FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR)

Hälsa och samhälle FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I YSTAD-ÖSTERLENS SJUKVÅRDSDISTRIKT JOHANNA WENDELO Examensarbete i Folkhälsovetenskap Malmö högskola 61-80 p Hälsa och samhälle Folkhälsovetenskapliga programmet 205 06 Malmö Maj 2007 e-post: postmasterhs.mah.se

FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I YSTAD-ÖSTERLENS SJUKVÅRDSDISTRIKT JOHANNA WENDELO Wendelo, J. Fysisk aktivitet på recept (FaR). En kvalitativ intervjustudie om fysisk aktivitet på recept i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt. Magisteruppsats i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2007. Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaRdeltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Det som bland annat framkom i resultatet var att det sociala stödet från familj, FaR-gruppen och receptutskrivaren har stor betydelse för att deltagaren ska fullfölja receptperioden. Det sociala stödet är också viktigt för att personen ska fortsätta vara fysisk aktiv efter receptets slut, vilket är FaR-verksamhetens syfte. Annat som kom fram i studien var att deltagarna har fått större förståelse kring den fysiska aktivitetens effekter, fått ökad livskvalitet och att uppföljning av deltagarens resultat är av vikt. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet på recept (FaR), KASAM känsla av sammanhang, motivation, socialt stöd

EXERCISE ON PRESCRIPTION A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY ABOUT EXERCISE ON PRESCRIPTION IN YSTAD- ÖSTERLENS HEALTH DISTRICT JOHANNA WENDELO Wendelo, J. Exercise on prescription. A qualitative interview study about exercise on prescription in Ystad-Österlens Health District. Master essay in Public Health, 10 ECTS credits. Malmö University: Health and Society, institution of Public Health, 2007. Physical activity is an essential part making us feeling well specially in the modern society of sedentary. Inactivity is a huge problem in public health care today. It causes an amount of well known lifestyle afflictions. The Swedish policy since 2003 concerning public healthcare emanates from eleven different targets focusing the factors in society which have an influence on public health. The necessity of increasing physical activity for the whole population is the ninth. Exercise on prescription (EoP) is one of the steps taken to reach the goal of increasing physical activity in Sweden.The purpose of this research is to examine the effects of and the underlying causes why some participants in EoP fulfil or discontinue their period of prescription and why some participants continue their activities and some of them do not after the period of prescription. The examination was implemented by qualitative interviews. The result showed among other things that social support from family, other members of the EoPgroup and the executer of the prescription is of great significance if the participant will carry out the prescription. The social support is also of most importance if the EoP-participant is going to continue being physical active after the prescription period which is the purpose of the EoP-activity. Other results of the study were that the participants achieved more understanding about the effects of physical activity and they reached a higher level of life quality. Further more the follow-up from the prescription executer is of great importance. Keywords: Physical activity, exercise on prescription (EoP), Sense of Coherence (SOC), motivation, social support

Förord Jag vill börja med att tacka de personer som tog sig tid att kontakta mig för att medverka i denna studie och som så öppet pratade om sina erfarenheter och upplevelser. Utan er hade det inte blivit någon uppsats! Jag skulle också vilja tacka min handledare Ellis Janzon som förutom kloka råd och hjälp också givit mig den uppmuntran som jag behövt då det känts tungt under uppsatsens gång. Sist med inte minst skulle jag vilja tacka alla er andra som hjälpt och stöttat mig i denna process, ingen nämnd ingen glömd. Maj 2007 Johanna Wendelo

INNEHÅLL Abstract Förord INLEDNING 1 BAKGRUND 2 Fysisk aktivitet 2 Definition av fysisk aktivitet 3 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 3 Motion 3 Vardagsmotion 4 Folkhälsomål nummer nio 4 Aktuell forskning kring fysisk aktivitet 4 Metoder 4 Barndomen 5 Hinder 6 Fysisk aktivitet på recept (FaR) 7 Bakgrund kring FaR 7 Vad är FaR? 7 Idrottens roll i FaR-verksamheten 8 FYSS - Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling 9 FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt 9 Bakgrund kring FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt 11 Deltagare 11 Tidigare forskning kring FaR 11 Nationellt 11 Internationellt 12 Motivation 12 Socialt stöd 13 Teoripresentation 13 Aaron Antonovsky och KASAM - känsla av sammanhang 13 Uppsatsens värde 14 Definitioner 14 Syfte 15 Frågeställningar 15 METOD 15 Avgränsningar 15 Kvalitativ metod 15 Intervju som datainsamlingsmetod 16 Urval 16 Tillvägagångssätt 17 Litteratursökning 18 Analysmetod 19 Etiska överväganden 19

METODDISKUSSION 20 Validitet, reliabilitet och förförståelse 21 RESULTAT 22 Resultatsammanfattning 22 Allmänt kring FaR-deltagarna 23 Åsikter kring FaR-verksamheten 23 Upplevda resultat 24 Upplevd fysisk hälsa och upplevd rörelseglädje 25 Upplevd livsglädje och välbefinnande 25 Socialt stöd 26 Familjen 26 FaR-gruppen 26 Motivation 27 Varför hoppade vissa av? 27 Varför fullföljde vissa receptperioden? 27 Varför har vissa inte fortsatt/fortsatt att vara fysiskt aktiva efter FaR? 28 RESULTATDISKUSSION 29 Socialt stöd 29 Motivation 30 Den sociala kontakten 32 Hinder 33 FaR-verksamheten 34 Aktiviteterna 34 Verksamheten 34 KONKLUSION 35 REFERENSER 37 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

INLEDNING Under den praktik på tio veckor hösten 2006 som ingick i min utbildning arbetade jag på Skåneidrotten i Malmö. Praktiken gav mig stor insikt om fysisk aktivitet på recept, då min handledare var projektledare för FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt. Jag fick under praktiken se alla komponenter av denna verksamhet; alltifrån att träffa den verksamhetsgrupp som finns till att möta de faktiska deltagarna under ett av deras spinningpass. Innan praktiken visste jag inte så mycket om FaR-verksamheten men nu efter intresserar den mig mycket. Under min praktikperiod fick jag även träffa några före detta FaR-deltagare och höra deras historia om hur de hade fått ett friskare och mer hälsosamt liv med hjälp av FaR, vilket var mycket positivt. Men hur resonerar de som endast kommer till ett träningspass eller de som fullföljer hela sin receptperiod men som sedan inte fortsätter med att motionera, vilket faktiskt är syftet med verksamheten? Det är kanske dessa människor som är mest intressanta att höra. Hur har de upplevt FaR-verksamheten och vad är det som gör att vissa människor orkar ta tag i sitt liv och göra en livsstilsförändring och att andra inte gör det? Studier inom detta område är något som efterfrågas av Sørensen m fl (2006). Författarna menar i sin artikel att det finns för lite vetskap om hur avhoppare och de som inte tar till sig FaR-aktiviteterna, trots att de är en riskgrupp, resonerar (a a). Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Vårt alltmer stillasittande liv är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Därför tycker jag att det är intressant att undersöka verksamheten kring fysisk aktivitet på recept som är en relativt ny åtgärd inom sjukvården i Sverige. Idén till uppsatsen kom då min handledare under praktiken berättade att det var aktuellt för henne att göra en utvärdering av den FaR-verksamhet som hon är projektledare för. Det beslöts då att det skulle vara intressant för både verksamheten och mig att göra en intervjustudie, då det även ska göras en enkätstudie. Syftet med intervjustudien skulle då vara att intervjua deltagarna om deras upplevelser kring FaR, för att få en djupare inblick i de tankar och funderingar de har kring fysisk aktivitet och hälsa. Då jag endast har fokuserat på 1

deltagarnas upplevelser av FaR i uppsatsen kommer jag inte att redovisa några uppmätta medicinska resultat. BAKGRUND Bakgrunden beskriver fysisk aktivitet, fysisk aktivitet på recept och FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt. I avsnittet kommer även att presenteras en del vad den aktuella forskningen säger kring ämnet, tidigare forskning, motivation, socialt stöd, uppsatsens värde och definitioner. Slutligen presenteras studiens syfte och de frågställningar som har satts upp för att svara på detta. Fysisk aktivitet Den moderna människans alla vävnader och kroppsmassa ser i stort sett likadana ut som våra förfäders. Människokroppen är byggd för rörelse och kroppen, men också själen, mår bra av fysisk aktivitet (FYSS, 2003). Människors livsstil är idag mer stillasittande än den var tidigare genom att bland annat individers arbetsuppgifter har ersatts av maskiner och att den tekniska utvecklingen går framåt. Trots att denna samhällsutveckling är positiv i många avseenden, så som ökad medellivslängd, innebär den samtidigt att det aldrig tidigare funnits så låga krav på fysisk aktivitet för överlevnad som det gör nu (www.fhi.se). På grund av att samhället ställer allt lägre krav på fysisk aktivitet är det av stor vikt att vi tar ett större individuellt ansvar och särskilda initiativ för att på fritiden upprätthålla en viss fysisk aktivitet (Kallings & Leijon, 2003). Fysisk aktivitet har stor påverkan på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar i vårt samhälle. Exempel på dessa sjukdomar är diabetes typ-2, fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Justerat för ålder, rökning och alkohol har en tränad överviktig man endast hälften så stor risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom eller dö en för tidig död jämfört med en otränad man med normalt (19-25) BMI (Leijon, 2005). Enligt WHO är dålig kosthållning och brist på fysisk aktivitet den största orsaken till sjukdom i EU-länderna (Kallings & Leijon, 2003). 2

Bibehållen fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att en människa kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Fysisk aktivitet är idag en av de bästa icke-farmakologiska behandlingsformerna för ett brett spektra av sjukdomar (www.fhi.se). De största hälsovinsterna i samhället sett ur ett folkhälsoperspektiv får man då de mest inaktiva individerna blir mer aktiva (Kallings & Leijon, 2003). Den nationella rekommendationen kring fysisk aktivitet lyder Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad (www.fhi.se). Definition av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning (www.fhi.se). Hälsofrämjande fysisk aktivitet Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan utan att åstadkomma någon skada eller utgöra en risk för individen. Det minimum som finns dokumenterat för att uppnå hälsovinster är att man dagligen utför aktivteter med måttlig eller hög intensitet genom att förbruka 150 kcal (kalorier) per dag eller 1000 kcal i veckan. Tiden för att förbruka 150 kcal per dag beror helt på aktivitetens intensitet. Individen kan förbruka 1000 kcal i veckan genom att promenera under 30 minuter per dag eller att utföra en mer intensiv aktivitet tre gånger i veckan under 30 minuter (Elinder & Faskunger, 2006). Det finns tre viktiga faktorer som avgör hur effektiv en fysisk aktivitet är. Dessa är frekvens (hur ofta utförs träningen), duration (hur länge passet pågår) och intensiteten (hur hårt/intensivt passet är). Det är dessa tre som bestämmer hur hög den sammantagna träningsdosen är. Ju högre dos desto högre effekt, även lägre doser har en effekt, men i en lägre utsträckning (FYSS, 2003). Motion Motion är en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet vars syfte är att förbättra eller upprätthålla en eller flera komponenter av fysisk kondition så som muskelsammansättning, kondition/syreupptagningsförmåga, balans och rörlighet. Motionsaktiviteter innebär oftast att personen har bytt om till någon typ av träningskläder (Elinder & Faskunger, 2006). 3

Vardagsmotion Vardagsmotion kallas även i folkmun för smygmotion. Detta begrepp infattar sådana aktivteter som man vanligtvis gör i vardagen och ofta inte räknar som motion. Det kan vara aktiviteter som att cykla till jobbet, klippa gräset, städa, gå i trappor eller påta i trädgården. Det som skiljer vardagsmotionen från strukturerade motionspass är intensiteten, men det är vetenskapligt bevisat att vardagsmotion är lika effektiv ur hälsosynpunkt som strukturerad motion. Vardagsmotion handlar till största delen om att minska stillasittandet. Det finns få människor som inte dagligen kan ägna sig åt denna motionsform (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Folkhälsomål nummer nio Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet mer fysisk aktivitet under fritiden att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion Fysisk aktivitet på recept är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål (www.fhi.se). Aktuell forskning kring fysisk aktivitet Nedan följer ett axplock av vad den aktuella forskningen kring fysisk aktivitet säger. Det börjar med metoder sedan presenteras betydelsen av att vara fysisk aktiv under barndomen och slutligen vad det kan finnas för hinder till att vara fysisk aktiv. Metoder Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i Metoder för att främja fysisk aktivitet, en systematisk litteratursökning gjort en genomgång av den vetenskapliga litteratur som finns angående metoder för att främja fysisk aktivitet. De slutsatser de kom fram till efter denna genomgång var att rådgivning i klinisk vardagsmiljö har medfört en ökad fysisk 4

aktivitetsnivå på 12-50 % och det har även lett till en ökad fysisk aktivitet efter sex månader. Effekten blir 15-50 % högre om man kompletterar rådgivningen med till exempel recept på fysisk aktivitet, motionsdagbok, målsättningsdiskussion, stegräknare eller liknande. Fysisk träning i grupp är också något som visade sig vara effektivt. Träning som inte innebär att personen måste söka upp en träningslokal kan leda till en mer varaktig ökning i den totala ökningen av fysisk aktivitet (SBU, Rapport 181, 2006). En aspekt som man måste ta hänsyn till när man planerar för vilka metoder som ska användas för att få människor mer fysisk aktiva belyses i en artikel av Chinn m fl (2005). De rapporterar att det är känt, att attityder till en hälsosam livsstil och därmed också regelbunden fysisk aktivitet skiljer sig mellan olika sociala grupper. Detta är av vikt att ha i åtanke när man planerar olika metoder och strategier för att öka den fysiska aktiviteten. Likaså att olika grupper av människor kan ha olika motivationsfaktorer och hinder för att börja vara mer fysiskt aktiva (a a). Barndomen Då fysisk aktivitet grundläggs redan i barndomen är det viktigt att barn får uppmuntran till att röra på sig. Russell m fl (1995) menar i sin artikel att skolan har en central roll i detta arbete. De anser att skolan ska ge barnen lärdom om fysisk aktivitet genom olika program. Skolan ska delge barnen olika roliga och underhållande erfarenheter av fysisk aktivitet, så att deras självkänsla kring fenomenet ökar. Skolan ska också ge dem möjligheten att utöva en betydande del av den fysiska aktiviteten och lära ut hur viktigt fysisk aktivitet är hela livet. En annan väsentlig aspekt som författarna tar upp i artikeln är att föräldrarna har en betydelsefull roll genom att vara förebilder för sina barn vad det gäller fysisk aktivitet och att de ska stödja deras deltagande i fysiska aktiviteter (a a). Barns alltmer stillasittande livsstil är något som också Chakaravarty m fl (2002) tar upp i sin studie. I denna beskriver de att barn i dag är mer fysisk inaktiva än tidigare. De tar upp exempel så som att många barn tar bussen till skolan, att det inte har gymnastik under skoltid och att ett barn i genomsnitt tittar tre timmar på tv per dag. De kopplar den minskade fysiska aktiviteten med dubblingen av barnfetma under de senaste 20 åren. De refererar till en undersökning som visade att prevalensen av barnfetma var lägst hos de barn som tittade mindre än en timme på tv per dag och högst bland de barn som tittade mer än fyra timmar per dag. Tv-tittandet var också signifikant associerat med en högre risk för att drabbas av bland annat diabetes och högt kolesterolvärde. Författarna till artikeln menar likt Russel m fl (1995) 5

att barn växer in i en stillasittande livsstil och att vuxna måste uppmuntra barn till en aktiv livsstil så att det inte behöver ta tag i detta senare i livet (Chakaravarty m fl, 2002). Hinder Det finns en del aspekter som kan uppfattas som hinder när det kommer till att man ska börja bli mer fysiskt aktiv. Det största hindret för att utföra fysisk aktivitet är bristen på tid. Detta belyser Booth m fl (1997) i sin artikel. Även bristen på motivation till att motionera är ett stort hinder enligt dem. Andra orsaker, som kom fram i deras undersökning, till att man inte var fysisk aktiv var att personen föredrog att vila, inte hade någon att motionera med, att personen saknade uthållighet, saknade envishet för att motionera och brist på pengar. Bristen på tid och motivation är något som även Daskapan m fl (2006) tar upp i sin artikel som de största hindren till att inte utöva fysisk aktivitet. Booth m fl (1997) har i sin undersökning kommit fram till att det finns en del skillnader mellan olika åldersgrupper, vad det gäller hinder för fysisk aktivitet. De skriver i sin artikel att 45 % av de yngre hade svarat att de inte hade tid att träna medan det bara var 20 % av de äldre som svarat så. Det fanns också en skillnad vad det gäller motivationen. 35 % av medelålders kvinnor och män kände att de saknade motivation för att vara fysiskt aktiva medan det bara var 16 % av de äldre som resonerade på detta sätt. Gällande skador var det 20 % av de yngre som såg detta som ett hinder medan det var 40 % av de äldre som angav skador som ett stort hinder för dem (a a). I en studie av Schutzer och Gaves (2004) beskriver författarna likt Booth m fl (1997) att de största hindren för att vara fysiskt aktiv för den äldre befolkningen är sjukdom och smärta, i motsats till den yngre delen av befolkningen. De beskriver också att den fysiska miljön kan utgöra ett hinder för fysisk aktivitet. Miljöer med parker och trottoarer gör det lättare för folk att vara ute och röra på sig. Författarna menar att om äldre personer inte har nära till simhall, golfbana eller liknade så är de mindre fysiskt aktiva, avståndet spelar alltså roll. Det har också kommit fram i undersökningar att de personer som föredrar att promenera gör detta oftare om de bor i säkra miljöer (Schutzer och Gaves, 2004). Schutzer och Gaves (2004) belyser även hindret att de äldre inte har tillräckligt med kunskap om den fysiska aktivitetens effekt, detta på grund av att de vuxit upp i en tid då man inte i lika stor utsträckning värderade den positiva effekten av fysisk aktivitet som vi gör idag. De flesta 6

äldre menar att de redan får tillräckligt med fysisk aktivitet utifrån vardagens aktivteter skriver författarna (Schutzer & Gaves, 2004). Fysisk aktivitet på recept (FaR) I detta stycke presenteras bakgrunden till FaR och vad fysisk aktivitet på recept innebär. Bakgrund kring FaR Statens folkhälsoinstitut fick 1999 ett regeringsuppdrag att leda och tillsammans med andra organisationer och myndigheter genomföra ett fysiskt aktivitetsår. Detta resulterade i Sätt Sverige i rörelse, 2001 (Sätt Sverige i rörelse 2001). Som en del i Sätt Sverige i rörelse 2001 startade Statens folkhälsoinstitut ett nationellt pilotprojekt med syftet att utveckla och beskriva arbetsformer för att i ett förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept. Pilotstudien bestod av två delar. Den första delen inriktades mot att påbörja att hitta arbetsformer för arbetet med FaR. Denna första del pågick under ett år. Den andra delen inriktades på att följa upp patienter 12 månader efter det att de fått fysisk aktivitet på recept (FYSS, 2003). Vad är FaR? FaR innebär en för individen anpassad ordination på motsvarande sätt som traditionell behandling med medicin samt ger en samhällsstruktur som åsyftar att stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil (www.fhi.se). Tanken är att receptet ska ha en pedagogisk motiverande funktion på patienten för att stimulera till ökad fysisk aktivitet (Mellquist, 2006). Att personen får ett utskrivet recept från en läkare eller annan sjukvårdpersonal kan betyda att personen känner sig mer manad att bli fysiskt aktiv. Detta då man ofta lyssnar på läkarens rekommendationer och hyser större respekt för vad en läkare uppmanar en till att göra, än om någon privatperson skulle ge en samma rekommendation (Schutzer & Gaves, 2004). På individnivå handlar FaR inte enbart om att uppnå positiva medicinska effekter utan även om ett ökat självförtroende genom till exempel ömsesidig uppmuntran, stöd, möjligen nyfunna vänner och en bättre livskvalitet (Mellquist, 2006). 7

FaR används till såväl friska som sjuka personer, för att förebygga och behandla vissa sjukdomstillstånd. Målgrupperna som har nytta av att bli ordinerade FaR är Friska personer, då FaR ordineras i förebyggande syfte Individer med riskfaktorer så som övervikt/fetma, rökare eller ärftlighet för hjärtkärlsjukdom Individer med olika sjukdomar och då används FaR i behandlande syfte (www.fhi.se). Fysisk aktivitet på recept som metod är ett konkret sätt att arbeta preventivt där man på ett effektivt sätt når personer med en alltför stillasittande livsstil (Mellquist, 2006). Den som förskriver recept på fysisk aktivitet (läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal) ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälsostatus. Detta inkluderar även god kunskap om effekterna av fysisk aktivitet. Doseringen (intensitet, behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet ska vara individuellt anpassad efter patientens förmåga (a a). Det finns i dag ingen exakt arbetsmetod som kan kopieras och användas generellt i landet, utan FaR-verksamheten måste anpassas efter de lokala förutsättningarna (www.fhi.se). Många landsting har tagit politiska beslut, påbörjat utbildningar och format speciella avtal och överenskommelser för att bättre strukturera upp samarbetet mellan hälso- och sjukvården och föreningslivet. I ett utvecklingsarbete som fysisk aktivitet på recept är, är det av betydelse att skapa kanaler till andra aktörer utanför hälso- och sjukvården för att få ett rikt erfarenhetsoch kunskapsutbyte (Mellquist, 2006). Idrottens roll i FaR-verksamheten Föreningslivet har en stor förmåga att bidra till genomförandet av FaR-verksamheten tack vare sin förankring i samhället och sitt rika aktivitetsutbud. Idrottsrörelsen har idag 20 000 föreningar med mer än tre miljoner medlemmar och är en viktig komponent i arbetet med FaR (Faskunger m fl, 2007). Det behövs dock utbildning för att kunna ta hand om de nya motionärerna som kommer ut i föreningarna (Mellquist, 2006). För att detta ska ske på bästa sätt har SISU Idrottsutbildarna, med stöd av Statens folkhälsoinstitut arbetat fram en modell för utbildning av ledare som vill arbeta med FaR-grupper. Dessutom ger denna metodplan 8

förslag på inspirerande och faktaspäckade böcker för den som vill veta mer om området kring FaR (ww.fhi.se). FYSS - Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling FYSS är en informationskälla främst för personer som arbetar inom olika delar av hälso- och sjukvården. FYSS sammanfattar i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Dessa sammanfattningar kombineras med råd om passande motionsaktivteter och innehåller också de risker som kan finnas gällande fysisk aktivitet för olika patientgrupper (FYSS, 2003). FYSS ges ut, i tryckt version, av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) som startade sin verksamhet som ett fristående utskott inom Svensk Idrottsmedicinsk Förening, Svenska Läkaresällskapets sektion för Idrottsmedicin 1998. Syftet och målsättningen för denna grupp, som representeras av olika yrkeskategorier, var att utgöra ett nationellt kraftcentrum för att främja fysisk aktivitet bland den svenska befolkningen. Detta skulle ske genom att sprida kunskap om effektiva metoder rörande träning och motion i ett preventivt och sjukdomsbehandlande syfte, genom att ta initiativ till lokalt arbete i bland annat landsting, kommuner och frivilligorganisationer. FYSS distribueras av Statens folkhälsoinstitut (a a). FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt är ett samarbete mellan Skåneidrotten och Region Skåne där Region Skåne finansierar verksamheten (Helén Steffensen). Projektledaren för verksamheten arbetar på Skåneidrotten. Projektledarens uppgifter kan vara alltifrån att göra utskick med information till nya deltagare till att hålla kontakten med de gruppledare som är ute i FaR-grupperna. Det finns också en FaR-samordnare som arbetar på Sjöbo vårdcentral. Samordnaren har ansvaret att informera om FaR på vårdcentraler och sjukhus och att hjälpa sjukvården kring frågor om FaR. Arbete består bland annat i att hitta nya rådgivare och att vägleda och hjälpa hälso- och sjukvården med journalförningen av recepten på fysisk aktivitet (Margareta Olsson). Personer som söker hjälp hos sin vårdcentral får, istället för eller som ett komplement till ett vanligt recept på medicin, ett recept på fysisk aktivitet av sin läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal. FaR-verksamhetens syfte i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt är att 9

stimulera till en ökad fysisk aktivitet för att öka individens självupplevda hälsa och minska det eventuella behovet av mediciner. Syftet med verksamheten är också att locka fram rörelseglädjen hos individen. Receptperiodens längd är tre månader (www.skaneidrotten.se). Genom verksamheten erbjuds personen som fått recept att ingå i en grupp på cirka 10-25 andra FaR-deltagare och prova på olika lågintensiva träningsformer. Gruppen består oftast enbart av personer som har fått fysisk aktivitet på recept. I något fall kan det förekomma att FaR-deltagarna tränar med föreningens ordinarie medlemmar, men om så är fallet, har deltagarna blivit informerade om detta. Man har, i dessa fall, från verksamhetens håll, försäkrat sig om att FaR-deltagarna kan känna igen sig i de övriga deltagarna. Exempel på träningsformer som erbjuds är stavgång, styrketräning, vattengympa och spinning. Det kan vara olika aktivteter i de fem kommunerna, beroende på vilka föreningar som är delaktiga i FaR. Alla aktivteter leds av en aktivitetsledare från någon av de lokala idrottsföreningarna i kommunen. Alla som är ledare för dessa pass har fått gå en heldags FaR-utbildning som hålls i Skåneidrottens regi efter SISU Idrottsutbildarnas grundmaterial (a a). Vid varje träningspass finns det en gruppledare, med tystnadsplikt, närvarande som fungerar som ett socialt stöd och kontaktperson till deltagarna. Det är också gruppledaren som signerar recepten och fungerar som en länk mellan FaR-gruppen och projektledningen. Vårterminen 2007 är det sammanlagt 14 idrottsföreningar i de fem kommunerna i distriktet som håller i aktivteter för deltagarna (a a). Sedan hösten 2005 börjar varje uppstartsvecka (var fjärde vecka öppnas FaR-grupperna för nya medlemmar) med ett informationstillfälle som hålls av gruppledaren på vårdcentralen. Då har de nya FaR-deltagarna möjlighet att ställa eventuella frågor som kan ha uppkommit efter det att de ha fått ett recept utskrivet till sig. Här har även gruppledaren möjlighet att ge allmän information om verksamheten (a a). Deltagarna har också en möjlighet att gå på olika teoripass under sin receptperiod. Dessa pass hålls av SISU Idrottsutbildarna, dietist och sjukgymnaster och kan handla om bland annat kost, rörelse och motivation (a a). När receptperioden är slut är förhoppningen att individen har hittat en eller fler aktivteter som passar henne eller honom att fortsätta med på egen hand. Om inte deltagaren känner sig redo 10

att börja motionera själv, finns det en möjlighet att få sitt recept förnyat med ytterligare tre månader (www.skaneidrotten.se). Bakgrund kring FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt startade i projektform år 2003 med två pilotgrupper; en i Simrishamns kommun och en i Sjöbo kommun. Respektive grupp följdes åt under tre månader och fick under denna period delta i både fysiska aktivitetspass och teoripass. Tre lokala idrottsföreningar i respektive kommun ansvarade för och genomförde aktivitetspassen tillsammans med deltagargrupperna (www.skaneidrotten.se). Hösten 2004 blev FaR-projektet en permanent verksamhet i alla Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikts fem kommuner, vilka är Sjöbo, Simrishamn, Tomelilla, Ystad och Skurup (a a). Deltagare Fram till årsskiftet 2006/2007 har det skrivits in cirka 800 recepttagare i FaR-grupperna i distriktet. Under året 2006 var det flest kvinnor som fick FaR och de flesta deltagarna var mellan 41-70 år. Den yngsta som fick FaR var 15 år och den äldsta var 84 år. Majoriteten av dem som får förskrivet fysisk aktivitet på recept får det i ett behandlande syfte men det finns en stävan efter att få fler recept skrivna i förebyggande syfte. Den vanligaste åkomman som det skrivs ut recept för är diabetes typ-2. Det har generellt sett statistiskt likadant ut tidigare år gällande detta i verksamheten (Helén Steffensen). Det är cirka 70 % av patienterna som fått recept som väljer att hämtar ut det (Margareta Olsson). Tidigare forskning kring FaR Här nedan följer vad den tidigare forskningen säger om fysisk aktivitet på recept. Nationellt Då FaR är en relativt ny metod i Sverige finns det endast ett fåtal studier och uppföljningar gjorda om hur FaR fungerar utifrån svenska förhållanden (Faskunger m fl, 2007). Den utvärdering som författaren stöter på först vid sökning på ämnet är Kallings och Leijons Erfarenheter av Fysiska aktivitet på recept FaR som troligtvis är den mest omfattade utvärderingen som gjorts på ämnet i Sverige. Denna studie beskriver och identifierar framgångsfaktorer, svårigheter och hinder som kom fram under arbetet med den pilotstudie 11

kring FaR som gjordes i fyra landsting år 2001. Det har även gjorts lokala utvärderingar av FaR i en del landsting bland annat i Gävleborg och Halland. Trots att antalet studier inom ämnet har ökat finns det inte en samstämmighet för vad som är effektivt och hur man på bästa sätt kan främja fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Då det finns få svenska forskningsprojekt rörande FaR menar Faskunger m fl (2007) att det är viktigt att fler beslutsfattare, forskare och andra aktörer bidrar till kunskapsbasen. Eftersom FaR är ett relativt nytt arbetssätt behövs det fler svenska uppföljningar av de FaR-program som finns i Sverige då det även finns ett stort internationellt intresse för den svenska FaRmodellen. Därför bör beslutsfattarna prioritera utvärderingar och uppföljningar av FaRverksamheten menar författarna (a a). Internationellt Då Sverige är ett föregångsland när det gäller arbetet med FaR och använder sig av en egen modell har det inte varit möjligt att hittat någon relevant internationell forskning kring just FaR. Motivation Motivation till att välja ett hälsosammare beteende är i regel inget man har eller inte har. Man är motiverad i högre eller lägre grad och motivationen kan stimuleras. De som är minst motiverade är de som behöver mest hjälp. Dessa personer söker ofta inte själv hjälp eftersom de inte har någon medveten önskan om att förändras, här behöver istället hälso- och sjukvårdspersonalen väcka ett intresse (Kallings & Leijon, 2003). Schutzer och Gaves (2004) menar i sin artikel att det som upplevs som hinder till att vara fysisk aktiv även kan fungera som motivation. De menar till exempel att ohälsa som kan vara ett hinder till att vara fysiskt aktiv, som nämns ovan, också kan vara en motivationskälla till att bli mer aktiv för att få en bättre hälsa. Andra motivationsfaktorer kan vara att man känner att man har tid till att motionera, detta gäller främst den äldre delen av befolkningen, kunskapsökning om de positiva effekterna fysisk aktivitet har och att man lever nära en motionsanläggning eller liknade (a a). 12

Socialt stöd Socialt stöd kan reducera risken för sjukdom och kan påskynda tillfrisknandet vid sjukdom, det kan även minska risken för dödlighet vid allvarlig sjukdom. Utifrån personliga upplevelser kan man betrakta stödet som: att det gör att man känner att någon bryr sig om och tycker om en, det gör att man känner sig uppskattad och det gör att man upplever sig tillhöra en grupp av individer med ömsesidiga åtaganden och förpliktelser. Kvinnor har i regel ett bättre socialt stöd än män och de är även bättre på att utnyttja det i svåra situationer. Det sociala stödet kan ha gynnsamma effekter på hälsan och reducera negativa konsekvenser av stressfyllda livshändelser genom att på olika sätt påverka individens beteende. Stödet kan exempelvis vara i form av råd, information och uppmuntran till hälsofrämjande beteenden (Rydén & Stenström, 1994). Teoripresentation Aaron Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) har valts, då denna handlar om hur olika individer klarar påfrestningar i livet på olika bra sätt. Eftersom en livsstilsförändring, som ofta krävs av de patienter som får FaR föreskrivet, kan vara en stor förändring och påfrestning från det liv man levt tidigare ansåg författaren det att KASAMteorin skulle passa bra att koppla till ämnet för denna uppsats. Aaron Antonovsky och KASAM - Känsla av sammanhang KASAM är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. År 1970 studerade han kvinnor från olika etniska grupper och hur dessa hanterade klimakteriet. Han upptäckte då att det fanns en del judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger och trots dessa påfrestningar hade en god hälsa. Dessa fynd resulterade i frågeställningen om hur vissa människor blir och förblir friska medan att andra inte blir det, det vill säga de hälsobringande faktorernas ursprung: salutogenes. Antonovskys svar på denna fråga var KASAM, känsla av sammanhang. Han menade att en människa aldrig är helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan dessa två poler. Enligt Antonovsky avgör vår grad av KASAM var vi ligger mellan dessa poler (www.wikipedia.org) Begreppet KASAM innefattar tre delkomponenter begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. En människa med hög känsla begriplighet förväntar sig att de stimuli som den kommer att möta i framtiden är förutsägbara eller om det kommer överraskande i alla fall går att ordna eller förklara. Hanterbarhet innebär den grad till vilken man upplever att det står 13

resurser till ens förfogande genom exempelvis vänner, familj, Gud, kollegor eller andra man litar på, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man påverkas av i livet. Har individen en hög känsla av hanterbarhet kommer den inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar den orättvist. Den tredje delkomponenten kallar Antonovsky för meningsfullhet. Denna syftar på i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer är värda att investera energi i och är utmaningar att välkomna hellre än bördor som man gärna hade velat vara utan. En individ med hög meningsfullhet drar sig inte för att konfronteras med utmaningen med inställningen att söka en mening i den och göra sitt bästa att komma igenom den med värdigheten i behåll. Antonovsky kallar denna komponent för KASAMs motivationskomponent (Antonovsky, 2005). Antonovskys formella definition av KASAM lyder: Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (a a). Uppsatsens värde Samhället idag är beroende av preventiva metoder för att minska sjukkostnaderna. Fysisk aktivitet på recept är en sådan åtgärd. Denna studie kommer att vara till nytta för dem som är delaktiga i FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt för att de ska kunna utveckla verksamheten vidare och på det sättet också förbättra den ytterligare om det behövs. Studien kan också vara intressant för andra som arbetar med/eller som vill starta upp FaR på andra ställen i landet eller för dem som är intresserade av vad fysisk aktivitet kan bidra till för en förbättrad hälsa och folkhälsa. Definitioner Välbefinnande definieras som en känsla av att må bra. Livskvalitet är ett uttryck som betecknar mått på livsvärde, alltifrån kroppsligt välbefinnande till möjligheten att ägna sig åt meningsfull verksamhet (Janlert, 2000). 14

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaR-deltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Frågeställningar Vad gör att vissa FaR-deltagare fullföljer sin receptperiod? Vad gör att vissa FaR-deltagare inte fullföljer sin receptperiod? Vad gör att vissa FaR-deltagare inte fortsätter/fortsätter vara fysisk aktiva efter receptperiodens slut? METOD I detta avsnitt kommer det att redogöras för vilken metod som valts och varför. Inledningsvis presenteras vilka avgränsningar som gjorts. Efter dessa följer en presentation av metoden, urvalet samt datainsamlingen. Sedan följer ett avsnitt kring analysmetoden, ett om validitet, reliabilitet, förförståelse och slutligen etiska överväganden. Avgränsningar Författaren har valt att enbart koncentrera sig på hur man arbetar med FaR i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt, eftersom det är denna verksamhet som ska utvärderas. Valet att använda kvalitativa intervjuer har gjorts för att få en djupare kunskap om de före detta FaR-deltagarnas upplevelser av verksamheten. Studien avser inte att man ska kunna generalisera resultatet. Det har gjorts en begräsning till att intervjua sex personer då detta antal var lämpligt utifrån den tidsaspekt som fanns till uppsatsarbetet (det blev slutligen fem intervjupersoner). Detta antal skulle också ge ett hanterbart material som går att överblicka (Trost, 2005). Det har inte tagits någon hänsyn till ålder, socioekonomisk status eller kön i urvalet av intervjupersonerna. Dock fanns det en önskan om att få lika många män som kvinnor att medverka i studien. En önskan om att få lite spridning på informanterna mellan de fem kommunerna i distriktet fanns också. Kvalitativ metod Studien bygger på en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder är forskningsstrategier som är mest lämpliga att använda då man ska beskriva och analysera karaktärsdrag och egenskaper hos de fenomen som ska studeras. Denna metod passar därmed bäst till syfte och 15

frågeställningar i denna studie. Vi kan använda kvalitativ metod för att få veta mer kring mänskliga egenskaper som erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, attityder och få en större förståelse för varför människor handlar som de gör (Malterud, 1998). Kvalitativa undersökningar karakteriseras genom att forskaren försöker att nå förståelse för en individs eller en grupp individers livsvärld och hur de ser på sig själva och sin omgivning. Förståelsen nås genom tolkning (Hartman, 2004). Målet för den kvalitativa metoden är att förstå och beskriva, inte att kunna förklara. Med kvalitativ metod kan forskaren inte heller förvänta sig resultat där den kan generalisera, utan får en äkta förståelse av området som studeras. Endast i undantagsfall kan forskningen ge allmängiltiga resultat (Malterud, 1998). Intervju som datainsamlingsmetod Den kanske mest användbara datainsamlingsmetoden inom kvalitativ metod är intervjun (Hartman, 2004). Vid en kvalitativ intervju är målet för den som intervjuar att få svar på frågan hur snarare än på frågan varför. Intervjuaren ska försöka förstå intervjupersonens känslor, sätt att handla och sätt att bete sig. Det mest väsentliga är att den som intervjuar försöker sätta sig in i intervjupersonens sätt att tänka, då intervjupersonen och den som intervjuar kan ha helt olika sätt att resonera och känna. Oavsett om intervjuaren känner sympati eller antipati mot intervjupersonen och dennes/dennas åsikter eller beteenden måste intervjuaren känna empati och kunna sätt sig in i informantens föreställningsvärld (Trost, 2005). Den kvalitativa intervjun ska vara ganska fri till skillnad från standardiserade intervjuer som används vid kvantitativ metod. Trots att intervjun ska vara relativt öppen är det viktigt att forskaren förebereder sig ordentligt. För att intervjun inte ska lämna det område man är intresserad av i alltför stor utsträckning är det lämpligt att forskaren har utformat en intervjuguide med de teman man vill diskutera (Hartman, 2004). Denna aktuella intervjuform kallas för halvstrukturerad intervju och den ger en möjlighet till förändring gällande frågornas ordningsföljd och form under intervjuns gång (Kvale, 1997). Urval För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågställningar bestämde sig författaren för att intervjua två personer som har fått FaR men som inte har börjat eller som har hoppat av innan receptperioden slut, två som har gått hela sin receptperiod men som sedan inte fortsatt att vara fysiskt aktiva och två personer som gått hela receptperioden och sedan fortsatt att motionera 16

på egen hand. För att de personer som fortsatt att motionera skulle ha hunnit vara fysiskt aktiva en tid och skulle ha fått in motionen i vardagslivet valde författaren, tillsammans med projektledaren, att kontakta personer som fått FaR förskrivet under hösten 2004. Slumpmässigt valdes det ut en uppstartsvecka och detta resulterade i ett utskick till 70 personer i alla fem kommunerna i sjukvårdsdistriktet. Eftersom det är informanterna som självmant har valt att ta kontakt med författaren för att delta i studien är urvalet helt slumpmässigt och hon har inte kunnat styra vare sig vilken ålder eller kön som informanten har, inte heller i vilken kommun de bor. Det enda som författaren har styrt är att de första som hörde av sig i varje informantkategori fick också vara de som deltog i studien. Det var fem personer som hörde av sig och var intresserade av att delta i studien. Det fattades alltså en intervjuperson i kategorin som har gått sin receptperiod men som sedan inte fortsatt att motionera. Det gjordes en övervägning om en påminnelse skulle skickas ut, men man resonerade fram till att materialet skulle bli tillräckligt även då det blev en informant mindre än vad som var tänkt från början. Tillvägagångssätt Då studien ska göras under en begränsad tid beslöts det att sex intervjupersoner skulle vara ett lämpligt antal att inkludera i studien. Då målet är att FaR-verksamheten ska bli bra för många olika typer av människor var det av vikt att inte enbart intervjua dem som var positiva till FaR och hade blivit hjälpta av det utan också att intervjua några som hoppat av eller som inte börjat alls (se urval). På grund av sekretesshänsyn var det projektledaren som fick skicka ut den första informationen till FaR-deltagarna. Ett brev från författaren med information om henne och om studien skickades samt ett följebrev från projektledaren för att styrka trovärdigheten för utvärderingen (se bilaga 1-2). Detta skickades till 70 personer. De personer som var intresserade av att medverka i studien har själv kontaktat författaren. Projektledaren för FaR har således ingen information om vem som slutligen deltog i undersökningen. Det bestämdes att intervjuerna skulle ske på respektive kommuns vårdcentral, då detta är en neutral plats som informanterna kan känna sig avslappnade och trygga i. Varje informant blev 17

dock tillfrågad vid vårt första telefonsamtal om de var nöjda med detta eller om de föredrog att träffas någon annanstans. Det var en informant som inte kände sig bekväm på vårdcentralen. Den intervjun genomfördes istället på en annan allmän plats. De övriga intervjuer genomfördes i rum på avdelningen för sjukgymnastik på respektive vårdcentral. Under intervjutillfället informerades informanten om att det var möjligt att inte svara på frågor som de tyckte var obehagliga. Det var dock ingen som gjorde detta. De fick även ta del av skriftlig och muntlig information om studien och skriva under en samtyckesblankett. Det gavs även utrymme till frågor kring studien innan själva intervjuns början. Alla informanter hade i förväg blivit informerade om att det skulle användas en diktafon vid intervjutillfället så att detta inte skulle komma som en obehaglig överraskning vid intervjun. Det fördes även anteckningar vid intervjutillfället. Alla intervjuer utgick ifrån en intervjuguide (se bilaga 3). Samma intervjuguide användes till alla de fem informanterna. De frågor som var lämpliga till respektive informantkategori plockades ut och användes. Intervjuguiden är indelad i tre teman: allmänt kring FaRdeltagaren, fysisk aktivitet och motivation. Författaren utgick från färdiga frågor men intervjupersonerna fick i första hand en möjlighet att prata fritt om sina upplevelser kring FaR. Intervjuformen var därmed halvstrukturerad. Intervjuerna spelades in på diktafon och materialet har försvarats på en säker plats. Varje intervju tog cirka 20 till 30 minuter. Litteratursökning Litteraturen har sökts upp genom Vega och Libris. Sökningar på Statens folkhälsoinstitut hemsida har även gjorts. Vetenskapliga artiklar har författaren funnit genom databasen PubMed enlig sökschemat nedan. Resterande artiklar har letats upp manuellt. Databas Datum Sökord Limits Träffar Resultat PubMed 070125 Prescription of physical activities 309 1 PubMed 070214 Exercise, prevention, Abstract, free full intervention text, English 146 1 PubMed 070301 Physical inactivity, adolescence, behaviour 118 1 PubMed 070305 PubMed 070329 Motor activity, Public health, primary prevention, exercise Motivation, physical activity, life style changes Abstract, free full text, English, pub in the last 5 years, humans 3 1 42 1 Total 5 18

Analysmetod Först har datainsamlingen skett genom inspelning med hjälp av en diktafon och sedan har materialet transkriberats. Det gjordes även minnesanteckningar under intervjuerna. Efter transkriberingen har utskrifterna lästs igenom och relevanta teman har plockats ut från materialet. Därefter har materialet organiserats genom att författaren plockade ut de delar som var relevanta till de frågeställningar som avsågs besvaras i studien. Detta material har systematiserats genom manuell kodning (Malterud, 1998). Medveten och omedveten tolkning av materialet har skett under arbetets gång. Slutligen har resultatet skrivits där varje tema illustreras med citat ur det kodade materialet (Burnard, 1991). Etiska överväganden Innan arbetet började ansöktes det om tillstånd att genomföra studien hos den etiska nämnden på Malmö högskola och författaren fick ett godkännande (Dnr HS60-07/65:18). Alla informanter har fått ta del av både skriftlig och muntlig information kring studien. De har alla fått information att de när som helst under intervjun kan avbryta den eller att inte svara på en specifik fråga. Innan intervjun startade fick informanterna, om de ville, läsa igenom den skriftliga informationen om studien igen. De fick även skriva under en samtyckesblankett. En möjlighet gavs att ställa frågor kring studien innan själva intervjun började. Informanterna meddelades också att de kommer att förbli helt anonyma i uppsatsen och att det endast är författaren som kommer ha tillgång till det inspelade materialet. Deltagandet i uppsatsen har skett på frivilligbasis. Materialet har förvarats på en säker plats under uppsatsarbetets gång och kommer sedan efter ett godkännande av uppsatsen att förstöras. Deltagandet i studien kan ha resulterat i att informanterna har fått en chans att uttrycka sina känslor och åsikter kring verksamheten, både positiva och negativa. De har även givits en chans att vara med och göra FaR-verksamheten bättre och att vara en viktig komponent i att driva forskningen framåt. Möjligen kan, de som inte har fullföljt sin receptperiod eller de som inte fortsatt att motionera, känna en viss skuld i detta. Därför kan frågor kring detta ha uppfattas som obehagliga vid intervjutillfället. Med stöd av ovanstående gjorde författaren det etiska antagandet att det inte finns någon risk att intervjupersonerna i studien efter deltagandet kommer att skadas på något sätt. 19