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska kortfattat redovisa på vilket sätt de deltagit i respektive påbörjat arbetet med det kommande landsbygdsprogrammet. 108

110 Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen rapporterar årligen landsbygdsprogrammets genomförande, resultat och effekter i länet till Jordbruksverket. Väsentliga resultat inom programmet under 2013 kommer att redovisas i den årliga rapporten över genomförandet av landsbygdsprogrammet i Norrbottens län som skickas till Jordbruksverket i början av 2014 enligt Jordbruksverkets instruktioner. Genom bland annat webben, informationsmaterial och informationsträffar har Länsstyrelsen löpande under 2013 informerat om programmet och dess möjligheter. För att förhindra inlåsning av pengar inom åtgärder i landsbygdsprogrammet har åtgärderna slagits ihop i åtgärdsgrupper. Informationsinsatserna har gett resultat och Länsstyrelsen har tvingats till hårdare prioriteringar som en följd av högt söktryck och den begränsade budgeten. I samband med att landsbygdsprogrammet stängdes av Jordbruksverket för nya ansökningar, hösten 2013, hade vi i länet beslutat upp hela den budget som tilldelats Norrbotten inom ramen för axel 1 och 3 i programmet. Dialog och träff med leaderområden i Norrbotten och Västerbotten har ägt rum för att informera om hanteringen av slutet av programperioden samt säkerställa ett smidigt och effektivt avslutsarbete för samtliga parter inom Leader. Landsbygdsprogrammet Arbetet inför det kommande landsbygdprogrammet har sjösatts på allvar under året. Arbetet har präglats av flera samverkansaktiviteter med andra aktörer runt om i länet samt med andra enheter på Länsstyrelsen. Konferensen Älska landsbygd i maj 2013 var startskottet och där lades grunden till arbetet genom att många olika aktörer gavs tillfälle att träffas för att diskutera viktiga utmaningar för länets landsbygd. En SWOT-analys för länets landsbygd har arbetats fram i bred samverkan med olika aktörer i länet vilken ska utgöra grunden för de urvalskriterier och prioriteringar som kommer att finnas i den regionala handlingsplanen. I samband med detta genomfördes även en intern workshop på Länsstyrelsen som alla enheter på myndigheten hade möjlighet att närvara vid för att även tillvarata den breda interna kompetens som finns inom många områden. Under hösten har ett partnerskap bildats som vi har kallat regionalt landsbygdsråd, där ett flertal aktörer med koppling till olika verksamheter runt om på landsbygden ingår. Det regionala landsbygdsrådet har deltagit i arbetet med SWOT-analysen och förberedelser inför skrivandet av den regionala handlingsplanen. Till det regionala landsbygdsrådet har ett flertal fokusgrupper knutits för att inom specifika temaområden diskutera aktuella frågeställningar med koppling till länets framtida utveckling samt det kommande landsbygdsprogrammet. De fokusgrupper som hittills varit aktiva har verkat inom områdena innovation och utveckling, besöksnäring, jordbruk och livsmedel, företagande, lokal utveckling, service och mångfald. I Länsstyrelsens uppdrag att arbeta med förberedelser inför programperioden ingår en nära samverkan mellan jordbruksfonden, fiskefonden och strukturfonderna. På regional nivå har Länsstyrelsen tagit initiativ till samverkan med myndigheter och enheter som förvaltar övriga EU-fonder. Samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet har intensifierats under hösten 2013 genom ett flertal möten för att utbyta erfarenhet, diskutera gränsdragningar samt informera om de kommande programmen inom samtliga EU-fonder inom den så kallade GSR-gruppen. Internt har Länsstyrelsen också bildat en programgrupp för löpande samverkan och information mellan ansvariga för de olika programmen. Medarbetare på Länsstyrelsen har deltagit och deltar fortfarande aktivt i arbetet med den nya stödprocessen för det kommande landsbygdsprogrammet genom medverkan i nationella arbetsgrupper som Jordbruksverket driver inom programmet ProCAP. 109

111 Samverkan har också skett med andra länsstyrelser bland annat genom landsbygdsdirektörernas nätverk, LD21, samt med det utpekade samordningslänet Västerbotten. RB 12. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygds och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret Under 2013 ska länsstyrelserna särskilt arbeta för att minska handläggningstiderna inom axel 1, 3 och 4 samt delar av axel 2 (avseende Utvald miljö). Länsstyrelserna ska redovisa följande: Handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur Länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna, vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser Länsstyrelsen vidtagit under 2013 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av Den gemensamma uppföljningen inom SUSS-LB (styr- och uppföljningssystem i samverkan för LB-stöd) har pågått under hela 2013 och syftar bland annat till att minska handläggningstiderna på länsstyrelserna. De nationella målen i SUSS-LB är att 90 procent av alla ansökningar om stöd ska ha en handläggningstid kortare än 120 dagar och 90 procent av alla ansökningar om utbetalning ska en handläggningstid kortare än 90 dagar. Det man kan se i dessa uppföljningsomgångar under året är att Länsstyrelsen inte fullt ut har nått de uppställda målen men att vi verkar vara på väg åt rätt håll. Vid en nationell jämförelse har Länsstyrelsen i Norrbotten dock en relativt hög andel ärenden som handläggs inom de uppställda målen. För att undvika inlåsning av pengar mot slutet av programperioden har Länsstyrelsen tillämpat möjligheten till att gruppera vissa åtgärder i budgeten för att på så vis få ett större totalt beslutsutrymme samt, på grund av begränsade återstående medel, infört ansökningsomgångar inom vissa åtgärdsgrupper. Detta för att samla ihop ansökningar, få en bredare bild över de totala anspråken och kunna väga ansökningar mot varandra vid ett och samma prioriteringstillfälle. Detta har lett till något längre handläggningstider eftersom inga beslut fattas mellan prioriteringsmötena. Det här arbetssättet har tillämpats under hela 2013 fram till dess alla medel var beslutade och Jordbruksverket meddelade att landsbygdsprogrammet var stängt för nya ansökningar. Den processanalys som Länsstyrelsen genomfört av stödhanteringen, som finns beskriven under uppdrag 10, har haft till syfte att hitta effektiva arbetssätt och att minska handläggningstiderna. Länsstyrelsen i Norrbotten har också en nära samverkan med Länsstyrelsen i Västerbotten och övriga norrlän (Västernorrland och Jämtland). Under 2013 har samverkan främst skett genom löpande telefonkontakter och gemensam information genom tidningen Norrbruk. Det som kan konstateras när det gäller handläggningstider är att vi med gällande regelverk, rutiner och de tolkningar som görs därav, samt befintliga resurser, inte har så stora möjligheter att pressa handläggningstiderna så mycket mer. Dessutom innebär de täta revisionerna 110

112 av företagsstöd och projektstöd i landsbygdsprogrammet att tolkningen av regelverket hela tiden skärps, vilket kräver mer utredning och med dokumentation. Länsstyrelsen ställer sig frågande till hur Jordbruksverket kan konstatera allvarliga formella brister i stödhanteringen samtidiget som de samtidigt konstaterar att de finansiella felen är försumbara. Länsstyrelsen anser att fokus i innevarande program i huvudsak ligger på att uppfylla det formella vilket begränsar Länsstyrelsens möjligheter att åstadkomma bra projekt och satsningar på landsbygden som bidrar till relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet. Detta gör också att handläggningstiderna blir längre samtidigt som det komplicerar ansökningsförfarandet för sökanden. För att informera om möjligheterna till finansiering via landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen i början av året deltagit vid informationsträffar runt om i länet. Länsstyrelsens hemsida har använts under året för att informera om de möjligheter som finns till finansiering samt de ansökningsomgångar som har tillämpats inom vissa delar av programmet. Norrbruk som är Länsstyrelsens egen tidning informerar i ett särskilt nummer om möjligheter att söka företagsstöd och projektstöd i landsbygdsprogrammet. Dialog förs regelbundet med verksamhetsledarna inom varje leaderområde i Norrbotten för att informera om och diskutera hur kvaliteten på ansökningarna om utbetalningar inom leaderprojekten kan höjas för att minska antalet ansökningar som måste kompletteras i samband med handläggningen. Detta för att stödja verksamhetsledarna så att de i sin tur kan vägleda och informera de projektägare som ansöker via Leader. Syftet är att minska handläggningstiderna genom att effektivisera hanteringen i alla led. Länsstyrelseinstruktion 4 3. tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 ärvdabalken. Förordning (2008:1346) Arbetet med att skicka ut påminnelser till dödsbon som inte avvecklat sitt fastighetsinnehav inom föreskriven tid har fortsatt under 2013 parallellt med det löpande arbetet att registrera in nya dödsboägda fastigheter och avregistrera sådana som sålts. På grund av oklarheter kring vissa juridiska frågor har inga förelägganden skickats ut under 2013 men förberedelser har gjorts för att påbörja utskicken under första kvartalet Vid årets slut 2013 finns det i Länsstyrelsens dödsboregister cirka 900 aktiva dödsboägda fastigheter varav ungefär hälften skulle ha avvecklats senast

113 Rennäring m.m. PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 61* Årsarbetskrafter män 1) 2,21 2,03 1,75 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3,56 3,83 4,02 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,49 2,51 2,53 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,49 3,47 3,20 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ökningen av bidragsutbetalningar härrör från den utökade bygdemedelsramen. Inga större förändringar under 2013 avseende årsarbetskrafter och verksamhetskostnader för området Rennäring m.m. Antal beslutade ärenden har varit högre 2013 vilket medfört att ärendebalans har minskat sedan årets början. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har under året fattat två principbeslut, ett om fastställande av högsta renantal och ett om policy för kontroll av renräkning. Huvuddelen friköpsärendena på statens mark ovan odlingsgränsen är inom Kiruna kommun och har koppling till stadsomvandling och gruvnäring. En snabb och smidig hantering av dessa ärenden har prioriterats. Ett nytt system för administration och förvaltning har upphandlats gemensamt av de tre fjällänen. Samtidigt sker en teknisk modernisering av systemet för att följa utvecklingen och för att underlätta egen vidareutveckling mot exempelvis mobilappar och internetbetalning. 112

114 Återrapportering regleringsbrev Tabell 2.1: Länsfakta om rennäring Länsfakta om rennäring Faktiskt antal renar i förhållande till tillåtet antal (%) Antal slaktade renar/år Produktion av renkött/år (ton) Antal renskötselföretag Antal samebyar Källa: Kommentarer Tabell 2.1 Länsstyrelsen saknar uppgift om produktion av renkött/år och ton. Antal renskötselföretag per kan redovisas först då Sametinget kan leverera uppgiften. Sametinget hämtar uppgiften ur renlängderna som levereras in under juni månad och sammanställas av Sametinget under hösten. Länsstyrelseinstruktion 6 1. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om rennäring m.m. Rennäringsdelegationen har hittills haft fem protokollförda möten och bland annat tagit ett principbeslut om fastställande av högsta renantal respektive policy för kontroll av renräkning. I anslutning till policyn har även framtagits en instruktion över hur kontrollerna praktiskt ska genomföras. Arbetet för att upprätthålla naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga genom att följa renantal, företag och slaktstatistik har fortgått under året. Renräkning i Svaipa sameby utfördes under vinter och vår 2012/2013. Renräkningen har godkänts av rennäringsdelegationen som också beslutat att kontroll av renräkning ska genomföras i Vittangi och Tärendö samebyar under vinter och vår 2013/2014. Hittills har endast ett fåtal renräkningar genomförts i de båda samebyarna. Huvuddelen förväntas genomföras under januari En konsult har utrett frågan om individuella renantal i de fyra nordligaste samebyarna. Förslaget förväntas vara klart under februari Under de senaste åren har av bygdemedel avsatts 4,5 miljoner kronor årligen för rennäringens främjande i de kommuner som berörs av vattenregleringar. Inför 2013 yrkade vi, och fick, 7 miljoner kronor. Årets medel har i huvudsak avsatts för underhåll och uppförande av renskötselanläggningar. Samebyarna har inkommit med femåriga planer för sitt investeringsbehov vilket ger Länsstyrelsen ett bättre planeringsunderlag, möjlighet till rättvisare fördelning och effektivare nyttjande av medlen. Minskad tilldelning från Samefonden för underhåll av FFR-anläggningarna orsakar problem och vi har svårt att uppfylla våra åtaganden enligt FFR-avtalen. De tilldelade medlen fördelades under våren. 113

115 Antalet exploateringsärenden i länet, exempelvis vägar, täkter, gruvor mm ökar. Ökningen är störst runt Kiruna och samebyarna där blir alltmer trängda. Länsstyrelsen har genomfört en studieresa till Kiruna för att få en uppfattning om stadsflyttens påverkan på markanvändningen ur olika perspektiv. Vi har träffat kommunen, berörda samebyar och LKAB. 2. Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om fjällförvaltningen i länen Länsstyrelsen ser tendenser till en ökning av antalet ansökningar om friköp av statens mark ovan odlingsgränsen. Huvuddelen av ärendena är inom Kiruna kommun och har koppling till stadsomvandling och gruvnäring på ett eller annat sätt. En snabb och smidig hantering av dessa ärenden prioriteras. Noteras kan att samma regelverk, prop. 2009/2010:1, och prövning tillämpas då enskilda och kommuner eller andra vill friköpa mark vilket kan ge en onödigt utdragen handläggningsprocess för t ex Kiruna kommun och i och med det även stadsomvandlingen Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljning av ett markområde för industriändamål i anslutning till Kiruna flygplats, sedan riksintresset för rennäringen i området kunnat tryggas genom överenskommelse. Länsstyrelsen har under en tid tagit emot ett antal anmälningar om långvarigt nyttjande av statens mark där markupplåtelse saknas. Utredning om på vilka grunder statens mark tagits i besittning har genomförts utan att kontakt med nyttjaren har kunnat upprättas. Tillsyn har därför genomförts i Stenbacken, Abisko, Björkliden och Kiruna inom Kiruna kommun. Den genomförda tillsynen medförde ett flertal ansökningar om markupplåtelse från ägare till byggnader. I ett fall avlägsnades byggnaden, en manskapsbarack. I övriga fall pågår en dialog mellan Länsstyrelsen, Kiruna kommun och ägarna av byggnaderna. Byggnaderna som uppförts olovligtv innebär främst intrång i samebyarna Gabna och Laevas renskötsel. Inom de 245 jaktlagen ovan odlingsgränsen som Länsstyrelsen upplåter rätt till jakt på älg till fanns vid årsskiftet 1697 tillståndshavare. Inför årets jaktsäsong har det inkommit 60 ansökningar om förändringar av jaktlagens sammansättning. Länsstyrelsen har infört systemet jaktrapport.se för samtliga sin upplåtelsejaktlag för att underlätta rapporteringen av fällda älgar inom lagen. En automatisering av hanteringen var enda möjligheten för Länsstyrelsen att uppfylla kravet på rapportering av varje fälld älg inom 14 dagar till älgportalen. Systemet har fungerat över förväntan och har underlättat Länsstyrelsens hantering av fällda älgar ovan odlingsgränsen. Krav på uppvisande av skjutprov för samtliga jägare i samtliga upplåtelsejaktlag visade sig vara alltför komplicerat att genomföra. Därför kommer nuvarande system att jaktledaren i varje jaktlag är ansvarig för att kontrollera att medlemmarna i laget har uppfyllt skjutprovet att behållas. Inför jaktåret 2013 genomförde länsstyrelserna i fjällänen en gemensam konferens där man diskuterat de gemensamma riktlinjerna för upplåtelse av rätt till jakt på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Någon ytterligare samverkan med de andra länen i frågan har inte skett på grund av arbetsbelastningen i alla tre län. Under Storforsenmötet enades länen bl.a. om ändrat pris för dygnskorten. En höjning av dygnstillståndet för småviltjakt med 10 % till 275 kr infördes inför 2013 års jakt. 114

116 Av rapporteringen från småviltjakten 2012/2013 framgår: Sammanlagt aktiverades jaktdagar av vilka 74 % utnyttjades, medan uppgift helt saknas beträffande 12 %. Av kommunjägarnas aktiverade jaktdagar rapporterades 98 % och av länsjägarnas 97 %. Bortfallet av dygnskortsaktiveringarna uppgår till 16 %. Sämst återrapportering står de utomnordiska jägarna för med 28 % och de nordiska jägarna med 20 % uteblivna rapporter. Ett nytt system för administration och förvaltning av småviltjakt har upphandlats gemensamt av de tre fjällänen. Systemet har upphandlats för att den förra upphandlingsperioden har löpt ut. Samtidigt sker en teknisk modernisering av systemet för att följa utvecklingen och för att underlätta egen vidareutveckling mot exempelvis mobilappar och internetbetalning. Systemets utveckling går enligt plan och ska vara leveransklart vid årsskiftet 2013/2014. Täta kontakter hålls med leverantören i utvecklingsarbetet för att leverantören inte ska utveckla felaktiga funktioner då leverantören saknar kunskap om viltförvaltning och lagstiftningen som påverkar ämnesområdet. Antalet jaktdagar per kvadratkilometer understeg 1 jaktdag inom 137 av de 161 jaktområdena, låg mellan 1 till 2 dagar i 19 av områdena samt översteg 2 jaktdagar inom 5 av områdena. Flest jaktdagar 2,4 förekom i A8b (Norr Ballasviken, Arjeplog). Det fälldes färre dalripor under årets jakt än under föregående jaktsäsong, jämfört med , i det närmast oförändrat med fjällripor mot 2 449, samt avsevärt färre tjädrar under senaste jaktsäsong, 771 jämfört med året innan. Även antalet jaktdagar var färre än under den föregående jaktsäsongen, jämfört med (-1 774). Bagen fällda hönsfåglar (dal- och fjällripa, tjäder, orre och järpe) uppgick till 0,86 fåglar per jägare och jaktdag under årets jakt och till 0,95 det föregående året. Jakttillsyn har genomförts vid fem tillfällen. Inga överträdelser upptäcktes vid tillsynen utan bara trevliga bemötanden från jägare som i samtliga fall hade alla dokument och tillstånd i ordning. 6. Länsstyrelsen i Norrbottens län har uppgifter i fråga om valen till Sametinget enligt sametingslagen (1992:1433). Under 2014 har val till Sametinget genomförts i samarbete med Sametinget och Valmyndigheten. Förberedelser inför valet påbörjades under hösten Den fastställda röstlängden till Sametinget överklagades av sex personer. Länsstyrelsen biföll fem av överklagandena och avslog en vid offentligt sammanträde den 15 februari Rösträkningen pågick under tiden Vid rösträkningen antecknades att 2994 brevröster och 1704 vallokalsröster hade avgivits. Efter granskning godkändes sammanlagt 4530 röster. Representanter för Sametingets valnämnd har på plats följt sammanräkningen. För arbetsuppgiften har cirka 1/3 årsarbetskraft nyttjats. 115

117 Fiske PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 62* Årsarbetskrafter män 1) 4,92 4,49 2,15 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,34 1,57 1,31 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,71% 2,60% 1,52% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,70% 2,53% 1,44% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Den ökning av antalet årsarbetskrafter inom sakområde Fiske som noterades under 2012 och som berodde på överföring av personal (6 st.) från Havs- och vattenmyndighetens utredningskontor i Luleå, har i stort legat kvar på samma nivå under Dock har en viss ytterligare utökning av personalen skett under året, genom att en person anställts fr.o.m. september för att arbeta med frågor som främst rör fjällfisket. Samma utveckling som gällt beträffande antalet årsarbetskrafter har även gällt för verksamhetskostnaderna. Bidragsutbetalningarna från Fiske har succesivt minskat sedan 2011, i huvudsak som en följd av att hanteringen av Strukturstöd överförts till sakområde Landsbygd. Andra väsentliga prestationer och resultat Under året har Länsstyrelsen påbörjat ett arbete med att överföra fiskekortsförsäljningen för statens vatten ovan odlingsgränsen från ett 50-tal lokala återförsäljare runt om i länet till Internet. Detta arbete var delvis genomfört vid årsskiftet 2013/14 och beräknas vara helt genomfört till årsskiftet 2014/2015. Denna förändring kommer att medföra betydande besparingar i personella och ekonomiska resurser. En annan viktig förändring är självfallet att tillgängligheten för fiskekortsköp ökar. Länsstyrelsen har vidare handlagt ett stort antal ansökningar som främst rört tillstånd för husbehovsfiske med nät på statens vatten ovan odlingsgränsen, tillstånd för fiskutsättningar och tillstånd för elfiske. Länsstyrelsen har dessutom beslutat om fördelning av sälskadeersättningar till yrkesfiskarena utifrån ett totalbelopp som tilldelats av HaV. I likhet med tidigare år har Länsstyrelsen, på eget initiativ, bedrivit fisketillsyn vid kusten och i vildlaxälvarna. I gränsälven har tillsyn utförts med stöd av det tillsynsuppdrag som Länsstyrelsen har enligt Fiskeförordningen. På statens vatten ovan odlingsgränsen har Länsstyrelsen utfört tillsyn i egenskap av fiskerättsägare. Tillsynen vid kusten har getts 116

118 särskilt hög prioritet, eftersom denna tillsyn syftar till att kontrollera efterlevnaden av det nätfiskeförbud som råder innanför tremeterslinjen under vår och höst. Detta förbud har tillkommit för att skydda de svaga bestånden av havsöring i Bottenviksområdet. Tillsynen vid kusten har skett i samarbete med Kustbevakningen. I enlighet med uppdrag 17 i Regleringsbrevet 2013 kommer Länsstyrelsen inom kort att rapportera resultaten från årets fisketillsyn till Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under året har Länsstyrelsen till HaV rapporterat resultaten från 2012 års fisketillsyn. Årets fisketillsyn har främst finansierats av fiskevårdsmedel som HaV beslutat om. Fisketillsynen i gränsälven har skett i nära samarbete med finska fisketillsynsmän och gränspatruller. Under året har en finsk-svensk arbetsgrupp bildats med syfte att diskutera och försöka komma överens i gemensamma frågor som rör laxförvaltningen inom den norra regionen av de bägge länderna. I denna grupp ingår från finsk sida Lapin Liitto (Lapplands förbund) och ELYcentralen (ung. länsstyrelsen). Från svensk sida ingår Länsstyrelsen och Norrbottens kommunförbund. I arbetsgruppen ingår dessutom Finsk-svenska gränsälvskommissionen samt Tornedalsrådet, vilka bägge är gemensamma organisationer för Finland och Sverige. Ordförandeskapet under de två första åren åvilar Finland, varefter detta överförs till Sverige under de nästkommande två åren. Ett första möte med gruppen hölls 30 oktober och nästa möte är planerat att hållas i slutet av januari Under året har Länsstyrelsen medverkat i utvecklingen av förvaltningen av laxfisket i gränsälven. Utvecklingsarbetet utförs i samarbete med HaV och finska samarbetspartners och omfattar fisketillståndshantering, utformning av regelverk och liknande. Länsstyrelsen har deltagit i den hearing som Jordbruksdepartementet anordnade i november under temat Nationella samtal om laxen i Östersjön. Länsstyrelsen har också medverkat i diskussioner med HaV vad avser 2013 års laxfiske-regleringar utifrån den laxfiskekvot som EU-kommissionen fastställt. Länsstyrelsen har även skriftligt svarat på HaV:s förslag avseende årets laxfiskeregleringar. Länsstyrelsen har under året aktivt medverkat i projektet Låt vildlaxen vandra hem som ägs och drivs av Kommunförbundet, Norrbotten. Projektet syftar till att påverka utformningen av Sveriges och EU:s laxförvaltning i en långsiktigt hållbar riktning och medverka till förbättrade utvecklingsmöjligheter för länets sportfisketurism. Detta projekt avslutades under året, men en fortsättning av projektet har redan beslutats och påbörjats. Inom fiskeområdet har i övrigt också följande insatser genomförts under året; Referensprovfisken och provtagning på abborre (preparering av gällock) för tillväxtanalyser i Råneå skärgård respektive Kinnbäcksfjärden. Medverkan i resursövervakningen av vildlaxbestånden i Bottenviksområdet på uppdrag av SLU, Sötvattenslaboratoriet. I denna övervakning har ingått elfisken på ca 120 lokaler, uppvandringskontroller via optiska fiskräknare i fisktrappor och insamling av fångststatistik via enkäter/telefonintervjuer. Övervakningen har omfattat vildlaxälvarna Svenska Torneälven, Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Åbyälven och Byskeälven. Av resultaten från resursövervakningen bör särskilt nämnas att årets uppvandring av lax var rekordartad i våra vildlaxälvar. I fisktrappan i Jokkfall i Kalixälven passerade exempelvis drygt laxar, vilket är närapå dubbelt så många laxar som det näst största antalet som tidigare passerat i trappan. 117

119 Medverkan i Internationella Havsforskningsrådets (ICES) arbetsgrupp för lax och havsöring i Östersjöområdet (WGBAST-gruppen). I gruppens arbete ingår bl.a. att lämna rekommendationer till EU-kommissionen inför dess beslut om laxfiskekvoter. Länsstyrelsen har medverkat i arbetsgruppens årliga möte som hölls i Tallinn i april. Datainsamling från fisket med fasta redskap efter lax och sik samt från trålfisket efter siklöja på uppdrag av SLU, Kustlaboratoriet. Medverkan i resursövervakningen av siklöja, som innefattar insamling av siklöja, längdmätning samt provtagning för åldersanalyser. Återrapportering regleringsbrev RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden Länsstyrelsen har genom anslaget 1:1 medfinansierat fiskevårdsrelaterade projekt vars mål är att ha ett vattensystem som är i ekologisk balans samt ett projekt vars syfte är att synliggöra och vidareutveckla fisket som en resurs för landsbygdsutvecklingen i Tornedalen Haparanda skärgård. Länsstyrelsen har även medfinansierat ett projekt där syftet är att ta ett helhetsgrepp på fisket av siklöja. Aktiviteterna avser förbättra tekniken för förädling av hanlöjor, utveckla förpackning och presentation av produkten, storytelling för att stärka varumärket, utveckla recept, genomföra inspirationsdagar samt verka för genomförandet av certifiering av Kalix siklöja och löjrom. RB 16. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Ett exempel på arbete som påbörjats under året är att på initiativ av Piteälvens vattenråd har en samrådsgrupp bildats med syfte att se över behovet av omprövning/ ändring av bl.a. vattenhushållningsbestämmelserna för regleringen av sjöarna Rappen-Labbas i Piteälvens vattensystem. Dessa bestämmelser är otidsenliga, eftersom de är anpassade till den flottning som bedrevs fram till Förutom vattenrådet ingår i samrådsgruppen Länsstyrelsen, enskilda fastighetsägare, lokala representanter samt Skellefteå Kraft AB respektive Skellefteälvens vattenregleringsföretag, de bägge sistnämnda i egenskap av tillståndshavare. Samrådsgruppens arbete har dock inte mer än inletts, varför det är svårt att bedöma vad detta arbete kommer att leda till. Enligt Länsstyrelsen bör såväl anläggande av fiskvägar som minimitappningar till den s.k. Rappenätno tas med i diskussionerna. De diskussioner som hittills förts i samrådsgruppen har främst rört anläggande av fiskvägar för att möjliggöra fiskvandring mellan Rappen-Labbas och Rappenätno. Länsstyrelsen har under året inte direkt bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Med hänsyn till de resurser som skulle krävas för att driva mål om omprövning enligt 24 kap. 5 miljöbalken bedömer länsstyrelsen att det, ur ett kostnads-nyttoperspektiv, torde vara mer effektivt att genom bl.a. tillsyn försöka få till stånd åtgärder vid de anläggningar som inte omfattas av något tillstånd. Länsstyrelsen anser att det genomförda arbetet kan förväntas leda till att fiskvandringshinder i länet kan åtgärdas på ett resurseffektivt sätt. Det kan tilläggas att Länsstyrelsens förfaringssätt är väl förenligt med Kammarkollegiets utkast till strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. 118

120 Tabell 1.2: Fiske Länsfakta inom fiskeområdet Antal fiskevårdsområden Antal yrkesfiskelicenser Antal fartygstillstånd Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Källa: Kommentarer Tabell 1.2 Antalet fiskevårdsområdesföreningar (FVO) i länet har varit oförändrat under åren , d.v.s. inga nya FVO har bildats under denna period. Under 2013 har dock inkommit en ansökan från Övertorneå kommun om att bilda ett FVO. Handläggning av denna ansökan pågår för närvarande på Länsstyrelsen. Antalet yrkesfiskelicenser har successivt minskat under den senaste treårsperioden, dock endast marginellt. Däremot har antalet fartygstillstånd ökat med knappt 10 % under samma period. Denna ökning beror på att Fiskeriverket i maj 2011 ändrade föreskrifterna (FIFS 2004:25) gällande fartygstillstånd på så sätt att samtliga fiskare som bedriver fiske för avsalu i havet måste inneha fartygstillstånd. Denna ändring innebar att även de som bedriver fiske med stöd av enskild rätt, men saknar fiskelicens, måste ha fartygstillstånd. Något sådant krav gällde inte tidigare. Fr.o.m har handläggningen av strukturstöd flyttats från Vatten- och fiskeenheten till Landsbygdsenheten, som registrerar inkomna ärenden i LB/Fiske-systemet. Relativt få ansökningar om stöd har inkommit under året. Länsstyrelseinstruktion Länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Västra Götalands län ska göra de utredningar om det allmänna fiskeintresset som begärs av andra myndigheter i ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken. Sakkunnigutredningar enligt 22 kap. 12 miljöbalken (1998:808) Regeringen beslutade att Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utredningskontor i Luleå skulle avvecklas och att den verksamhet som i huvudsak bedrivits vid detta kontor skulle överföras till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna överföring var genomförd I utredningskontorets verksamhet ingick bland annat ett antal sakkunnigutredningar som bedrivits med stöd av förordnanden enligt miljöbalken. I nuläget har Länsstyrelsen följande sakkunnigförordnanden; Kalixälvens vattensystem Muddring av farleden in till Karlsborgs Hamn (M ) Piteälvens vattensystem Sikfors kraftverk (M ) Lillpite kraftverk (M ) och Råbäckens kraftverk (M ) Skellefteälvens vattensystem Sädvajaures utvidgade reglering (M ) Ytutskov i Bergnäsdammen (M ) Kvistforsens kraftverk (M ) 119

121 Umeälvens vattensystem Stornorrfors kraftverk (M ) Botniabanan - anläggande av bro över Umeälven (M m.fl.) Utbyggnad av bulkkaj m.m. i Umeå hamn (M ) Under året har Länsstyrelsen avgett två sakkunnigutlåtanden till mark- och miljödomstolen. Det ena utlåtandet rör målet om Kvistforsens kraftverk i Skellefteälven. I utlåtandet har Länsstyrelsen lämnat förslag till slutliga utsättningsskyldigheter av lax- och havsöringssmolt samt sikungar i Skellefteälven. Sökanden har i en inlaga bemött sakkunnigutlåtandet och krävt att Länsstyrelsen kompletterar sitt utlåtande på några punkter. Det andra utlåtandet rör ett ytvattenutskov i Bergnäsdammen, Skellefteälven, som Skellefteälvens vattenregleringsföretag ålagts att anlägga enligt dom. Utifrån sökandens förslag till utformning av utskovet och efter utvärdering av vissa tappningsdata har Länsstyrelsen bedömt att nyttan av utskovet starkt kan ifrågasättas, varför bolaget bör befrias från sitt åläggande. Vidare har Länsstyrelsen medverkat vid huvudförhandling i mark- och miljödomstolen i målen om Lillpite och Råbäckens kraftverk i Lillpiteälven. Denna huvudförhandling rörde frågan om sökandens skyldighet att anlägga fiskvandringsvägar vid de bägge kraftverken. Sökandena har, av kostnadsskäl, motsatt sig dessa anläggningar trots att regeringen föreskrivit dessa som ett villkor för tillståndet till de bägge kraftstationerna. Dom i målen kommer att meddelas i januari I övrigt har Länsstyrelsen fortsatt att bedriva utredningsarbete i målen om Stornorrfors kraftverk i Umeälven och Sikfors kraftverk i Piteälven. Detta arbete rör främst frågor kring upp- och nedvandring av fisk förbi de bägge kraftverken via fisktrappor/smoltavledare. De utredningar som Länsstyrelsen utför syftar till att uppnå bästa möjliga funktion hos fisktrapporna/smoltavledarna. Smoltavledarna syftar till att hindra smolten från att vandra genom kraftverkens turbiner, där de annars löper stor risk att skadas eller dödas. Kontroll av kompensationsodlingar Länsstyrelsen har utfört besiktningar av den 1-åriga och 2-åriga lax- och havsöringssmolten vid kompensationsodlingarna i Luleälven (Heden), Skellefteälven (Kvistforsen) och Umeälven (Norrfors). Även denna verksamhet har överförts från HaV och sker i huvudsak med stöd av föreskrifter i vattendomar. Rapporterna från smoltbesiktningarna i Skellefteälven och Umeälven skickades till berörda odlingar m.fl. i slutet av året. Rapporten från besiktningarna i Luleälven kommer att skickas i början av Beslut om fiskeavgiftsmedel HaV har delegerat beslutsrätten för användning av vissa s.k. särskilda fiskeavgiftsmedel till Länsstyrelsen. Med stöd av delegationsbeslutet har Länsstyrelsen beviljat Sorsele kommun bidrag med högst kr för att inleda en uppföljning av de öringutsättningar som tidigare skett i Storjuktan samt i vissa av regleringsmagasinets sidovattendrag. Inga ytterligare bidragsansökningar har inkommit under året. 120

122 Folkhälsa PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 70* Årsarbetskrafter män 1) 0,97 0,94 0,98 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,21 1,81 1,29 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,94% 1,18% 1,00% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,40% 1,69% 0,97% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inga väsentliga förändringar i kostnader och årsarbetskrafter de senaste 3 åren. Arbete kring mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer har från 2013 redovisats under område 80*Jämställdhet. Minskning av utbetalda bidrag avseende främst personligt ombud samt alkohol och drogförebyggande arbete. Andra väsentliga prestationer och resultat Gemensamt arbete Länsstyrelsen bedriver arbetet utifrån den nationella ANDT (Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak) strategin och satsar på att utveckla samverkan mellan tillsynen och det arbete som bedrivs inom ramen för ANDT samordningen. Exempel på aktiviteter som genomförs gemensamt och ur ett integrerat perspektiv, där såväl frågor kopplat till tillsyn som till det förebyggande arbetet inom ANDT området, är de besök som görs i kommunerna för att diskutera läget i verksamheten, kommunens behov av stöd och utveckling av verksamheten framöver, totalt har fem kommuner besökts under Kommunbesöken har bidragit till att åtminstone en kommun har inrättat en samordnarfunktion. Även inom ramen för ett projekt riktat till de små kommunerna i Norr - och Västerbotten (Småkommunsprojektet) lyfts frågorna i sin helhet om än med olika inriktning. Det gemensamma småkommunsarbetet mellan Malå, Sorsele, Norsjö, Arvidsjaur och Arjeplog har bidragit till att kommunerna nu arbetar för ett gemensamt polisavtal mellan de fem kommunerna och polismyndigheterna i respektive län. Den konferens som genomförs tillsammans med Västerbotten, Västernorrland och Jämtland är ytterligare ett exempel på aktiviteter som genomförs gemensamt mellan tillsynsområdet och det samordningsarbete som bedrivs inom ANDT området. ANDT- samordning 121

123 Inom ANDT området bedrivs mycket av arbetet i nätverk och samarbetsgrupper. Länsstyrelsen driver nätverk inom områdena riskbruk, tobak, narkotika, festivaler och samordning. Tillgänglighetsnätverket drivs i samarbete med tillsynshandläggaren. Tillsynshandläggaren medverkar i nätverken för tobak och samordning. Ett nätverk har startats inom SMADIT 1, nätverket drivs i nära samverkan med Trafikverket. Länsstyrelsen har även bidragit till ett regionalt nätverk kring föräldrastöd, nätverket drivs av Kommunförbundet Norrbotten. Ett resultat av nätverksarbetet är till exempel en fortsatt minskning av våldet på länets sommarfestivaler. Under år 2013 har länsstyrelsens genomfört 11 konferenser inom ANDT området. 704 deltagare har deltagit i konferenserna (473 kvinnor och 231 män). Konferenserna har i huvudsak handlat om att ge kunskap, bidra till lokal utveckling och nätverksbyggande. Länsstyrelsen har också medverkat i att implementera ANDT-strategin. Två träffar har genomförts för att kunna genomföra en gemensam ungdomsundersökning som svarar mot ANDT-strategins indikatorer. Det narkotikaförebyggande arbete som startats i länet, med en stor gymnasieundersökning som grund, har inneburit att fyra gymnasieskolor medverkar i ett nationellt utvecklingsarbete för att utveckla en kunskaps/informationsinsats till eleverna. Länsstyrelsen har också tillsammans med Polismyndigheten i Norrbotten arbetat fram och beslutat om en avsiktsförklaring som syftar till att stärka samverkan mellan ANDT arbetet och det brottsförebyggande arbetet. Alkohol- och tobakstillsyn Tillsynsplan är upprättad för Målsättningen, en tillsyn av kommunernas arbete enligt alkohollagen och tobakslagen i sju av länets fjorton kommuner under 2013, är uppfylld. I dessa sju kommuner är tobaks- och alkoholområdet uppdelat på sammanlagt tolv nämnder. Det innebär att Länsstyrelsen har gjort tillsynsbesök och fattat beslut i tolv verksamhets-tillsyner. Därutöver har Länsstyrelsen genomfört tre skrivbordstillsyner med anledning av att Länsstyrelsen meddelat allvarlig kritik med återrapporteringskrav vid tillsyn i två kommuner (tre nämnder). Vid den avslutande delen av Länsstyrelsens tillsynsbesök förs en dialog med berörda politiker och övriga beslutsfattare om kommunens ambitioner och planer för arbetet inom alkohol- och tobaksområdet. Länsstyrelsen går då också igenom gällande regelverk inom de områden där brister finns. Tillsynerna genomförs med de länsstyrelsegemensamma mallar som tagits fram nationellt (SLATT 2 ). Tillsynshandläggaren har deltagit i den nationella grupp som har till uppgift att utveckla och kvalitetssäkra metoden. Länsstyrelsens tillsynshandläggare har på eget initiativ regionsvis anordnat fyra nätverksträffar i syfte att samordna och fortsätta utveckla tillsynen. Länsstyrelsen granskar löpande de beslut som fattas i kommunerna enligt alkohollagen. 168 beslut har hittills granskats (tom 9/12). Tretton av länets fjorton kommuner har skickat in beslut. Aktuell information, insamling av uppgifter och statistik via e-post samt telefonrådgivning till länets alkohol- och tobakshandläggare sker löpande. Stöd till kommunerna vid deras arbete med metoden ansvarsfull alkoholservering ges vid behov. 1 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Samverkansparter är Trafikverket, Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, Kommunerna, Landstingen, Transportstyrelsen, Kriminalvården/Frivården och Länsstyrelserna 2 Sveriges länsstyrelser utveklar alkohol och tobakstillsynen 122

124 Effekter av genonförd tillsyn Alkohol: Av kommentarer från kommunerna efter genomförd tillsyn framgår att tillsynen har bidragit till kvalitetsutveckling, att behov av att uppdatera mallar, blanketter och dokument identifierats samt behov av översyn av handläggningsrutinerna och eventuellt stöd för detta. En kommun har också som ett resultat av tillsynen genomfört en utbildning i alkohollagen för politikerna. Tobak: Av kommentarer från kommunerna efter genomförd tillsyn framgår att tillsynen har bidragit till att tydligare rutiner för handläggning av tobaksärenden tagits fram, att tillsyn av rökförbudet på skolgårdar ska påbörjas i fler kommuner, att lyfta fokus på tobaksområdet i kommande verksamhetsplanering, översyn av delegationsordning inom tobaksorådet utvecklad handlingsplan och förbättrade kunskaper om tobakslagen. I två där det tidigare varit oklart om ansvaret har beslut fattats om vilken nämnd som ska ansvara för tillsyn av rökfria miljöer. Under året har ett antal utbildningsinsatser genomförts för länets alkohol- och tobakshandläggare. Utbildning har genomförts inom följande områden ansvarsfull alkoholservering för alkoholhandläggare, krögare och polis och ordningsvakter, ekonomiutbildning för alkoholhandläggare, praktisk tobakstillsyn för tobakshandläggare och polis, tobaksutbildning i Umeå för de fyra nordliga länen, tobaksutbildning tema rökfria skolgårdar. Återrapportering regleringsbrev Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter Kostnader och årsarbetskrafter för folkhälsa Kostnader Årsarbetskrafter (tkr) Totala kostnader (exkl. OH) 1) 2 618,5 2,18 varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa (700) 281,2 0,33 varav Fördelning av statsbidrag (704) 45,2 0,07 varav Alkohol- och tobaksärenden (705) 696,5 0,73 varav alkoholärenden ( ) 556,8 0,58 varav tobaksärenden ( ) 139,7 0,15 Totala kostnader (inkl. OH) 1) 3 272,2 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Uppgifter i tabellen skall endast redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2013) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 123

125 Länsstyrelseinstruktion 5 6. verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak I all den verksamhet som Länsstyrelsen bedriver arbetar vi för att integrera ett folkhälsoperspektiv i de åtgärder vi genomför och de beslut vi fattar för att på så sätt bidra till att uppfylla de folkhälsopolitiska målen. I syfte att lyfta folkhälsoperspektivet internt har information lämnats om Länsstyrelsens uppdrag och arbete i samband med de personaldagar som genomförts under år I det arbete som Länsstyrelsen kontinuerligt bedriver inom ANDT- området verkar vi för att uppnå folkhälsomålet om minskat bruk av alkohol och tobak och ett samhälle fritt från doping och droger. Detta sker bland annat genom ett proaktivt arbete i länet tillsammans med bland annat kommunerna, Landstinget Polisen och länets krögare. Länsstyrelsen har under året tillsammans med bland annat Polisen och kommunförbundet arrangerat den nationella Trygghetskonferensen där vi under två dagar fokuserar på frågor kopplat till trygghet i samhället ur olika aspekter. Konferensen lockade ett stort antal deltagare och under dagarna lyftes frågor som bland annat handlade om sociala risker, mäns våld mot kvinnor, trygghet i glesbygd samt hur vi utvecklar och skapar det trygga samhället. Genom konferensen ger vi ökad vikt till frågor som handlar om trygghet och säkerhet inom en rad samhällsområden och bidrar på så sätt till att höja kunskapen och medvetande kring dessa frågor. Konferensen genomförs vart annat år. Inom området samhällsskydd arbetar vi med att följa upp och tillsyna kommunernas verksamhet avseende krishantering och skydd mot olyckor. En del i detta handlar om att ta del av och följa upp kommunernas förebyggande arbetet med att identifiera och sammanställa risker i kommunen, utarbeta planer för hantering och följa upp och tillsyna de verksamheter i kommunen som identifierats som risker. Länsstyrelsen uppmuntrar kommunerna att arbeta brett med trygghets- och säkerhetsfrågor för såväl barn och unga som gamla. I syfte att skapa goda rekreationsmiljöer och ska förutsättningar för ökad fysisk aktivitet arbetar Länsstyrelsen med att skapa attraktiva miljöer utomhus. Exempel på detta är länets fornvårdsmiljöer, naturvägledningen i och vid naturum Abisko där förutsättningar för fysiska aktiviteter i närområdet samt information om områdets naturvärden finns tillgängligt. Genom att prioritera förvaltningen av tätortsnära naturreservat och genomföra naturdagar ges förutsättningar för mer regelbunden fysisk aktivitet i naturlandskapet. Det statliga ledsystemet kungsleden ger förutsättningar för fysiska aktiviteter och nyttjas i stor omfattning av många turister. Vid länsstyrelsens arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken beaktas hälsobegreppet enligt miljöbalken. I många ärenden berörs bullerstörningar, som kan bidra till en försämrad hälsa. Krav och villkor ställs därför upp i beslut som begränsar bullerstörningar. Vid utsläpp i luften som kan påverka hälsan av t.ex. stoft ställs krav på begränsningar i tillstånd och i förelägganden om försiktighetsmått inom arbetet med tillsyn. 124

126 Jämställdhet PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 80* Årsarbetskrafter män 1) 0,38 0,87 0,16 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,50 1,93 2,40 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,24% 1,20% 1,12% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,94% 1,61% 1,12% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 8015, Jämställdhetsintegrering (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som 64 berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ökning av kostnader, årsarbetskrafter och bidragsutbetalningar 2013 beror delvis på ändrad redovisningsprincip då arbete avseende mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer tidigare redovisats under verksamhetsområde 70* Folkhälsa. Länsstyrelsen har 2013 deltagit i länsstyrelsegemensam brukarundersökning för verksamheten Jämställdhetsintegrering (8015) där kontaktpersoner inom kommuner och regionala nätverk intervjuats. Nöjdindex var 64 vilket är sju enheter högre än genomsnittligt nöjdindex som var 57 för samtliga deltagande länsstyrelser. Länsstyrelsen i Norrbotten fick höga betyg bland annat vad gäller god tillgänglighet, engagemang och att man är nöjd med de träffar som hållits. Sämre betyg erhölls bland annat gällande kontaktvägar till andra myndigheter och webbplatsen. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har arbetat med det övergripande jämställdhetspolitiska målet och de fyra delmålen under 2013, med fokus på de första, andra och fjärde delmålet. Länsstyrelsen i Norrbotten arbetar brett med samverkan och samordning i länet inom området. I detta syfte håller Länsstyrelsen samman en jämställdhetsdelegation med syfte att verka för att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i Norrbottens län och bidra till samverkan och strategiskt arbete inom jämställdhetsområdet med jämställdhetsintegrering. Delegationen speglar viktiga samhällsaktörer och består av representanter från kommuner, 125

127 politiken, näringslivet, utbildningssektorn, den samiska befolkningen och kultursektorn. Jämställdhetsdelegationen träffas fyra gånger per år för att kraftsamla kring gemensamma utmaningar i länet och för att regionalisera de jämställdhetspolitiska målen för ett mer jämställt län. Under år 2013 har delegationen sammankallats två gånger för workshops kring arbetet med den länsstrategi för jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta. Inom ramen för Jämställdhetsdelegationen håller Länsstyrelsen även i ett nätverk för kvinnor i ledande positioner i länet från såväl offentlig som privata sektor. Olika deltagare står för värdskapet vi mötena, Luleå tekniska universitet har exempelvis berättat mer om den genusforskning som bedrivs i länet. En föreläsning om styrelseprocesser och ledarskap har också genomförts. Nätverket bidrar till ökad samverkan, stöd och kunskap om jämställdhet, ledarskap och organisationsfrågor för de medverkande, men utgör också ett nätverk för Länsstyrelsen att nå ut i näringsliv och kommuner med de jämställdhetspolitiska målen. Under hösten har arbetet pågått med att arbeta fram en extern och intern strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten. Under framtagandet har stor vikt lagts vid att göra en nulägesanalys om hur jämställdheten ser ut både nationellt och regionalt utifrån det övergripande målet och varje, därtill kopplat delmål. I strategin kommer även de förutsättningar och utmaningar som leder till prioriterade insatser som Länsstyrelsen i sam-verkan med andra aktörer planerar att genomföra under kommande år att presenteras. Valet att verkligen analysera de regionala förutsättningarna avseende jämställdhet handlar dels om att föra ut de jämställdhetspolitiska målen i länet, men också om att regionalisera dessa och göra strategin väsentlig och aktuell för Norrbottens del. En framgångsfaktor i arbetet med strategin är att det finns en gedigen vilja att få fram en länsgemensam strategi bland de aktörer vi samverkar med. Fyra referensgrupper är knutna till framtagandeprocessen av länsstrategin, Jämställdhetsdelegationen, ett nätverk för kvinnor i ledande positioner i länet, ett politikernätverk och länsgruppen för kvinnofrid. Länsstyrelsen har under år 2013 slutfört MER-projektet (Maskulinitet, mångfald, engagemang och respekt). Projektet handlade om att belysa den manliga normen och bidra till en kompetenshöjning hos deltagarna och därigenom bidra till ett attraktivare och mer normkritiskt Norrbotten. Kiruna var pilotkommun för satsningen och deltagarna kom både från näringslivet och kommunen. Det var totalt 233 deltagare (173 kvinnor och 61 män) i projektet. Resultaten av projektet är många, men vetskapen om att ett Norrbotten med tydlig machokultur är begränsande för både män och kvinnor och inte bidrar till ett hållbart län är en av de tydligaste. Andra viktiga resultat är samverkan, kunskap i praktiskt arbete för jäm-ställdhet och mångfald på arbetsplatser, kompetenshöjning, lärande miljöer och projektets erfarenhets/metodbok Att rucka på normen. Boken, som också blev projektets slutprodukt, har spridits till deltagarna i projektet och finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida. Under hösten har Länsstyrelsen anordnat seminarier och föreläsningar. I samverkan med andra aktörer anordnades en föreläsning på Länsstyrelsen om hur kvinnor och män representeras i medier med Genusfotografen Tomas Gunnarsson. Medias representationer av genus påverkar våra föreställningar, tankar och idéer och ingår i det första delmålet. Föreläsningen resulterade i att anställda på länsstyrelsen och allmänheten som var inbjudna fick större kunskap om hur genus konstrueras i medier. Internt kan det ge en större medvetenhet i framtagandet av olika former av informationsmaterial från Länsstyrelsen. 126

128 Länsstyrelsen vill öka samverkan mer med Luleå tekniska universitet och i högre grad ta del av den genusforskning som bedrivs. Länsstyrelsen bjöd därför in ett flertal forskare som arbetar inom olika forskningsprojekt kopplade till genus att presentera sina projekt på Länsstyrelsen och föra en öppen dialog om samverkan. Dels för att länsstyrelsens anställda ska få större medvetenhet och kunskap om forskningsprojekten kopplade till den Regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt, men också för att få mer kunskap om genus. Presentationerna och den följande dialogen ökar samverkan och deltagarna får kunskap om jämställdhetsprojekt och hur jämställdhet kan införlivas inom olika sakområden. Mäns våld mot kvinnor På uppdrag av regeringen ska Länsstyrelsen stödja den samordning och samverkan som pågår i länet med att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat förtryck och våld samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I uppdraget ingår också att initiera och få till stånd samordning där samordningen inte fungerar tillfredsställande. Under 2013 har länsstyrelsen haft fokus på länssamverkan tillsammans med projektet Samverkan mot våld (SMV). Arbetet har skett på olika nivåer, nedan följer ett urval av insatser som har genomförts med SMV. Webbplatsen och facebook sidan bryt tystnaden Utvecklat två digitala knappar. En med texten "utsatt för våld av närstående" och en med texten bryt tystnaden vi stödjer det Norrbottniska samarbetet för att stoppa våld i hemmen Seminarieserie som riktar sig till specifika målgrupper, yrkesverksamma personer som möter utsatta för våld och/eller de som utsätter andra för våld i en nära relation. Webbplatsen och kampanjen är ett sätt att synliggöra och tillgängligöra samhällets resurser på ett samlat sätt. På finns samlad information om det stöd och den hjälp som finns i Norrbotten, för att hitta en väg ur våldet. Det finns även information till yrkesverksamma om forskning, metoder och vägledning inom området. I syfte att öka webbportalens kännedom har två digitala knappar utvecklats och de finns på samverkansmyndigheternas hemsidor som länkar direkt till webbportalen. Även andra aktörer i länet har valt att visa sitt stöd genom att placera knappen på sina webbsidor. Kampanjen bryt tystnaden handlar om att vi alla i samhället bryter tystnaden och vågar se problemen och vad omgivningen kan göra. Sedan juni 2013 har webbplatsen har haft 7514 besökare varav 6025 är unika besökare, och vår facebooksida har 556 personer gillat. Bryt tystaden har också synliggjorts i det offentliga rummet, på bussar, ICA-butiker, på reklamskyltar och bioreklam samt SFs bokningssida personer har sett bryt tystnaden bioreklam i på biosalonger i Piteå och Luleå under september till januari månad. Mellan augusti och december har bannern på SF bokningssida klickats har gånger på. Inom ramen för Länsstyrelsens samarbete med SMV och bryt tystnaden har vi genomfört tre seminariedagar med fokus på maskulinitet och kopplingen till våld. I juni arrangerades det första seminariet med Jackson Katz. Katz är internationellt erkänd för sitt våldsförebyggande arbetet med killar och män. Han har varit med och grundat Mentors in Violence Prevention Program (MVP), vilket är ett av det mest använda förebyggande program mot könsrelaterat våld inom skolväsendet i USA.74 personer deltog varav 16 män. Under hösten har seminarieserien fortsatt med Frihet från Våld (FFV) och Allan Wade. FFV utvecklar våldsförbyggande insatser med ett genusperspektiv, de har översatt MVP och bringing in the bystander (BITB.) 127

129 BITB är ett våldsförebyggande program med fokus på sexuellt våld. FFV har initialt rikta sig till skolpersonal och elever, men metoden kommer längre fram att bli användbar för flera målgrupper och verksamheter, 5 av totalt 30 personer som deltog var män. Forskaren och familjeterapeuten Allan Wade m.fl. har utvecklat ett nytt arbetssätt Response-based practice som innebär att de identifierar och sätter värde på offrets motstånd. Wade menar att omgivningens reaktion är en avgörande faktor för att den utsatte ska kunna må bra igen, sex män och 40 kvinnor deltog vid utbildningen. För att bekämpa våld i nära relationer har vi ansett att det finns ett behov av att fokusera i större utsträckning på sambandet mellan maskulinitet och våld. Normer kring maskulinitet är något som alla, oavsett kön, kan förhålla sig till. Utvärderingar och samtal med deltagare, har visat att det finns ett stort intresse för att lära sig mer om detta samband, hitta verktyg för att hantera och att lära sig se och förstå våldsutsatta ur ett annat perspektiv. Krissamtal med barn som bevittnat våld i sina familjer Länsstyrelsen Norrbotten har samverkat med Ersta Sköndal Högskola som ger utbildning i Trappan modellen, den omfattar 7,5 högskolepoäng. Utbildningen har getts i Luleå för att fler kommuner skulle ha möjlighet att skicka deltagare. Handledningen har också skett via videolänk för att på ett bättre sätt tillgodose deltagarna från andra delar av länet. Det finns nu ytterligare 16 utbildade personer i länet, vilket innebär att fler barn kan få möjlighet att delta i trappan samtal i sin kommun. Arbetet med att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål ingår i samordningsuppdraget. Länsstyrelsen har även detta år fortsatt sitt förebyggande arbete med kampanjen Safe Trip på Kallax Airport och webbplatsen Den digitala poster på flygplatsen som finns vid bagagebandet är ett sätt att arbeta opinionsbildande och uppmärksamma människor på att prostitution existerar i Norrbotten. Det finns även informationskort inne på damtoaletterna om var du kan vända dig om du är utsatt. Ett seminarium om sex mot ersättning har genomförts under året i samverkan med HIV/STI nätverket Norr, som innefattar de fyra nordligaste landstingen. För att kvalitetsutveckla arbetet inom området våld i nära relationer har länsstyrelserna fått i uppdrag att erbjuda regionalt kompetens- och metodstöd till kommuner och ideella organisationer. Under år 2013 har följande kompetenshöjande insatser varit prioriterade De allmänna råden (SOSFS 2009:22) om socialnämndens ansvar att tillhandahålla stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Handboken VÅLD, och socialstyrelsens utbildningsmaterial om särskilt utsatta målgrupper, ex våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik (Skylla sig själv?) och våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning (Sällan sedda) FREDA standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer och om socialnämndens ansvar att identifiera våldsutsatthet, utredningsansvar samt uppföljning av insatser på individ- respektive verksamhetsnivå. Länsstyrelsen Norrbotten och Västerbotten har gemensamt genomfört processutbildningar (i flera steg) i sex kommuner utifrån kommunernas behov och kunskapsnivå. Fler kommuner har visat intresse för att få processtöd och Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet under år Länsstyrelsen har även lämnat stöd till de ideella organisationer som arbetar med målgruppen. De har bland annat bjudits in till två dagar med fokus på information om den nationella kartläggningen av skyddat boende, om förändring och utvecklingsprocess och att skriva avtal med kommuner. På Länsstyrelsens initiativ har det genomförts ett möte med de regionala ledare för plattformsarbetet/ utvecklingsledare som är placerade på kommun-förbundet i syfte att utbyta information och hitta möjliga samverkansmöjligheter. 128

130 Vidare har Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten genomfört två konferenser den 26 och 27 mars, på temat våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen Norrbotten har också genomfört en konferens om att se sambandet och kopplingen mellan människor och djurs utsatthet i våldsrelationer. Länsstyrelsen deltar i olika arbetsgrupper såväl inom området som helhet som specifikt inom det fjärde delmålet. Deltagande i nätverk och arbetsgrupper nationellt bidrar till att uppdatera kunskapen och arbetet regionalt samt till att utveckla och påverka arbetet nationellt utifrån de förutsättningar som finns regionalt. Länsstyrelsen Norrbotten har också flera läns-övergripande nätverk som syftar till att stärka samordningen och samverkan i länet. Sedan många år finns ett kvinnofridsnätverk i övre Norrland för Norrbotten och Västerbotten, där flera aktörer som möter personer utsatta för våld samt våldsutövare är representerade. Syftet med nätverket är även här att stödja den samordning som finns i båda länen, stimulera samverkan mellan aktörer och få en gemensam kunskapsgrund samt möjliggöra en plattform för aktörerna att mötas. Det finns också två professionella grupper i länet med fördjupad kunskap i hedersfrågor och prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Resursgruppen heder har fått gemensam utbildning med fokus på våldsutsatta som lever i en hederskontext och har en funktionedsättning. De har även fått kunskap om Söderhamsmodellen. Utbildningstillfällena och erfarenhetsutbyte har även skett med motsvarade grupp i Västerbottens län. Länsstyrelsen ska även främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, i uppdraget ingår också att motverka att personer blir gifta mot sin vilja Under år 2013 har två befintliga projekt Det handlar om kärlek och Hedersrelaterat våld och förtryck, Kraftfält Norr steg II, beviljats stöd i syfte att möjliggöra mer långsiktighet i projekten. Projekten kommer att samverkar i de kommuner där båda projekten kommer att genomföras. Indikatorer Jämställdhet utgiftsområde 13 1) Nystartade företag Andel nystartade företag av kvinnor (%) 33,3 32,8 31,3 Andel nystartade företag av män (%) 66,7 67,2 68,7 Mäns våld mot kvinnor Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre. Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre. 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Nystartade företag Sedan har det startats mellan och nya företag i länet per år. Norrbotten ligger på samma nivå som flera andra län i Sverige (förutom Sthlm, Uppsala, Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götaland som ligger högre än övriga) trots att vi har en relativt liten befolkning. Fram till tredje kvartalet 2013 har det i länet startats 995 nya företag. Ser man till etableringsfrekvens per 1000 invånare så ligger vi under genomsnittet 129

131 (11,5), och endast Jönköping har en lägre etableringsfrekvens än Norrbotten, vilket kan ha att göra med Norrbottens höga andel äldre. (Mätningen begränsas till 64 år) Andelen nystartade företag av kvinnor har ökat med 2 procentenheter mellan åren 2010 och 2012 i Norrbotten men är fortfarande lägre än i riket i genomsnitt, vilket tydliggör behovet av fortsatt långsiktiga systematiska satsningar på kvinnors företagande. Länsstyrelsen har under flera år varit en del av den nationella satsningen Främja kvinnors företagande vilket bidrar till en förbättring av fördelningen mellan kvinnor och män. Inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande har fem nya projekt beviljats medel för att erbjuda aktiviteter riktade till företagarkvinnor som vill växa, starta företag eller utveckla innovativa idéer inom bland annat gröna näringar och upplevelsenäringar. Aktiviteterna ska resultera i att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor och att fler innovativa idéer kan förverkligas. Länsstyrelsens regionala projektmedel har medfinansierat projekten som drivs av både offentliga och privata aktörer. En del av medlen har avsatts till så kallade Tillväxtcheckar för att nå de branscher som drivs av företagarkvinnor och som inte omfattas av de ordinarie konsultcheckarna inom Företagsstöd. 49 företag har beviljats stöd med 1,86 miljoner kronor till bland annat kompetensutveckling och köp av tjänst.. Tillväxtchecken är en tillfällig finansieringsform som kommer att följas upp och utvärderas i samband med att programmet Främja kvinnors företagande avslutas under Tillväxtchecken riktar sig både till befintliga och nya företag. Den nationella utbildningssatsningen Ta täten! har genomförts på uppdrag av Tillväxtverket inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. Deltagare har varit politiker inom näringslivs- och tillväxtfrågor, chefer, handläggare och rådgivare inom företagsfrämjande organisationer och kommuner. Genom utbildningen har ökad kunskap, nya metoder och arbetsätt för att utveckla företagsfrämjandet erhållits. Utbildningen har utgått från den Europeiska deklarationen för jämställdhet med koppling till företagande och tillväxt. Vid beredning och beslut av ansökningar om projektstöd inhämtas information från projektägaren kring vilken påverkan aktiviteterna har på uppkomsten av nya företag bland kvinnor och män. Frågor ställs även kring vilka aktiviteter man planerar för att nå det underrepresenterade könet. Länsstyrelsen finansierar flera nyföretagarprojekt som genomförts under året där deltagandet bland kvinnor är högre i jämförelse med män men där företagsstarter domineras av män. Utifrån den nulägesanalys som genomförts inom ramen för Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt synliggörs de strukturella hinder som påverkar kvinnors företagsstarter. Män startar ofta företag inom branscher de har erfarenhet ifrån medan kvinnor inte har samma möjligheter att starta företag inom de branscher där de är anställda som tex vård och omsorg. Detta resulterar i att kvinnor i större utsträckning startar företag inom branscher de inte har någon erfarenhet av tidigare och detta kräver resurser för kompetensutveckling. Mäns våld mot kvinnor Anmälda misshandelsbrott i Norrbotten har legat relativt konstant under de senaste åren. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att denna typ av statistik är ett trubbigt mått och säger väldigt lite om antalet utsatta i länet. Enligt Brottsförebyggande rådet är mörkertalet stort när det handlar om mäns våld mot kvinnor eftersom kvinnan har en nära relation till förövaren med olika typer av bindningar, (t ex känslomässiga, barn, och/eller gemensam ekonomi) vilket gör att kvinnan är mindre benägen att anmäla brottet. Antal anmälda brott i 130

132 Norrbotten ligger på ungefär samma nivå som i storstadslänen. Målet är att anmälningarna ska öka men också att rättsväsendet ska blir bättre på leda brottet i bevis. Länsstyrelsen vill även komplettera statistikuppgifterna med siffror från kvinnojourerna i Norrbotten som är anslutna till Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Detta för att få en mer nyanserad bild av läget i länet. Kvinnojourerna har under år 2012, i sin stödverksamhet, haft stödförfrågningar från 2150 kvinnor och 812 stödförfrågningar av myndigheter. Utförda stödåtgärder för kvinnor har varit 4449 stycken och 195 stycken för barn. 70 kvinnor och 40 barn har bott på jourerna. Kvinnojourerna har också tvingats avvisa 48 stycken under år 2012 pga platsbrist. Länsstyrelsen har under de senaste åren arbetat systematiskt i samverkan med andra aktörer i länet, bland annat genom den överenskommelse om samverkan som finns framtagen i länet i överenskommelsen regeleras samverkan, vilka som ingår i samverkan samt vilka aktiviteter som ska genomföras. Under år 2013 aktiviteterna bland annat handlat om att arbeta med en informationskampanj som handlar om att bryta tystanden kring mäns våld mot kvinnor, att våga se och agera vilket vi tror kan bidra till att öka antalet anmälningarna. Vi har även byggt upp en webbplats där vi samlat information om vart man kan vända sig om man behöver hjälp eller stöd. Vidare arrangerar Länsstyrelsen kontinuerligt utbildningar till yrkesverksamma och ideella föreningar som arbetar med det fjärde jämställdhetsmålet. Kommuner och ideella organisationer erbjuds även processutbildningar för att kvalitetsutveckla sitt arbete med mäns våld. Polismyndigheten i länet har haft en särskild satsning på brottsoffer och personsäkerhetsarbete under året som nu övergår till permanent verksamhet. Återrapportering regleringsbrev Tabell 7.1 Kostnader/intäkter för område Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 4 530, , ,4 varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 1 582, , ,3 varav övrig finansiering (tkr) 2 947, ,8 849,3 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,85 1,55 1,09 Verksamhetsintäkter 2 368, ,9 491,5 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Länsstyrelseinstruktion 5 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor Jämställdhetsintegrering i planer och strategier En betydande del av den interna jämställdhetsintegreringen sker genom att jämställdhetsperspektivet införlivas i olika typer av remissvar som Länsstyrelsen lämnar, men även i skrivelser, rapporter, planer och strategier. Ett flertal enheter på Länsstyrelsen arbetar även med jämställdhetsintegrering. 131

133 Under framtagandet av den regionala handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet har jämställdhetsperspektivet integrerats och sakkunnig deltar i en intern beredningsgrupp för programframtagandet. Externa aktörer har engagerats i ett regionalt landsbygdsråd till vilket ett antal fokusgrupper har kopplats som ska titta närmare på vissa utpekade områden. Jämställdhetsperspektivet ska finnas i samtliga fokusgrupper men ska också behandlas särskilt i en grupp som fokuserar på området mångfald. Det leder till att kunskapen och medvetenheten om jämställdhet ökar internt och inom landsbygdsprogrammet, men även externt då jämställdhet synliggörs i och genom arbetet med handlingsplanen. Länsstyrelsen i Norrbotten har även gett synpunkter och inspel ur jämställdhetssynpunkt på nulägesanalysen, målen och aktiviteterna i det Regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland Synpunkterna handlar främst om situationen avseende arbete i länet och ökat jämställdhetsfokus när det gäller innovationer och företagande. Att integrera det perspektivet är viktigt för kommande prioriteringar och vilka dessa gagnar, men även för samverkan mellan olika typer av branscher och korsbefruktning innovationsmässigt. Länsstrategi för jämställdhetsintegrering I utformningen av länsstrategin för jämställdhetsintegrering i länet belyses och analyseras flickor/kvinnor respektive pojkars/mäns villkor och förutsättningar på en rad olika områden som länsstrategin valt att fokusera på. Det handlar exempelvis om hur genus påverkar studievalen som sedan leder till en könssegregerad arbetsmarknad både vertikalt och horisontellt, ojämställda arbetsvillkor och fördelningen av obetalt hemarbete och omsorg. Genom att belysa, analysera och beakta detta i strategin utifrån nulägesanalys både nationellt och regionalt kan länet arbeta vidare med utmaningarna som presenteras men även få en samlad utgångspunkt i arbetet med ett jämställt Norrbotten. Planärenden Jämställdhetsperspektivet införlivas i kommunernas översiktsplaner som kontinuerligt går ut på internremiss inom Länsstyrelsen, där synpunkter, kommentarer och tips på hur jämställdhetsperspektivet kan integreras i översiktsplaner överlämnas till kommunerna. Det gäller allt från planprocessen med jämn representation i samråd till planens utformning och hur hänsyn tagits till flickor respektive pojkar och kvinnor respektive mäns villkor. Jämställdhetsintegrering på enheterna inom Länsstyrelsen Ett antal enheter bedriver kontinuerligt jämställdhetsarbete och sakkunnig bistår med kunskap och metodstöd. Miljöskyddsenheten arbetar kontinuerligt med jämställdhet och har en jämställdhetsgrupp som arbetar specifikt med jämställdhetsfrågor. På enhetsmöten lyfts temat jämställdhet en gång i månaden, vilket gett större kunskap om genus och hur detta inverkar på fördelningen av arbetsuppgifter under enhetsmöten. En sammanställning av arbetet med jämställdhet finns och presenterades på avdelningsmötet den 19 juni Landsbygdsenheten arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet i verksamheten genom att återkommande lyfta frågan på enhetsmöten och jämställdhetsperspektivet finns med i framtagandet av riktlinjer i handlingsplanen för landsbygdsprogrammet och utgör en del av den SWOT-analys som ligger till grund för prioriteringarna. Under ärendehandläggningen inom landsbygdprogrammet ser man särskilt till att undersöka om ansökningarna beaktat jämställdhet. 132

134 Enheten för gränsregional utveckling arbetar aktivt med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet, då jämställdhet är ett av de horisontella kriterierna i samtliga projekt inom Nordprogrammet. Under projektberedningen ska samtliga projekt vara antingen främjande eller direkt främjande för jämställdhet. Enheten arrangerar även utbildningar för blivande projektägare inom jämställdhet. Då Länsstyrelsen under 2013 haft i uppdrag att samordna framtagandet av kommande Nordprogram inför programperioden så har jämställdhetsperspektivet beaktats i processen. En arbetsgrupp och en styrgrupp med representanter från Sverige, Finland, Norge och Sametinget finns kopplade till framtagandet av programmet och representationen har varit jämställd i båda grupperna. Även Naturresurs och rennäring arbetar med jämställdhet. Länsstyrelsen arrenderar ut jaktmark i ett naturreservat till Sveaskog för att Sveaskog ska kunna bedriva jakt med grupper bestående av enbart kvinnor och med enbart ungdomar i syfte att rekrytera nya jaktlagsmedlemmar till övriga jaktlag ur dessa grupper. Detta sker för att öka jämställdheten och för att uppnå en mer jämställd köns- och åldersfördelning i jaktlagen. Handlingsplan för jämställd tillväxt Under framtagandet av länsstrategin för jämställdhetsintegrering har flera gemensamma utmaningar och utgångspunkter identifierats från Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har tagits fram i nära dialog med regionala aktörer och handläggare inom företagsstöd, landsbygdsprogram och sakkunnig i jämställdhet. Med utgångspunkt i länets utmaningar har aktiviteter föreslagits för genomförande under Programmet Främja kvinnors företagande Programmet Främja kvinnors företagande har fortsatt under året med ny finansiering från Tillväxtverket och medfinansiering från länsstyrelsens regionala projektmedel. 5 projekt har beviljats medel för att erbjuda affärs- och innovationsutvecklingsinsatser riktade till kvinnor som vill utveckla sina företag, ska starta företag eller utveckla innovativa idéer. Nytt för i år har varit så kallade Tillväxtcheckar som erbjudits företagarkvinnor med behov av kompetensutveckling eller inköp av kompetens. Hanteringen av ansökningar har skötts av handläggare inom de ordinarie företagsstöden. Kvinnors villkor för företagande beaktades även under en insats då landshövdingen bjöd in ambassadörer för kvinnors företagande på en lunch under hösten, en möjlighet till samverkan där länsstyrelsen även informerade om företagsstöd. Det framkom att företagarna efterlyser kunskap om jämställdhet och ett mer jämställt företagsstöd, vilket kommande insatser i både den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt och länsstrategin kommer att belysa. Inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande och handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har utbildningsinsatsen Ta täten! genomförts på uppdrag av Tillväxtverket. Insatsen innehåller flera utbildningsdagar med fokus på tillväxtarbete med koppling till den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR och ekonomisk utveckling i länet. Totalt deltog 45 personer som bestod av chefer, politiker, handläggare och rådgivare från länet varav majoriteten deltagare var handläggare inom företagsstöd, landsbygdsprogram och projektstöd från länsstyrelsen. Genom utbildningen erhölls ökad kunskap, nya metoder och arbetsätt i jämställdhetsintegrering för att utveckla företagsfrämjandet i länet. 133

135 Jämställdhetsintegrering av projektverksamhet Inom hanteringen av projektverksamheten på enheten för tillväxt och infrastruktur pågår arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet kontinuerligt och är i ständig utveckling och förbättring. Indikatorerna har setts över och tydliggjorts genom att alla indikatorer som kan vara könsuppdelade, ska vara det. Vid ansökan skall projektägaren tydliggöra vilka aktiviteter som direkt påverkar jämställdheten. Detta skall i sin tur underlätta projektens uppföljning avseende insatsernas effekter på kvinnor respektive män. Vid genomförande av konferenser som till exempel den årligt återkommande Tempen på länet arbetar enheten aktivt för att kvinnor och män ska synas i lika stor utsträckning. Kompetensförsörjning Ett viktigt område för Norrbotten är länets långsiktiga kompetensförsörjningsbehov fram till år Analysen är en del i arbetet att ta fram kunskapsunderlag inom ramen för Kompetensplattformen i Norrbotten och ska ses som ett kvantitativt bidrag till kunskapen om framtida rekryterings- och utbildningsbehov. Rapporten har publicerats under november månad och rönt stort intresse i regionen. Den visar stora rekryteringsbehov inom kvinnodominerade sektorer som vård, omsorg och skola inom de närmsta åren. 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta Social hållbarhet och samhällsskydd Länsstyrelsens verksamheter inom social hållbarhet och samhällsskydd analyserar och presenterar genomgående könsuppdelad statistik för samtliga insatser som anordnas för externa deltagare; exempelvis konferenser, seminarium och föreläsningar. Könsfördelningen ser olika inom olika områden. Inom integrationsområdet råder en jämn könsfördelning bland deltagarna enligt 40/60 principen. De insatser som anordnats inom samhällsskyddsområdet har haft en jämn könsfördelning, trots att området är traditionellt mansdominerat. Sifforna speglar dock delvis att fler kvinnor träder in på säkerhetsområdet medan räddningstjänsten fortfarande är mansdominerad. Inom ANDT-området är det en majoritet kvinnor som deltar under insatser, men under en konferens om ansvarsfull alkoholservering var majoriteten av deltagarna män då krögarbranschen är mansdominerad. Avseende insatser inom jämställdhetsområdet är kvinnor i majoritet bland deltagare, en knapp tredjedel har varit män under föreläsningar och konferenser. Detta gäller även inom området hedersrelaterat våld och förtryck, där majoriteten deltagare varit kvinnor. Att statistiken ser ut som den gör handlar delvis om att framförallt kvinnor arbetar inom dessa områden, men kan också vara ett tecken på att jämställdhet bör tillgängliggöras till fler målgrupper. Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten I utarbetandet av den länsstrategi för jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen arbetar med analyseras statistik med kön som övergripande indelningsgrund kontinuerligt kopplat till de nationella jämställdhetspolitiska målen, delmålen och underrubriker i varje avsnitt i strategin utifrån exempelvis faktaboken På tal om kvinnor och män i Norrbotten som tas fram vartannat år av Jämställdhetsdelegationen vid Länsstyrelsen och SKLs statistikdatabas Colada. 134

136 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Inom ramen för handlingsplanen för Jämställd regional tillväxt har könsuppdelad statistik synliggjorts inom nettoflyttning, utbildningsnivå, förvärvsarbetande, företagande och tillgång till tillväxtkapital. Denna statistik har sedan legat till grund för handlingsplanens nulägesanalys, målsättningar och förslag på aktiviteter. Projektverksamhet Länsstyrelsen analyserar och presenterar statistik könsuppdelat bland annat när det gäller beslut inom landsbygdsprogrammet. Även inom Gränsregional utveckling analyseras och presenteras könsuppdelad statistik när det gäller beviljade och avslutade projekt i Nordprogrammet. Könsuppdelad statistik är således en integrerad del av projektverksamheten. Regionala utvecklingsstrategin och regional förnyelse Länsstyrelsen följer årligen upp de elva övergripande mål som finns i den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). All statistik redovisas och analyseras ur ett genusperspektiv och vid behov ställs tydliga mål för kvinnor och män (se RUS s. 15). Denna statistik presenteras sedan för länets olika grupperingar, som Regionala partnerskapet, Näringslivets aktörer m.fl. Luleå tekniska universitet (LTU) är projektägare för projektet Regional förnyelse som finansieras gemensamt av LTU och Länsstyrelsen. En del av projektet handlar om att stärka den regionala analysförmågan och fördjupa kunskapsnivå inom olika angelägna samhällsområden. I samtliga rapporter som LTU utför ställs krav på att all statistik som framtas och analyseras ska vara könsuppdelad. Vidare ska analysnivån Jämställd tillväxt beaktas i samtliga rapporter. Hit gick pengarna Rapporten Hit Gick Pengarna är en årlig rapport med individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund där det är möjligt. Under året har förändringar gjorts med indikatorerna för projektbidragen och de har blivit mer individbaserade än vad de tidigare varit. Företagsstöd har redan mycket individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund. Kompetensförsörjning i länet Ett aktuellt ämne är länets långsiktiga kompetensförsörjningsbehov fram till år En analys av detta är gjord och en del i arbetet att ta fram kunskapsunderlag inom ramen för Kompetensplattformen i Norrbotten. Analysen ska ses som ett kvantitativt bidrag till kunskapen om framtida rekryterings- och utbildningsbehov. Rapporten har publicerats under november månad och rönt stort intresse i regionen. Exempelvis kan nämnas att I Norrbotten såväl som på nationell nivå är vissa branscher tydligt könssegregerade. I många avseenden liknar könsstrukturen på länets arbetsmarknad rikets. Vård och omsorg är kvinnodominerad, medan andelen kvinnor i byggverksamhet är under 10 procent i både länet och riket. Andelen kvinnor i tillverkning och utvinning var 8 procentenheter lägre i Norrbotten än i riket år Den jämnaste könsfördelningen fanns i branscherna offentlig förvaltning samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Näringslivsstrukturen i länet Ett andra angeläget samhällsområde är analys av näringslivsstrukturen i länet. Analysen är särskilt angelägen mot bakgrund av förberedelserna inför kommande strukturfondsperiod och i analysen presenteras individbaserad statistik med kön som indelningsgrund. 135

137 Personalområdet Länsstyrelsen tar fram könsuppdelad statistik inom ett flertal personalområden. Rekryteringsstatistiken visar att en majoritet av de sökande är kvinnor och 70 % av de tjänster som tillsätts på Länsstyrelsen, tillsätts av en kvinna. Det innebär att myndighetens könsfördelning numera är 63% kvinnor och 37% män, vilket även återspeglar sig i chefsstrukturen där 60% av cheferna är kvinnor och 40% är män. Medelåldern är 44 år för kvinnor och 47 år för män (total 45 år) vilket tillsammans med trenden att fler kvinnor än män tillsätts vid rekrytering, riskerar medföra en ökad obalans i könsfördelningen de kommande åren. Obalansen återspeglas även inom vissa kompetensområden som till exempel stödkompetenser. Sjukstatistiken analyseras också utifrån kön och kvinnor har högre sjukfrånvaro än vad männen har. Lönestatistiken redovisas könsuppdelad både inför lönerevisioner och vid uppföljning efter genomförd revision. Den löneskillnad mellan män och kvinnor som finns kan förklaras och den har successivt minskats. Diskrimineringsombudsmannen granskade under året Länsstyrelsen i Norrbottens senaste lönekartläggning vilken godkändes utan kommentarerer. I övrigt finns ett arbetstidsavtal med generösa flexramar vilket underlättar möjligheten att kombinera arbete och privatliv och vid tillsättning av interna arbetsgrupper etcetera, eftersträvas en jämn könsfördelning. De senaste åren har Länsstyrelserna gemensamt genomfört utbildning i kompetensbaserad rekrytering för att öka jämställdheten. Utvecklingsfråga för Länsstyrelsen Länsstyrelsen inleder ett arbete för att se över även andra områden/verksamheter där vi idag saknar könsuppdelad statistik för att få ökad kunskap och medvetenhet internt. Tyvärr kan vi idag i ärendehanteringssystemet i Platina inte rapportera könsuppdelad statistik. 3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa Länsstyrelsen arbetar löpande med att tillvarata barns bästa i det arbete som genomförs inom ramen för vår verksamhet. Nedan följer ett antal exempel från olika områden där barnperspektivet särskilt tas om hand. Miljömålsarbetet Barn är känsligare än vuxna för miljögifter och föroreningar som kroppen utsätts för genom att följa upp och mäta tillståndet i miljön kan vi bidra till att bevara och utveckla en god livsmiljö för barn och unga. Länsstyrelsen har under året deltagit i en regional analys av den miljöhälsoenkät som Socialstyrelsen genomförde Analysen ska ske i enlighet med projektbeskrivning daterad 1 oktober Resultaten från enkätsvaren är ett viktigt underlag för att beskriva vilken betydelse olika miljöfaktorer kan ha på barns hälsa i norra Sverige. Genom att utvärdera dessa data kan skillnader mellan regioner samt utmärkande drag för enskilda regioner identifieras, vilka senare kan användas som underlag för åtgärder för en bättre hälsa bland barn Inrättande av reservat, nationalparker, naturrum m.m. Barns utveckling gynnas av tillgång till natur att vistas i för lek, både för den psykosociala utvecklingen och den fysiologiska. Genom att ta fram och anpassa utställningar och informationstexter i våra nationalparker, reservat, naturrum m.m. kan vi öka intresset för att 136

138 vara och vistas i naturen samt öka barns kunskap inom området. Detta har bland annat skett vid Naturrum Abisko och är under utveckling även för Laponia. Skydd mot olyckor Inom ramen för den tillsyn som Länsstyrelsen bedriver gentemot kommunerna inom området skydd mot olyckor följer Länsstyrelsen upp vilken information och vilka insatser som genomförs för att utbilda och informera barn och om brandskydd. Tillsynen visar att ett flertal av länets kommuner genomför särskilda satsningar och samtliga kommuner bedriver utbildning gentemot skolan i olika åldersklasser. Genom att ta upp frågan vid tillsynsbesöken säkerställer vi att alla barn får ta del av information om hur de ska agera och skydda sig vid brand och olyckor. Tillstånd för kameraövervakning Länsstyrelsen hanterar ansökningar om tillstånd för kameraövervakning i länet. I arbetet med att bereda ansökningar som handlar om skolor eller liknande verksamhet inhämtar Länsstyrelsen synpunkter från bland andra elevråden i syfte att väga in även elevernas synpunkter innan beslut fattas. Under året har Länsstyrelsen vidare ett antal satsningar/beslut fattats där vi särskilt vägt in barns och ungas intressen. Länsstyrelsen har beviljat IUC projektet "Teknikcollege". Projektet syftar till att säkra framtidens kompetensförsörjning inom industrin i Norrbotten. Genom att öka företagens engagemang i Teknikcollege säkerställs att utbildningarna är anpassade utifrån de krav som finns inom industrin idag och ungdomar ökar sina möjligheter till arbete i framtiden, något som är viktigt för att minska utflyttning från regionen. Projektet har som delmål att öka andelen kvinnliga studenter på tekniska utbildningar, från gymnasienivå och uppåt. Hela Sverige Ska Leva/Norrbotten driver projektetet Ung i Tornedalen med syfte att främja att unga tar plats i samhället, tillvarata ungas kreativitet och bidra till nya affärsidéer. Målsättningen i projektet är en ökad kunskap om entreprenörskap och innovationsprocesser bland unga. Länsstyrelsen har under året deltagit i de uppföljningsmöten som genomförts med projektägaren. 137

139 Integration m.m. PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 85* Årsarbetskrafter män 1) 0,91 0,91 1,11 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,42 0,08 0,17 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,57% 0,42% 0,56% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,67% 0,46% 0,53% Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har förstärkt med en resurs under del av året I övrigt har inte några större förändringar skett inom områddet. Antal ärenden som inkommit är i stort sett samma över åren och så även Länsstyrelsens beslutstakt. Andra väsentliga prestationer och resultat Integrationen fortsätter att vara en viktig fråga i länet och lyfts också som en tillväxtfråga i den regionala utvecklingsstrategin För att nå de mål som är uppsatta i vår regionala tillväxtstrategi måste vi i länet ta tillvara på alla människors erfarenheter för en fortsatt utveckling. Länsstyrelsen arbetar aktivt för detta bland annat genom ett brett deltagande i vårt regionala utvecklingsarbete till exempel i länets Kompetensförsörjningsutskott. Ett annat exempel är Länsstyrelsens deltagande i Landstingets satsning Kraftsamling Kraftsamling är en mötesplats för en bred insamling av värdefulla tankar och idéer, från andra idégivare än de traditionella, om Norrbottens utveckling. Ett av områdena är integration och Länsstyrelsen deltar förutom i själva kraftsamlingen även i det tillväxtråd som träffas mellan dessa möten. Resultatet av detta är förhoppningsvis att fler norrbottningar ser och förstår vinsterna med ett aktivt integrationsarbete som också bidrar till en befolkningsökning i länet. Diskussioner förs även kring attityder och värderingar och på vilket sätt vi alla kan komplettera varandra oavsett etnisk bakgrund. Länsstyrelsen har under året avslutat den regionala överenskommelsen om integration i Norrbottens län och initierat en ny arbetsgrupp för samordning och samarbete inom integrationsområdet i Norrbotten. Arbetsgruppen består av följande aktörer: Länsstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Norrbottens Idrottsförbund, Bildningsförbundet, Landstinget, Svenska kyrkan, Hela Sverige ska leva, Kommunförbundet Norrbotten, Röda Korset, Migrationsverket, Rädda Barnen, Företagarna Norrbotten, Hushållningssällskapet Nord och fyra representanter från kommunerna, en från varje region i länet. Arbetsgruppen kommer att vara ett kunskapsforum där vi lär av varandra och för kunskapen vidare i länet 138

140 och inom de respektive verksamheterna. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) kommer att utgöra grund för gruppens arbete. Ett av syftet med den regionala gruppen är att stötta det lokala arbetet och skapa förutsättningar för utveckling lokalt. Från arbetsgruppen kommer strategiskt viktiga frågor föras upp till det Regionala Partnerskapet, gruppen kommer även att samverka kring kompetensförsörjningsfrågor med det regionala Kompetensförsörjningsutskottet. På så sätt skapar vi förutsättningar för att arbetet med integration samordnas och integreras i länets utvecklingsarbete som helhet. Länsstyrelsen har under år 2013 fördjupat samarbetet med idéburna organisationer genom att tillsammans med Hela Sverige ska leva anordna en konferens där alla idéburna organisationer i länet bjöds in. Samverkan har sedan intensifierats genom många kontakter där Länsstyrelsen kunnat vara ett stöd inom integrationsområdet. Länsstyrelsens integrationssamordnare deltar i landsbygdsnätverkets arbete för en levande landsbygd och lyfter frågan i alla sammanhang. Integrationsperspektivet förtydligas som en viktig del för att skapa tillväxt och näringslivsutveckling i hela länet. Länsstyrelsen har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelserna i Västerbotten, Jämtland och Väster Norrland genomfört en konferens där bland annat Migrationsverket medverkade och informerade om den nya lagen som träder i kraft 2014 om utvidgade möjligheter att anvisa ensamkommande barn/ungdomar. Konferensen har gett deltagarna en djupare förståelse för ett solidarisk mottagande och en vilja till att utöka sin kapacitet i mottagandet av ensamkommande barn. Länsstyrelsen samverkar kontinuerligt med Länsstyrelsen i Västerbotten kring konferenser och seminarier för att såväl handläggare inom kommunerna som kommunledningar ska få en ökad kunskap om frågorna och en ökad förståelse för att behovet av kommunplatser fortsätter att vara stort. Genom att utbyta erfarenheter och bygga upp nya nätverk över kommun och länsgränser kan vi öka lärandet av varandra och ta till sig av goda exempel och olika lösningar och på så sätt bidra till en utökning av platser i länet. Länsstyrelsen blir inbjuden och deltar i många arrangemang som kommunerna i länet anordnar, för att delta i diskussioner kring attityder och värderingar. Länsstyrelsen stödjer också kommunerna i deras arbete samt verkar för att öka samverkan över kommungränserna för att trenden av ett ökat mottagande i länets kommuner ska bestå. Indikatorer Integration utgiftsområde 13 1) Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Andel kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande (%) Antal platser per invånare i länet 19,8 17,5 17,9 18,1 Ensamkommande barn Antal platser per invånare i länet 9,4 8,0 8,1 6,9 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Migrationsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer 139

141 Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Från år 2011 fram till år 2013 har Länsstyrelsen kunnat förhandla fram 40 bruttoplatser totalt. Detta ligger inte i paritet med gällande länstal. För att Norrbotten ska nå upp till länstalet för år 2014 behöver Norrbottens kommuner tillsammans skapa ytterligare 800 platser. Vi har två kommuner (Gällivare och Kiruna) som har en pågående stadsflytt vilket har lett till en mycket ansträngd situation vad gäller bostäder i dessa kommuner. I nuläget råder total stagnation och omsättningen på bostadsmarknaden är lika med noll gällande hyresrätter i dessa kommuner. Enligt bostadsmarknadsenkäten och kommunerna själva råder också en allmän bostadsbrist i länets kommuner. Länsstyrelsen har i olika forum haft kontakter med kommunledningar och diskuterat situationen på bostadsmarknaden. Det är två kommuner som under året fördubblat sina platser i förhandlingar med Länsstyrelsen. Naturligtvis skulle indikatorerna visat på mycket positivare tendenser om det funnits lediga bostäder att tillgå. Alla kommuner har behov av inflyttning för att ha en bibehållen tillväxt. En del kommuner har tomma bostäder på landsbygden men har då istället problem med avsaknaden av fungerande kommunikationsmöjligheter, för att bo på landsbygden krävs bil och körkort. Det finns även en konkurrenssituation i länet om lediga bostäder. Migrationsverket har nästan 3000 platser för asylsökande med en koncentration kring Boden, Luleå, Gällivare och Kiruna. Länsstyrelsen har sedan tidigare tecknat en gemensam överenskommelse mellan fyra kommuner om mottagande av nyanlända och fortsätter arbetet med att utveckla denna samverkan även mellan de andra kommunerna. Länsstyrelsen fortsätter arbeta för att uppnå gällande länstal med hjälp av den nystartade arbetsgruppen för integration i Norrbottens län, bestående av arton aktörer. Asylsökande ensamkommande flyktingbarn Indikatorerna visar på en positiv trend när det gäller mottagandet i länet. Den enda kommun i länet som inte haft en överenskommelse har nu i december tecknat en sådan. Överenskommelsen omfattar enbart asylplatser. Asylplatserna är i paritet med kommuntalet. Omförhandling av överenskommelsen kommer att ske under våren I övrigt har många kommuner omförhandlat sina överenskommelser och fler kommer att göra det under våren Alla kommuner strävar efter att i överenskommelserna uppnå kommuntalet för asylplatser. Två kommuner (Kiruna-Gällivare) har stora problem med bostadsförsörjningen då de är inne i en stads- och samhällsflytt. Länsstyrelsen har framfört att dessa kommuner bör behandlas med förståelse för den situation de befinner sig i, de gör sitt bästa i en prekär situation. Länet har ett länstal på 83 asylplatser och bedömer att detta uppnås under En del av kommunerna har uppnått kommuntalet även något över detta. Det finns en vilja i kommunerna att utöka platserna men återigen är ett av hindren den rådande bostadsbristen som påverkar möjligheten att flytta ut till egna lägenheter för de med uppehållstillstånd. Länsstyrelsen har genom åren skapat mycket goda relationer både med kommuner och andra aktörer vilket ger ett bra förhandlingsklimat. Norrbotten är idag ett av de län som erbjuder flest platser per capita av samtliga län i landet. Länsstyrelsen har kontinuerlig kontakt med boenden i länet och stöder och främjar en utveckling av verksamheter och platser. 140

142 Återrapportering regleringsbrev RB 75. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska ge anvisningar om ansökningsförfarande m.m. för anvisade medel enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 37. Ersättningarna finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottande. Insatser som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska efter samråd med övriga länsstyrelser besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna ska redovisa till vilka typer av insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Redovisning Redovisning sker i en samlad presentation enligt nedan: Kommun Sökt insats Sökt belopp, tkr Beviljat belopp, tkr Övertorneå Gemenskap är målet Kalix Samarbete vid introduktion på arbetsmarknaden Luleå Utveckling av SO för nyanlända inom fyrkanten Älvsbyn Bovärd Överkalix Investment for the future Summa: Länsstyrelsen ska även kommentera utfallet vad gäller: Insatser som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet: Länsstyrelsen fortsätter att bevilja 37 medel till projekt som bidrar till att samarbetet internt inom kommunerna ökar och att alla ser mottagningen av nyanlända som ett kommunalt åtagande och inte bara som en fråga inom en förvaltning eller del av kommunen. Det är även av vikt att främja samarbetet externt i syfte att stödja ett snabbare intåg på arbetsmarknaden och delaktighet i de demokratiska processerna i samhället. Insatser som syftar till att öka möjligheterna att tillhandahålla samhällsorientering: Samverkan kring samhällsorientering är ett måste i länet utifrån att länet inte har så många egna samhällskommunikatörer och ur ett ekonomiskt perspektiv. Länsstyrelsen har beviljat 37 medel till Luleå kommun som i samverkan med övriga kommuner i fyrkantsområdet (Boden, Piteå och Älvsbyn) ska hitta en struktur för en gemensam och kvalitativ samhällsorientering. Andra iakttagelser av betydelse: Länsstyrelsen har fått signaler från kommuner om hur svårt det är att integrera de ensamkommande barnen/ungdomarna bland övriga ungdomar. Länsstyrelsen har fattat beslut om att satsa 37 medel till olika projekt som lägger fokus på nämnda målgrupp. Det är av vikt att dessa ungdomar integreras bland andra ungdomar för att uppnå målet om delaktighet och medinflytande. Det är även ett försök att undvika främlingsfientlighet och intolerans genom 141

143 att arbeta med fadderverksamhet, mänskliga rättigheter och komma ifrån ett vi och dem tänkande. Signaler kommer till kommunerna om störningar i boenden vilket bygger mycket på en okunskap om gällande regler och förhållningssätt när man bor i hyresrätt. Länsstyrelsen har därför beslutat att tilldela Älvsbyns kommun 37 medel för att hitta en modell för att snabbare kunna integrera nyanlända i hyresområden. Om det är en lyckad modell kommer kommunen att sprida den bland de andra kommunerna i länet vid olika sammankomster. Insatsen kan även påverka nyanländas möjligheter till att få egna kontrakt till lägenheterna och därmed motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. RB 86. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. Åtgärder som har vidtagits för att följa upp länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter ska redovisas särskilt. Under året har Länsstyrelsen sett över resurser och möjligheter att arbeta med mänskliga rättigheter på ett mer aktivt sätt. Länsstyrelsen har genomfört en rekrytering där en del av innehållet i tjänsten innefattar huvudansvar för arbetet med frågorna externt. Eftersom tjänsten tillsattes under sommaren och utgör en del av en heltidstjänst har det under året funnits begränsade möjligheter att arbete utåtriktat med frågorna. Länsstyrelsen har inte hunnit med att följa upp kommunens arbete med dessa frågor. Planeringen och organiseringen av arbetet för år 2014 och framåt har dock inletts. Som ett led i Länsstyrelsens utåtriktade arbete med mänskliga rättigheter deltar Länsstyrelsen i en regional en arbetsgrupp för mänskliga rättigheter som drivs av Rättighetscentrum Norrbotten. Arbetsgruppen arbetar med att uppmärksamma de mänskliga rättigheterna, planera och genomföra större evenemang under året med koppling till MR-frågor och bidra till en samhällsdiskussion avseende icke-diskriminering och mänskliga rättigheter. Länsstyrelsen har deltagit i MR-dagarna för att omvärldsbevaka, nätverka och fortbilda sig inom området mänskliga rättigheter. Ämnen som bevakades var frågor kring diskrimineringen mot minoritetsgrupper, hur Sveriges arbete mot rasism ser ut samt sambandet mellan nationalistiska grupper och kvinnohat. Deltagandet under MR-dagarna har gett idéer till fortsatt arbete på området och nya kontakter inom MR-området. I den nya förvaltningsorganisationen Laponiatjuottjudus - där Länsstyrelsen är representerad i styrelse och partsråd - samverkar staten, de berörda kommunerna Jokkmokk och Gällivare samt nio samebyar i förvaltningen av världsarvet Laponia. Samebyarna har majoritet i de beslutande organen och alla beslut fattas i konsensus. Arbetet ger omfattande erfarenhet av samarbete med och kunskap om urfolket samerna vilket bland annat omsätts i övrig verksamhet. En länsstyrelsegemensam redovisning av uppdragets andra stycke återfinns i årsredovisningen för Länsstyrelsen i Dalarnas län. 142

144 Länsstyrelseinstruktion 5 4. vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Länsstyrelsen arbetar för tillgänglighet och möjlighet till deltagande för alla i samhället. Bland annat vävs detta inom som ett tydligt perspektiv vid skapandet av informationsplatserna och vid byggandet av naturrum i Laponia. Planeringen av utomhusskyltar följer Handisams riktlinjer och byggandet genomförs i enlighet med en projektering som är certifierad av tillgänglighetskonsult. Även flertalet av våra naturreservat är tillgänglighetsanpassade och under året har även en av länets fornvårdsmiljöer tillgänglighetsanpassats. I syfte att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att komma ut i naturen och delta i friluftsliv, jakt och fiske ger Länsstyrelsen tillstånd att framföra motorfordon på barmark i naturen vilket annars är förbjudet. Inom vissa områden till exempel i beredningen av projektmedel inom Nord- programmet beaktas möjligheten till delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Samtliga projekt inom Nord-programmet ska också redovisa hur de arbetar med frågan. Vidare beaktas tillgänglighetsaspekten alltid vid förändring av våra lokaler för att de ska bli än mer anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Vid skyddsronder i våra lokaler följer vi till exempel upp kontrastmarkeringar. Länsstyrelsen har även inom vissa verksamheter arbetat för att öka möjligheten för personer med lässvårigheter att ta del av vår information, våra skrivningar och beslut. Detta har genomförts inom ramen för en klarspråksutbildning. Via vår webb finns hjälpmedel som underlättar för personer med funktionsnedsättning att ta del av informationen. 5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering I de styrnings- och uppföljningsprocesser som Länsstyrelsen har för verksamhetsplanering har vi under året tydligare uppmärksammat verksamheternas förutsättningar, insatser och åtgärder kopplat till mänskliga rättigheter. Syftet är att öka kunskapen, få större förståelse för vårt uppdrag inom området samt uppmärksamma de insatser och åtgärder som genomförs. Länsstyrelen fortsätter sin satsning på klarspråk, att skriva på ett bra och för läsaren tydligt sätt. Syftet är att alla ska kunna ta del av såväl våra beslut som vår information. Vi arbetar för att förenkla för alla som är i kontakt med Länsstyrelsen och i synnerhet de som har någon form av funktionsnedsättning eller har ett annat modersmål än svenska. Under året har utbildningsinsatser för personalen bland annat bestått i webbutbildningar för en del av personalen och föreläsningar och övningar för andra grupper. Vi har även inom några verksamhetsområden satsat på att låta våra mallar för t.ex. beslut och skrivelser granskats av utomstående expertis i syfte att arbeta om våra mallar för beslut m.m. för att förenkla och förtydliga. Länsstyrelsen tillämpar kompetensbaserad rekrytering för att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Samtliga chefer har fått utbildning i detta och stöd kan erhållas internt. Lönekartläggning och analys av löner sker löpande i samband med lönerevisioner och utgår bland annat utifrån kön och ålder. Diskrimineringsombudsmannen har granskat den senaste lönekartläggningen och lämnat den utan synpunkter. Se även redovisningen under uppdrag

145 Organisationsstyrning Intern styrning och kontroll 2013 Länsstyrelsen har en fastställd policy för riskhantering enligt Förordningen om intern styrning och kontroll. I denna tydliggörs att arbete med riskanalyser är en integrerad del i vår årliga process för verksamhetsplanering och uppföljning. Riskanalysarbete sker från lägsta organisatoriska nivå samt att ledningsgruppen gör en sammanfattande riskanalys på myndighetsnivå. Riskerna värderas med avseende på sannolikhet och konsekvens och prioriteras därefter. Åtgärder för att minska riskerna, vem som ansvarar och tidplaner ingår i de riskrapporter som upprättas vid verksamhetsplaneringen. Dessa riskrapporter följs upp två gånger per år. Inför 2014 finns ett antal identifierade risker som angetts som prioriterade på myndighetsnivå. Härav kan nämnas: 1.Sårbarhet vid vakanser pga specialistkompetenser 2. Risk för svårigheter att bibehålla ekonomi i balans 3. Risker i arbetsmiljön i form av hot och våldsituationer i tjänsteutövningen. I processen inför landshövdingens uttalande om intern styrning och kontroll i samband med undertecknandet av årsredovisningen har dokumentation om länsstyrelsens interna styrning och kontroll och riskanalyser sammanställts. Synpunkter från intern och extern revision har beaktats. Avdelningscheferna har gjort uttalanden där de har bedömt den interna styrningen och kontrollen inom deras respektive avdelning. 144

146 Personaluppgifter Enligt kraven i FÅB 3 kap 3 ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning 2008:747) Återrapportering Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Länsstyrelsens vision för Norrbottens bästa - består av fyra övergripande mål och elva delmål. Dessa har under året genomsyrat våra aktiviteter för en god kompetensförsörjning. Inventering, analys och planering Under 2013 har vi haft en ekonomi i balans, främst på grund av de besparingar som gjorts tidigare år. Visionen har konkretiserats i ett styrkort, en chefspolicy och medarbetarpolicy. Dessa dokument har i sin tur använts som grund för lönepolicyn och lönekriterierna. Även planeringen av chefsgruppsmöten och personaldagarna har tagit sin utgångspunkt i visionen. I riskanalysen inför året konstaterades att kompetensförsörjning och arbetsmiljö är två riskområden inom vilka åtgärder har vidtagits. Vid nyrekrytering beaktas det långsiktiga behovet av kompetens bland annat genom att tillämpa kompetensbaserad rekrytering. Vi får fortfarande många kvalificerade sökande till våra tjänster men i enstaka fall får vi betala högre löner än den lönebild vi har i dagsläget. Vid ett fåtal rekryteringar har vi inte fått tillräckligt kvalificerade sökande och inom ett fåtal verksamhetsområden har personalrörligheten påverkat handläggningstiderna. I samband med verksamhetsplaneringen, medarbetarsamtal och lönesamtal lyfts behovet av kompetensutvecklingsinsatser fram. Åtgärder Ett fyrtiotal rekryteringar har genomförts under året. Även fortsättningsvis söker fler kvinnor än män arbete hos oss vilket återspeglas i våra anställningar. Könsfördelning är numera ojämn med 37 % män och 63 % kvinnor. Åldersstrukturen med en medelålder på 44 år för kvinnor och 47 år för män (total 45 år) kan komma att medföra en ökad obalans i könsfördelningen kommande år. Obalansen återspeglas även inom vissa kompetensområden som till exempel stödkompetenser. För att ha en bra ledarförsörjning, har vi arbetat med ersättningsplanering och i vissa fall har det varit möjligt att överlappa den avlämnade och tillträdande chefen. För att möta lönekrav vid rekrytering, har vi gjort en extra lönesatsningar på vissa medarbetare. Ett flertal praktikanter och examensarbetare har tagits emot från universitet och högskolor, dels för att visa Länsstyrelsens verksamhet, dels för att marknadsföra oss som en framtida arbetsgivare för studenter. Vi har även erbjudit arbete till personer som är i behov av arbetsträning eller som är i arbetsmarknadsåtgärder. Introduktionsplaneringen för nya medarbetare delas in i en operativ del som syftar till att snabbt komma in i arbetet och de mest väsentliga rutinerna, och en strategisk del som syftar till att ge en bild av utvecklingen i länet, Länsstyrelsens uppdrag och viktiga satsningsområden för oss. Utöver detta har vi bland annat genomfört utbildning i förvaltningskunskap, ärendehandläggning, mediaträning samtalsmetodik, hjärt- och lungräddning och förarutbildning. En interaktiv klarspråksutbildning har införts och delar av verksamheten har 145

147 arbetat med klarspråk inom sina verksamheter. Ett stort antal medarbetare utvecklat sin kompetens genom seminarier och utbildningar inom respektive sakområde. Cheferna har utbildats ibland annat svåra samtal samt leda effektiva möten och grupper. Dessutom har ett tiotal chefsträffar genomförts där bland annat chefspolicy, medarbetarpolicyn, mutor och jäv, omvärldsförändringar och lönebildning varit aktuella frågor. Två chefer har deltagit i det länsstyrelsegemensamma ledarutvecklingsprogrammet som ger cheferna en bra bas och grund att stå på i sitt ledarskap. Två personaldagar har genomförts med föreläsningar inom attraktiv arbetsgivare och hållbar utveckling. Utvärderingen av dessa har varit positiva. Däremellan har vi bjudit in externa föreläsare för att inspirera och lära oss mer kring bland annat mångfald och olika aktuella frågor inom Barentsområdet. Hälsoprofilbedömningar har genomförts som ett led i att medarbetarna får möjlighet att reflektera kring sin hälsa och möjlighet att vidta individuella åtgärder samtidigt som Länsstyrelsen får en samlad bild över hälsotillståndet på myndigheten. Det samlade resultatet blir klart i början av Rakelsystemet och färdmeddelandetjänst används för en tryggare arbetsmiljö för vissa medarbetare. Ett 40-tal samverkansmöten mellan arbetsgivare och fack har genomförts. Vi har reviderat avtalet för tjänsteman i beredskap samt beredskapsavtalet för att bättre vara anpassade till hur vi arbetar med dessa frågor i praktiken. Ett nätverk mellan personalfunktionerna inom statliga myndigheter i Norrbotten har i slutet av året bildats med syftet att gemensamt utveckla kompetensförsörjningen hos varje arbetsgivare och kanske på sikt i länet. Måluppfyllelse Vår vision genomsyrar allt mer av vårt förhållningssätt, vårt arbetssätt och våra styrdokument. Det innebär att många av de aktiviteter som vidtagits under året, har stärkt olika delar i visionen, hos alla eller i delar av organisationen. Kompetensen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län är mycket hög och väl anpassad till våra mål, uppdrag och förutsättningar. Vi kan oftast rekrytera efterfrågad kompetens och personalomsättningen ligger på en relativt låg nivå. Våra nya medarbetare tycker sig bli väl mottagna och få en bra introduktion till arbetsplatsen. Könsfördelningen är numera i obalans och vi har relativt få medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk. Vi behöver därför utveckla vårt rekryterings- och profileringsarbete ytterligare även om det är en svår utmaning bland annat eftersom fler kvinnor än män efter avslutad utbildning söker sig till offentlig sektor. Vid Diskrimineringsombudsmannens granskning av våra löner, framgår att vi har jämställda löner. Sjuktalen ligger fortfarande på en låg nivå vilket är en signal på att vi har en bra arbetsmiljö och arbetsplats. I brukarundersökningen framgår att våra brukare är nöjda med vår kompetens och vårt sätt att bemöta dem. De vidtagna åtgärderna bedöms bland annat ha bidragit till goda förutsättningar för en långsiktighet i kompetensförsörjningen, ökad kunskap inom flertalet områden, ökad effektivitet i vår handläggning samt fortsatt god samverkan och dialog inom myndigheten och med externa aktörer. 146

148 Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3 FÅB Kön Ålder Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) Män ,2 0,0 4 1,9 0, ,2 0,0 48 2,3 31, ,7 0,0 48 1,1 12,2 Alla 98 0,9 0, ,7 43,4 Kvinnor ,0 0,0 13 1,1 0, ,5 19, ,4 6, ,5 24,0 53 4,2 33,3 Alla 169 2,8 43, ,9 40,1 Samtliga ,0 0,0 17 1,3 0, ,1 16, ,3 13, ,2 19, ,7 27,6 Alla 267 2,1 36, ,4 41,0 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, rapport PRS31för Norrbottens län. Kommentar Sjukfrånvaron för 2013 är något lägre än för 2012 vilket främst beror på minskad långtidsfrånvaro var tre kvinnor och ingen man långtidssjukskrivna. Långtidsfrånvaron för kvinnorna har totalt sett ökat något men är inte relaterad till arbetet. Korttidsfrånvaron har minskat för såväl män som kvinnor och i samtliga åldersgrupper. De yngsta medarbetarna har lägst frånvaro. Vi har en låg sjukfrånvaro och kommer att fortsätta ett aktivt arbete främst med medarbetare som har en längre sjukskrivningsperiod. Det ekonomiska läget har gjort att vi under året har kunna arbeta utan behov av personalneddragningar. Vi har inte kunnat se någon ökad andel stressrelaterad sjukskrivning men det är viktigt att följa detta även kommande år. Vårt hälsofrämjande arbete har bland annat inneburit att vi är generösa till beslut om delpension, att vi har ett aktivt och stödjande arbete till långtidssjukskrivna medarbetare samt ett nära samarbete med företagshälsovården. Vi har också arbetat med till exempel värdegrund och samtalsmetodik vilket i grunden syftar till att skapa ett än bättre arbetsklimat och en hälsosam arbetsplats. Vi bedömer att dessa aktiviteter har positiv effekt på hälsotalen. Under 2013 har vi också satsat på hälsoprofilbedömningar för våra medarbetare med syfte att medarbetaren vid behov ska få stöd och hjälp med sin hälsa men också att arbetsgivaren ska få information om vilka hälsofrämjande insatser vi bör satsa på kommande år. Resultatet presenteras under Myndighetens mål för sjukfrånvaron är att behålla ungefär samma låga nivå även kommande år bland annat genom att följa arbetsförutsättningarna via medarbetarenkäter, erbjuda utbildningar samt fortsatta med ett bra rehabiliteringsarbete. 147

149 Året i siffror Tabell A - Verksamhetskostnader VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet 2013 Tkr Tkr 2011 Tkr Övrig förvaltning 8 776, , ,5 25 Trafikföreskrifter m.m. 201,0 392,4 465,8 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 8 019, , ,8 30 Regional tillväxt , , ,4 34 Infrastrukturplanering 2 175, , ,5 40 Hållbar samhällsplanering och boende 7 026, , ,1 41 Stöd till boende 222,1 499,2 959,8 42 Energi och klimat 2 976, , ,0 43 Kulturmiljö 4 999, , ,0 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 7 398, , ,5 50 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd , , ,8 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden , , ,0 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 2 412, , ,9 53 Vattenverksamhet , , ,5 54 Mineral- och torvfyndigheter 246,5 255,7 219,0 55 Miljöfarlig verksamhet 4 381, , ,0 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 718,0 768,1 463,1 57 Förorenade områden, efterbehandling 2 867, , ,7 58 Restaurering 0,0 0,0 0,6 60 Lantbruk och landsbygd , , ,1 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 6 435, , ,8 62 Fiske 4 616, , ,1 70 Folkhälsa 2 618, , ,4 80 Jämställdhet 3 535, , ,8 81 Nationella minoriteter 2,6 0,0 0,0 82 Mänskliga rättigheter 67,2 81,8 0,0 83 Barnperspektivet 0,0 0,0 0,0 85 Integration 1 149,2 816,6 852,5 SUMMA PRODUKTION , , ,8 10 Myndighetsövergripande verksamhet , , ,0 11 Administration och intern service , , ,3 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURS- SAMVERKAN , , ,0 Resurssamverkan 1) 9 439, , ,6 TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL RESULTATRÄKNINGEN 2) , , ,6 1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod 2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Definition av resurssamverkan: Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk). Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör läggas fast. Kommentarer Tabell A Minskning av kostnader inom VÄS-kod 50 avser främst förändrade VÄS-koder från Kostnader för rovdjursinventering (7,3 Mkr år 2013) redovisas från 2013 på VÄS-kod 51 istället för 50. Likaså har kostnader för allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd från 2013 redovisats under respektive VÄS-kod 50-58, tidigare år redovisades dessa kostnader samlat under VÄS-kod 50. Minskade kostnader inom område 53 avser främst minskning inom verksamhet VÄS 537 Förvaltning av kvalité på vatten miljö.

150 Ökade kostnader inom VÄS11 beror dels på ändrad VÄS-kod för kostnader för löpande arkiv- och registreringsarbete (detta redovisas från 2013 inom VÄS 11, tidigare år har detta fördelats ut enligt schablon på övriga verksamheter) samt dels på ett antal delpensioneringsbeslut under 2013 avseende administrativ personal. Resurssamverkan utgörs av: Länsstyrelsegemensam utveckling och förvaltning av webb och intranät North Sweden European office Uppdrag inom länsstyrelsegemensamma projekten P4 och PRIMÖR Tabell B Verksamhetskostnader 2013 VÄS- Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet OH OH Kostnader exkl Kostnader inkl OH-kostnader KOD Tkr % Tkr % Tkr % Övrig förvaltning 8 776,0 3,73% 3 502,3 6,04% ,3 5,25% 25 Trafikföreskrifter m.m. 201,0 0,09% 94,9 0,16% 295,9 0,13% Livsmedelskontroll, djurskydd och 28 allmänna veterinära frågor 8 019,2 3,41% 3 098,5 5,34% ,7 4,75% 30 Regional tillväxt ,7 9,88% 8 011,5 13,81% ,2 13,35% 34 Infrastrukturplanering 2 175,3 0,93% 736,9 1,27% 2 912,1 1,24% 40 Hållbar samhällsplanering och boende 7 026,1 2,99% 3 114,1 5,37% ,2 4,33% 41 Stöd till boende 222,1 0,09% 88,6 0,15% 310,7 0,13% 42 Energi och klimat 2 976,1 1,27% 939,4 1,62% 3 915,5 1,67% 43 Kulturmiljö 4 999,1 2,13% 1 474,4 2,54% 6 473,5 2,77% Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 7 398,3 3,15% 2 037,2 3,51% 9 435,4 4,03% Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd ,5 5,77% 4 842,5 8,35% ,9 7,86% Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden ,0 18,76% 9 923,9 17,10% ,9 23,09% Prövning och tillsyn för skydd av naturen 2 412,3 1,03% 1 090,5 1,88% 3 502,8 1,50% 53 Vattenverksamhet ,2 5,75% 5 501,9 9,48% ,1 8,13% 54 Mineral- och torvfyndigheter 246,5 0,10% 113,0 0,19% 359,5 0,15% 55 Miljöfarlig verksamhet 4 381,8 1,86% 1 936,5 3,34% 6 318,4 2,70% 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 718,0 0,31% 266,0 0,46% 984,0 0,42% 57 Förorenade områden, efterbehandling 2 867,6 1,22% 1 258,5 2,17% 4 126,1 1,76% 58 Restaurering 0,0 0,00% 0,0 0,00% 0,0 0,00% 60 Lantbruk och landsbygd ,0 4,55% 4 512,0 7,78% ,0 6,50% 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 6 435,2 2,74% 1 725,8 2,97% 8 161,0 3,49% 62 Fiske 4 616,8 1,96% 1 696,5 2,92% 6 313,3 2,70% 70 Folkhälsa 2 618,5 1,11% 653,7 1,13% 3 272,2 1,40% 80 Jämställdhet 3 535,5 1,50% 994,6 1,71% 4 530,0 1,94% 81 Nationella minoriteter 2,6 0,00% 1,2 0,00% 3,8 0,00% 82 Mänskliga rättigheter 67,2 0,03% 4,9 0,01% 72,1 0,03% 85 Integration 1 149,2 0,49% 407,7 0,70% 1 556,9 0,67% SUMMA PRODUKTION ,8 74,84% ,8 100,00% ,6 100,00% 10 Myndighetsövergripande verksamhet ,7 6,30% 11 Administration och intern service ,5 18,86% SUMMA VERKSAMHETS- KOSTNADER EXKL RESURS- SAMVERKAN ,0 100,0% ,6 100,0% Resurssamverkan 1) 9 439, , ,4 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) , ,0 149

151 Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,9 22,83% Nivå 2 ( , ) ,5 13,24% Nivå 3 ( ) ,7 12,05% Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-9) ,5 1) Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2) Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3) Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Administration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vht 2-9 (kkl 4). Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell B Resurssamverkan utgörs av: Länsstyrelsegemensam utveckling och förvaltning av webb och intranät North Sweden European office Uppdrag inom länsstyrelsegemensamma projekten P4 och PRIMÖR 150

152 Tabell C Årsarbetskrafter ) VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet totalt varav kvinnor varav män totalt totalt Övrig förvaltning 11,50 7,87 3,63 11,94 9,93 25 Trafikföreskrifter m.m. 0,36 0,05 0,32 0,74 0,99 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 10,19 8,40 1,79 10,38 9,96 30 Regional tillväxt 25,73 17,59 8,14 26,23 27,01 34 Infrastrukturplanering 2,40 0,54 1,86 2,49 2,32 40 Hållbar samhällsplanering och boende 10,06 6,22 3,85 11,45 10,48 41 Stöd till boende 0,35 0,30 0,05 1,02 3,30 42 Energi och klimat 2,94 0,93 2,01 2,11 1,93 43 Kulturmiljö 4,98 4,91 0,08 5,06 5,91 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 6,08 3,83 2,25 6,37 7,97 50 Övergripande och gemensamt för naturvård 51 och miljöskydd 15,00 8,56 6,45 30,08 28,54 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 34,98 16,20 18,79 24,45 24,22 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 3,80 2,44 1,36 3,17 3,27 53 Vattenverksamhet 19,27 12,18 7,08 18,09 17,83 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,37 0,22 0,15 0,41 0,38 55 Miljöfarlig verksamhet 6,24 2,66 3,58 6,08 6,79 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 1,00 0,29 0,71 1,24 0,76 57 Förorenade områden, efterbehandling 4,95 3,46 1,49 4,17 3,31 58 Restaurering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 60 Lantbruk och landsbygd 16,67 12,31 4,36 17,09 16,88 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarna, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 5,77 3,56 2,21 5,87 5,77 62 Fiske 6,26 1,34 4,92 6,07 3,46 70 Folkhälsa 2,18 1,21 0,97 2,75 2,27 80 Jämställdhet 2,88 2,50 0,38 2,80 2,56 81 Nationella minoriteter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 82 Mänskliga rättigheter 0,01 0,01 0,00 0,11 0,00 83 Barnperspektivet 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 85 Integration 1,33 0,42 0,91 0,99 1,27 SUMMA PRODUKTION 195,34 117,99 77,35 201,15 197,11 10 Myndighetsövergripande verksamhet 13,18 5,88 7,30 14,14 14,61 11 Administration och intern service 22,20 16,68 5,52 15,72 14,76 SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN 230,72 140,55 90,17 231,01 226,48 Resurssamverkan 2) 0,82 0,25 0,57 2,65 1,81 TOTALT ANTAL ÅRSARBETS- KRAFTER 231,54 140,80 90,73 233,66 228,29 1) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 151

153 Kommentarer Tabell C Minskning av årsarbetskrafter (åa) inom VÄS-kod 50 avser främst förändrade VÄS-koder från Rovdjursinventering (ca 5,2 åa ) redovisas från 2013 på VÄS-kod 51 istället för 50. Likaså har åa för allmänt och övergripande från 2013 redovisats under respektive VÄS-kod 51-58, tidigare år redovisades dessa kostnader samlat under VÄS-kod 50. Ökade åa inom VÄS11 beror främst på ändrad VÄS-kod för löpande arkiv- och registreringsarbete (detta redovisas från 2013 inom VÄS 11, tidigare år har detta fördelats ut enligt schablon på övriga verksamheter). Resurssamverkan 2013 avser: Uppdrag inom länsstyrelsegemensammma projektet P4 Länsstyrelsegemensam förvaltning av webb Tabell D - Representation Kostnader för representation Totalt tkr Per åa kronor Totalt tkr Per åa kronor Totalt tkr Per åa kronor Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Tabell E - Lokaler Lokalkostnader Residens Lokalkostnader (tkr) Lokalyta (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 (kr) Lokaler 1) Lokalkostnader (tkr) Lokalyta (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 (kr) Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) Kontorslokaler 2) Kontorslokalyta (m 2 ) Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) SUMMA LOKALKOSTNADER ) Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m. 2) Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus, närarkiv, närförråd etc. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Redogör även för följande: Inga större lokalförändringar planerade 152

154 Tabell F Redovisning av ärenden 2013 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D E F G Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och intern service (10-11) Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl upprättade ärenden) Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+D- E) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57)

155 varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62) 2) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1) Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket 2) Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket Kommentarer Tabell F Bevakningsföretag (212) Antalet inkomna ärenden har ökat med drygt 1000 ärenden (53%) jämfört med år Även antalet upprättade ärenden har ökat kraftigt, med 35 %. Den kraftiga ökningen förklaras dels av att Länsstyrelsen genom koncentrationen den 1 juli 2012 tillfördes Länsstyrelsen i Västerbottens ärenden inom ärendegruppen, och det påverkade 2012 års resultat enbart under sex månader, dels av närvaron av ett utbildningsföretag i länet. Huvudparten av eleverna i utbildningsföretaget, som genererar flertalet av ärendena om godkännanden, kommer inte att arbeta i länet men kvarstår i registret som godkända av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Det medför att alla ärenden som rör dessa personer under den tid som godkännandet gäller, t.ex. vid byte av arbetsgivare och årliga laglydnadskontroller hanteras av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Då tillskottet av godkända elever från utbildningsföretaget utgör flertalet av de 935 ansökningar som inkom under år 2013 så ackumuleras årligen ett stort antal godkännanden att hanteras av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsernas e-tjänst för anmälan om avslut av anställning liksom byte av anställning mellan bevakningsföretag nyttjas i mer än 90 % av dessa ärenden vilket utgör en stor del av antalet inkomna ärenden. E-tjänsten innebär att handläggningen är automatiserad och är ett utmärkt exempel på en väl fungerande e-tjänst. Djurskydd och veterinära frågor (28) Andelen egeninitierade ärenden har ökat jämfört med föregående år. Detta speglar prioriteringen av att rutinkontroller utförs i större utsträckning. Endast ett ärende är äldre än två år, detta ärende har nu kunnat avslutas. Jämfört med 2011 har nu området en god beslutstakt. Regional tillväxt (30) Ärendebalansen totalt har ökat på ärendegruppen. Antal ej beslutade ärenden består av bl.a ärenden för Nationell kontrollant. Då projekten i regel är 3 år, skrivs slutintygen ut först då projekten avslutas. Kulturmiljö (43) Inom sakområdet kulturmiljö ligger antalet inkomna och upprättade ärenden i nivå med antalet beslutade, vilket gör att ärendebalansen är på samma nivå jämfört med tidigare år. Under 2013 har Länsstyrelsen fortsatt att prioritera arbetet med att ta fram åtgärder för att snabba upp och effektivisera handläggningen (se även uppgift 43). Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) Ärendebalansen avseende ärenden äldre än två år avser främst utredningar om bildande av naturreservat(511). 154

156 Inom sakområdet vattenverksamhet (53) har balanserna ökat med ca 40% och inom tillsynsområdet för vattenverksamhet(535) har balanserna ökat med ca 60%. Detta beror både på ett ökat inflöde av ärenden, bland annat anmälan om vattenverksamhet, där allt fler medborgare blir medvetna om att det fordras en anmälan innan mindre arbeten i vatten kan utföras, och en viss personalomsättning med vakanser som följd. Inom sakområdet miljöfarlig verksamhet (55) har balanserna ökat med ca 30% och inom tillsyn miljöfarlig verksamhet (555) med ca 40%. Den ökning vi ser för tillsynsärenden kan till stor del förklaras av gruvnäringens expansion i länet. Även ökningen av balansen för sakområde (55) där prövning av miljöfarlig verksamhet redovisas kan förklaras med gruvnäringens expansion i länet. Landsbygd (60 och 601) Inom sakområdet lantbruk och landsbygd ligger antalet inkomna och upprättade ärenden i nivå med antalet beslutade, vilket gör att ärendebalansen är ungefär densamma jämfört som tidigare år. Under 2013 har Länsstyrelsen arbetat aktivt med styrnings- och uppföljningssystem i samverkan (SUSS) för både jordbrukarstöden (601) och landsbygdsstöden (602) för att nå målen för utbetalningar och handläggningstider (se även avsnittet lantbruk och landsbygd.) Fiske (62) Inom sakområde Fiske har något färre beslut fattats än antalet inkomna och upprättade ärenden, vilket medfört att ärendebalansen ökat något under året. Endast ett fåtal (5 st.) ärenden är äldre än två år. 155

157 Tabell G Redovisning av överklagade ärenden 2013 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D Sakområde och del av sakområde 156 Antal överklagade ärenden 1) Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans 2) Varav antal ändrade ärenden 3) Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav Tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden

158 1) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2) Avser de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under ) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till Länsstyrelsens beslut. Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina Kommentarer Tabell G Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) Två av överklagandena där Förvaltningsrätten har ändrat Länsstyrelsens beslut härrör från ett omhändertagande och fastställande av omhändertagandet. Kammarrätten har meddelat prövningstillstånd men ingen dom har avkunnats. Ett ärende är överklagan av ett avgiftsbeslut som grundade sig i att Länsstyrelsen ansåg att anmälan var befogad, men Förvaltningsrätten ansåg den var obefogad. Miljöskydd (55) Statistiken som redovisas i kolumn B visar mängden överklagningar som inkommer till länsstyrelsen. Under 2013 har två ärenden (skjutfälten Bodens Södra och Kusträsk) renderat i 271 överklagningar. Landsbygd (601) Överklagningar gäller främst återkrav inom jordbrukarstöden som gjorts med anledning av den nationella översynen av blockdatabasen, där arealen på många jordbruksblock har ändrats, vilket i vissa fall har lett till återkrav. Eftersom Jordbruksverket fastställt rutiner för bedömningen av block och även ansvarat för genomförandet av översynen har många överklagade ärenden från 2012 och 2013 skickats vidare för avgörande i högre instans. 157

159 Tabell H Handläggningstider Ärendegrupp Mål (dgr) Utfall % Median dagar VÄS-KOD Beskrivning Anmälan om svenskt medborgarskap Ansökan om tillstånd att strö ut aska efter avliden Ändringsanmälan stiftelser Anmälan om kameraövervakning Ansökan om kameraövervakning Bevakningsföretag Ansökan godkännande personal 14 1) 282 Ansökan om tillstånd enligt 16 Djurskyddslagen Ansökan om förprövning djurstall Djurförbudsprövning Detaljplaner Begäran om yttrande över utställning och granskning Överklagande av detaljplan 150 1) Överklagande av lov, förhandsbesked 180 1) Ansökan tillstånd ingrepp fast fornlämning Anmälan om föryngringsavverkning Kyrkliga kulturminnen Ansökan om tillstånd renovering och ändring Överklagade kommunala beslut Miljöbalken m.fl. författningar Ansökan om tillstånd och dispenser avseende naturskydd Samråd enligt 12 kap. 6 Miljöbalken Granskning kommunal strandskyddsdispens Anmälan om vattenverksamhet enligt kap. Miljöbalken Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap Miljöbalken Ansökan om tillstånd 180 1) 555 Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet Ansökan om tillstånd till transport av avfall och farligt avfall Anmälan om transport av avfall och farligt avfall Ansökan om förvärvstillstånd för jordbruksfastigheter Ansökan om yrkesfiskelicens Ansökan om förordnande fisketillsynsman Ansökan tillstånd flyttning, utplantering av fisk Mål (dgr) Utfall måluppfyllelse % 158

160 VÄS-KOD Beskrivning Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder ) varav företagsstöd 120 1) varav projektstöd/prokul/egenkul 120 1) varav PROLAG 120 1) varav miljöinvesteringar 120 1) Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 90 1) varav företagsstöd 90 1) varav projektstöd/prokul/egenkul 90 1) varav PROLAG 90 1) varav miljöinvesteringar 90 1) Beskrivning av tabellen Fr.o.m har länsstyrelserna infört gemensamma diarieföringsrutiner för dessa grupper. Varje län har satt upp mål utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av ärenden ska beslutas inom. 90 % av ärendena eller mer förväntas beslutas inom den uppsatta tiden. Utfallskolumnen visar hur stor andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid. För att få jämförelsetal över tid och mellan länsstyrelserna, oberoende av mål, redovisas även median för (för ärendegrupp 602 redovisas endast andel av ärendena som beslutats inom uppsatt måltid, likt tidigare år). De ärendegrupper som är nya eller justerade för 2013 redovisas ej för ) Målet är gemensamt för samtliga 21 länsstyrelser 2) Målet är satt från komplett ansökan. Reglerad tid 90 dagar enl. Jordbruksverkets föreskrift D4 (2010:52) 3) Målet är satt från komplett ansökan. Reglerad tid 56 dagar enligt Jordbruksverkets föreskrift L35 4) Målet är satt från komplett ansökan enligt regeringsuppdrag S2011/10148/SFÖ Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket Kommentarer Tabell H Område 204 Ansökan om att strö ut aska Hög måluppfyllelse avseende mediantid men avvikelse avseende att 90 % av ärendena ska beslutas inom den målsatta tiden. En stor andel av ärendena kräver att sökanden kompletterar sin ansökan. Ansökan kräver ofta komplettering av alternativa platser och/eller bättre kartunderlag. Område 206 Ändringsanmälan stiftelse Hög måluppfyllelse avseende mediantid men avvikelse avseende att 90 % av ärendena ska beslutas inom den målsatta tiden. En stor andel av ärendena kräver att sökanden kompletterar sin ansökan. Utredning alternativt tillsynsåtgärd krävs i många fall innan registrering. Dessutom ges möjlighet till komplettering vilket fördröjer handläggningstiden. Några ärenden har varit beroende av stadgeändring. Område 211 Anmälan om kameraövervakning Hög måluppfyllelse avseende mediantid men avvikelse avseende att 90 % av ärendena ska beslutas inom den målsatta tiden. Inkommen anmälan utgör grund för rätt till kameraövervakning, och eventuellt svar från Länsstyrelsen saknar självständig rättsverkan. Med en annan handläggningsrutin kunde ärendet avslutats direkt i samband med att det registreras och handläggningstiden därigenom minskas. Ansökan om kameraövervakning Nära mediantid men hög andel som inte klarar att 90 % av ärendena ska beslutas inom den målsatta tiden. På grund av sammantaget högt ärendetryck inom ärendegrupper under kod 200 har de ärenden som berör enskilda personer behandlats med förtur. Område 212 Bevakningsföretag Handläggningstiden är reglerad i författning för det fall ytterligare utredning eller komplettering inte erfordras. Förklaringen till avvikelsen från målet (90% inom 14 dagar) bedöms i huvudsak vara att andelen utrednings- 159

161 ärenden bland de som ansöker om godkännande genom ett utbildningsföretag i samband med utbildning är högre än där ansökan sker av ett bevakningsföretag i samband med en anställning. Ett stort antal ärenden har dock avgjorts på den 14:e dagen efter inkommet ärende, vilket motsvarar handläggningstid 15 dagar. Totalt 79% av ärendena har en handläggningstid på 15 dagar eller mindre. Inom område 282 prövning av 16 -tillstånd klarades inte det egna målet på 90 % inom 30 dagar. Anledningen har varit vissa krångliga ärenden och ledigheter/sjukdom. Ett ärende av de två inom prövning av djurförbud har tagit lång tid, detta med anledning att andra ärenden har prioriterats högre. Inom område 402 är det uppsatta målet för snävt tilltaget och motsvarar inte de handläggningstider som Länsstyrelsen och kommunerna i de enskilda fallen är överens om. Utskick av handlingar sker vid vissa tider under årscykeln för att de samrådsbehov kommunen har skall klaras av vid sommarsemestrar och jul- och nyårshelger. Utskicken görs då för att passa kommande hantering i nämnder och fullmäktige. Länsstyrelsen verkar i denna årscykel och har anpassat sig till den. I alla svarssammanhang finns en överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse om svarstiderna för att passa in i beslutsrutinerna. Det uppsatta målet om 21 dagar behöver därför framöver anpassas till de tider och rutiner som bättre motsvarar de verkliga omständigheterna. Inom område 403 överklagade kommunala beslut PBL Detaljplaner uppnår Länsstyrelsen de uppsatta målen. Handläggningen av överklagade detaljplaner har prioriterats under året. Vad gäller område 403 överklagade kommunala beslut PBL Bygglov har även dessa ärenden prioriterats. Utfallet har dock påverkats av att balanser avarbetats och viss personalomsättning. Noterbart är att mediantiden för 403-ärenden minskat under 2013 jämfört med tidigare år. Inom område 431, Fornminnen ansökan om tillstånd till ingrepp i fast fornlämning ligger vi något under uppsatt mål men det föranleder i dagsläget inga åtgärder då målet ev. är för lågt satt och vi har inget nationellt mål att jämföra med. För avverkningsärendena uppnår vi de uppsatta målen med marginal. Mediantiden för handläggningen av avverkningsärenden har dessutom ytterligare minskat jämfört med tidigare år. Inom område 433, Kyrkliga kulturminnen - ansökan om tillstånd ligger vi något under uppsatt mål. Mediantiden för att handlägga kyrkoärenden är dock endast 10 dagar. I flera fall där vi inte nått uppsatt mål beror det på att vi inväntat kompletteringar i ärendena, vilket gör att vi kommer att se över rutinerna för avslut i dessa ärenden. Inom område 505 överklagade kommunala beslut enligt miljöbalken har arbetet påverkats av den prioritering av 403-ärenden som gjorts under året. Trots detta har balanser avarbetats under året som påverkat handläggningstiden. Riktad tillsyn inom en kommun i Norrbotten har genererat ett 40-tal ärenden vilket även påverkat handläggningstiden. Noterbart är vidare att de målsatta handläggningstiderna för 505-ärenden varierar mellan länsstyrelserna. Inom område 602, Stöd till landsbygdsutveckling, har uppföljning skett vid ett flertal tillfällen under året gemensamt med alla andra länsstyrelser och Jordbruksverket inom ramen för Jordbruksverkets styrnings- och uppföljningssystem, SUSS-LB. Vad gäller företagsstöd och projektstöd är måluppfyllelsen för ansökan om stöd något lägre än tidigare år vilket beror på att ansökningar om stöd har hanterats i beslutsomgångar, i stället för löpande hantering, under hela året. Anledningen är dels att kunna välja ut de absolut högst prioriterade ansökningarna då medelsbrist uppstod mot slutet av programperioden, dels för att anpassa till datum för medelsavrop från Jordbruksverket. Programmet stängdes för nya ansökningar på nationell nivå under september Förberedelsearbetet med det kommande landsbygdsprogrammet har påverkat handläggningstiderna för både ansökan om stöd och ansökan om utbetalning negativt eftersom handläggarresurser har avsatts för programarbetet. Inom område 606 har målet för handläggningstiden inte uppnåtts på grund av att tillgängliga resurser har minskat under året samt att detta arbete utförs i konkurrens om resurser med övrigt arbete inom område 60* bland annat. Inom område 535 (anmälan vattenärenden) har ett ökat inflöde av ärenden och personalomsättning samt vakanser gett upphov till ett dåligt utfall. Inom område 555 anmälan om ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, har gruvnäringens expension samt resursbrist gett upphov till att målet inte uppnåtts. Inom område 566, anmälan om avfall och producentansvar, är målet en kort handläggningstid. Dröjsmål med kompletteringar från verksamhetsutövarna särskilt sommartid har medfört att vi inte nått målet. 160

162 Tabell I Länsstyrelsen i siffror Verksamhet Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) Medarbetare Årsarbetskrafter (st) 231,54 233,66 228,29 varav kvinnor 140,80 139,35 136,49 varav män 90,73 94,31 91,80 Total sjukfrånvaro (%) 2,1 2,4 2,0 varav kvinnor 2,8 2,9 2,2 varav män 0,9 1,7 1,5 Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) 6,6 10,5 18,0 Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 6,6 7,8 11,0 Ekonomi Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) 51,0 48,7 52,0 OH-kostnad av total kostnad (%) 24,19 21,90 23,08 Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) Intern representation (tkr) Extern representation (tkr)

163 Avgiftsbelagd verksamhet Belopp angivna i tkr Verksamhet 2013 intäkter Offentligrättslig verksamhet 2013 kostnader 2013 nettoutfall 2013 nettobudget 2013 ackumulerat utfall 2012 intäkter 2012 kostnader 2012 nettoutfall 2011 ackumulerat utfall Registreringsavgift för jaktområden Djur och lantbruk (avgift för extra kontroller m.m.) Delgivning Upplåtelseverksamhet på renbetesfjäll/ovan odlingsgräns Övrig offentligrättslig verksamhet Uppdragsverksamhet Resurssamordning Övrig uppdragsverksamhet Summa totalt fördelat på Summa offentligrättsligt Summa uppdragsverksamhet Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i regleringsbrevet. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer avgiftsbelagd verksamhet Under 2012 redovisades upplåtelseverksamheten som uppdragsverksamhet medan för 2013 redovisas dessa som offentligrättslig verksamhet. Svårigheter har identifierats vad gäller icke betalda fordringar gällande avgifter för extra offentlig kontroll, djur och lantbruk. Ökningen inom resurssamverkan består främst av ett Länsstyrelsegemensamt intranätsprojekt samt ett projekt avseende förvaltning inom kommunikations- och webbsamordning. Återbetalning avseende de Länsstyrelsegemensamma utvecklingsmedlen har gjorts med 2651 tkr till Länsstyrelsen i Västmanland som förvaltar dessa medel, vilka inte finns med i denna tabell. 162

164 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställningen är gjord enligt enl. 2 kap. 4 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Låneram i Riksgälden Beviljad Utnyttjad Räntekontokredit i Riksgälden Beviljad Utnyttjad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter som disponeras Budget Utfall Avgiftsintäkter som inte disponeras Budget Utfall Anslagskredit Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna mm ap 21 Beviljad Utnyttjad 437 Utgiftsområde 05 Internationell samverkan Barentssamarbete ap 4 Beviljad Utnyttjad Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Särskilda utgifter för forskningsändamål, EISCAT ap 9 Beviljad Utnyttjad Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder ap 21 Beviljad Utnyttjad

165 Anslagssparande Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna mm ap Regional tillväxt Utgiftsområde 05 Internationell samverkan Barentssamarbete ap Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Särskilda utgifter för forskningsändamål, EISCAT ap Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder ap Bemyndiganden Tilldelat Åtaganden Personal Antal årsarbetskrafter Medeltal anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med 1760 timmar (220 dagar x 8 timmar). Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid tre tidpunkter under året. Mätmetod finns dokumenterad. 164

166 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter i transfereringsverksamhet Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringar Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

167 Balansräkning TILLGÅNGAR (TKR) Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 0 0 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 0 0 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 0 0 Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Summa Finansiella anläggningstillgångar Summa 0 0 Utlåning Utlåning Summa Varulager m.m. Pågående arbeten Summa Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övr tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa Summa tillgångar

168 KAPITAL OCH SKULDER (TKR) Not Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Fonder Fonder Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Summa kapital och skulder

169 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag Årets tilldelning enligt regleringsbrev Ingående överföringsbelopp Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna mm.m ap Utgiftsområde 05 Internationell samverkan Samarbete inom Östersjöregionen, Barentssamarbete ap Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Särskilda utgifter för forskningsändamål, EISCAT ap Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder ap Summa Kommentarer till anslagsredovisningen avseende redovisning mot anslag Indraget belopp på anslaget Barentssamarbete inom utgiftsområde 5 samt anslaget EISCAT inom utgiftsomr 16 har betalats till RGK. Negativt utgående överföringsbelopp på anslaget Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 ligger inom beviljad anslagskredit som är på tkr. Uppföljning och uvärdering har nyttjas med tkr vilket ligger inom beviljat tkr. Utgifterna är avstämda mot intäkter av anslag. Redovisning mot inkomsttitel Belopp i tkr Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån Expeditions- och ansökningsavgifter Miljöskyddsavgifter :111 Avgit enligt stiftelseförordning tillsyn och prövningsavgift :211 Registerhållningsavgift och registreringsbevis, stiftelseförordning :311 Avgifter enligt avfallsförordningen :411 Övriga avgifter vid länsstyrelserna Sanktionsavgifter mm Övriga inkomster av statens verksamhet 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 9455 Lotteriavgifter Summa Redovisning av beställningsbemyndiganden Anslag Tilldelat Ingående åtaganden Utestående Utestående åtagandenas fördelning per år bemyndigande åtaganden ap 21 Regionala tillväxtåtgärder Kommentar I utestående antaganden ingår beslutslöften. I utestående åtagandenas fördelning per år ingår återföring på beslut och beslutslöften. För 2014 beräknas vara utbetalningar på "gamla" beslut och resten återföringar på beslut och beslutslöften. 168

170 Finansiella villkor Belopp i tkr Anslag/Benämning Villkor Belopp Utfall Länsstyrelserna m.m., Norrbottens län Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras, 3 % Kredit på räntekonto Låneram för anläggningstillgångar Delfinansiering av Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (SFS 2011: Samarbete inom Östersjöregionen, Barentssamarbete Anslagskredit Särskilda utgifter för forskningsändamål Regionala tillväxtåtgärder Anslagskredit 36 0 Anslagsbehållning som disponeras, 3 % Anslagskredit Uppföljning och utvärdering

171 Tilläggsupplysningar och noter Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyreningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Länsstyrelsen redovisning följer god redovisningssed en 6 förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske enligt anvisningar som framgår under rubriken Verksamhet i avsnittet Organisationsstyrning och bilaga 2 till regleringsbrevet. Anvisningarna utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 FÅB och i vissa fall undantag från 3 kap. 1 forordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdatum, det datum då löpande bokföring på räkenskapsåret avslutas, är den 3 januari De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av exelerator. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Periodavgränsningsposter Inkomna fakturor t.o.m. brytdag har bokförts. Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för periodavgränsningsposter har fastställts till 10 tkr. Löpande under året periodiseras förutbetalda kostnader såsom hyror m.m.för att kostnaden ska belasta rätt period. Skulder till personalen i form av kompledighet och semesterlöner redovisas månadsvis och regleras halvårsvis med värdeförändring till följd av ändrade löner m.m. Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och redovisas som oförbrukade bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits, periodiseras och redovisas som upplupna bidragsintäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. Stationära och bärbara persondatorer kostnadsförs direkt på grund av den tekniska utvecklingen och prisnivån samt för bärbara datorer då de utsätts för extra stort slitage. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas. Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3 år Materiella anläggningstillgångar: - Förbättringsutgift på annans fastighet - Maskiner, inventarier m.m. högst 7 år IT-utrustning 3 år Leasingavtal 3 år Bilar och transportmedel 4 år Maskiner 4 år Konst ingen avskrivning Övriga inventarier 5 år - Pågående nyanläggning ingen avskrivning Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Redovisning av lönegaranti sker i enlighet med Ekonomistyrningsverkets skrivelse den 6 december Lönegarantifordran värderegleras med en procentsats som framtagits genom att se på utbetalningar de senaste fyra åren. 170

172 Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Namn Ersättning kronor Andra uppdrag Landshövding Österberg, Sven-Erik Länsråd Antti, Johan Insynsråd Blombäck, Stina Stålnacke, Yvonne Bucht, Sven-Erik Riksbanksfullmäktige Arbetsgivarverket Längmanska företagarfonden Livsmedelsverket Sveriges Geologiska undersökningar Finsk-Svenska Gränsälvskommissionen Stiftelsen Norrbottens forskningsråd Stiftelsen Föremålsvården i Kiruna Luleå Energi AB Kalix Vindkraft AB Part AB LTU Holding AB Norrlandsfonden Luleå kommun AB Länstrafiken i Norrbotten AB Busstationsfastigheter i Norrbotten AB Bussgods i Norrbotten AB IT Norrbotten AB Luleå Näringsliv AB Valrossen AB Barents Hus AB HSB Norr ekonomisk förening Finlandsinstitutet ekonomiska förening Vonkavaara, Arnold Sundström, Alf Wikstedt, Nina Johansson, Johan Frohm, Linda Cartest i Arjeplog AB Länsförsäkringar Norrbotten Aktieinvest Fondkommission AB Almi Nord AB Hotell Valhall AB Sveriges Restaurang och hotellägare Kalixbo 171

173 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag Förvaltningsanslag Regionala tillväxtåtgärder Barentssamarbete Summa intäkter av anslag Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till 16 anslagsförordningen. Ökningen av förvaltningsanslaget med tkr består av ökning med tkr för övertagandet av verksamhet från Havs- och vattenmyndigheten, tkr för att snabba upp handläggningen av PBL ärenden, 700 tkr för handläggningen av MPD ärenden, 700 tkr till miljötillsyn, drygt 600 tkr för koncentration av viss verksamhet, 700 tkr för PLO uppräkningen samt tkr i anslag för att delfinansiera föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Offentligrättsliga avgifter Försäljning enligt 4 Avgiftsförordningen Intäkter av andra ersättningar Summa Varav intäkter av avgifter enligt 4 Avgiftsförordningen består av Intäkter uthyrning Intäkter utbildning/konferenser Intäkter konsultuppdrag Intäkter övriga 4 avgifter Den i separat tabell redovisad avgiftsbelagd verksamhet är inte jämförbar med denna not. Ökningen på tkr härrör sig till de Länsstyrelsegemensamma projekten där intranätsprojektet svarar för största delen. Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter varav Naturvårdsverket Tillväxtverket Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens jordbruksverk Statens energimyndighet Riksantikvarieämbetet Statens folkhälsoinstitut Länsstyrelsen i Uppsala län Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Kammarkollegiet Socialstyrelsen Länsstyrelsen i Hallands län Arbetsförmedlingen

174 Post- och telestyrelsen Trafikverket Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Örebro län Banverket Boverket Länsstyrelsen i Jönköpings län 0 11 Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västra Götalands län 0 2 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Norrbottens län 0 12 Regeringskansliet Sveriges lantbruksuniversitet Skogsstyrelsen Bidrag från övriga Summa De förändringar som är mellan åren avseende lämnade bidrag från Naturvårdsverket och Tillväxtverket beror på att upparbetad anläggning avseende Laponia, naturum har överförts till Naturvårdsverket samt att Tillväxtverket finansierat byggnaden med tkr mer än i fjol. Under 2012 flyttades intäkter på tkr gällande upplåtelseverksamheten från oförbrukade bidrag till kapitalförändringen vilket påverkat bidrag från övriga. Även Laponias upparbetade kostnader under 2013 påverkar de övriga finansiärerna. Not 4 Finansiella intäkter Räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella intäkter Summa Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga kostnader för personal Summa Löner arvoden och semesterlöneskuld har ökat vilket även påverkar de sociala avgifterna. Under året har pensionsavsättningar gjorts med 980 tkr. Medarbetarna har erbjudits hälsoundersökning, vilket medfört en ökning på 200 tkr. Kursavgifterna har ökat med 900 tkr då speciella utbildningsinsatser gjorts inom områdena krissamtal med barn, tillsynsutbildning, samtalsmetodik och processledarutbildning. 173

175 Not 6 Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader Resekostnader och annonsering har ökat med tkr, Länsstyrelsen gick in i gemensam telefoni under året vilket medfört ökade kostnader både i inköp av mobiltelefoner samt installationen av teletekniken.konsulttjänsterna har minskat med tkr. Laponia har ökat med 600 tkr, inköp bildspel. Bevakarstugorna och ledunderhåll har minskat med tkr. Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgälden Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 Uppbördsverksamhet Uppbördsverksamhet 0 0 Not 9 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Förvaltningsanslag Regionala tillväxtåtgärder Barentssamarbete Särskilda utg forskning, EISCAT Summa Länsstyrelsen delfinansierar föreningen Laponiatjuottjudus med tkr samt har delfinansierat en informationskampanj, Nordiskt forum med 75 tkr. Not 10 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Från myndighet Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Socialstyrelsen Fiskeriverket 0 0 Naturvårdsverket Statens jordbruksverk Statens folkhälsoinstitut Post- och telestyrelsen Regeringskansliet Statens energimyndighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillväxtverket Havs- och vattenmyndigheten Summa

176 Minskade medel från Kammarkollegiet beror på Lönegarantin. Under 2012 erhölls medel från Naturvårdsverket till Laponiatjuottjudus med tkr vilket de betalat direkt till föreningen i år. Från Naturvårdsverket har medel erhållits för arbete med förorenade områden med drygt tkr, till Nautanens gruvfält med tkr, Karlshäll-Notviken med tkr samt med tkr till världsarvet Laponia. Medel erhölls från Statens energimyndighet för arbetet med regional energi- och klimatstrategiskt arbete under 2012 vilket avslutats under Under 2012 erhölls tkr från Statens folkhälsoinstitut för arbete inom alkohol- och drogförebyggande insatser. Not 11 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Kommuner 6 87 Landsting 2 32 EU-finansiering Intereg IV A Nord Flerfinansierade projekt Omfördelning flerfinansierade projekt Statliga bolag Samefonden Älgvårdsfonden Bygdemedel Övriga periodiserade kostnader RTA Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Summa Återbetalning Lönegaranti rekonstruktion har erhållits främst från Northland Resourses. Not 12 Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringsändamål Ingående balans Årets förändring Utgående balans Uppdelat på Älgvårdsfonden Ingående balans Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Utgående balans Bygdemedel Ingående balans Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter i transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Utgående balans Utbetalningarna avseende bygdemel har under året ökat. Not 13 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Lämnade bidrag till internationella organisationer Lämnade bidrag till övriga, samt vissa förluster och periodiseringar Summa Lämnade bidrag

177 inom verksamhetsområden Ekonomiadministration Lönegaranti Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna arvsfonden m.m Jakt och viltvård Regionala program och strategier m.m Företagsstöd inom regional tillväxt Regional projektverksamhet EU:s strukturfonder Gränsregionalt samarbete Kommunikationsplanering Planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen och miljöbalken Allmänt och övergripande inom energi och klimat Strategiskt arbete, planer och stöd inom energi och klimat Fornminnes- och kulturlandskapsvård 0-10 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer -2-2 Riskhantering och säkerhet Allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd Miljömål Miljöövervakning Skydd av områden och arter (exkl. vattenskyddsområden och kulturreservat) Förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning av vattenverksamhet Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Efterbehandling av förorenade områden Restaurering av vatten som inte kalkas Allmänt och övergripande inom lantbruk och landsbygd Stöd till lantbruksutvecklingsåtgärder/bredband Allmänt och övergripande inom rennäring m.m Stöd inom rennäring Fjällförvaltning Anläggningar där staten har underhållsskyldighet Fiskerinäring m.m Stöd till fisket Fiskevård och fritidsfiske Allmänt och övergripande inom folkhälsa 0-53 Fördelning av statsbidrag inom folkhälsa/kvinnojourer Jämställdhetsfrågor Frågor inom mänskliga rättigheter Resurssamverkan Not 14 Årets kapitalförändring Verksamhetsutfall Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Anläggningstillgångar 0 0 Semesterlöne- och löneskuld Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 som finansieras av externa medel Övriga periodiserade kostnader RTA Summa verksamhetsutfall

178 Uppbörd Övriga periodiserade kostnader SCR 0 0 Transfereringar Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Övriga periodiserade kostnader SCR Summa Transfereringar Summa årets kapitalförändring Under 2012 överfördes upplåtelserna från oförbrukade bidrag till kapitalförändringen. Detta gav en positiv kapitalförändring på tkr. Under 2013 har periodiseringen av bidrag på scr minskat med 780 tkr. Verksamhetsutfallet är enligt resultaträkningen tkr, differensen mot ovanstående belopp beror på återbetaln av Länsstyrelsegemensamma utvecklingsmedel till Länsstyrelsen i Västmanland som är redovisade under kontoklass 7 men är verksamhetsrelaterade. 70 tkr avser ersättn för fisketillsyn och viltvårdsverksamhet som också redovisats under kontoklass 7 men är en verksamhetskostnad. 177

179 Noter till balansräkningen Not 15 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets försäljning, utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar 0-27 Årets försäljning, utrangering 0 0 Utgående avskrivningar Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar 0 0 Not 16 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer mm. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde varav innehav enligt finansiellt leasingavtal 0 0 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar varav innehav enligt finansiellt leasingavtal 0 0 Bokfört värde Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde 0 0 Årets anskaffning Utgående anskaffningsvärde Bokfört värde Bokfört värde materiella anläggningstillgångar

180 Med anledning av övergång till gemensam telefoni och att endast mobila handenheter används inom myndigheten så har det varit nödvändigt att investera i ett mobilt förstärkningsnät för att uppnå bättre täckning. Personalmatsalen har byggts om, ett sammanträdesrum har flyttats, till dessa har även nya möbler köpts in. En bil för bland annat fisketillsyn, ett antal nya snöskotrar samt släpvagnar har köpts in under året. Pågående nyanläggning är utställningen i Laponia, naturum. Not 17 Utlåning Investeringsstöd Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning Årets nedskrivning, utlåning 0 0 Värdereglering, utlåning 0 0 Utgående balans Investeringsstöd 0 19 LUR-lån (lån med uppskjuten ränta) Ingående balans, utlåning 9 12 Årets amortering, utlåning -9-3 Värdereglering, utlåning 0 0 Utgående balans LUR-lån 0 9 Räntestöd Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning -4-2 Värdereglering, utlåning 0 0 Utgående balans Räntestöd Särskilt skuldtyngda jordbrukare Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning 29 0 Värdereglering, utlåning Utgående balans Särskilt skuldtyngda jordbrukare 0 0 Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning Värdereglering, utlåning Nedskrivning, utlåning Utgående balans Särskilt skuldtyngda jordbrukare Summa utlåning Statens Jordbruksverk har inte fattat några beslut om nedskrivning av lån till särskilt skuldtyngda jordbrukare. Not 18 Varulager m.m Pågående arbeten Avser uppbokning av kostnader som hänför sig till investeringskostnader för Laponia naturum, löpande under året överförs dessa till Naturvårdsverket som kommer att äga anläggningen. 179

181 Not 19 Fordringar hos andra myndigheter Diverse fordringar andra myndigheter Mervärdesskatt Summa Minskningen av diverse fordringar andra myndigheter består till största delen av fordringar Kammarkollegiet tkr med anledning av lönegarantin. Deltagandet i LstEA s support har upphört samt att under året har fakturering mot Naturvårdsverket minskat. Not 20 Övriga fordringar Lönegarantifordringar Övriga fordringar Summa Not 21 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter varav Kammarkollegiet 0 0 Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Jönköpings län 0 0 Länsstyrelsen i Örebro län 0 0 Länsstyrelsen i Västerbottens län 25 0 Länsstyrelsen i Hallands län 0 0 Arbetsförmedlingen 0 14 Fiskeriverket 0 0 Naturvårdsverket Sveriges lantbruksuniversitet 0 0 Boverket 4 4 Statens jordbruksverk Statens folkhälsoinstitut 0 20 Post- och telestyrelsen 0 99 Sametinget 0 0 Regeringskansliet 0 0 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillväxtverket Havs- och vattenmyndigheten Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Totala upplupna bidragsintäkter

182 Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Minskningen består i huvudsak av bidrag från Naturvårdsverket avseende "Skötsel av skyddade områden". Not 22 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 0 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) 0 0 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-) Saldo Belopp under utredning 0 0 Övriga fordringar på statens centralkonto Summa utgående balans avräkning med statsverket Not 23 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Räntekonto i Riksgälden Not 24 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgälden Deponeringar

183 Not 25 Statskapital Ingående balans Årets förändring Summa varav Investeringsstöd (4136) 0 19 LUR-lån (4137) 0-14 Fiskerilån 0 47 Räntestöd V-lån, särskilt skuldtyngda jordbrukare VE-lån särskilt skuldtyngda jordbrukare Villkorade LUR-lån Not 26 Balanserad kapitalförändring Balanserad kapitalförändring varav Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Anläggningstillgångar 0 0 Semesterlöne- och löneskuld Övriga periodiserade kostnader RTA Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Övriga periodiserade kostnader SCR Kapitalförändring enligt resultaträkningen varav Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Anläggningstillgångar 0 0 Semesterlöne- och löneskuld Övriga periodiserade kostnader RTA Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Övriga periodiserade kostnader SCR Summa kapitalförändring varav Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Anläggningstillgångar 0 0 Semesterlöne- och löneskuld Övriga periodiserade kostnader RTA Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Övriga periodiserade kostnader SCR Not 27 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättningar Årets pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Under året har avsättningar gjorts med totalt tkr, detta för att möjliggöra delpension för fem personer 182

184 Not 28 Övriga avsättningar Kompetensväxlingsåtgärder Årets förändring -2-3 Utgående balans 0 0 Omstruktureringsåtgärder Årets förändring Utgående balans Summa övriga avsättningar Årets förändring har gått till att finansiera deltidspensioner Not 29 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram Årets upptagna lån finansierar till största del inköp av ett antal snöskotrar och släpvagnar. Not 30 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad kreditram Not 31 Övriga skulder Personalens källskatt Övriga skulder - utomstatliga Skulder, finansiell leasing - utomstatliga 0 0 Summa Förändringen i övriga skulder består främst av minskad prel skatt Lönegarantin med tkr, en ökning av upplåtelseverksamheten med tkr samt utbetalning av EU medel avseende Interreg IV A Nord med tkr. Not 32 Depositioner Depositioner Not 33 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna löner, arvoden inkl social avg Upplupna semesterlöner inkl social avg Upplupna räntor 0 0 Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader

185 Övriga upplupna kostnader avser periodiserade investeringsstöd med tkr, kostnader Laponia byggnationen från Nåiden med tkr samt tkr avseende åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador. Oförbrukade bidrag från annan myndighet varav Naturvårdsverket Tillväxtverket Havs- och vattenmyndigheten Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Örebro län Riksantikvarieämbetet Statens folkhälsoinstitut Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kammarkollegiet Länsstyrelsen i Uppsala län Socialstyrelsen Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Östergötlands län Boverket Länsstyrelsen i Kronobergs län Luleå tekniska universitet 50 0 Skogsstyrelsen 46 0 Banverket Länsstyrelsen i Jönköpings län Sveriges lantbruksuniversitet 0-2 Länsstyrelsen i Hallands län Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: - Inom 3 månader månader till 1 år år till 3 år Överstigande 3 år Oförbrukade bidrag från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Summa oförbrukade bidrag miljoner kronor kommer sannolikt att återbetalas under 2014 till Naturvårdsverket gällande medel som erhållits för Nautanens gruvfält. Under året avslutas Naturumbyggnationen och medel som ska täcka anläggningens avskrivningskostnader överförs till Naturvårdsverket. Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga 0 0 Övriga förutbetalda intäkter, utomstatliga Summa förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter består av periodisering Sociala fonden Mål 1 NN med tkr samt det Länsstyrelsegemensamma intranätsprojektet och förvaltningen av kommunikations- och webbsamordning med tkr. Summa periodavgränsningsposter

186 Landshövdingens underskrift av årsredovisningen 2013 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Luleå den 17 februari 2014 Sven-Erik Österberg Landshövding Länsstyrelsen i Norrbottens län 185

187