Ordlista till matematik svenska förklaring på svenska På modersmål Siffror, tal,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordlista till matematik svenska förklaring på svenska På modersmål Siffror, tal,"

Transkript

1 Ordlista till matematik svenska förklaring på svenska På modersmål Siffror, tal, ordningstal osv. en siffra ett tal ett grundtal ett ordningstal Det finns tio siffror som vi kan bilda hur många tal som helst med. De är 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. Ett tal kan bestå av en eller flera siffror. T ex. 8, 15, 65, 125, 265, 1542 osv. 1, 2, 5, 9, 11, 25, 65, 94, 125 är grundtal. 1:a, 2:a, 5:3, 11:e, 25.e, 65:e, 94:3, 125:e är ordningstal. ett datum eller 20/ minst Av talen 9, 6, 12, 5, 4 och 2 är 2 minst. störst Av talen 9, 85, 24, 65 och 16 är 85 störst. större än 12>8, 12 är större än >75, 125 är större än 75. mindre än 8<12, 8 är mindre än <125, 75 är mindre än 125. är lika med (=) 5+5 = 2 5 närmast före 24 kommer närmast före 25, 49 kommer närmast före 50 närmast efter 25 kommer närmast efter 24, 50 kommer närmast efter 49 mellan 29, 30, 31, 32, 33, 34, 3530, 31, 32, 33, 34. Alla ovan skrivna tal kommer mellan 28 och 35. storleksordning Det minsta talet kommer först och det största sist. Då har man ordnat talen i storleksordning. i följd Talen är ordnade i (ordnings) följd. Det minsta talet kommer först och största talet sist. hela Hela figuren är svart. 1

2 halva hälften A Halva figuren är svart. B dubbelt Figur A är hälften så stor som figur B. B A Figur B är dubbelt så stor som figur A. varannan/vartannat Varannan siffra är en sexa. Vartannat tal, 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, är ett jämnt tal. Vartannat tal, 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, är ett udda tal. jämna tal är jämna tal. udda tal antal är udda tal. Sipal har 6 pennor i sin väska. Antalet pennor är 6. lika många Deeman har 12 och Sineyto har 12 färgpennor. Deeman och Sineyto har lika många färgpennor. lika mycket fler än flest mer än mest mindre än En pennvässare kostar 15 kronor och en skrivbok kostar också 15. Pennvässaren och skrivboken kostar lika mycket. Jelan har 2 pennor och Lara har 5 pennor. Lara har fler pennor än Jelan. Asso har 1 linjal, Barzan har 3 linjaler. Barzan har flest linjaler. Ali har 10 kr, Makram har 15 kr och Bahzad 20 kr. Makram har mer pengar än Ali. Bahzad har mer pengar än Makram. Ali har 10 kr, Makram har 15 kr och Bahzad 20 kr. Bahzad har mest pengar. Ali har 10 kr, Makram har 15 kr 2

3 Ali har mindre pengar än Makram och färre än Paulo har 4 pennor, Alamo har 7 pennor. Paulo har färre pennor än Alamo. alla Ingrid har 5 kr, Sineyto har 10 kr och Pamela har 15 kr. Ingrid får alla Sineytos och Pamelas pengar. Hon har då 30 kr. båda Hur många? Hur mycket? De fyra räknesätten 1. addition addition Shamim har en röd väska och Shahad har en röd väska. Båda har röda väskor. Hur många böcker finns i Assos väska? Det finns 2 böcker. Hur mycket kostar en matematik bok? Den kostar 140 kr = 14, är en addition. addera = 14 Adderar man 5 med 9, får man 14 term = 14 5 och 9 kallas för term i addition. summa = kallas för summa i addition. positionssystemet Vilket värde en siffra har i ett tal beror på vilken plats siffran har i talet. Man säger värdet beror på siffrans position. T ex i talet 4325 är 3 värd 300. ental 5 är ental i talet 4325 och är värd 5. tiotal 2 är tiotal i talet 4325 och är värd 20. hundratal 3 är hundratal i talet 4325 och är värd 300. tusental 4 är tusental i talet 4325 och är värd tiondel siffra På samma sätt har varje siffra ett värde i decimaltal. T ex 75, 435 är ett decimaltal. 4 är tiondel i talet 75,435 och är värd 0,4. hundradel siffra 3 är hundradel i talet 75,435 och är värd 0,03. tusendel siffra 5 är tusendel i talet 75, 435 och är värd 0,005. uppställning = När man ställer upp tal 145 och 24 måste ental stå under ental, tiotal under tiotal, hundratal under hundratal osv. 3

4 minnessiffra Den ovan pekade siffran är minnessiffra. ställ upp! (att ställa upp) = Sättet att räkna heter ställ upp!. räkna ut tillsammans sammanlagt totalt till När jag adderar 145 med 24 då har jag räknat ut och fått ett svar. Nur har 4 pennor och Amin har 3 pennor. De har 7 pennor tillsammans. Kuwa har 2 par blåa och 2 par svarta byxor. Han har sammanlagt 4 par byxor. Muna har 2 långa och 3 korta kjolar. Hon har totalt 5 kjolar. Patricia köper 2 böcker. Dagen därpå köper hon 3 böcker till. Då har hon 5 böcker. ytterligare Sawer har 5 pennor. Han köper ytterligare 5 pennor. Då har han 10 pennor. 2. subtraktion subtraktion 10 3 = 7, räknesättet heter subtraktion. Subtraktion och addition hör ihop. Subtraktion är en omvänd addition. subtrahera 10 3 = 7. När man tar bort 3 från 10 differens växling = 407 går åt subtraherar man = 7. Sju är differensen när man tar bort tre från Man börjar med entalen när man adderar och subtraherar. 1 4 går inte. Då växlar man ett tiotal till tio ental och sedan fortsätter man med tiotalen, hundratalen osv. Faysal bakar kaka. Det går åt 3 dl mjölk. 4

5 använder Te använder 8 dl mjöl när han bakar. kvar I paketet finns 10 dl mjölk. Mahmood använder 3 dl av mjölken när han bakar. Då är det 7 dl mjölk kvar. över I påsen finns det 20 dl mjöl. Bence använder 8 dl mjöl när han bakar. Då får han 12 dl över. fattas Det är 14 elever i gruppen. Idag är det bara 9. Det fattas 5 elever. saknas Det är 14 elever i gruppen. Idag är det bara 9. Det saknas 5 elever. återstår Det är 80 km mellan Västerås och Uppsala och 30 km mellan Enköping och Västerås. Kuti åker från Västerås till Uppsala. När han kommer till Enköping återstår 50 km. skillnaden Det är 80 km mellan Västerås och Uppsala och 30 km mellan Enköping och Västerås. Skillnaden blir 50 km. förbrukar Idris familj ska åka till Uppsala. Deras bil förbrukar 1 l bensin/mil (10 km). Då förbrukar de 8 l bensin på resan till Uppsala. växling från tiotal, hundratal, tusental osv. växling över en nolla eller flera nollor = Börja med entalen. 2 4 går inte. Växla ett tiotal till tio ental och då är 2 tiotal kvar = 8. Fortsätt med tiotalen. 2-5 går inte. Växla en hundratal till 10 tiotal och då är 5 hundratal kvar = 7. Subtrahera sedan hundratalen. 5 2 = 3 osv = Man börja med entalen. 0 5 går inte. Det finns inga tiotal eller hundratal att växla. Man växlar då 1 tusental till 10 hundratal, 1 hundratal till 10 tiotal, 1 tiotal till 10 ental och räkna därefter. 3. multiplikation multiplikation 3 21 = 63 är en multiplikation multiplicera 3 21 = 63. När man multiplicerar 3 med 21 får man 63. dds 5

6 multiplikationstabell Det är mest tal mellan 1 och 10 som man multiplicerar och det kallas för multiplikationstabeller. T ex. 4 1 = 4, 4 2 = 8, 4 3 = 12 osv. gånger Gånger betyder att man multiplicerar två tal. en faktor I 3 21 = och 21 är faktorer. en produkt I 3 21 = är produkt multiplikation med 23 minnessiffra 4 1 är minnessiffra multiplikation med faktorer som slutar på noll multiplikation med tvåsiffriga faktorer 4. division division = 690, = = = = 4 Det här räknesättet heter division. dividera dela med 24 = Här dividerar man 24 med = Här delar man 24 med 6. 6 Dela med är samma som dividera. en täljare Täljare (24) en nämnare 24 6 = = 4 ett bråksträck en kvot rest dela lika Nämnare (6) 24 = 4 6 Pilen pekar på bråksträcket. 24 = 4 kvot (4) 6 45 = 7 rest blir 3 6 Jelan och Ala vinner 100 kr på en trisslott. De delar vinsten lika och får 50 kr var. 6

7 styck Fyra barnböcker kostar 120 kr. De kostar 30 kr styck. /per Ala, Jelan, Lara och Sawer får 8 bananer som de ska dela lika. De får 2 banaer per person. var Lara och Sawer har 8 äpplen som de ska dela lika. De får 4 äpplen var. var och en Chapedu och Sawer har 20 kr som de ska dela lika. Var och en får 10 kr. vardera Ala, Sawer, Lara och Matti får 16 äpple som de ska dela lika. De får 4 äpple vardera. varje 4 böcker kostar 100 kr. Varje bok kostar 25 kr. tid en urtavla en visare en timvisare Pilar pekar på tre olika visare. Pilen pekar på timvisaren. 7

8 en minutvisare en sekundvisare Pilen pekar på minutvisaren. Pilen pekar på sekundvisaren. en timme en halvtimme en kvart en minut en sekund analog tid en timme är 60 minuter. en timme skriver man med 1 h i matematiken. en halvtimme är 30 min. en kvart är 15 min. En min är 60 sekunder. En minut skriver man med 1 min i matematiken. en sekund är en 60 del av en min. en sekund skriver man med 1 s i matematiken. 8

9 digital tid ett varv Från klockan 12 på natten till klockan 12 på dagen går timvisaren ett varv och det är tolv timmar. dygn Ett dygn har 24 timmar. en vecka En vecka har 7 dagar. en månad En månad kan ha 28, 29, 30 eller 31 dagar. ett år Ett år har 12 månader, 52 veckor och 365 dagar. ett skottår Ett skottår har 366 dagar, då är februari 29 dagar. Vart fjärde år är ett skottår. ett halvår Ett halvt år har 6 månader. ett kvartal Ett kvartal har 3 månader. ett sekel Ett sekel är 100 år. ett decennium Ett decennium är 10 år. en almanacka D veckonummer Varje vecka har ett nummer, t ex fr.o.m 1 januari t.o.m 7 januari är det 1:a veckan. idag Den här dagen igår Dagen före idag i förrgår Dagen före igår i morgon Dagen efter idag i övermorgon Två dagar efter idag ett personnummer I Sverige har alla ett personnummer som består av 10 siffror. T ex

10 Hur dags? Hur dags börjar skolan på måndag? Den börjar När? När är det påsklov? Det är i slutet av mars i år. Hur länge? Santos ska åka till Irak på sommarlovet. Hur länge ska han vara där? Hur lång tid? Sahra ska hälsa på sin farbror på sommarlovet. Hur lång tid ska hon vara hos sin farbror? tidigare Saranyo börjar skolan klockan och Hassan börjar på tisdagar. Då börjar Hassan två timmar tidigare än Saranyo. senare Jelan slutar klockan och Hassan slutar på onsdagar. Då slutar Jelan en timme senare än Hassan. gammal äldre - äldst Shahad är 14 år. Hon är 2 år äldre än sin syster. Hennes syster är 3 år äldre än deras lille bror. Shahad är äldst bland syskonen. ung yngre - yngst Deeman är 13 år. Hon är 3 år yngre än sin syster Shahla. Shahla är 2 yngre än deras store bror. Deeman är yngst. lång längre - längst Carlos är 165 cm, Asso är 170 cm och Sawer är 175 cm. Carlos är lång, men Asso är längre och Sawer är längst. pengar en sedel ett mynt en tjugolapp, en femtiolapp en hundralapp osv. ett pris Ett pris talar om vad saker kostar. 10

11 kostar En bok kostar 100 kronor. kostnaden Kostnaden för boken är 100 kr. går på Ett par vantar går på 50 kr. En mössa går på 75 kr. köper Deeman vill ha ett par glasögon och hon går och köper det. säljer Expediten säljer ett par glasögon till Deeman. betalar Deeman betalar 499 kr för glasögonen. räcker Deeman har 500 kr. Hennes pengar räcker till ett par glasögon. tillbaka Deeman får 1 kr tillbaka. dyrare än Luul köpte ett par vantar för 50 kr och en mössa för 75 kr. Mössan är dyrare än vantarna. billigare än Vantarna är billigare än mössan. ökar Tv n kostar 2500 kr. Priset ökar med 250 kr. När priset ökar blir tv:n dyrare. stiger Kameran kostar 600 kr. Priset stiger med 150 kr. Då priset stiger blir kameran dyrare. höjer Historieboken kostade 150 kr förra året. Nu kostar den 180 kr. Priset har höjts med 30 kr, dvs. boken har blivit dyrare. högre Historieboken kostade 150 kr förra året. Nu kostar den 180 kr. Priset har blivit högre. minskar En stol kostade 250 kr. Nu kostar den för 150 kr. Priset har minskat med 100 kr. sjunker En dator kostade 6000 kr. Nu kostar en dator 4500 kr. Priset har sjunkit med 1500 kr. sänker Ett bord kostade 750 kr. Nu kostar den 500 kr. Priset har sänkts med 250 kr. lägre En pennvässare kostade 40 kr förra månaden. Nu kostar den 35 kr. Priset har blivit lägre. extrapris Det är extrapris på kläder. Det betyder att kläderna har blivit billigare. nedsatt pris Det är nedsatt pris på TV apparater. Det betyder att de har blivit billigare. realisation/rea Jag ville köpa en ny vattenkokare. Den kostade 400 kr förra månaden. Men nu kostar den 300 kr på rea. vinst Faysal köpte en cykel för 900 kr. Efter en månad sålde han den för 1000 kr. Hans vinst blev 100 kr. förtjänst Jag köpte ett bord för 1200 kr och sålde det efter två månader för 1400 kr. Min förtjänst blev 200 kr. 11

12 förlust Mahmood köpte en cykel för 1200 kr. Han sålde den efter två månader för 800 kr. Hans förlust blev 400 kr. sparar Bahzad sparar 300 kr i månaden. Efter sex månader har han sparat 1800 kr. behållningen Loreta har 1000 kr på banken. Hon tar ut 400 kr. Då är behållningen på banken 600 kr. bruttopris Det är priset före rabatten på t ex. en vara. Bruttopriset för boken före rabatten var 250 kr. rabatt Bruttopriset för boken Bröderna lejonhjärta var 250 kr. Den kostar 150 kr nu. Boken har blivit 100 kr billigare, dvs. rabatten är 100 kr. nettopris Bokens bruttopris är 250 kr. Rabatten är 100 kr, nettopriset är då 150 kr. nettopris = bruttopris rabatt längd en längd en linjal Utsträckning i rum och tid en sträcka en linje Det är en sträcka som har en början och ett slut. En linje har inga ändpunkter, dvs. den kan fortsätta hur långt som helst. En linje kan betecknas med l. ett avstånd en ändpunkt kort, kortare, kortast Det är längden mellan två punkter i rummet. En kurva kan vara rak (rät) eller krökt, obegränsad. Den kan ha flera ändpunkter. Nur är kort, Asso är kortare och Matti är kortast. 12

13 bred, bredare, bredast hög, högre, högst bred bredare bredast låg, lägre, lägst hög högre högst Låg lägre lägst massa massa vikt en våg mängd Vad något väger en balansvåg 13

14 väga Mäta vikten på något. tung, tyngre, tyngst Ala väger 40 kg, Jelan väger 45 kg och Lara väger 50 kg. Ala är tung, Lara är tyngre och Jelan är tyngst. lätt, lättare, lättast bråk ett bråk bråkstreck bråkform blandad form Barzans plånbok väger 50 g, Mattis plånbok väger 45 g och Ivans plånbok väger 40 g. Barzans plånbok är lätt, Mattis är lättare och Ivans är lättast. 4 är ett bråk Pilen pekar på bråkstrecket. 4 är bråkform är blandad form. en hel en halv en tredjedel är grå. 3 14

15 en fjärdedel tre fjärdedelar 1 är vit. 4 en tiondel 3 är svart. 4 1 är grå. 10 skuggad Hela figuren är skuggad. en figur En triangel är en figur. avrundning avrunda en tallinje Göra ett tal jämnt Det är en linje där varje punkt svarar mot ett tal, som är punktens koordinat. Den punkt som svarar mot talet noll kallas origo. I nedanstående tallinje har tre punkter med koordinaterna 0, 3 och 4,5 markerats. 15

16 avläsning på tallinje ett heltal/decimaltal 4, 10, 15, 18, 24 är exempel på heltal. 4,5, 10,3, 18,4, 24,5 är exempel på decimaltal. överslagsräkning När man handlar måste man räkna ut snabbt ungefär hur mycket det blir. T ex = 160 exakt närmevärde cirka ungefär nästan = 45, 45 är exakt värde. När man avrundar ett tal får det ett närmevärde. T. ex. 63 avrundat till närmaste tiotal är 60. Faysal har 195 kr. Han har cirka 200 kr. Barzan cyklar 9 km varje dag. Det är ungefär 1 mil. Hafsa har 82 kr, Lara har 80 kr. Lara har nästan lika mycket pengar som Hafsa. knappt Jousef vill köpa ett par byxor som kostar 500 kr. Han har knappt 500 kr. Han har 495 kr. drygt tal i decimalform decimalform en tiondel en hundradel en tusendel decimaler decimaltecken en måttsats temperatur temperatur En termometer medelvärde Ived har 52 kr. Hon har drygt 50 kr. En tiondel skriver man som 0,1 och det är i decimalform. Decimetrar är tiondelar av en meter. Centimetrar är hundradelar av en meter. Millimetrar är tusendelar av en meter. I talet 425,23 är 23 decimaler., är decimaltecken. 1 msk = en matsked, 1 tsk = en tesked, 1 krm = ett kryddmått Graderat mått på värme Apparat som mäter temperatur = 35 =7, 7 är medelvärde. 5 16

17 fryser När vatten fryser blir det is. kokar Upphetta till kokpunkten, vara vid kokpunkten geometri en stråle En stråle har en ändpunkt och går oändligt långt åt andra hållet. en bisektris stråle En bisektris är ingen vinkel utan en stråle från vinkelns spets som delar en vinkel i två lika stora vinklar. en sträcka En sträcka är en del av en rät linje, som har ändpunkter. Sträcka: en punkt X A A är en punkt på sträckan. skärningspunkt (ändpunkt) En skärningspunkt är en punkt, där två eller flera linjer skär varandra. 17

18 en vinkel vinkelben vinkelspets En vinkel består av två strålar (vinkelbenen) med gemensam ändpunkt (vinkelspets). en rät vinkel Λ = 90º En rät vinkel är alltid 90º grader. en spetsig vinkel en trubbig vinkel En vinkel som är mindre än en rät vinkel (90 ) kallas spetsig vinkel. Spetsig: Λ < 90º En vinkel som är större än en rät vinkel (90 ) kallas trubbig vinkel. Trubbig: v > 90º men v < 180º 18

19 en rak vinkel Rak: Λ = 180º vertikalvinklar En rak vinkel är alltid 180º grader. sidovinklar När två linjer skär varandra bildas fyra vinklar. Vinklarna v 1 och v 2, v 3 och v 4 är vertikalvinklar. Vertikalvinklar är lika stora. en gradskiva Vinklarna v 1 och v 2 är sidovinklar. Sidovinklar är tillsammans 180º. en normal Det är en gradskiva. En normal är en linje, som är vinkelrät mot en annan linje. 19

20 en mittpunktsnormal vinkelsumma En mittpunktsnormal går vinkelrätt mot en sträckas mittpunkt. Vinkelsumman i en triangel är alltid 180º A + B + C = 180º en figur En fyrhörning är en figur. 20

21 en triangel en liksidig triangel en likbent triangel En triangel där alla vinklar är lika stora (60 0 ) och alla sidor lika långa kallas för en liksidig triangel. en spetsvinklig triangel En triangel där två av vinklarna är lika stora och två av sidorna lika långa kallas för en likbent triangel. De två lika stora vinklarna brukar kallas basvinklar och den tredje vinkeln brukar kallas toppvinkel. En triangel där alla tre vinklar är mindre än 90 grader. 21

22 en trubbvinklig triangel bas En triangel där en av vinklarna är trubbig dvs. större än 90 kallas för en trubbvinklig triangel. höjd Median en rättvinklig triangel M är mittpunkt på sträckan AB. CM är median (Sträckan från ett hörn i en triangel till motstående sidas mitt punk kallas för median.) En triangel som innehåller en rät vinkel (90 ) kallas för en rätvinklig triangel. Bågen som markerar vinkeln ritas som en halv kvadrat och då behöver man inte skriva vinkeln. 22

23 Pytagoras sats hypotenusa Summan av kvadraterna på kateterna är lika med kvadraten på hypotenusan, dvs. a 2 + b 2 = c 2. katet c är hypotenusa. a och b är kateter. Summan av kvadraterna på kateterna är lika med kvadraten på hypotenusa, dvs. a 2 +b 2 = c 2 en rektangel en kvadrat En kvadrat är en fyrhörning med alla sidor lika långa och samtliga vinklar 90º. 23

24 en romb En romb är en fyrhörning med alla sidor lika långa. Motstående sidor är parallella. en parallellogram en fler hörning en femhörning en sexhörning En femhörning kan vi dela in i tre trianglar med hjälp av två sträckor. Varje triangel har en vinkelsumma av 180. Vinkelsumman i en femhörning är då: =

25 en cirkel en halv cirkel medelpunkt diameter Den punkt som är exakt i mitten av cirkeln En sträcka mellan två punkter på en cirkel som går genom medelpunkten. Kan förkortas med bokstaven d. 25

26 radie sekant En sträcka från medelpunkten till en punkt på cirkelns rand. Sträckan är detsamma som en halv diameter. tangent en sekant En sekant är en linje som skär en cirkel vid två punkter. cirkelbåge Det är en linje som går genom en punkt på en cirkel. cirkelsektor En sammanhållen sträcka av en del av cirkelns rand. Ett område som begränsas av en cirkelbåge och radierna till bågens ändpunkter. 26

27 cirkelsegment korda Ett område som begränsas av en cirkelbåge och kordan mellan bågens ändpunkter. cirkelområde En sträcka mellan två punkter på cirkeln. bred (höjd)/längd Cirkelns area är cirkelns område (grå området). Sidorna i en rektangel kallas för bas och höjd, men de kan också kallas för längd och bredd. omkrets Omkrets på en figur är summan av alla sidor. 27

28 area Area är ett mått på storleken av ett område. T. ex. arean av en kvadrat som har sidan 1 cm är 1cm 2. kvadratmeter m 2 en passare ett rätt block en passare en kub volym/rymd/utrymme Volymen (V) = basytans area (B) höjden (h) volymenhet m 3 kubikmeter m 3 en cylinder Basytans area (B) = längden (l) bredden (b) h är höjd, r är radie 28

29 en kon en prisma en pyramid Ett klot En ellips (oval) statistik statistik Vetenskap som presenterar och tolkar siffermässiga data. 29

30 observation Ett diagram Observation är en metod som kan ge kunskap om och förståelse för vad som händer i olika situationer och sammanhang. Ett diagram är ett bra sätt att illustrera sifferuppgifter som man vill redovisa. Ett cirkeldiagram Cirkeldiagram är en diagramtyp som med cirkelsegment visar andelar av totalmängd Ett linjediagram Ett stapeldiagram Ett linjediagram är ett grafiskt sätt att presentera värdet för en variabel över tiden. Ett stapeldiagram kan användas för att grafiskt presentera en frekvensfördelning. 30

31 En tabell Sverige Temperaturen i går kl Kiruna -5 Stockholm. +2 Haparanda -2 Luleå -3 Umeå -2 Östersund.. -2 Gävle +4 Karlstad +3 Visby. +2 Jönköping.. +1 Kalmar +4 Malmö +4 Norrköping +3 Västerås +4 Det är en tabell över temperaturen i några städer i Sverige. frekvens ett medeltal/ett medelvärde genomsnitt median Det är ett mått på antalet av en repeterande händelse inom en given tid. För att beräkna frekvensen fixerar man ett tidsintervall, räknar antalet förekomster av händelsen och dividerar detta antal med längden av tidsintervallet. Medelvärde är det genomsnittliga värdet för ett urval eller en population. Medelvärde beräknas som summan av alla värden i en population eller ett urval dividerat med antalet observationer i en population eller ett urval. Medeltal Personerna i en familj är 10, 8, 3, 5, 28 respektive 30 år gamla. Medelåldern (medeltalet) för familjen är: /6 = 14 år. Median uttrycker ett värde som ligger i mitten av alla värden som observeras. Personerna i en familj är 10, 8, 3, 5, 28 respektive 30 år gamla. Medianen för familjens ålder är (3,5,8,10,28,30) = 8+10/2 = 9 år 31

32 sannolikhet koordinatsystem Chans, trolighet Ett koordinatsystem består av två mot varandra vinkelräta talaxlar, s.k. koordinataxlar. Dessa skär varandra i sina nollpunkter. Denna skärningspunkt kallas origo. Den horisontella koordinataxeln kallas x-axeln (kallas även första axeln) och ritas i regel åt höger. Den vertikala axeln kallas y- axeln (kallas även andra axeln) och ritas i regel uppåt. Här följer ett exempel på hur ett koordinatsystem kan se ut: X - axel 32

33 Y - axel skala karta verklighet histogram storleksförhållande Förminskad bild av jordytan eller annat område Ibland är det nödvändigt att förminska eller förstora vår verklighet (en karta eller en bild). Tänk dig hur det skulle vara om vi hade ritningar och kartor i samma storlek som verkligheten. Vad opraktiskt det skulle vara. För ett statistiskt material med många olika observationer av tal kan det vara meningsfullt att klassindela, dvs. gruppera, observationerna innan ett diagram ritas. Dessa grupperingar kallas klasser och diagramtypen som då används kallas histogram. Observera att enheten kg används i histogrammet. Dessutom har den horisontella axeln veckats eftersom det inte finns några observationer i de tre första klasserna. 33

34 algebra algebra uttryck variabel konstant faktorisera ekvationer ekvationssystem Algebra är den gren av matematiken som handlar om räkning med abstrakta symboler, oftast bokstäver. 3a b 4a 9 är ett uttryck Observera att varje typ av termer adderas och subtraheras för sig i ett algebraiskt uttryck. Storhet som kan anta olika värden Oförändlig storhet dela upp i faktorer ett exempel på två ekvationer: Ekvation 1: y = x + 2 Ekvation 2: y = -2x + 8 Ett ekvationssystem är en sammanslagning av flera ekvationer(innehållande flera obekanta). Här är exempel på ett ekvationssystem: Ekvation 1: y = x + 2 Ekvation 2: y = -2x + 8 För att visa att de ingår i samma ekvationssystem brukar man skriva dem med en klammer: potenser potens exponent bas Det hela är potens [4 3 [4 3 3 är exponent. [4 3 4 är bas. upphöjt 8 2 talet läser man som åtta upphöjt till två. 34

35 tiopotenser grundpotensform skala skala avstånd karta längd sträcka naturlig storlek En tiopotens är en potens där basen är 10. När man skriver ett tal som tiopotens ska exponenten vara lika med antalet nollor i talet, t ex = 10 3 och = 10 6 Även andra tal än 1000 och kan skrivas med tiopotens. T ex talet Det kan man skriva som och då säger man att talet är skrivet i grundpotensform. För att man ska veta hur många gånger eller hur mycket man har förstorat eller förminskat ett föremål, så finns begreppet skala. längd mellan två punkter i rummet Förminskad bild av jordytan eller annat område Utsträckning i rum och tid Vägstycke, avstånd För att man ska veta hur många gånger eller hur mycket man har förstorat eller förminskat ett föremål, så finns begreppet skala. På bilden ser du två leksaksbilar. Den stora bilen är avbildad i skala 1:18 och den lilla i skala 1:90. Det betyder att den stora bilen är förminskad 18 gånger och den lilla 90 gånger. förminskning/försto ring verklighet Något som man har gjort mindre, t.ex. en bild. Något som man har gjort större, t.ex. en bild. Ibland är det nödvändigt att förminska eller förstora vår verklighet. Tänk dig hur det skulle vara om vi hade ritningar och kartor i samma storlek som verkligheten. Vad opraktiskt det skulle vara. 35

36 diverse kassa kontant kredit kvitto rabattkupong inkomst utgifter fördjupning läxa prov räknehäfte sträcka hastighet medelhastighet tid ankomst avgång studera tabellen riktnummer personnummer termometer kokar fryser Ringa in Förråd av (kontanta) pengar, avdelning i en affär eller bank där man betalar eller tar emot pengar Som betalas i mynt och sedlar. Det är motsats på kredit. Möjlighet att få lån Intyg på att man har betalt en viss summa pengar. Ett häfte eller bara ett papper som man kan få avdrag (nedsättning) på pris med. Lön, intäkt Kostnad, utlägg Studera något mer för att lära sig mer om det. hemuppgift Bedömanden, test Häfte som man räknar i Vägstycke, avstånd Den vägsträcka som man hinner på en viss tid. fart Tänk dig att du åker bil till din kompis som bor på landet. Under färden håller du troligtvis inte samma hastighet. Du accelererar, bromsar och stannar. Ibland kanske du har hastigheten 50 km/h och ibland 70 km/h. Medelhastigheten är den totala sträckan du har åkt under färden under den totala tiden. Det som förflyttar mellan olika händelser Tillfälle då något eller någon anländer Det att lämna ett arbete eller avfärd från en plats Telefonnummer som förbinder ett område med ett annat. Ett tio siffrigt nummer som tilldelas alla som blir folkbokförda i Sverige. Apparat som mäter temperatur Upphetta till kokpunkten, vara vid kokpunkten, bubbla Förvandlas till is, få isbeläggningar Sätta en ring runt ett visst tal eller figur 36

37 37

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik Nyckelord Grundläggande matematik Ord- och begreppshäfte Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP Matematik 1. BANK - VARDAGSORD 1. Minst 2. Uttag 3. Insättning 4. Kontonummer 5. Uttaget belopp kvitteras 6.

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar

Läs mer

MATTEBEGREPP Svenska Dari

MATTEBEGREPP Svenska Dari Svenska Dari Översättare: Språkgranskat av: Amir Rezai Grafik & form: Kevin Mavane Mattebegrepp är ett häfte, på svenska och det egna modersmålet, som innehåller översättningen av de centrala matematiska

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2 Alternativdiagnos 1 1 Skriv med siffror a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre 2 Använd siffrorna 2, 3, 4 och 5 och skriv a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt 3 Vilka

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden Ordlista 5A:1 Öva orden Dessa ord ska du träna term Talen som du räknar med i en addition eller subtraktion kallas termer. faktor Talen som du räknar med i en multiplikation kallas faktorer. täljare Talet

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9 Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Delkursplanering MA Matematik A - 100p Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

TAL OCH RÄKNING HELTAL

TAL OCH RÄKNING HELTAL 1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot

Läs mer

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad: Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva

Läs mer

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5B matematik Koll på Skriva Facit 6Ekvationer, uttryck och mönster 1 a) b) = c) d) 2 a) = b) c) = d) 3 a) < b) < c) < d) > 4 a) < b) < c) > d) < 5 a) < b) > c) < d) > Talet

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

Taluppfattning och problemlösning

Taluppfattning och problemlösning Taluppfattning och problemlösning. Ett talsystem där siffrans värde beror på vilken position, plats, siffran har.. Olika sätt eller strategier att arbeta med problemlösning.. Problemlösningsmetod där man

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data Geometri och statistik Blandade övningar Sannolikhetsteori och statistik 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data 27, 30, 32, 25, 41, 52, 39, 21, 29, 34, 55,

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Volym liter och deciliter

Volym liter och deciliter Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.

Läs mer

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1 Tal Räknelagar Prioriteringsregler I uttryck med flera räknesätt beräknas uttrycket i följande ordning: 1. Parenteser 2. Potenser. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: 5 22 1.

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.

Läs mer

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1. FACIT Skriv med siffror 0 0 0 0 0 8 0 8 0 0 0 008 0 00 8 0 00 0 000 00 000 08 000 00 00 8 0 000 0 000 000 0 00 000 00 8 Addition med uppställning 08 88 8 8 0 0 80 0 8 88 0 0 0 Subtraktion med uppställning

Läs mer

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Det som står i den här lathunden ska du kunna till provet. Du ska kunna ställa upp och räkna ut liknande tal som de nedan: a) 39,8 + 2,62 b) 16,42 5,8

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Extramaterial till Start Matematik

Extramaterial till Start Matematik EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning

Läs mer

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller = n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental

Läs mer

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter. LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när

Läs mer

Planering Geometri år 7

Planering Geometri år 7 Planering Geometri år 7 Innehåll Övergripande planering... 2 Bedömning... 2 Begreppslista... 3 Metodlista... 6 Arbetsblad... 6 Facit Diagnos + Arbeta vidare... 10 Repetitionsuppgifter... 11 Övergripande

Läs mer

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden Ordlista 2B:1 Öva orden Dessa ord ska du träna väggklocka En väggklocka är en klocka som är gjord för att hänga på en vägg. armbandsklocka En armbandsklocka är en klocka som du ska bära runt din handled.

Läs mer

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar arbetsblad 1:1 Positionssystemet > > Skriv talen med siffror. Glöm inte decimaltecknet. Ental Tiondelar Hundradelar 1 tiondel 0, 1 52 hundradelar 0, 5 2 tiondelar 0, 17 tiondelar 1, 7 9 tiondelar 0, 9

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500 Namn: Förstå och använda stora tal som miljoner och miljarder Skriv talen med siffror. sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen Läs talen först. Använd sedan > eller > < Vilket tal

Läs mer

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson Språkstart Matematik Facit Matematik för nyanlända Jöran Petersson Positionssystem hela tal s. 4-5 3. Skriv med siffror. 52 502 5002 65 665 6665 31 131 3131 4. Skriv hur mycket siffran är värd. 300 4 1000

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v. TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Matematikboken Gamma. Facit till Bashäfte. Facit Matematikboken Gamma Bashäfte Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Matematikboken Gamma. Facit till Bashäfte. Facit Matematikboken Gamma Bashäfte Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Matematikboken Gamma Facit till Bashäfte Facit Matematikboken Gamma Bashäfte Författarna och Liber AB Får kopieras Tal och räkning a) 9 9 c) 9 a) 00 00 c) 00 a) c) 0 a) 9 99 c) 09 a) 90 c) 00 a), c),0

Läs mer

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är. Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform

Läs mer

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1. Skriv med siffror 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00 0 00 0 000 00 000 0 000 00 00 0 000 0 000 000 0 00 000 00 Addition med uppställning 0 0 0 0 0 0 0 0 Subtraktion med uppställning 0 0 0 0 0 Multiplikation med

Läs mer

Lärandemål E-nivå årskurs 9

Lärandemål E-nivå årskurs 9 Lärandemål E-nivå årskurs 9 Detta är vad ni behöver kunna för att nå E för kunskapskraven om begrepp och rutinuppgifter i matematik när ni slutar nian. Ni behöver klara av alla dessa moment. För att nå

Läs mer

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5A matematik Koll på Skriva Facit 1 Tal i decimalform,3 1 a) 0,5 b) 0,7 c) 0, a) 4, b),1 c) 9,4 3 a) 35,8 b) 41, c) 0,9 4 a) 1,1 b) 4, c) 7,3 5 a) 13,4 b) 3,5 c) 91,7 a) 40,8

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Centralt innehåll i matematik Namn:

Centralt innehåll i matematik Namn: Centralt innehåll i matematik Namn: T - Taluppfattning T1 Tiosystemet 5,23 1000 = 523/0,01= T2 Positionerna 2,39-0,4 = T3 Primtal Vilka är de fem första primtalen. Vad är ett primtal? T4 Primtalsfaktorering.

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit Eva Björklund Heléne Dalsmyr 4A matematik Koll på Skriva Facit 1Taluppfattning och problemlösning 1 253 1 a) 3 579 b) 1 286 c) 4 819 2 a) 1 280 b) 5 470 c) 2 093 3 a) 4 884 b) 1 763 c) 4 884 d) 6 431 4

Läs mer

Läxa 11. Läxa T ex kan en sida vara 4 cm. Hur lång är då höjden mot den sidan? 8 b) Flytta andra stickan i översta raden ett steg åt höger.

Läxa 11. Läxa T ex kan en sida vara 4 cm. Hur lång är då höjden mot den sidan? 8 b) Flytta andra stickan i översta raden ett steg åt höger. ledtrådar LäxOr Läxa Rita en bild med de lyktstolparna. Hur många mellanrum är det? Läxa 8 På nedre halvan ska talen adderas tv å och två och på den övre halvan ska talen subtraheras. Läxa 6 7 Rita en

Läs mer

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö 1 Största delen av boken ligger på höstadienivå med en mindre del på gymnasienivå Den har ej för avsikt att följa läroplanen men kan med fördel användas

Läs mer

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson ATT KUNNA TILL MA1050 Matte Grund 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson Sida 2 av 5 Att kunna till prov G1 Kunna ställa upp och beräkna additions-, subtraktions-, multiplikations- och divisuionsuppgifter

Läs mer

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek STARTAKTIVITET 2 Bråkens storlek Arbeta gärna två och två. Rita en stjärna över de bråk som är mindre än 1 2. Sätt ett kryss över de bråk som är lika med 1 2. Rita en ring runt de bråk som är större än

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5 OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering

Läs mer

Känguru 2012 Student sid 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3) i samarbete med Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasiet

Känguru 2012 Student sid 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3) i samarbete med Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasiet Känguru 2012 Student sid 1 / 8 NAMN GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara den frågan. Felaktigt

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en

Läs mer

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn: Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå

Läs mer

MVE365, Geometriproblem

MVE365, Geometriproblem Matematiska vetenskaper Chalmers MVE65, Geometriproblem Demonstration / Räkneövningar 1. Konstruera en triangel då två sidor och vinkeln mellan dem är givna. 2. Konstruera en triangel då tre sidor är givna..

Läs mer

FACIT 0, ,10 0, ,75. b) 3 3 = 1. d) 5 2 = a) b) 60 c) d) 1,818 e) 0,898 f) Ex. 3 0,25 = 0,75

FACIT 0, ,10 0, ,75. b) 3 3 = 1. d) 5 2 = a) b) 60 c) d) 1,818 e) 0,898 f) Ex. 3 0,25 = 0,75 FACIT Ç TUMMEN UPP! MATTE ÅK KARTLÄGGNING TALUPPFATTNING 7 a) 00 0,0 Exempel: 0 = 0 0 = 0 7 b) 0 00 0 0,0 0 kr = 0 c) 0 00 0,0 7 0 kr = 0 = 0 Eget val a) 7 b) c) d) 0 e) 0 f) g) h) 0 0 0% % 0, 0 7% 00

Läs mer

KW ht-17. Övningsuppgifter

KW ht-17. Övningsuppgifter Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal

Läs mer