Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?



Relevanta dokument
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Pågående forskning om matstrupscancer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Del 3_7 sidor_11 poäng

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Svenska palliativregistret (2009)

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Registerbaserade PROM-studier

Gastrointestinal cancer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Resultatrapport RMPG-urologi

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Uppföljning och tillsyn av vårdgaranti i Finland

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

% Totalt (kg) Fetma >

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

HCC-övervakning (surveillance)

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen

Utvärdering av Lindgården.

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Palliativ vård vid olika diagnoser

NLL Kost till inneliggande patienter

Delområden av en offentlig sammanfattning

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Övertagande av patient från annan enhet

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014

Fysioterapeutens viktiga roll

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Psykosociala behov och åtgärder

våra första operationer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Fotodynamisk behandling med dagsljus

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Vad beror skillnaden på?

PREVENTION AV GINGIVIT

Övertagande av patient från annan enhet

Standardiserat vårdförlopp

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Del 3_9 sidor_12 poäng

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens

Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013

Quality of life after esophageal cancer surgery

Vårdkedja för patienter med cancer i matstrupen

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Vårdgarantins effekter en första rapportering

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Depression hos äldre i Primärvården

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Transkript:

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi

Upplägg Sjukdomen Genomförd forskning inom området Riskfaktorer Minimalinvasiv kirurgi Livskvalitet på kort och lång sikt Prognostisk faktor Psykologiska aspekter Viktutveckling Kliniska implikationer och framtidsperspektiv

Matstrupscancer 8:e vanligast i världen 6:e vanligaste cancermortalitet Två histologiska huvudtyper Adenocarcinom Skivepitelcancer 600 nya fall/år (inkl kardia) Dålig prognos Sena symtom Total 5-årsöverlevnad <15 % Copyright Lagergren

Matstrupscancer forts. Neoadjuvant terapi Extensiv kirurgi 1/4 Buk, thorax (hals) Ersättningsorgan 50 % komplikationer 30 % 5-årsöverlevnad Lång återhämtningstid Nedsatt livskvalitet Malnutrition

Vad ökar risken för nedsatt livskvalitet efter operation? Patient- och tumörkaraktäristika Komorbiditet (ja) Histologi (Skivepitelcancer) Tumörstadium (III+IV) Tumörlokalisation (proximal) Odds ratios mellan 2 till 4 Ingen ökad risk när det gäller ålder, kön eller övervikt. (Djärv T et al, J Clin Oncol 2009)

Vad ökar risken för nedsatt livskvalitet efter operation? forts. Neoadjuvant terapi Negativ påverkan under behandling God effekt på dysfagi Återhämtning innan kirurgi Ingen skillnad efter kirurgi (Cools-Lartigue J et al 2014 Ann Surg Oncol) (Blazeby JM et al Cancer 2005, Reynolds JV et al. BJS 2006, van Meerten et al. Int J Radiation Oncology Biol Phys 2008, Safiddine N et al J Thorac Cardiovasc Surg 2009, Scarpa et al J Gastrointest Surg 2013, Hauser C et al. Dis Esophagus 2014) Ökad risk för malnutrition (Martin L et al. Br J Surg 2008) Avsaknad av randomiserade studier!

Vad ökar risken för nedsatt livskvalitet efter operation? forts. Kirurgiska faktorer Negativ påverkan Kirurgin i sig Komplikationer Kort & lång sikt Andnöd, fatigue, ätsvårigheter, sömnproblem, reflux Mer extensiv kirurgi ger inte sämre livskvalitet (Derogar et al J Clin Oncol 2012, Rutegård M et al. ASO 2008, Rutegård M et al. BJS 2008, Viklund P et al, WJS 2005)

Minimalinvasiv kirurgi Tidigare /bättre återhämtning MEN: Tidigt upptäckta tumörer och HGD patienter var inkluderade Allmänna instrument användes (SF 36) Kort uppföljning 6 veckor Endast ett fåtal aspekter presenteras Inga skillnader MEN: Retrospektiv studie (Luketich JD et al. Ann Surg 2003) (Biere SS et al. Lancet 2012) (Sundaram A et al Surg Endosc 2012) Brist på randomiserade kliniska studier på patientrapporterade mått!

Livskvalitet på kort sikt Avsevärt påverkad livskvalitet under första året efter operation 2 månader efter operationen är värst Fatigue, aptitlöshet, diarré, andnöd, ätsvårigheter, hosta, reflux, och odynofagi (Viklund P et al. Eur J Cancer 2006, Malmström M et al. Eur J Oncol Nurs. 2013, Malmström M et al. Int J Nurs Stud 2013)

Livskvalitet hos långtidsöverlevande Patienter som förbättras eller är stabila rapporterar livskvalitet för de flesta aspekter vid 5 år som är jämförbart med bakgrundspopulationen. Kvarstående problem med t ex trötthet, aptitlöshet, diarré, ätsvårigheter, smärta och reflux Patienter som försämras med tiden rapporterar kliniskt och statistiskt signifikant betydligt sämre för alla funktioner (range -23 to -45) och symtom (range 25 to 59) (Derogar M et al. J Clin Oncol 2012)

Livskvalitet hos långtidsöverlevande forts. Livskvalitet 5 år efter operationen jämfört med en bakgrundsbefolkning Fysisk funktion Svårt att äta Proxy baseline *Justerat för ålder, kön och komorbiditet. Baserat på 117 patienter och 4910 individer i bakgrundsbefolkningen (Derogar M et al. J Clin Oncol 2012)

Kan mått på livskvalitet förutspå prognos? Mått innan operation Symtom som indikerar försämrad överlevnad Trötthet/utmattning Aptitlöshet Andnöd Smärta Funktioner som indikerar förbättrad överlevnad Bra fysisk funktion Bra arbete/hobby funktion Bra allmän livskvalitet Blazeby JM et al, Gut 2001 Chau I et al J Clin Oncol 2004 Blazeby JM et al, BJS 2005 McKernan M et al BJC 2008 Quinten C et al Lancet Oncol 2009 Djärv T et al J Clin Oncol 2010 van Heijl M et al Ann Surg Oncol 2010

Kan mått på livskvalitet förutspå prognos? Fatigue Smärta Sömn Andnöd (30 %) Symtomkluster 6 månader postoperativt A) Fatigue / smärta B) Reflux / hosta HR 1,43 Reflux Hosta Torr mun Smak (27 %) Ätsvårigheter Aptitlöshet Dysfagi Illamående/ kräkning (28 %) C) Ätsvårigheter HR 1,41 (Wikman A et al. Cancer 2014)

Psykologiska aspekter Ökad risk för självmord första 12 veckorna (Fang et al. N Eng J Med 2012) 3-4 % utvecklar psykiatriska sjukdomar efter diagnos 32 % får psykotropiska läkemedel utskrivet efter diagnos Relation till en sämre överlevnad Emotionell funktion förbättras över tid är det så? Uppdelning av skalans 4 frågor vid 6 månader (5 år) 49 % spänd (39) 61 % oroad (49) 62 % irritation (45) 63 % nedstämd (52) (Wikman et al. J Clin Oncol 2015) (Hellstadius et al. Psycho Oncol 2015)

Viktförlust efter matstrupscancerkirurgi 64 % av patienterna förlorar minst 10 % av sin vikt fram till 6 månader efter operation 20 % av patienterna förlorar minst 20 %! Smärta vid måltid Aptitlöshet Ätsvårigheter Fortsätter även på lång sikt Riskfaktorer: Kvinnligt kön (6m) OR 2,1 Neoadjuvant terapi (6m) OR 2,4 Högt BMI >25 (6m+3+5y) OR 4,9 OR 4,6 OR 3,2 (Martin L et al, BJS 2007, 2008 and 2009, Martin L et al. Ann Surg Oncol 2014)

Kliniska implikationer och framtidsperspektiv Viktigt att tidigt identifiera försämring Intensifierad och individanpassad uppföljning Ta ett bredare grepp i forskningen om patientrapporterade mått Interventionsstudier? En kontinuerlig kontakt (sjuksköterska) Livskvalitetsmått ett hjälpmedel vid behandlingsbeslut och uppföljning Använda patientrapporterade mått i patientmötet Psykologiskt stöd bör erbjudas Tidig dietistkontakt och kontinuerlig uppföljning lång tid efter operation är av stor VIKT Familjeperspektiv

Tack pernilla.lagergren@ki.se