ÅRSREDOVISNING 2006
INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 2 Befolkning 3 Näringsliv 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse 6 Koncernen Ekonomisk översikt 8 Koncernen Ljusdals Kommun 9 - och Balansräkning 10 Noter 11 Finansieringsanalys 12 Kommunen Ekonomisk översikt 13 Kommunens externa intäkter 16 Avgiftsfinansiering 16 Verksamhetens nettokostnad 17 Kommunens externa kostnader 17 Personalredovisning 18 Miljöredovisning 20 - och Balansräkning 21 Noter 22 Finansieringsanalys 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Redovisningsprinciper 26 Nämndredovisning uppfyllelse 27 Revision 29 Kommunstyrelse 30 Barn- och utbildningsnämnd 36 Omsorgsnämnd 40 Samhällsbyggnadsnämnd 44 Myndighetsnämnd 48 Överförmyndarnämnd 52 Revisionsberättelse 54 1
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE För att kunna upprätthålla en god kommunal service är det viktigt att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. En god kommunal ekonomi är grunden för fortsatt utveckling av kommunens service. Kommunen skall ha god soliditet, god likviditet och en positiv resultatutveckling där balanskravet i kommunallagen sätter lägsta nivån. (Kommunprogrammet) För verksamhetsåret 2006 redovisar kommunen ett positivt resultat om 36,6 mkr. Skatteinkomster och statsbidrag har ökat med 27 mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 13 mkr. Vi kan konstatera att förvaltningarna på ett utmärkt sätt tagit ansvar för sina budgetar och att ett ekonomiskt tänkande nu är på väg att genomsyra förvaltningarnas arbete. Investeringarna har varit rekordstora, 71 mkr. De största är ombyggnationen av Slottegymnasiet och av Öjeskolan. Viktigt att nämna är också de investeringar i energikonverteringar som genomförts i kommunens fastigheter. 1 mkr har också öronmärkts för bidrag i samma syfte till föreningar. Samtliga investeringar har självfinansierats. Ingen nyupplåning har skett under året. Det ekonomiska stålbad som Omsorgsnämnden gått igenom har nu gett resultat. 2006 är det förstå året på länge som nämnden klarar budget. För Ljusdalshem är utmaningarna fortfarande stora. Trots rivningar är vakansgraden för hög och målsättningen är att den ska ligga kring fem (5) procent. Förmodligen innebär detta att sanering av bostadsbeståndet måste fortsätta. Kommunen har med breda insatser lyckats sänka sjuktalen. En viktig insats har varit att satsa 1 million kronor på hälsobefrämjande åtgärder för personalen. Jämfört med 2005 minskade den totala sjukfrånvarotiden från 9,3 % till 8,73 %. Alla nämnder har satt upp delmål för sina sjukskrivningstal. Fram till och med år 2015 kommer drygt 500 anställda att gå i pension. Detta är mer än var fjärde anställd. Att kommunen förblir en attraktiv arbetsgivare är därför av största vikt. En källa till personalförsörjning är att minska sjukfrånvaron. Förvaltningarna har berikats med 77 plusjobbare, som medför stort mervärde i verksamheterna. Plusjobben har varit en mycket positiv satsning för att få långtidsarbetslösa ut i jobb. Befolkningsutvecklingen är en av kommunens viktigaste framtidsfrågor. Det är av stor vikt att Ljusdals kommun på olika sätt fortsätter att arbeta aktivt för en positiv befolkningsutveckling. I det arbetet är det viktigt att jobba med konkreta projekt samt att se till att kommunen är attraktiv som boendeort. Att ha goda kommunikationer som ger möjlighet att pendla till studier och arbete är mycket viktigt för Ljusdal. X-tåget med många avgångar mot Gävle samt busstrafiken mot Hudiksvall, har stor betydelse. Mycket arbete har lagts ner för att färdigställa stambanan vilket innebär att X2000 tåget kommer att förkorta restiden mot Uppsala - Stockholm, avsevärt. Ljusdals kommuns näringlivsstiftelse Närljus, bedriver ett aktivt och kreativt arbete med företagsetableringar i kommunen. Under 2006 startade, enligt PRV, 90 nya företag i Ljusdal. Dessa sysselsatte 78 män och 36 kvinnor. Motsvarande siffror för 2005, var 89 nya företag. Satsningen på Finn-upp resulterade i 395 inlämnade uppfinningar. Två av bidragen gick vidare nationellt och en uppfinning gick vidare i världsfinalen och vann där! Glädjande är också att skolorna visar allt bättre resultat. Gymnasieskolan förbereder sig med profileringar och marknadsföring. Syftet är att få fler elever, både från egna och andra kommuner. styrning är en viktig del för att få verksamheten att utvecklas. Kommunfullmäktige har för 2006 antagit mål för varje nämnd inom fem fokusområden. I denna årsredovisning följer vi upp hur nämnderna lyckats nå de uppsatta målen. Slutligen kan man konstatera att kommunens ekonomi utvecklas åt rätt håll. Skatteintäkterna ökar i den rådande högkonjunkturen medan kostnaderna utvecklas i en lugnare takt. Detta skapar det överskott som vi här kan presentera för år 2006. Ett överskott som använts till att finansiera en rekordhög investeringsnivå och samtidigt stärkt ekonomin. Inför framtiden måste klara av att bibehålla den rådande kostnadsnivån. För det är bara genom framtida överskott och en sund ekonomi som vi kan genomföra de satsningar som vi vill för att utveckla Ljusdal till en allt attraktivare kommun. I Ljusdal är det möjligt. Marit Holmstrand Kommunstyrelsens ordförande 2
LJUSDALS KOMMUN FAKTA YTA: 5 642,9 km 2, därav vatten 348,4 km 2 FOLKMÄNGD: 19 243 invånare per 06-12-31 Flytt- och födelsenetto 1980-2006 Flyttnetto blev för 2006 negativt. 53 personer fler flyttade från Ljusdals kommun än till. Födelsenettot fortsätter att vara negativt 83. Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Centralort är Ljusdal. Befolkning 2006 Ljusdals befolkning uppgick till 19 243 personer vid årsskiftet 2006/2007. Det är en minskning med 141 personer från ifjol. 300 200 100 0-100 -200 1980 1983 1986 1989 Födelsenetto Flyttnetto 1992 1995 1998 2001 2004 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Åldersstruktur I Ljusdals Kommun är vi färre yngre och fler äldre än riksgenomsnittet. Andelen invånare över 65 år ligger på 22,6% i Ljusdal och för hela riket 17,4%. 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Åldersgrupp Ljusdal % Riket % STÖRRE INVÅNARE ORTER 061231 Ljusdal 7 451 Järvsö 1 856 Färila 1 505 Tallåsen 809 Los 442 Hybo 348 Ramsjö 300 Hennan 221 Korskrogen 201 Kårböle 132 Hamra 118 Tandsjöborg 72 Politisk representation i kommunfullmäktige 2006-2010 Socialdemokraterna 13 Centerpartiet 8 Moderata samlingspartiet 6 Socialradikala demokraterna 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Frihetliga Ljusdalsbygden 1 0-6 år 1 312 6,8 7,7 7-15 år 1 879 9,8 10,7 16-19 år 1 060 5,5 5,4 20-64 år 10 642 55,3 58,8 65-79 är 2 947 15,3 12,0 80-w år 1 403 7,3 5,4 Summa 19 243 100,0 100,0 Skattesatser inkl. kyrkoavgift 2007 Ljusdal 34,33 Färila 34,59 Järvsö 34,51 Los 34,59 Ramsjö 34,33 Kårböle 34,59 Hamra 34,59 3
LJUSDALS KOMMUN Näringsliv NärLjus affärsidé lyder: NärLjus skall verka för ett livskraftigt och differentierat näringsliv. - NärLjus har Ljusdals kommuns uppdrag för utvecklingen inom kommunens näringsliv. - NärLjus kunder är representanter från företagen i Ljusdals kommun. NärLjus arbetar även med blivande företag och etableringar. Under 2006 har Stiftelsen NärLjus nya arbetssätt tagit form, och NärLjus har även skapat en grund för att arbeta mer utåtriktat med etableringar. NärLjus har under året infört en tjänstegaranti samt registrerar och följer upp det stöd man gör mot olika företag - ett viktigt led i att kvalitetssäkra verksamheten. Detta upplevs ha gett fler ärenden och hög upplevd kvalitet hos kunderna. För att öka informationen runt vår verksamhet har vi tagit fram ett nytt informationsblad som går ut 4-5 gånger per år och även gjort en ny hemsida där besöksfrekvensen markant har ökat under året. Verksamheten Organisation - Under året slutade två heltidsanställda rådgivare som ersatts av 4-5 konsulter - ett mer dynamiskt och specialiserat utbud till en lägre kostnad. - Egna personalresurser planeras på årsbasis och det finns en bra översikt på större aktiviteter. Redovisningen ger en god bild av hur utfört arbete förhåller sig till verksamhetsplaneringen. Projekt - Renodlat redovisningen av NärLjus projekt, inklusive identifiering och hantering av risker. - Projekt Processutveckling har bidragit till att flera nya grupper av företag börjat att samarbeta. - Klarlagt och planerat fortsättning av Clara Vallis verksamheter efter projekttiden sommaren 2007. - Upprättat en planering och bearbetat viktiga kontakter för Rovdjurscenter de5stora. Blivande företag - Sedan April 2006 genomfört 74 rådgivningar, varav 38 till kvinnor (51%). - Genomfört en starta-eget-kurs kvällstid för personer med anställning (25 deltagare). - Information på AF:s starta-eget-kurser. - Stöd genom Clara Vallis företagskuvös Befintliga företag - Sedan April 2006 genomfört 85 rådgivningar, varav 19 till kvinnor (22%). - Genomfört 12 möten med stora och expanderande företag tillsammans med kommunledning och Arbetsförmedling. - Arbetat vidare med en övergripandestrategi inom besöksnäringen, underlag för beslut våren 2007. Etableringar - Tagit fram två broschyrer för etableringar, en för industri och en för tjänsteföretag samt översatt dessa till engelska, tyska och holländska. - Testat en tipstjänst (Magenta News) och gjort ett hundratal utskick utan större resultat. - Under slutet av året initierat flera konkreta diskussioner om etableringar. Samverkan - Aktivt medverkat i Mötesplats Ljusdal och Tillväxt Hälsingland. Framtiden Under 2007 är ett viktigt projekt Det goda livet, en aktivitet där etableringar är bärande. En utställning och en rad aktiviteter planeras i Stockholm den 20-24 oktober - veckan före Exte World Cup. Detta är en viktig och utåtriktad satsning som skall bygga kommunens varumärke och på sikt innebära att fler företag och människor skall flytta hit. Vi hoppas även på att diskussioner som vi haft under slutet av 2006 bär frukt och att Ljusdals kommun redan under 2007 kan tillgodoräkna sig några viktiga nya företag i kommunen. NärLjus har under 2007 för avsikt att arbeta vidare med ansökningar till de nya strukturfonderna inom EU mål 2. En lokal fortsättning inom Processutveckling Steg 2 samt en interkommunal samverkan i Länet Business region Gävleborg är två möjliga fortsatta projektengagemang. 4
ORGANISATION 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I denna förvaltningsberättelse hanteras Ljusdals kommun ur ekonomisk synvinkel. För en kommun där verksamheten är målet och pengarna medlen finns naturligtvis många andra aspekter. Verksamheternas kvalitet, personal, miljö, etc är områden som belyses på andra sidor i denna årsredovisning. Här görs ett försök att analysera årets resultat, vilken ekonomisk påverkan det får och hur framtiden ser ut. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Definitionen på god ekonomisk hushållning är att kommunen skall ha balans mellan intäkter och kostnader. Detta balanskrav är fr o m år 2000 en lagstadgad miniminivå som dock på längre sikt inte ger en god kommunal ekonomi. I praktiken handlar begreppet god ekonomisk hushållning om att realsäkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Det handlar också om att täcka upp den verkliga pensionskostnaden för att inte lägga skuldbördor på kommande generationer. Därför måste resultatnivån överstiga +-0 för att god ekonomisk hushållning skall råda. Ett minskat eget kapital genom en förlust ett år skall återställas senast tre år därefter. Balanskravsredovisning För 2006 redovisar kommunen ett positivt resultat om 36,6 mkr. Kommunen har inga tidigare underskott att täcka. uppföljning Kommunfullmäktige har ställt upp följande finansiella mål för 2006: Att samtliga investeringar självfinansieras Under 2006 har ingen upplåning skett utan de långfristiga skulderna har minskat med 5,7 mkr. Den höga investeringsnivån om 71 mkr har finansierats med egna medel. Ökad soliditet med 1 procentenhet (inkl. pensionsförbindelse) Soliditeten är oförändrat 4 procent. Orsaken till att soliditeten inte ökat trots det positiva resultatet är att pensionsskulden inom ansvarsförbindelsen har ökat med 43 mkr. Anledningen till ökningen är en förändrad diskonteringsränta som ger en högre skuld. Soliditeten om man bortser från ansvarsförbindelsen har ökat med 4 procentenheter till 52 %. Ekonomisk analys år 2006 Kommunens positiva resultat om 36,6 mkr är en följd av framförallt två orsaker. Den ena är att intäkterna ökat kraftigt under året. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 24 mkr eller 2,9 %. Anledningen till de ökande intäkterna är främst den högkonjunktur som vi nu befinner oss i men också olika bidragstillskott. Den andra orsaken är att verksamheternas nettokostnad endast ökat med 13 mkr under 2006. Den främsta anledningen är att nämnderna sammantaget klarat av att redovisa ett överskott om 5,4 mkr. Det är för första gången på många år som nämnderna totalt redovisar ett överskott. Det positiva resultatet är också ett logiskt steg i den trend som funnits i under ett flertal år med minskande underskott. Investeringarna har varit extra stora under 2006. Totalt sett har det nettoinvesterats för 71 mkr. De största objekten är ombyggnationerna av Slottegymnasiet och av Öjeskolan. Utöver de 71 mkr har det avsatts 5 mkr till pensionsfond. Kassaflödet är 24 mkr vilket betyder att den höga investeringsnivån till stor del finansierats med sparade medel. Under året har de långfristiga skulderna minskat med 5,7 mkr. I och med det positiva resultatet så har soliditeten ökat från 48 % till 52 % (exkl. pensionsförbindelse). Om vi räknar in pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen så är soliditeten oförändrat 4 %. Orsaken till detta är att pensionsförbindelsen ökat med 43 mkr under 2006. Pensionsförbindelsens stora ökning beror på att diskonteringsräntan sänkts från 3 till 2,5 % vilket ökar skulden. 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkoncernen Kommunkoncernen har under 2006 stärkt ekonomin. Ett positivt resultat om 33 mkr före extraordinära poster redovisas. Stora investeringar har genomförts för 98 mkr netto. Låneskulden har minskats med 29 mkr och soliditeten ökat. Energikoncernen är inne i en stark investeringsfas. Fjärrvärme och bredband byggs ut och samtidigt som produktionsanläggningarna moderniseras. Ljusdalshem arbetar med att anpassa lägenhetsbeståndet till efterfrågan och målet är en vakansgrad på 5 %. Rivningar pågår och en ny rivningsplan har arbetats fram. Framtiden Kommunen måste fortsätta att anpassa kostnaderna till det minskande befolkningsunderlaget. Om vi blir färre invånare i Ljusdal så måste också kommunens anställda bli färre. Utifrån den finansiella strategi som kommunen antagit så skall kommunen i goda år redovisa större positiva resultat för att stärka ekonomin. Därför är det av största vikt att inga nya beslut fattas som höjer kostnadsnivån. En prognos över pensionsutbetalningarnas utveckling 2006-2035 har tagits fram. Prognosen visar stadigt ökande årliga utbetalningar av den pensionsskuld som ligger som ansvarsförbindelse och som intjänats före 1998. Denna skuld är på 425 mkr inkl. löneskatt och för att finansiera skulden har under 2006 5 mkr avsatts. Detta är ett led i den plan för att mildra effekterna av utbetalningarna som antagits av fullmäktige. Planen innebär att under de närmaste åren sätta av medel för att kunna plana ut toppen de år då pensionsutbetalningarna är som störst. För nästkommande budgetperiod är målet att följa den finansiella strategi som kommunfullmäktige lagt fram och budgetera med överskott som inte bara klarar av balanskravet utan som också klarar av att finansiera ett utökat investeringsbehov med bl a en fortsatt ombyggnad av Slottegymnasiet. Med andra ord måste kommunen klara av att under nästa budgetperiod 2008-2010 redovisa fortsatta överskott. Nicklas Bremefors Ekonomichef 2006 2005 2004 2003 2002 Antal invånare 19243 19 384 19 592 19 771 19 776 Utdebitering 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 Kommunanställda tillsvidare 1 823 1 874 1 956 1 964 1 975 Soliditet, kommunen % 52 48 46 55 59 Soliditet, koncernen % 30 27 25 29 30 Likvida medel kommunen Mkr 15 40 46 22 19 Likvida medel koncernen Mkr 53 73 81 44 35 Låneskuld kommunen, Mkr 228 234 240 107,6 115,2 Låneskuld koncernen, Mkr 774 803 854 776 801 Årets resultat kommunen Mkr 36,6 27,4-44,9-13,7 8,4 Årets resultat koncernen Mkr 27,8 48-63,9-7,8-86,7 Balansomslutning kommunen Mkr 886 880 848 789 764 Balansomslutning koncernen Mkr 1 529 1 543 1529 1 544 1 526 Nettoinvesteringar kommunen Mkr 71 64 49 41 41 Nettoinvesteringar koncernen Mkr 98 74 61 62 46 Eget kapital/invånare kommunen 23 755 21 693 20 066 22 155 22 841 Eget kapital/invånare koncernen 24 012 21 550 19 420 22 529 22 940 Skattekvot % 96% 97% 100% 101% 99% 7
KONCERNEN Ekonomisk översikt Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge möjlighet till styrning av kommunens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I den kommunala redovisningslagen används begreppet sammanställd redovisning vilket är synonymt med koncernredovisning. Koncernredovisningen omfattar aktiebolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Här avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20%. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar i den sammanställda redovisningen ett positivt resultat om 32,6 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna i koncernen uppgick till 98 mkr under år 2006 vilket mer än tidigare år. Verksamheten under året Ljusnet AB har slutfört bredbandsuppbygganden vilket man genomfört på kommunens uppdrag. Under året har 600 nya bredbandskunder anslutits. Ljusdal Elnät AB har fortsatt genomfört arbeten för att förbättra leveranssäkerheten. Ljusdal Energi AB har gjort stora åtgärder på Bäckebo kraftverk för att reducera ljudnivån. AB Ljusdalshem har fortsatt arbetet med att minska antalet vakanta lägenheter. AB Ljusdals servicehus har bildats under 2006. Bolaget kommer att äga och hyra ut servicehus med kommunen som kund. Älvdansen genomförs för första året med final på Stenegård. Renovering av Stenegård påbörjas under 2006. Beräknad kostnad 13 mkr. Finansiärer är Ljusdals kommun, Länsstyrelsen och Sparbanksstiftelsen. Stenegård har haft många evenemang varav två riktigt stora. Diggiloo och konsert med Christer Sjögren. Närljus har under 2006 arbetat med framtagandet av en ny strategi för besöksnäringen. Närljus har under året tillsammans med kommunen arbetat med att förbättra företagsklimatet i kommunen. har satts upp. Stiftelsen Ljusdals konstfrusna isbana har under avslutats och avregistrerats hos länsstyrelsen. Soliditet/Likviditet/Skuldsättning Soliditeten i koncernen är 30 % vilket är en ökning med 3 procentenheter. Inräknat kommunens pensionsförbindelse är soliditeten 2 %. Koncernens samlade likvida medel minskade något under år 2006. Kommunkoncernens samlade skuldsättning minskade med 43 mkr (Avsättningar + skulder omsättningstillgångar). Framtid Energikoncernen kommer att bygga om TV-nätet samt erbjuda bredband via fiber till villor. Ljusdal energi har inlett förarbetet med byggandet av Hennans kraftverk som beräknas stå klart sommaren 2008. Ljusdalshem kommer enligt plan fortsätta att minska vakanser. Inför 2007 har en ny rivningsplan upprättats för att minska antalet lägenheter med 111 st. Ljusdals servicehus kommer att köpa servicehusen av Ljusdalshem under 2007. Under 2007 kommer samtidigt omsorgsförvaltningen överta uthyrningen av dessa lägenheter. Närljus kommer att intensifiera arbetet med etableringar under 2007. Bl a kommer etableringskampanjen Det goda livet att genomföras i Stockholm hösten 2007. Stenegård kommer ta emot flera spännande arrangemang under 2007. Status Quo har Sverigepremiär här. Då tillsammans med Chuck Berry. Diggiloo kommer tillbaka sommaren 2007. 8
KONCERNEN AB Ljusdal Energiföretag koncern Koncernen bedriver produktion, inköp och försäljning av el och fjärrvärme. Koncernen genomför också kommunens IT-infrastruktursatsning. Helägda dotterbolag Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB och Ljusnet AB. Hälftenägt Ljusdal Energi Försäljning AB. Koncernen producerar fjärrvärme i fyra anläggningar och elkraft i två vattenkraftsstationer. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) 2006 2005 Omsättning 94 406 100 328 1 813 1 212 Balansomslutning. 207 801 210 317 Eget kapital 29 066 27 253 Antal anställda 33 33 AB Ljusdalshem Kommunens bostadsstiftelse övergick till att bedrivas i aktiebolagsform fr.o.m 1997. Bolagets ändamål är att främja kommunens försörjning med bostäder och lokaler. Bolaget förvaltar 2 360 lägenheter. et belastas med nedskrivningar av fastighetsvärden om 18,5 mkr. Samtidigt har uppskrivningar gjorts mot fond med 16,4 mkr. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) 2006 2005 Omsättning 130 233 134 680-13 319 3 551 Balansomslutning 595 282 617 453 Eget kapital 43 718 40 609 Antal anställda 24 31 AB Ljusdals servicehus Bildades under 2006 och kommer under 2007 förvärva servicehusfastigheterna från AB Ljusdalshem. Ägd andel 100%. Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Närljus bildades 1986 av kommunen och det lokala näringslivet. Närljus arbetar med utvecklande av det lokala näringslivet och med stöd och service till nya och befintliga företag. Nyckeltal (Tkr) 2006 2005 Omsättning 4 028 17 156-172 1 891 Balansomslutning 14 368 17 933 Eget kapital -163 9 Antal anställda 4 16 Stiftelsen Stenegård Beslut har tagits i kommunfullmäktige om att stiftelsen skall avvecklas och stiftelsen har sålt fastigheten Stenegård till kommunen. Nyckeltal (Tkr) 2006 2005 Omsättning 2 620 6 638-415 3 089 Balansomslutning 513 1 203 Eget kapital -717-302 Antal anställda 5 5 Stiftelsen Ljusdals Konstfrusna Isbana Stiftelsen är under avveckling och har sålt bandyanläggningen till kommunen. Nyckeltal (Tkr) 2006 2005 Omsättning 0 0 121-35 Balansomslutning. 0 4 Eget kapital 0-121 Antal anställda 0 0 Nyckeltal (Tkr) 2006 Omsättning 0-8 Balansomslutning 3 002 Eget kapital 2 992 Antal anställda 0 9
KONCERNEN räkning och Balansräkning Verksamhetens kostnader -1 077 514-1 076 789 Avskrivningar -76 864-60 998 Jämförelsestörande poster 123 Verksamhetens nettokostnad -792 958-751 450 Skatteintäkter 622 208 592 665 Generella statsbidrag 233 408 239 252 Finansiella poster -30 172-32 424 före extraordinära poster 32 486 48 043 Extraordinära poster efter extraordinära poster 32 486 48 043 Skatt -2 612-3 486 Latent skatt -2 029-2 070 Årets resultat 27 845 42 487 KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR 2006 2005 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 898 898 Materiella anl tillgångar 1 364 793 1 348 421 Finansiella anl tillgångar Not 1 13 336 8 652 Uppskjuten skattefordran 3 117 3 148 Summa anläggningstillgångar 1 382 144 1 361 119 Omsättningstillgångar Förråd 6 730 7 328 Kundfordringar 18 445 16 648 Övriga kortfristiga fordringar 68 276 84 877 Kassa och bank 52 963 72 757 Summa omsättningstillgångar 146 414 181 610 SUMMA TILLGÅNGAR 1 528 558 1 542 729 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not 2 462 080 417 725 Summa eget kapital 462 080 417 725 Avsättningar Avsättning 27 083 28 318 Avsättning uppskjuten skatt 26 386 24 324 Summa avsättningar 53 469 52 642 Skulder Långfristiga skulder 774 115 803 322 Leverantörsskulder 60 322 52 071 Kortfristiga skulder 178 572 216 969 Summa skulder 1 013 009 1 072 362 Summa skulder och eget kapital 1 528 558 1 542 729 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not 3 8 958 10 385 Pensionsförbindelser Not 4 425 298 382 446 10
KONCERNEN Noter NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) 2006 2005 Not 1 Långfristig utlåning Pensionsmedel 5 004 Inköp Hälsingland 332 324 Bergen energi 2 231 2 231 HBV 154 121 Ljusdal Energiförsäljning 2 839 3 099 Värmek 9 9 Fjärrvärmeanslutningar 122 163 Summa 10 691 5 947 Aktier och andelar Aktier X-trafik 384 384 Inlandsbanan 60 60 Kommunaktiebolaget 4 4 Woodex AB 18 HBV 40 40 SABO byggnadsförs AB 70 70 Föreningssparbanken 11 11 Complus AB 10 10 Norrsken 167 167 Förlagsinsats KGF 101 101 Summa 847 865 Andelar Inlandsbanan ek fören 30 30 Mellanskog UPA 12 12 Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 2 2 Fleruppgiftskom förb 764 764 Hälsingehambon ek för 1 1 Hälsingland turism ek för 1 1 Fåglesjö gammelgård 100 100 Kommuninvest 873 856 Skandia översk fond 11 70 Summa 1798 1840 Summa fin anl tillg 13 336 8 652 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) 2006 2005 Not 2 Förändring eget kapital Ingående eget kapital 417 725 377 989 Uppskrivningfond 16 428-2 751 Förändring reserver 82 Årets resultat 27 845 42 487 Summa 462 080 417 725 Not 3 Borgensförbindelser Borgen, egna hem 3 360 5 269 Övriga ansvarsåtag 5 598 6 325 Summa 8 958 11 594 Not 4 Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år 1998 Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26% 11
KONCERNEN Koncernfinansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) 2006 2005 Den löpande verksamheten Årets resultat 27 845 42 487 Justering för av- och nedskrivningar 76 864 60 998 Justering för avsättningar 827 1 198 Medel från verksamheten för förändringar av rörelsekapital 105 536 104 683 Lager (ökning-/minskning+) 598-1 751 Korta fordringar (ökning-/minskning+) 14 804-8 195 Korta skulder (ökning+ / minskning-) -30 146 24 846 Jämförelsestörande poster 16 510-2 751 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 766 12 149 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -93 236-75 401 Investering i finansiella anläggningar -4 653 1 439 Kassaflöde från investeringsverksamhet -97 889-73 962 Finansieringsverksamhet Förändring långfristiga skulder -29 207 51 419 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -29 207 51 419 Årets kassaflöde -19 794 94 289 Likvida medel vid årets början 72 757 81 306 Likvida medel vid årets slut 52 963 72 757 19 794-8 549 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början 803 322 854 741 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 774 115 803 322 12
KOMMUNEN Ekonomisk översikt Sammanfattning Under året har skatteintäkter och statsbidrag ökat med 24 mkr medan verksamhetens nettokostnader ökade med 13 mkr. Detta medför att kommunen för år 2006 redovisar ett resultat om 36,6 mkr vilket är ett bättre resultat än budgeterat och bättre än föregående år. Detta ger att verksamhetens nettokostnad är 96% av skatteintäkter och statsbidrag. Denna nivå följer den finansiella strategi som kommunen antagit. Att kommunen i goda år skall behålla en acceptabel kostnadsnivå och kunna redovisa större överskott. Årets resultat har använts till att finansiera investeringar som under året varit rekordhöga 71 mkr. Årets resultat räkningen för år 2006 visar ett överskott på 36,6 mkr. Orsaken till överskottet är ökade intäkter och att kostnadsökningarna hållits nere. före extraordinära poster, Mkr 40 36 27 30 20 10 4 8 0-3 -2-1 -10-12 -14-20 -24-23 -30 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Budgetavvikelse Budgetavvikelse Mkr Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 5,4 mkr. Det är för första gången på många år som nämnderna totalt redovisar ett överskott. Det positiva resultatet är också ett logiskt steg i den trend som funnits i under ett flertal år med minskande underskott. Samtliga nämnder redovisar små avvikelser från budget. Undantaget är Omsorgsnämnden som för första gången på flera år redovisar ett överskott. et för nämnden slutade för 2006 på +5 mkr. För nämnderna totalt sett ökar kostnaderna jämfört med föregående år med 17 mkr eller 2,1 %. 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -1,2-6,9 7,3 1996 1997 1998 1999 2000-9,5-8,4-6,3-14,7-15,9-19,1-21,1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 5,4 Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare underskott att återställa och det positiva resultatet klarar balanskravet och resultatet ligger väl i linje med lagstiftarens krav på god ekonomisk hushållning. 13
KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen visar hur stor del som går åt till den löpande verksamheten. Om nyckeltalet överstiger 100% täcker inte de totala skatteintäkterna den löpande verksamheten och inte heller finansnettot. För år 2006 är detta nyckeltal 96% och nettokostnaderna ökade under året med 13 mkr. Enligt svenska kommunförbundets riktlinje för god ekonomisk hushållning bör detta nyckeltal vara 98% över tiden. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökade med 24 mkr under år 2006 till totalt 856 mkr. Detta är en ökning på 2,9 %. Denna kraftiga ökning är orsakad både av ökade skatteintäkter och ökade bidrag. Den rådande högkonjunkturen och den ekonomiska tillväxten i riket ger ökade skatteintäkter och ökade statsbidrag via olika bidragstillskott. Positiva slutavräkningar har påverkat skatteintäkterna. Slutavräkningen för 2005 har korrigerats med +4,1 mkr och den preliminära för 2006 har enligt ekonomistyrningsverkets riktlinjer antagits till + 217 kr per invånare eller 4,2 mkr. 900 850 800 750 700 650 600 550 500 106% 104% 102% 100% 98% 96% 94% 92% 90% 708 698 1996 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 104% 100% 100% 1998 103% 101% 2000 99% 2002 101% 99% 2004 100% 97% 96% 2006 Skatter och bidrag, Nettokostnader Mkr 725 745 731 756 801 799 791 798 832 803 856 817 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag Finansnetto Finansnetto Mkr Kommunens finansnetto är negativt med 2,1 mkr, dvs räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Detta innebär att skatteintäkterna även måste täcka finansnettot. Det något försämrade nettot beror på ett högre ränteläge samt minskade ränteintäkter från koncernutlåning. -1 0-2 -3-4 -5 1996-3,4-4,3-4,4-2,5-2,2-2,9-2,9 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003-4,1 2004-0,5-1,1-2,1 2005 2006 Investeringar Nettoinvesteringar Investeringarna i anläggningstillgångar har under året varit 71 mkr netto vilket för kommunen är en rekordhög nivå och drygt dubbelt så mycket som avskrivningarna. Höga investeringsnivåer under resultatmässigt goda år är enligt kommunens finansiella strategi. Hela investeringsnivån har finansierats med egna medel. Mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 49 1996 1997 1998 54 38 45 55 31 1999 2000 2001 2002 2003 2004 41 41 49 64 71 2005 2006 14
KOMMUNEN Skulder 2004 ökade den långfristiga skuldsättningen kraftigt. 69,5 mkr lånades upp för att finansiera utbetalningen av pensionsavgifter från 1998-2003. Denna upplåning motsvarades tidigare av en pensionsskuld till de anställda. 70 mkr lånades upp för att finansiera omstruktureringen av koncernens fastigheter. Den ökade skulden motsvaras av en i lika omfattning minskad skuld hos Ljusdalshem AB. Under 2006 har låneskulden minskat med 6 mkr till 228 mkr. Övriga långa skulder är avsättningar till pensioner men också den ansvarsförbindelse som redovisas utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den pensionsskuld som upparbetats t o m 1997 medan avsättningarna till största delen gäller pensionsskuld fr o m 1998. Ansvarsförbindelsen är på 425,3 mkr (382,4 mkr) medan pensionsavsättningarna är på 16,7 mkr (16,8 mkr). Ansvarsförbindelsen stora ökning beror på ändrade antaganden från pensionsförvaltarna gällande framtida räntenivåer. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har kommunen under 2006 börjat fondera medel. Under 2006 avsattes 5 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas dels av resultatutvecklingen och dels av tillgångarnas förändring. Procent Mkr 300 250 200 150 100 50 0 74 86 1996 1997 80 69 68 68 70 60 50 40 30 20 10 0 14 11 83 63 7 7 Lån 91 99 109 1998 1999 2000 2001 2002 Soliditet 58 60 5 6 115 108 59 11 240 234 228 2003 2004 2005 2006 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 exkl pensionsförbindelse 55 7 46 0 48 4 inkl pensionsförbindelse 52 4 För 2006 antogs ett finansiellt mål om att soliditeten (inkl. pensionsförbindelse) skulle ökas med 1 procentenhet. Soliditeten har under år 2006 inte ökat utan ligger kvar på 4%. Orsaken är att pensionsförbindelsen ökat motsvarande det positiva resultatet. Om vi i soliditeten exkluderar den pensionsförbindelse som ligger utanför balansräkningen (intjänad t o m 1997) hamnar vi på 52%. En ökning med 4 procentenheter. Om vi bortser från pensionsskulden så ökar alltså soliditeten men i själva verket så har alltså hela resultatet förverkats av den ökade skulden. Likviditet Kommunen hade vid årsskiftet en positiv likviditet om 15 mkr, d v s mer medel fanns i kassa/bank än som nyttjades av checkkrediten. Den försämrade likviditeten är orsakad av den höga investeringsnivån. Mkr 60 40 20 0-20 39 33 1996 1997 1998 1999 19 Likvida medel -1,6-14 2000 2001 9 19 22 46 40 15 2002 2003 2004 2005 2006 15
KOMMUNEN Kommunens externa intäkter Försäljning, räntor 4,2% Bidrag 7,8% Avgifter, arrenden och hyra 6,3% Skatter och generella statsbidrag 81,7% Avgiftsfinansiering 120% 100% 100% 99% 80% 60% 51% 40% 20% 0% 21% 2% 8% Renhållning VA Simhall Idrottshallar Äldreomsorg Barnomsorg 16
KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnad Fritid och kultur 4,6% Arbete och näringsliv 1,4% Kommun-administration 3,1% Vård och omsorg 42,2% Politisk verksamhet 1,5% Skola och barnomsorg 40,5% Infrastruktur 4,9% Miljö- och hälsoskydd 2,0% Kommunens externa kostnader Räntor och försäkringar 1,2% Bidrag 5,4% Främmande tjänster 19,3% Material 6,7% Personal 67,4% 17
PERSONALREDOVISNING Personalredovisning En kommun tillhandahåller service åt sina invånare och är av naturen personalintensiv. Personalen är utan jämförelse kommunens viktigaste resurs. Nästan 70% av kommunens kostnader består av kostnader för personal, 660 mkr. Detta är en ökning med 11 mkr jämfört med 2005. Under 2006 avsattes 1 mkr för hälsofrämjande åtgärder riktade till personalen. Antal anställda Ljusdals Kommun hade vid årskiftet 2 016 anställda. Av dem var 1823 (2005; 1874) tillsvidareanställda personer, 193 (103) personer var tidsbegränsat anställda, samt ett antal tillfälligt timanställda. räkning (Mkr) 2006 2005 Intäkter 1 046,4 1 026,4 Personalkostnader -659,8-648,6 Övriga kostnader -350,0-350,4 36,6 27,4 Personalkostnader (Mkr) 2006 2005 Lön 437,2 426,1 Semestertillägg 6,3 6,2 Kostnadsersättningar 5,3 7,0 Sjuklön 5,6 5,6 Sociala avgifter 163,7 162,9 Pensionskostnader 33,1 32,5 Övriga personalkostnader 8,6 8,3 Summa 659,8 648,6 Totalt antal anställda har under året ökat med 39 st vilket till största delen beror på nyanställning av 77 plusjobbare. Personalens åldersfördelning Könsfördelningen är 1616 kvinnor (1587) och 400 män (390). Den procentuella fördelningen 80% kvinnor och 20% män. Åldersfördelningen visar fortfarande en hög medelålder, ca 48 år, och kommunen har fortsatt många pensionsavgångar inom de närmaste åren. 2 300 2 100 1 900 1 700 1 500 Antal anställda 2201 2247 2244 2145 2237 2206 2085 2111 1977 2016 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Män 400 st 400 Åldersfördelning per 2006-12-31 350 300 Kvinnor 1.616 st A n t a l 250 200 150 100 50 0 <20 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 >59 Ålder Tillsvidare Visstid 18
PERSONALREDOVISNING Sjukfrånvaro Från år 2003 har riksdagen beslutat att samtliga kommuner skall lämna upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro i förvaltningsberättelsen. Vidstående tabell visar sjukfrånvaron i Ljusdals kommun 2005 och 2006. Sjukfrånvaron redovisas i relation till ordinarie arbetad tid. Långtidsfrånvaro är frånvaro från 60 dagar och mer. Vidare redovisas frånvaron för män och kvinnor samt fördelningen av frånvaron i tre åldersgrupperingar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Kvinnor är också långtidssjukskrivna i högre grad än män. I sjukförsäkringsutredningen SOU 2000:72 fann man att ålder och kön är två faktorer som påverkar sjukfrånvaron. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och sjukfrånvaron är högst i åldrarna 50 59 år. Dessa förhållanden bidrar till att sjukfrånvaron är högre inom offentliga sektorn. Årets sjukfrånvaro är något lägre än 2005. Rehabilitering Antalet rehabiliteringsutredningar har ökat något. Under år 2006 anmäldes 74 st jämfört med 71 året innan. Nyckeltal 2006 2005 Total sjukfrånvarotid 8,73% 9,30% Tid med långtidssjukfrånvaro 72,58% 71,16% Sjukfrånvarotid kvinnor 10,00% 10,60% Sjukfrånvarotid män 3,25% 4,00% Sjukfrånvarotid <29 år 5,79% 5,20% Sjukfrånvarotid 30 49 år 7,96% 8,60% Sjukfrånvarotid >50 år 9,78% 10,60% Antal 200 150 100 50 Antal rehabiliteringsutredningar/-ärenden 1998-2006 0 1998 71 171 109 129 109 2000 2002 133 119 2004 71 2006 74 Personalförsörjning Antal pensionsavgångar år 2007-2015 Fram till och med år 2015 kommer ca: 531 st anställda gå i pension. Detta motsvarar 26 % av den samlade personalstyrkan i Ljusdals kommun. Sett utifrån detta är det av största vikt att Ljusdals Kommun förblir en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera ny arbetskraft och för att kunna behålla personal. En källa till personalförsörjning är att minska sjukfrånvaro och framför allt att reducera antalet långtidssjuka. Detta ger inte bara en positiv effekt på personalförsörjningsproblematiken utan också ett minskat personligt lidande för många. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 19
MILJÖREDOVISNING Miljöpolicyarbete Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om en gemensam miljöpolicy för Ljusdals Kommun. Förvaltningarna har fått i uppdrag att bedriva ett internt miljöarbete där miljömål för verksamheten utgör stommen i arbetet. En handledning för miljöarbetet har utarbetats och dessutom har en guide för energibesparande åtgärder tagits fram. Vid Gärdeåsskolan har utbyte av fönster och belysning skett. Dessutom har ventilation och värmeåtervinning samt styrsystem åtgärdats. Vid Lillhaga och Korskrogens daghem har värmepumpar installerats. Fastighet planerar dessutom ett stort antal liknande åtgärder under de kommande åren. Förvaltningarna har på olika sätt arbetat utifrån fullmäktiges uppdrag. Här följer några goda exempel: Inom äldreomsorgen har äldreboenden utarbetat och genomfört avfallsplaner för att åstadkomma bättre sortering av avfall. Öjeskolan har skaffat en egen återvinningsstation och eleverna deltar i sorteringen av avfall. Redan i förskoleverksamheten lär man barnen att sortera. Gärdeåsskolan satsar på att bli en natur- och miljöskola. Man har miljöutbildat personalen och certifierar verksamheten enligt Grön Flagg. Inom Fastighet har man utarbetat ett ambitiöst program med energibesparande åtgärder som dessutom minskar beroendet av el och olja. Det handlar om konvertering från el- och oljevärme till pelletsvärme, fjärrvärme eller värmepump, men också åtgärder som berör ventilation, styroch reglersystem, belysning, isolering och fönster. Här följer ett axplock av alla de åtgärder som vidtagits: Vid Nybo skola har oljeeldningen med en förbrukning på 40 kbm per år ersatts med en pelletspanna. Investeringen på knappt 600 000 kr är återbetald inom tre år. Järvsö daghem har fått fjärrvärme indragen. Vid Ramsjö skola har pelletsvärme installerats och belysningen har bytts. 20
KOMMUNEN räkning & Balansräkning RESULTATRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut 2006 2005 Verksamhetens intäkter Not 1 190 735 187 511 Verksamhetens kostnader Not 2-976 050-960 735 Avskrivningar -31 558-30 234 Verksamhetens nettokostnad -816 873-803 458 Skatteintäkter Not 3 622 208 592 665 Generella statsbidrag Not 4 233 408 239 252 Finansiella intäkter Not 5 6 131 6 861 Finansiella kostnader Not 6-8 241-7 960 före extraordinära poster 36 633 27 360 Extraordinära poster Not 7 Årets resultat 36 633 27 360 BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR 2006 2005 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 8 648 957 616 416 Finansiella anläggningstillgångar Not 9 156 245 148 305 Summa anläggningstillgångar 805 202 764 721 Omsättningstillgångar Förråd 430 368 Kundfordringar 14 380 14 765 Kortfristiga fordringar Not 10 51 554 60 241 Kassa och bank 15 299 39 938 Summa omsättningstillgångar 81 663 115 312 SUMMA TILLGÅNGAR 886 865 880 033 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not 11 457 121 420 488 Summa eget kapital 457 121 420 488 Avsättningar Avsättningar Not 12 26 944 27 717 Summa avsättningar 26 944 27 717 Skulder Långfristiga skulder Not 13 228 375 234 038 Leverantörsskulder 41 417 37 394 Kortfristiga skulder Not 14 133 008 160 396 Summa skulder 402 800 431 828 Summa skulder och eget kapital 886 865 880 033 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not 15 451 680 471 711 Pensionsförbindelser Not 16 425 298 382 446 21
KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) 2006 2005 Not 1 Verksamhetens intäkter Enl driftsredovisning 335 916 356 606 Statsbidrag, moms 3 327 2 595 Kommungem. Intäkter 691 Interna poster -148 508-172 381 Summa 190 735 187 511 Not 2 Verksamhetens kostnader Enl driftsredovisning -1 172 841-1 182 363 Kalkylm kapitalkostnad 61 627 58 652 Kalkylm pens.pålägg 29 329 28 596 Pensionsutbetalning -16 245-15 928 Pensionsavsättningar -22 141-23 291 Personalomkostnader netto 3 177 1 269 Förändr. Sem. Skuld 821-822 Upp o nedskrivning -3 706 771 Kommungemens kostn. -4 579 Interna poster 148 508 172 381 Summa -976 050-960 735 Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt 613 881 599 915 Slutavräkning 04-577 Slutavräkning 05 4 110-6 673 Preliminär slutavräkning 06 4 217 Summa 622 208 592 665 Not 4 Statsbidrag o utjämning Generella statsbidrag 28 469 32 378 Inkomstutjämning 154 648 152 608 Kostnadsutjämning 40 615 41 679 LSS utjämning -1 730 4 093 Nivåjustering -343-4 356 Generellt sysselsättningsstöd 11 749 12 850 Summa 233 408 239 252 Not 5 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 413 530 Räntor likvida medel 405 619 Dröjsmålsräntor 82 538 Ränta Ljusdals Energiföretag 5 231 5 174 Summa 6 131 6 861 NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) 2006 2005 Not 6 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån -7 983-7 518 Räntor tillfälliga lån -4-56 Övriga finans. kostnader -254-386 Räntor pensioner Summa -8 241-7 960 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 8 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter o anläggningar Ingående bokfört värde 571 722 538 665 Nyanskaffningar netto 50 222 54 956 Årets avskrivningar -23 388-21 899 598 556 571 722 Fordon och maskiner Ingående bokfört värde 19 115 20 206 Nyanskaffningar netto 9 474 3 097 Årets avskrivningar -3 895-4 188 24 694 19 115 Inventarier Ingående bokfört värde 25 579 23 347 Nyanskaffningar netto 4 403 6 379 Årets avskrivningar -4 275-4 147 25 707 25 579 Summa Materiella anläggningstillgångar 648 957 616 416 22
KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) 2006 2005 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning Pensionsmedel Nordea 2 502 Pensionsmedel Handelsb 2 502 Stiftelse Stenegård 210 280 Ljusdals Energiföretag AB 85 734 85 734 Inköp Hälsingland 332 324 Bergen energi 2 231 2 231 Summa 93 511 88 569 Aktier AB Ljusdalshem 37 000 37 000 Ljusdals Servicehus AB 3 000 X-trafik AB 384 384 Inlandsbanan 60 60 Kommunikationsbolaget 4 4 Ljusdals Energiföretag AB 20 500 20 500 Woodex AB 18 Summa 60 948 57 966 Andelar Inlandsbanans ek.förening 30 30 Mellanskog UPA 12 12 Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 1 2 Fleruppgiftskommunalförbund 764 764 Hälsingehambon ek. förening 1 1 Hälsingeland turism ek för 1 1 Fågelsjö gammelgård 100 100 Kommuninvest 873 856 Summa 1 786 1 770 Summa Finansiella anläggningstillgångar 156 245 148 305 Not10 Kortfristiga fordringar Lån till koncernföretag 13 500 26 508 Fordran bredbandsutbyggnad 1 316 6 477 Momsfordran 6 400 6 936 Övriga fordringar 30 338 20 320 Summa korta fordringar 51 554 60 241 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 2006 2005 Eget kapital Ingånde eget kapital 420 488 393 127 Årets resultat 36 633 27 361 Summa 457 121 420 488 Anläggningskap. 549 884 502 966 Rörelsekapital -92 763-82 478 Summa 457 121 420 488 I rörelsekapitalet ingår resultatfonder för renhållning 2 629 tkr, fond VA -876 tkr, fond städ 197 tkr, kostfond 767 tkr och naturvårdsfond 1 386 tkr Avsättningar Pensionsavgifter 13 467 13 523 Rivning fastigheter 4 919 7 310 Löneskatt 3 267 3 281 Lappmyra 4 000 3 603 Utrivning Kvarndammen 791 Mellanljusnan 500 Summa 26 944 27 717 Långfristiga skulder Ingående skuld 264 699 239 600 Nyupplåning 25 000 Amorteringar, -30 662-5 662 Kortfristig del av långfr skuld -5 662-24 900 Summa 228 375 234 038 Kortfristiga skulder Nästa års amorteringar 5 662 30 661 Semesterlöneskuld 40 568 41 389 Pensioner individuell del 24 754 22 497 Övriga korta skulder 62 024 65 849 Summa 133 008 160 396 Borgensförbindelser AB Ljusdalshem 402 722 420 963 Ljusdals Energi AB 23 113 23 113 Ljusdals Elnät AB 16 887 17 250 Borgen för egnahem 3 360 4 019 Övriga ansvarsåtagande 5 598 6 366 Summa 451 680 471 711 Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år 1998. Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26 % 23
KOMMUNEN Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) 2006 2005 Den löpande verksamheten Årets resultat 36 633 27 360 Justering för av- och nedskrivningar 34 869 30 157 Justering för gjorda avsättningar 1 688 2 250 Justering för ianspråktagna avsättningar -2 461-2 690 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 70 729 57 077 Lager (ökning- / minskning+) -62-22 Korta fordringar (ökning- / minskning+) 9 072-5 436 Korta skulder (ökning+ / minskning-) -23 365 10 133 Kassaflöde från den löpande verksamheten 56 374 61 752 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -70 229-66 253 Försäljning av anläggningar 2 819 1 898 Investering i finansiella anläggningstillgångar -8 029-26 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 89 1 639 Kassaflöde från investeringsverksamhet -75 350-62 742 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 25 000 Amortering av skuld -5 663-30 562 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 663-5 562 Årets kassaflöde -24 639-6 552 Likvida medel vid årets början 39 938 46 490 Likvida medel vid årets slut 15 299 39 938-24 639-6 552 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början 146 092 137 205 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 129 257 146 092 24
KOMMUNEN Drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Intäkt Kostnad Netto Budget Årets resultat Kommunfullmäktige 829 829 926 97 Revision 904 904 925 21 Kommunstyrelse 32 157 105 109 72 952 73 209 257 Barn- och Utbildningsnämnd 42 745 388 818 346 073 346 055-18 Myndighetsnämnd 4 804 22 413 17 609 17 978 369 Omsorgsnämnd 68 917 416 942 348 025 352 913 4 888 Samhällsbyggnadsnämnd 187 054 237 185 50 131 49 589-542 Valnämnd 236 397 161 400 239 Överförmyndarnämnd 244 244 350 106 SUMMA 335 913 1 172 841 836 928 842 345 5 417 INVESTERINGSREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Budget Redovisat Avvikelse Kommunstyrelse 12 912 7 699 5 213 Barn- o utbildningsnämnd 3 662 1 192 2 470 Myndighetsnämnd 1 881 1 846 35 Omsorgsnämnd 893 597 296 Samhällsbyggnadsnämnd 55 937 59 469-3 532 SUMMA 75 285 70 803 4 482 STÖRRE INVESTERINGSOBJEKT (Tkr) Budget Redovisat Avvikelse Status Projekt Omb Slottegymnasiet etapp 1 17 610 16 682 928 Omb Öjeskolan 11 567 10 382 1 185 Energiinvesteringar 3 088 2 666 422 Omb Stenegård 7 000 4 383 2 617 Tennishallen 2 738 2 702 36 Personalbyggnad Vägmästaren 2 700 3 091-391 25
KOMMUNEN Redovisningsprinciper samt ord & begrepp Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och enligt den kommunala redovisningslagen. Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 ang. redovisning av leasingavtal skall även gälla kommuner från 2003. Finansiella leasingavtal av icke obetydliga värden skall aktiveras i balansräkningen. Ljusdals kommun har inga sådana leasingavtal. Under 2006 har kommunen haft kostnader för operationella leasingavtal om 2 Mkr. Kostnaderna för 2007 beräknas bli lika stora. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med 32,28%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 10,72% avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalomkostnadspålägg 43%. Avsättning Pensioner till de anställda är beräknad av SPP. Pensionsavgiften för 2006 betalas ut enligt avtal. Denna skuld inkl. löneskatt återfinns som kortfristig skuld. Som avsättning kvarstår övriga pensionsskulder vilka upparbetats under 1998-2006. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Under året 5%. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångarna skrivs i normalfallet av när de tas i bruk eller senast fr.o.m året efter anskaffningsåret. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värde. Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man därmed vanligen vid jämförelser med föregående år eller annan. Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2006 har bokförts den definitiva slutavräkningen för 2005 och en preliminär slutavräkning för 2006. Slutavräkningen 2005 uppgår till -2,6 Mkr. Av dessa har 4,1 Mkr påverkat årets resultat. Den preliminära slutavräkningen för 2006 har bokförts till 4,2 Mkr. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden reducerat med eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. 26