Översatt av ROXANA HERMELIN



Relevanta dokument
MATTEBEGREPP Svenska Rumänska

MATTEBEGREPP Svenska Dari

Sammanfattningar Matematikboken Z

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Mattestegens matematik

Södervångskolans mål i matematik

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Sammanfattningar Matematikboken X

Lokala mål i matematik

Matematik Uppnående mål för år 6

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Sammanfattningar Matematikboken Y

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar


Matematikboken Gamma. Facit till Bashäfte. Facit Matematikboken Gamma Bashäfte Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Start Matematik facit

ARBETSPLAN MATEMATIK

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning = = = =

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Taluppfattning och problemlösning

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

Studieplanering till Kurs 1b Grön lärobok

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet

Explorativ övning euklidisk geometri

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr b) c) d)

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet.

Lathund, geometri, åk 9

SVENSKA ENGLISH EXEMPEL. Mean, mean value (average, arithmetic average)

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

Föreläsning 5: Geometri

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Geometri med fokus på nyanlända

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till , 69 och a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) a) 17 b) a) 6 b) 0 12 a) 24 b) Tal

Planering Geometri år 7

Explorativ övning euklidisk geometri

MVE365, Geometriproblem

LÄXA 3. 7 a) b) 231 och c) 235 och 3 120

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Facit åk 6 Prima Formula

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning Diagnoser och tester Prov och repetition Kommentarer till kapitlen 18

7F Ma Planering v2-7: Geometri

KS övning 1. Problem 1. Beräkna Problem 2. Förenkla. (x 1 3 y

Broskolans röda tråd i Matematik

MATMAT01b (Matematik 1b)

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Facit Träningshäfte 9:2

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Centralt innehåll i matematik Namn:

en femma eller en sexa?

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING II. Föreläsning II. Mikael P. Sundqvist

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Ordlista till matematik svenska förklaring på svenska På modersmål Siffror, tal,

Extramaterial till Start Matematik

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

9 Geometriska begrepp

,5 10. Skuggat. Svart ,2 4. Randigt. b) 0,4 10. b) 0,3 10. b) 0,08. b) 0, ,7 0, ,17 0,95 0,15 0,2 + 0,7

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen > > <

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

Explorativ övning 11 GEOMETRI

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0, cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet

4. Inför Nationella Prov

Transkript:

Översatt av ROXANA HERMELIN 2006

SVENSKA DIAGRAM RUMÄNSKA DIAGRAME EXEMPEL Cirkeldiagram Diagramă circulară Linjediagram Diagramă liniară Mall Medeltal / Medelvärde / Genomsnitt Median Model, Tipar Cifră medie/valoare medie/ Medie Mediană 20 + 15 + 10 + 15 = 60 60 = 15 4 1, 2, 3, 4, 5, 6 Sannolikhet Probabilitate Stapeldiagram Diagramă / Grafic cu coloane Stolpdiagram (En variant på stapeldiagram) Diagramă liniară Tabell Tabel 2

y-axel x-axel axa-x y-axel axa-y x-axel 3

SVENSKA SKALA RUMÄNSKA SCALĂ, PROPORŢIE EXEMPEL Avbilda Rita Rita av Rita upp Rita ut A reprezenta, a reproduce A desena A face o schiţă, un desen, a copia A proiecta, a marca (un contur,etc) A însemna (pe hârtie) Avstånd Bråkform Distanţă, depărtare Formă fracţionară, Fracţie ordinară 3 4 Decimalform Formă zecimală, Fracţie zecimală 0, 75 Föremål (namn på något) Obiect Förminska A reduce, a micşora 1 : 2 Förstora A mări 2 : 1 Karta Längd Naturlig storlek Hartă Lungime, distanţă, întindere, durată Mărime naturală Procentform Formă procentuală 60% Sträcka Verklighet (på riktigt) Distanţă, porţiune (de drum), traseu Realitate (cu adevărat, în realitate) x x A B 4

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL EKVATION ECUAŢII area = A Formel Formulă Högerled Termen drept 10 + Y = 22 Koordinatsystem Sistem de coordonate Lösning / Rot Soluţie/Rădăcină 6x + 7 = 37 x = 5 ( x = 5 är en lösning el en rot till ekvationen ) Parentes Paranteze [(24 +3) * 12] Rot / Lösning Storhet (en relation mellan 2 sträckor el. 2 tider) Tid Rădăcină/ Soluţie Mărime, cantitate Timp Variabel Variabilă x f % 0 2 8 1 4 16 2 6 24 3 8 32 4 3 12 5 2 8 25 100 Tabellen visar att variabeln x kan anta värdena 0, 1, 2, 3, 4 och 5. Vänsterled Termen stâng 10 + Y = 22 5

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL BRÅK Blandad form Formă mixtă FRACŢII 3 1 4 Bråk Bråkform Fracţie Formă fracţionară. Bråkstreck Linie de fracţie el 2 3 3 4 Del Parte Fjärdedel O pătrime 1 4 3 Förkorta A reduce (o fracţie) 4 Förlänga A (pre)lungi, a extinde Halv Hel Hundradel Kvart Nämnare(minsta gemensamma nämnare) Jumătate Întreg O sutime Un sfert Numitor, cel mai mic numitor comun (indicat prin săgeată) 1 1 1 100 1 4 2 3 1 2 Tallinje Talsystem Dreapta numerică Sistem numeric -3-2 -1 0 1 2 3 Talteorie Täljare Teorie a numerelor Numărător (indicat prin săgeată) 2 3 6

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL ADDITION ADUNARE + + Addera / Plus A aduna / Plus + Båda Amândoi, Ambii Lägga ihop A pune împreună, a aduna + Lägga till A adăuga + Minnessiffra Număr memorie 1 2 +99 101 Plustecken Semnul plus + Positiva tal / Naturliga tal Numere pozitive/ Numere naturale 1, 2, 3, 4, Sammanlagt În total, cu totul Summa Sumă 3 + 3 = 6 Term Termen 2 + 5 = 7 Tillsammans Împreună, laolaltă Uppställning Aranjament, dispunere, aşezare 80 +16 96 Uppställning med minnessiffror Utvecklad form Vanlig form Ökar Aranjament, dispunere cu numere de memorie Formă desfăşurată Formă obişnuită, comună, uzuală A creşte, a mări 1 12 + 9 21 273,5 = 200 + 70 + 3 + 0,5 7

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL SUBTRAKTION SCĂDERE Differens Diferenţă 5 3 = 2 Fattas / Saknas A lipsi 10 - = 8 Jämföra Längd Längdaxel Längdenhet Längdmått Längdriktning A compara Lungime Axa longitudinală Unitate de lungime Măsura de lungime Direcţie longitudinală Minus Minus 10 3 = 7 Minustecken Semnul minus Minska / Dra ifrån Minska med Rest / Blir kvar Saknas / Fattas Skillnad A scădea, a micşora, a reduce A scădea cu Rest A lipsi Diferenţă Subtrahera A scădea 5 3 = 2 Subtraktion Scădere 5 2 = 3 Ta bort / Dra ifrån A lua, a indepărta/a face o reducere, a scădea Term Termen 29-10 = 19 Växla Ytterligare A schimba În plus, pe deasupra, încă, (şi) mai mult 8

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL MULTIPLIKATION Faktorer Gånger Ett par tre gånger En gång till Gångertecken Factori ÎNMULŢIRE Ori De doua ori trei Încă o data Semnul înmulţirii 10 3 = 30 * el el,, Hel tal Numere întregi -1, -2, -3, 0, 1, 2, 3 Minnessiffra Multiplicera Număr memorie A înmulţi 12 8 1 96 Multiplikation Înmulţire 10 * 3 = 30 Multiplikationstabell Tabla înmulţirii Negativa tal Numere negative -1, -2, -3 Produkt Produs 10 * 3 = 30 Upprepad addition Adunare repetată 4 + 4 + 4 = 12 9

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL DIVISION :,,, Bråk Bråkstreck Bråkdel Dela i Dela ut ÎMPARŢIRE Fracţie Semn de fracţie, semnul împărţirii Fracţiune, parte infimă A împărţi în A distribui, a împărţi 18 / 2 Dela i lika delar A împărţi în părţi egale 20 / 2 = 10 Dividera Împărţire Dividera med A împărţi cu 32 / 8 = 4 Hur många gånger gå i Kort division De câte ori încape în Împărţire scurtă 18 / 3 = 6 ggr el 3 i 18 = 6 ggr 4 1 Kvot Cât 22 / 2 = 11 Liggande stolen 6 36 6 Nämnare Numitor 3 5 Primtal Număr prim 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19 Rest Tal i bråkform Rest Număr în formă fracţionară Det som är kvar 15 5 Tal i decimalform Număr în formă zecimală 30, 5 Täljare Numărator 3 5 10

SVENSKA PROCENT RUMÄNSKA PROCENTE EXEMPEL Bruttopris (pris utan avdrag) Preţ brut Bråkform Formă fracţionară 3 / 4 Decimalform Formă zecimală 0,75 En fjärdedel av det hela O pătrime din întreg 1 100 25 4 = Hälften av det hela Jumătate din întreg 1 / 2 Nedsatt pris / minskat / sänkt pris Nettopris (pris med avdrag) Preţ redus Preţ net Ppm =Parts Per Million = Miljondel Părţi per milion (ppm) 0,000001 Procent = hundradel Sutime % Procentform Formă procentuală 1 / 2 = 50% 25 % Procentuell fördelning Distribuţie procentuală Promille = Tusendel Proporţie faţă de o mie, Miime %o Rabatt / Sänkt pris Rea (starkt minskat pris) Ränta (procent på visst belopp) Räntesats (25% på ett visst belopp) Reducere / preţ redus Soldare, vânzare de solduri Dobândă Rată a dobânzii Skatt / Avgift Impozit, taxă Tiondel O zecime 0,1 el 1 10 11

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL PRISER OCH PENGAR Avbetala Bankkort Bankomat Belopp Betala Betalningsmedel Betalkort Billig / Billigare / Billigast Bonus Check Cirkapris Debitera PREŢURI ŞI BANI A rambursa (un împrumut) A lichida (o datorie) Card bancar Bancomat / Automat de la care posesorii de cont bancar pot scoate bancnote Sumă A plăti, a achita Mijloc de plată Card de debit Ieftin / mai ieftin / cel mai ieftin Bonificaţie, Beneficiu, primă, rabat Cec Preţ estimativ A debita Decimal Număr zecimal 0,12 Dyr / Dyrare / Dyrast Enkrona Extrapris Faktura Femkrona Femtiondedel Femtilapp Femtiöring Få tillbaka Förlora / Förlora på Förtjäna Scump / mai scump / cel mai scump O coroană Preţ redus / Ofertă speciala Factură Moneda de 5 coroane Cincizecime Bancnota de 50 de coroane Moneda de 50 de öre A primi înapoi A pierde A dobândi, a obţine A merita 12

Förtjänst Giro / Överföra Girokonto Ha kvar / Rest Handla Hundradel Hundralapp Hur mycket kostar? Höja Kassa Kassalåda Kontant Kontantköp Kontokort Kostar Kredit Kreditkort Krona Kvitto Köpa Låna Mynt Nedsatt pris Nota Pengar Venit, câstig Virament (prin bancă, postă) Cont de virament A avea rămas / rest A face comerţ O sutime Bancnota de 100 de coroane Cât de mult costă? A spori, a mări Casierie Casa de bani Kontant, cu bani gheaţă Cumpărare cu plata în numerar Carnet de credit A costa, a avea preţul de Credit Card de credit Coroană Bon A cumpăra, a achiziţiona A împrumuta Monedă Preţ redus Nota de plată Bani 1 100 13

Pris Rabatt Rabattkupong Realisation ( rea) Räkning Ränta Sedel Sjunka Skuld Skyldig Spara Stegring Stiga Sälja Sänka Tia Tillbaka Tillgodo / Ha 100 kronor till godo Tjäna / Tjäna på Valör / Värde Vara / Produkt Vinna / Vinna på Växelkurs Växelkontor Preţ Reducere Cupon, bon de reducere Soldare, vânzare de solduri Calcul(are), socoteală Dobândă Bancnotă A descreşte, a scădea Datorie (de bani) Dator (cuiva), îndatorat A economisi Sporire, intensificare A ridica, a creşte -i antal = a spori la număr A vinde A reduce Moneda de 10 coroane Înapoi A avea de încasat 100 de coroane A câştiga / A profita de Valoare / Valoare nominală (a bancnotelor) Marfă, articol, produs A câştiga, a profita, a obţine Curs de schimb Casa de schimb valutar Växla A schimba 14

Återbäring Restituire de bani, rambursare Öka Öre Öresutjämning Överslagsräkning / Avrundning A mări, a majora Öre (subdiviziune monetară suedeză) 100 öre = 1 coroană Rotunjire pana la cel mai apropiat întreg (referitor la öre şi coroane) Rotunjire 28.99 Kr = 29 Kr 28.19Kr = 28 Kr 15

SVENSKA RUMÄNSKA EXEMPEL GEOMETRI GEOMETRIE Alternatvinklar Unghiuri alterne 2 Areaenhet Unitatea de suprafaţă km c=d c och d är alternatvinklar. Bas Bază Basyta Aria bazei Bisektris Bredd Bisectoare Lăţime, lungime, întindere, lărgime (ca orizont) En bisektris delar en vinkel mitt itu. Cirkel Cerc Cirkelbåge Arc de cerc Cylinder Cilindru 16

Decimaltal Număr zecimal 1,75 Diagonal Diagonală Diameter Diametru Femhörning Pentagon Figur Figură Fotpunkt Piciorul perpendicularei Fyrhörning Patrulater Färgad Colorat figuren är färgad Föremål Grad Gradskiva Halv cirkel Obiect Grad Raportor (instrument pentru măsurarea unghiurilor) Semicerc Halvklot Emisferă 17

c = hypotenusa Hypotenusa Ipotenuză Höjd Hörn Înălţime Colţ Inskriven Înscris Cirkeln är inskriven i triangeln Inställning Reglare, ajustare, potrivire Katet Catetă Klot Sferă Kon Con Komplementvinklar Unghiuri complementare u+v=90 u och v är komplementvinklar. Korda Coardă AB = korda 18

Kub Cub Kubikdecimeter Decimetru cub dm Kurva Curbă Kvadrat Pătrat Kvadratrot Rădăcină pătrată Kvartcirkel Sfert de cerc Likbent triangel Triunghi isoscel Likbelägna vinklar Unghiuri corespondente a=b a och b är likbelägna vinklar. Likformig Similar Liksidig triangel Triunghi echilateral Linje Längd Linie Lungime 19

Mantelyta Aria suprafeţei Medelpunkt Centru, punct central O är medelpunkt Median Mediană CM är median Medelpunktsvinkel Unghi la centru m = medelpunktsvinkel Miniräknare Calculator Mittpunktsnormal Punct central al perpendicularei Motstående sida Mäta Laturi opuse Măsură En mittpunktsnormal går vinkelrätt mot en sträckas mittpunkt Naturliga tal Numere naturale 1, 2, 3, 4, 5 Negativa tal Numere negative -1, -2, -3, -4, -5 20

Normal Perpendiculară, Normală En normal är en linje, som är vinkelrät mot en annan linje. Olikformig Omkrets Område / yta De o formă diferita, neasemănător Perimetru, circumferinţă Regiune, zonă, arie Parallell Paralelă Parallellogram Paralelogram Parallelltransversal Paralelă secantă Passare Compas Pi = π Pi π = 3.14 Plan / Yta Suprafaţă plană Polygon Poligon Prisma Prismă 21

Punkt Punct Pyramid Piramidă Pytagoras sats Teorema lui Pitagora a b 2 2 2 a + b = c Radie Rază Rektangel Dreptunghi Romb Romb Rymd Capacitate, volum Rymddiagonal Diagonală spaţială Rymdgeometri Geometrie spaţială Rätblock Paralelipiped rectangular 22

Rät linje Linie dreaptă Rät vinkel Unghi drept Rätvinklig triangel Triunghi dreptunghic Rörlig punkt Punct mobil Segment Segment ABC är ett segment Sekant Secantă AB är ett sekant Sektor Sector Sexhörning Hexagon Skärningspunkt Punct de intersecţie En skärningspunkt är en punkt, där två eller flera linjer skär varandra. Sidokant Muchie 23

Sidovinklar Unghiuri adiacente u+v=180 u och v är sidovinklar. Sidoyta Faţă laterală Skuggad Skugsida Întunecat Parte umbrită figuren är skuggad Skär Tăiş, ascuţiş Spets Vârf, extremitate ascuţită Sida Latură (a unui dreptunghi, poligon, etc) Faţă (a unui corp, poliedru) Parte (a unei ecuaţii) Membru (al unei egalităţi) Generatoare Spetsig vinkel Unghi ascuţit Alla vinklar mindre än 90º Streckad linje Linie întreruptă, punctată figuren är streckad 24

Stråle Sträcka Semidreaptă Segment En stråle har en ändpunkt och går oändligt långt åt andra hållet. Tallinje Axa numerelor Tangent Tangentă Tangram Tangram är en kvadrat som delar i sju bitar i olika formen. Man kan lägga olika figurer med bitarna. Topp Vârf Transversal Transversal, oblic Trapets Trapez Triangel Triunghi 25

Trubbig vinkel Unghi obtuz En vinkel större än 90º men mindre än 180º Vertikalvinklar Unghiuri opuse la vârf a=c och b=d a och c, samt b och d är vertikalvinklar. Vinkel Unghi, colţ Vinkelben Latura unghiului Vinkelspets Vârful unghiului Vinkelsumman Suma unghiurilor :180 0 Volym Volymenhet Värde Volum Unitatea de volum (metru cub) Valoare dm 3 Yta Suprafaţă, arie m 2, km 2 Yttervinkel Unghi exterior Ändpunkt Punct terminal, capat, 26

Snett femsidigt prisma Rakt tresidigt prisma 27