Årsberättelse. Service- och teknikförvaltningen

Årsberättelse Service- och teknikförvaltningen 2013

Innehåll Året som gått...3 Mål och måluppfyllelse... 5 Staben...6 Verksamhetsutveckling med Lean... 7 Drakfastigheter... 8 Investeringar och statistik...11 Galant, kost & städ... 12 Bilder från verksamhetsåret 2013... 15 Addera serviceavdelningen...16 Personal...19 Resultaträkning och avdelningsvisa resultat... 20 Förvaltningens organisation KOMMUNSYRELSEN Direktör Daniel Lundberg Stab ( 7 anställda) Ekonomi Personal Verksamhetsutveckling I Addera serviceavdelningen ( 198 anställda) Avdelningschef: Hans Wiberg Verksamhetsanknuten service Drakfastigheter ( 79 anställda) Avdelningschef: Magnus Fridell Fastghetsförvaltning, fastighetsbyggprojekt Fastighetsanknuten service Galant kost och städ ( 202 anställda) Avdelningschef: Margareta Frisentorp Köksverksamhet Städverksamhet Service- och teknikförvaltningens årsberättelse, Sundsvalls kommun Produktion & layout: Kontorsservice, april 2013 Foto där ej annat anges: Ulf Wallin. Bild framsida, Bergsåkers skola: Peter Bäck, Bild på sida 15, Altinska Skolan: Svanthe Harström

Året som gått Året inleddes med att förvaltningens Lean-arbete gick in i en ny fas där framtida inriktning och mål med verksamheten efterfrågades för att skapa nya drivkrafter inför fortsatta utvecklingssteg. Eftersom service- och teknikförvaltningen har ett internt uppdrag till skillnad från övriga förvaltningar, blev slutsatsen att kommunens vision Vi gör det goda livet möjligt! behövde formuleras på ett annat sätt. Detta för att vara en ledstjärna och sporre för vårt uppdrag. Förvaltningens vision blev Vi ska vara bäst för kunden! och innebär därmed att vår vision egentligen är en position. En position som etta när våra kunder uttalar sig om vår tjänsteleverans. Kommunikation och fullständig förankring av visionen återstår att genomföra fullt ut under 2014. Politikens målsättningar med Service och tekniks verksamhet har under flera år utgjorts av kundnöjdhet och kostnadseffektivitet. Det är därför mycket glädjande att konstatera att kundnöjdheten visar en stadigt förbättrad trend under de senaste tre åren. Under 2013 nådde förvaltningen upp till ett kundnöjdhetsindex på 75, något som med marginal överskrider den politiskt beslutade målnivån på 70. Anledningen till det lyckade resultatet går att härleda till medvetna och strategiska val om att all verksamhetsutveckling ska ta sin utgångspunkt i de behov våra kunder möter i sin vardag. Den ökande kundnöjdheten är också en bekräftelse på att vi arbetar på rätt sätt och det ger oss trygghet i att hålla fast vid vår strategi. Samtidigt finns det verksamheter som inte når upp i den politiska ambitionsnivån för kundnöjdheten och där fokuserar vi nu än mer tydligt på kunden och de synpunkter kunderna lämnat i undersökningen. När det gäller vårt andra mål, kostnadseffektivitet, har vi under 2013 utvecklat indikatorer som gjort att vi för en större del av förvaltningens tjänster har kunnat säkerställa att vår kostnadseffektivitet går att jämföra med alternativa utförare. I nära anslutning till kostnadseffektivitet ligger förvaltningens ekonomiska resultat som för år 2013 uppgick till +8,6 mkr. Detta är ett starkt resultat som är viktigt för kommunen som helhet då kommunens ekonomiska situation medför en hel del framtida utmaningar. Förvaltningens största omsättning återfinns inom Drakfastigheter och där har ett omfattande arbete genomförts under 2013 i syfte att föra ut budget- och prognosansvar längre ut i organisationen. Allt i enlighet med kommunens styrprinciper. Detta har föranlett alltmer träffsäkra prognoser som i sig har inneburit en trygghet och ett lugn i den ekonomiska styrningen. Under 2013 färdigställdes och beslutades Service och tekniks mätmodell som innehåller ca 60 st olika indikatorer kopplade till målområdena kundnöjdhet och kostnadseffektivitet. Mätmodellen kommer löpande att omprövas och utvecklas i förhållande till verksamheten. Att mätmodellen nu finns framtagen gör att medarbetare och chefer kommer att få en tydlighet i verksamhetens prestanda, detta genom en regelbunden och konkret återkoppling som baserar sig på de fastlagda indikatorerna. Sedan år 2010 har förvaltningen systematiskt och konsekvent arbetat med Lean som verksamhetstrategi. Grundläggande i Lean är medarbetardriven utveckling i syfte att skapa värde för kund. Den utvecklingen kan bara ske om ledarskapet intar ett coachande förhållningssätt där medarbetarna görs delaktiga i förändring och får förtroende att bidra utifrån sin kompetens. För att stödja våra chefer inledde förvaltningen under 2013 ett flerårigt ledarutvecklingsprogram som fortsätter under 2014. Ett kvitto på att förvaltningen har utvecklats i rätt riktning när det gäller att skapa rätt miljö för medarbetardriven utveckling, var den kommunövergripande medarbetarenkät som genomfördes under hösten. Enkäten hade ett nytt upplägg med frågor vars svar direkt kunde kopplas till medarbetarnas möjlighet att prestera i sin vardag. Glädjande för Service och tekniks del var att förvaltningen fick ett mycket gott resultat i undersökningen. Ett kommunövergripande projekt pågår för att utreda etablering av ett servicecenter inom kommunen. Projektet är planerat att genomföras i två delar med målet att starta ett nytt servicecenter fr o m 2015. Detta ska bidra till att sänka kostnaderna för kommunens verksamhetsstöd med 15-20 procent under de inledande åren och därefter med 3-5 procent årligen. Eftersom kommunens verksamhetsstöd 3

till stora delar återfinns inom Service och teknik idag, har projektet en stark koppling till förvaltningens verksamhet. Under år 2014 blir det klart om och hur projektet kommer att fullföljas och hur vår förvaltning konkret kommer att beröras. Daniel Lundberg Direktör, serviceoch teknikförvaltningen. Framtida utmaningar Sundsvalls kommun står inför gigantiska ekonomiska utmaningar. Medborgarnas krav på social välfärd tenderar att öka och med stigande livslängd kommer också kommunens kostnader att öka markant. Skolan står inför kraftiga utmaningar i sin strävan att nå kommunens mål om att till år 2021 blir Sveriges bästa skola. Samtidigt vill kommunen genomföra kraftiga investeringar i fastigheter och anläggningar som i sin tur kommer att kräva ett ökat underhåll. Samtidigt skulle ökade intäkter genom en skattehöjning sannolikt hämma tillväxten i kommunen och bidra till att kommunens funktion som motor i Sundsvallsregionen skulle försvagas. Slutsatsen blir alltså att kommunen står inför gigantiska ekonomiska utmaningar där hårda och svåra prioriteringar kommer att bli nödvändiga. Vad är då Service och tekniks roll i allt detta? Ja, det kommer att bli än viktigare framöver att förvaltningen inte enbart gör sina kunder nöjda, utan även utvecklar tjänsterna så att våra kunders processer blir effektivare. Detta innebär att våra tjänster har en nyckelroll för att bidra till en effektiv kommun som kan klara av att leverera mer kvalitet till samma eller lägre kostnad. En mer konkret utmaning för kommunen och Service och teknik är att säkerställa att kommunens fastigheter får ett acceptabelt underhåll. Idag är det eftersatta underhållet stort vilket i sin tur sänker värdet på anläggningstillgångarna och försämrar kommunens balansräkning. Kort sagt, genom det eftersatta underhållet vårdar kommunen inte sin förmögenhet och detta kan medföra betydande konsekvenser över tid. Förutom de ekonomiska konsekvenserna kan det eftersatta underhållet också inskränka kommunens möjligheter att bedriva bra verksamhet gentemot medborgarna. Utmaningen för kommunen i detta sammanhang är att ta mod till sig och trots det svåra ekonomiska läget ändå våga prioritera anläggningstillgångarna i syfte att trygga kommunens verksamhet och ekonomi. Framtida utmaningar inom förvaltningens fastighetsverksamhet är också att fortsätta att öka investeringstakten i kommunala förvaltningsfastigheter. Under 2013 ökades investeringstakten markant jämfört med 2012, men det är nödvändigt att fortsätta att öka investeringstakten. Detta skapar i sig utmaningar i form av att säkra en god ordning och uppföljning av fastighetsprojekt. Fler utmaningar inom fastighetsverksamheten är att genomföra och färdigställa betydande och för kommunen angelägna fastighetsprojekt som t ex äldreboenden och Bergsåkers skola. Dessutom blir en stor uppgift inom fastighetsverksamheten att implementera och hantera det nya avskrivningssättet komponentavskrivning som ska gälla fr om 2015 inom kommunen. Detta kommer att medföra positiva effekter i fastighetsverksamheten, men kräver ett stort och ingående förarbete för att ställa om sättet att hantera fastighetsekonomin. Under 2013 genomfördes en utredning avseende kommunens måltidsorganisation. Beroende på utfallet av politiska beslut kopplat till denna, kan förvaltningen komma att ställas inför olika utmaningar. Beslutar politiken t ex att mat ska produceras lokalt istället för centralt som idag, kommer det att föranleda kraftiga förändringar i vår organisation och vårt sätt att arbeta. Dessutom blir det med det scenariot även viktigt att hantera och beakta en nedläggning och omdaning av produktionskök. Beroende på utfallet i politiska beslut om servicecenterprojektet, kan Service och teknik komma att ställas inför flera utmaningar. Om politiken beslutar att inrätta ett nytt servicecenter blir utmaningen att förutom att hantera organisations-, omställnings- och kompetensfrågor, även säkra en god tjänsteleverans till förvaltningens kunder. I ett sådant scenario kan det även uppstå två serviceorganisationer som över tid ska interagera vilket i sig skapar utmaningar vad gäller tydlighet och effektivitet. 4

Mål och uppfyllelse Målen för Service och teknik är hög kundnöjdhet och hög kostnadseffektivitet. Redovisningen i tabellen nedan visar hur förvaltningens mål hänger samman med kommunens överordnade mål. Modellen nedan är en visualisering av relevanta nyckeltal/indikatorer. MÅLKVIERING 2012 - Service och teknik MÅLKVIERING 2013 - Service och teknik Hållbar tillväxtsstrategi 2021: R.I.K.A.R.E E FFEKIV KOMMUN Hållbar tillväxtsstrategi tillväxtstrategi 2021:R.I.K.A.R.E R.I.K.A.R.E EFFEKIV E KOMMUN ÄNDAMÅLSENLIG OCH KOSNADSEFFEKIV VERKSAMHESSÖD ÄNDAMÅLSENLIG OCH KOSNADSEFFEKIV VERKSAMHESSÖD HÖG KOSNADSEFFEKIVIE HÖG KOSNADSEFFEKIVIE HÖG KUNDNÖJDHE HÖG KUNDNÖJDHE HÖG INRE EFFEKIVIE Konkurrenskraftiga Priser mot ställda krav Andel vedertagen prissättning motiverat gentemot tjänsteomfattningen i jämförelse med andra kommuner eller utförare 81% (målnivå 80%) UFALL RESURSINDIKAORER HÖG YRE EFFEKIVIE Uppfylld Kvalitet mot ställda krav och förväntningar Nöjd Kund Index - mätning av hela populationen chefer NKI 75 UFALL RESULAINDIKAORER Service och teknik INRE Antal EFFEKIVIE vedertagna priser mot Konkurrenskraftiga ställda krav Priser /beställningar mot ställda från krav kund av totalt antal (målnivå 100%) UFALL RESURSINDIKAORER YRE EFFEKIVIE Service och teknik Uppfylld Kvalitet mot ställda NKI krav 73 och förväntningar UFALL RESULAINDIKAORER Fordon Fordon impris B impris verkstadsarbeten verkstadsarbeten 590 kr/tim 590 kr/tim E Ekonomi H Ekonomi P Ekonomi impris ekonomiadministration Ekonomi impris kvalificerade uppdrag O impris kvalificerade uppdrag impris 420 ekonomiadministration kr/tim R 535 kr/tim 535 kr/tim (målnivå: 420 i.u.) kr/tim V O Förvaltade skolfastigheter Förvaltade förskolefastigheter Förvaltade / Egna särskilda fastigheter boenden Hyresnivå nuvarande Egna fastigheter konstellation Hyresnivå nuvarande Egna fastigheter konstellation D Hyresnivå Vakansgrad nuvarande konstellation - outhyrt 800 kr/kvm Hyresnivå 1168 Underhållsnivå kr/kvm B 1055 kr/kvm (målnivå: 1000 kr/kvm) (målnivå: 1400 kr/kvm) (målnivå: 1300 2% U 886 90 kr/kvm) (målnivå 3-5% för flex.) E L K I I I S impris specialist I impris lösningsarkitekt I impris tekniker I E 575 kr/tim 630 kr/tim 430 kr/tim (målnivå: upphandlad impris specialist i konkurrens) (målnivå: upphandlad impris lösningsarkitekt i konkurrens) (målnivå: impris upphandlad tekniker i 575 kr/tim 630 kr/tim konkurrens) 430 kr/tim V E Ä (målnivå: i.u.) (målnivå: i.u.) (målnivå: i.u.) E R Arbetsmiljö och hälsa L 732 kr/tim Arbetsmiljö HR konsultstöd och hälsa R L (målnivå: 732 benchmark kr/tim HR 2011 konsultstöd mot alt. (målnivå: extern benchmark utförare) 2011 mot alt. A N extern utförare) N M I Personal Personal S O impris 6300 lönehandläggare löner/handläggare Personal N (målnivå: 4206500 kr/tim lön/handläggare) impris lönehandläggare 420 kr/tim G A V S A V Ä Post och tryckeri Post och tryckeri J L Post och tryckeri impris Post layout och konsulttid tryckeri impris Post tryckeri och tryckeri impris Post posthantering och tryckeri Ä L impris 600 kr/tim layout konsulttid 500 impris kr/tim tryckeri impris 350 kr/tim posthantering J 600 kr/tim 500 kr/tim 350 kr/tim N D Ä Kost Kost Kost N S A Pris lev.hämtlåda Kost Äldreomsorg Pris lev. äldreomsorgspkt Kost L/M Pris lev. grundskoleportion Kost Pris 42 kr/st lev.hämtlåda (målninvå Äldreomsorg i.u.) 63,40 Pris kr/st lev. äldreomsorgspkt (målninvå i.u.) L/M 14,60 Pris kr/st lev. (målninvå grundskoleportion i.u.) S 42 kr/st (målninvå i.u.) 63,40 kr/st (målninvå i.u.) 14,60 kr/st (målninvå i.u.) E K elefonist och kundtjänst / R U impris elefonist Servicecenter och kundtjänst P / N impris 306 kr/tim Servicecenter R D 306 kr/tim Städ Städ Städ O K Pris förskolestädning Städ Pris skolstädning Städ Pris kontorslokaler Städ D R Pris 316 förskolestädning kr/kvm 169 Pris kr/kvm skolstädning Pris 137 förvaltningslokaler kr/kvm (målnivå: 303 320 kr/kvm) (målnivå:180 164 kr/kvm) (målnivå: 150 146 kr/kvm) U A (målnivå: 315 kr/kvm) (målnivå:185 kr/kvm) (målnivå: i.u.) K V Upphandling Upphandling impris upphandlingsstöd impris strateg. inköpsplanering 700 Upphandling Upphandling kr/tim impris 775 strateg. kr/tim inköpsplanering impris (målnivå: upphandlingsstöd i.u.) (målnivå: 775 i.u.) kr/tim 700 kr/tim (målnivå: i.u.) Egna fastigheter Energiförbrukning 139 kwh/kvm Post och tryckeri impris vaktmästare 250 kr/tim Kost Pris lev. gymnasieportion Kost 18,20 Pris kr/st lev. (målninvå gymnasieportion i.u.) 18,20 kr/st (målninvå i.u.) Fordon Fordon NKI 76 NKI 71 (målnivå (målnivå 70) 70) Ekonomi Ekonomi NKI 78 NKI 79 Fastigheter Fastigheter NKI 57 NKI 58 I NKI 73 I (målnivå NKI 70) 72 Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö NKI 77 och hälsa NKI 74 Personal NKI 84 Personal (målnivå NKI 70) 83 Arkiv NKI 79 Arkiv (målnivå NKI 70) 75 Post och tryckeri NKI Post 80 och tryckeri (målnivå NKI 70) 78 Kost NKI 71 Kost (målnivå NKI 70) 70 elefonist och kundtjänst elefonist NKI 85 och kundtjänst (målnivå NKI 70) 85 Städ NKI 65 Städ (målnivå NKI 70) 62 Upphandling NKI Upphandling 68 NKI 67 PROCESSER JÄNSE/SERVICE OMRÅDEN Kost Kost Uppfyllande av kommunens Godkända inspektioner kostpolicy Miljökontoret E.k.p (i.u.) (skallkrav: ja) (skallkrav: ja) Städ Godkänd städkvalitet 44% av stickprover (INSA kvalitetsstd) (målnivå 100%) Ä J N Ä D N A S M Å / L P S R E O N D L U I K G O C M H O K O S S N Ä L L A D D S A E F K F U E N K D K I R V A V Ä N D A L E M V Å E L R S A E N L I O C H K O S N D A A D K S U E N F D F K E R K I V N S G M O S Ä L L A V VÄRDE Färgkod avser värdets nivå mot jämförbara mätningar hos andra externa utförare alt. andra kommuner alt. relevanta nätverk alt. egen bedömning ambitionsnivå mot ställda krav från kund. VÄRDE rendpil Färgkod avser avser avser förändringen värdets kvalitetsnivå mot jämförbara uppmätta leveranser av externa utförare, alternativt andra kommuner, relevanta nätverk. Ambitionsnivå mot ställda krav från kund. av uppmätt mot värde jämförbara mot senaste uppmätta mätning. leveranser av andra externa utförare alt. andra kommuner alt. relevanta nätverk alt. egen bedömning ambitionsnivå mot ställda krav från kund. rendpil avser avser förändringen förändringen av uppmätt värde av uppmätt mot senaste värde mätning. jämfört med senaste mätning. 5

Staben Chef för staben: Direktör Daniel Lundberg illsvidareanställda: 7 Delar av staben, övriga ledningsgruppen samt Lean-coacherna besökte under mars 2013 Vattenfall i Uppsala för att ta del av deras Leanarbete. I staben hanteras specialistfrågor och där finns gemensamma strategiska resurser för hela förvaltningen. Detta inom områden där samordning är viktigt för förvaltningens hela verksamhet. Staben har till uppgift att utveckla, följa upp och bevaka följande områden i förvaltningen: ekonomi och inköp, personal, I och verksamhetsutveckling. Staben ska även arbeta konsultativt med avdelningarna samt stödja alla chefnivåer i kontoret med specialistkunskap och medverka i avdelningarnas arbete så att målen kan uppnås. 6 Verksamhetsåret 2013 Förvaltningen har under 2013 anammat ett systembaserat synsätt som grund för sin framtida utveckling. Förvaltningsstaben har en nyckelroll i det här arbetet och en stor utmaning för staben är att kunna frigöra resurser för att räcka till i uppbyggnaden av centrala, övergripande delar i förvaltningens system. Ett gemensamt utvecklingsområde för hela staben är att processkartlägga stabens olika ansvarsområden med det långsiktiga målet att skapa ett lednings- och verksamhetssystem. Här har exempelvis ekonomifunktionen och personalområdet kommet en bit på vägen och arbetet kommer att fortsätta under 2014. Då även genom att kartlägga delar av kommunikationsområdet, det blir ett naturligt led i samband med att informatörstjänsten fr o m 1 januari 2014 flyttar tillbaka till Service och tekniks förvaltningsstab från koncernstaben. Stabens största delfunktion är ekonomifunktionen. Under ekonomichefens ansvar och i samarbete med förvaltningsledningen har årets internkontrollplan tagits fram och hanterats. Ett led i att förbättra arbetet med internkontroll har även varit att förvaltningens ledningsgrupp fått en utbildning inom området. Ekonomen som jobbar mot Drakfastigheter har tillsammans med fastighetsförvaltarna utvecklat möjligheterna till fastighetsuppföljning i systemet Vitec, ett resultat av detta är att överblicken har ökat och det ska på sikt även förbättra möjligheterna till prioriteringar. Ekonomen som jobbar mot Galant kost & städ har tillsammans med Galants ledning påbörjat arbetet med att se över prismodellen för städområdet. Ett utvecklingsområde som även påbörjats är att förenkla arbetet med resultatrapporteringen, även detta främst gentemot städsidan. Stabens personalchef har stöttat förvaltningens avdelningar och sektioner i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt svarat för hanteringen och förvaltningens samverkansgrupp. Ett arbete har även varit att tillsammans med Galant kost & städ ta fram en handlingsplan för att genomföra åtgärder efter Kommunal framställan om arbetsmiljöåtgärd enligt 6. Kap. 6 arbetsmiljölagen. Under året 2013 har staben också genom Leanledaren fortsatt arbetet med att införa Lean som strategi för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. Mer om verksamhetsutvecklingsarbetet i det särskilda stycket om Lean. Ekonomisk analys Staben redovisar för 2013 ett resultat på -1,1 mkr. Resultatet beror till stor del på den löpande förändringen av semesterlöne- och kompskulden för hela förvaltningen, detta bokförs på staben. I övrigt har det inte skett några större verksamhetsförändringar. En del av utrymmet för en vakant tjänst som Isamordnare har använts för förvaltningsövergripande utvecklingsinsatser.

Verksamhetsutveckling med Lean Lean-arbetet på Service och teknik har sin utgångspunkt i kommunens vision Vi gör det goda livet möjligt. Det är en formulering som förvaltningen har brutit ner till sin egen vision Vi ska vara bäst för kunden. En annan del som varit vägledande är kommunens styrprinciper Jag gör det som skapar värde för kunden idag och i framtiden, Beslut tas så nära kunden som möjligt och Alla kunder är min kund. Det är alltså ett stort fokus på kundanpassning i kommunens och Service och tekniks styrande ledord. För att det här ska bli mer än ord är det även nödvändigt att utveckla verksamheten så att den stödjer ambitionerna med att sätta kunden i centrum. En metod för att göra det är att höja ribban genom utveckling i fyra fördjupningsblock. re av dessa är särskilda block: Processer, Visualisering och Ständiga förbättringar. I dessa block finns både Lean-kultur, metoder och verktyg som stärker organisationskulturen. Det fjärde området är ett renodlat kulturblock och kommer att ingå som en del i ledarutvecklingen. Arbetet startade under hösten 2013 och alla verksamheter ska ha avslutat samtliga block 2015. Den nya rollen Lean-guide Året har präglats av att planera Lean-arbetet och stärka organisationen med ytterligare Lean-kompetens, detta genom att utse och utbilda Lean-guider från arbetsplatserna samt en satsning på att utveckla ledarskapet. För att stärka kulturen har så kallade Lean-kort använts. Korten har utvecklats av förvaltningens Lean-coacher och innehåller bland annat diskussionspunkter för olika områden. Arbetet med korten har främst skett på arbetsplatsträffarna. En annan satsning är de påbörjade mätningarna av människor som växer. På I-service har näst intill samtliga medarbetare påbörjat en grundutbildning i Lean. Under hösten gick de utbildningens första del. Förvaltningsledningens inriktning är att samtliga medarbetare ska vara utbildade inom Lean-området. Därför har vi under året tagit fram och testat en kortare Leanutbildning på Lön och pension. Det finns ett stort mått av förbättringsglädje i organisation och detta avspeglade sig tydligt på förvaltningens Lean-dag under våren 2013. Vid det tillfället visade över 30 arbetsplatser stolt upp sina förbättringsarbeten. Effekter på Lean-kulturen är bland annat att: Flera förbättringsarbeten har sin utgångspunkt utifrån en aktiv undersökning av kundens behov och efterfrågan. Flera arbetsplatser gör undersökningar av kundnöjdheten efter utförda tjänster. Verksamhetsutveckling sker med ett stort medarbetarengagemang på många arbetsplatser. Utmaningen i Lean-arbetet framåt är att förstärka uthålligheten och långsiktigheten i skapandet av en förbättringskultur som är kundorienterad. Där alla är delaktiga. Under Lean-dagen i Stadshuset den 12 april visade många av förvaltningens verksamheter upp sina Lean-arbeten. 7

Drakfastigheter Avdelningschef: Magnus Fridell illsvidareanställda: 79 Drakfastigheter svarar för lokalförsörjningen åt alla nämnder, förvaltar befintliga byggnader och svarar för ny-, omoch tillbyggnad av fastigheter. Verksamhetsidé Vårt uppdrag är att vara en professionell förmögenhetsförvaltare och att se till att våra kunder verkar i funktionella och ändamålsenliga lokaler med en god invändig och utvändig miljö. På ett professionellt sätt möter vi våra kunder och förvaltar vårt ansvar för fastigheterna. Verksamhetsåret Under året har arbetet med interna samarbeten fortsatt. Samlokaliseringen i f d GA-skolan genomfördes under våren och har varit en mycket viktig beståndsdel i effektiviseringen av interna processer. Skol- och förskolelokaler Arbetet med barn- och utbildningsförvaltningens framtida lokalförsörjning har fortsatt under året. Hellbergsskolan har totalrenoverats och var färdig för inflyttning till skolstart inför höstterminen. Den första etappen av ny- och ombyggnation av Skönsmons förskola har påbörjats och under sommaren påbörjades samtidigt entreprenaden vid Bergsåkers skola. Det har under året utkristalliserats ett antal kommande projekt med koppling till lokalförsörjningsplanen, under senare delen av året startades därför förstudier för S:t Olofsskolan, Skönsmons skola och Vibackeskolan. Socialtjänstens lokaler Behoven av äldreboendeplatser är fortsatt stort. Under året genomfördes en arkitekttävling inriktad på en tillbyggnad av Granlunda. En fördjupad förstudie för det projektet påbörjades under sista kvartalet. Vidare har ett antal tomter inom centrala Sundsvall utvärderats och en förstudie har initierats GA-skolan har varit under renovering en tid. Under året blev en större etapp färdigställd och därefter kunde hela Drakfastigheter, förvaltningsstaben samt Galants stab och ledning flytta in i den f d skolan. På bilden pågår ommålning och förbättringar av taket. för ett nytt äldreboende i Skönsberg i nära anslutning till Hellbergsskolan och Hellbergsgården. Med anledning av Mittuniversitetets flytt från Härnösand och i syfte att samla socialtjänstens administrativa personal på en adress, har en förstudie bedrivits för kommunhuset på Norrmalmsgatan 4. En projektering har påbörjats under senare delen av 2013 där hus A kommer att byggas om för socialtjänstens räkning. För att kunna inrymma verksamheten som i dagsläget finns på Sidsjövägen behöver vissa verksamheter inom Kultur & Fritid flytta till alternativa lokaler. En viktig pusselbit för att kunna inrymma socialtjänsten var flytten av vår egen verksamhet som skedde under våren 2013. Under 2013 har arbetet fortsatt med brandsäkerhetstekniska åtgärder på särskilda boenden. I ingsta har rivnings- och ombyggnadsprojektet färdigställts under året, delar av ingsta äldreboende har rivits med anledning av en allvarligt skadad takkonstruktion. 8

Energisparprojekt på flera nivåer Under året har arbetet fortskridit med att genomföra såväl mindre som större åtgärder för att minska energiförbrukningen och i förlängningen minska kommunens klimatpåverkan. Arbetet med energieffektivisering följer två huvudspår dels mindre åtgärder och injustering av våra anläggningar dels större investeringsprojekt. Nedan kan nämnas ett antal större investeringar som genomförts under 2013: Fd Amu-center Kommunhuset Lindgården Kulturmagasinet Personal Under året har avdelningen haft en fortsatt fokusering på grunduppdraget med ett tydliggörande av interna och externa roller. Vidare har arbetet med att bygga en gemensam organisationskultur med enighet kring grunduppdraget fortskridit. Ett internt rollförtydligande har arbetats fram och satsningen på teamstrukturen har fortsatt. Under året har arbetet med att skapa ett tydligt decentraliserat ekonomiskt ansvar inom teamen fortsatt. Under 2013 har underliggande system och rutiner anpassats för en decentraliserad budgetering och resultatuppföljning. En grundläggande utbildning inom energieffektivitet och miljötänkande har initierats och har pågått under året, denna utbildning kommer att fortsätta i fördjupad form under 2014. Ekonomisk analys Hyresintäkter, underhållsbidrag, momsåtervinning med mera, dvs de totala intäkterna uppgick för helåret 2013 till 723 mkr varav 690 mkr var hyresintäkter. Intäkterna överskred budget med 1,5 procent. Det är ett resultat av beställningar och etableringar av nya objekt, renoveringar av gamla objekt samt verksamhetsanpassningar. Det motsvarade 2,9 procent högre intäkter än utfallet för 2012. Lägre kostnadsnivåer mot budgeterat kan summeras i bl a lägre administrationskostnader som beror på återhållsamhet och icke återbesatta tjänster. En anledning är även lägre interna räntekostnader som påverkats av lägre bokfört värde vid årets ingång. Kostnadsnivån beror även på lägre avskrivningar, 4,5 mkr totalt för kapitalkostnaderna. Vidare lägre inhyrningskostnader, 5,7 mkr, i Arenafastigheter pga lägre verkliga räntenivåer i bolaget. Utfallet för mediakostnader ligger på 98 procent av budget men kostnaderna översteg 2012 års utfall med 4 procent. Den främsta anledningen till att kostnadsutfallet blev lägre än budget 2013 är att vädret under andra halvåret har varit milt. Utfall för elkostnaden i relation till budget blev därför lägre, 62 mkr mot förväntat 64 mkr. Resultatet för fjärrvärmekostnaden blev 97 procent av budget för 2013. Jämfört med 2012 blev dock fjärrvärmekostnaden 7 procent högre, det beror på ett högre marknadspris. För övriga driftkostnader kan noteras att utfall för yttre skötsel, som en direkt följd av det snöfattiga sista kvartalet, endast uppgick till 18,3 mkr. Det motsvarar 92 procent av budget och en ytterligare förklaring till det gynnsamma utfallet är att det som en följd av det milda vädret inte heller krävdes halkbekämpning i någon större omfattning. Med anledning av att det totala kostnadsläget hamnade under budget samtidigt som intäkterna blev högre har det under 2013 funnits utrymme att satsa på underhållsåtgärder. Detta skapar i förlängningen bättre lokaler för våra kunder och en kostnadseffektivare drift på lång sikt. I budget bedömdes det planerade underhållet uppgå till 56 mkr, utfallet för 2013 blev 73 mkr, dvs 17 mkr högre. Mer än beräknat kunde alltså läggas på planerade underhållsåtgärder. Avdelningens resultat för 2013 blev 7,4 mkr, det kan jämföras med resultatet för 2012 som uppgick till 6,3 mkr. 9

Den omfattande ombyggnaden av Bergsåkers skola kommer att pågå fram till 2015. Under 2013 tog renoveringen fart och bland annat fräschades det gamla stenhuset till. Den delen av skolan kommer att fungera som Bergsåkers så kallade designhus med utrymmen för bild och slöjd. På bilden pågår ommålning och förbättringar av taket. Även husets insida har renoverats ordentligt. Drakfastigheter intäkter 721,4 mkr Drakfastigheter kostnader 714 mkr Drakfastigheters intäkter 2013 (721,4 mnkr) Underhållsbidrag 3% Externa hyror 5% Övriga intäkter 1% Drakfastigheters kostnader 2013 (714,0 mnkr) Avkastningskrav Övriga akskottning Vatten 1% kostnader 1% 2% 1% Försäkringsskador Yttre skötsel och skadegörelse 3% 0% Felavhjälpande underhåll 4% Kapitalkostnader Drift- och 29% servicetjänster 5% Fjärrvärme 7% Personal och administration 8% Interna hyror 91% El 9% Planerat och förebyggande underhåll 11% Hyreskostnader inhyrda lokaler 19% 10

Investeringar och statistik Drakfastigheter -Investeringar Beslutade investeringar 2013 mkr eaterkvarteren, ombyggnad 60,0 Bergsåkers skola, om- och tillbyggnad 43,0 Skönsmons förskola, om- och tillbyggnad 42,5 Gärdehov, energieffektivisering 40,0 Hellbergsskolan om- och tillbyggnad 16,0 Hagaskolan, ombyggnad av matsal 14,0 Njurundahallen, energieffektivisering och reinvestering 13,0 Gärdehov, reinvesteringar 12,0 Kommunhuset, energeffektivisering 7,0 Norrporten Arena, byte av konstgräsmatta 7,0 Norrporten Arena, anpassningar, nya arenakrav 7,0 Köksåtgärder, myndighetskrav, socialtjänsten 5,0 Norrmalmsparken, ny skatebordpark 5,0 Solens förskola, reinvesteringar 5,0 Matfors brandstation, tillbyggnad 4,5 Vagott tillagningskök, nybyggnad av lastkaj och sophus 4,5 Kulturmagasinet, energieffektivisering 3,0 Barkskeppet vid busstation, renovering av kontorslokaler 2,7 Altinska skolan, renovering av restaurang och metodkök 2,5 F d Nacksta skola, anpassningar 2,5 Katrinelundsskolan, anpassningar 2,2 Runsviks skola, om- och tillbyggnad av matsal och kök 2,0 Drakfastigheter -Statistik Årsberättelse Statistik 2013 2012 2011 otal BRA kvm 727 766 753 925 712 652 - varav egen 560 533 537 177 584 079 - varav hyrd 172 841 193 887 128 573 Egna lokaler Bruttoarea 560 533 537 177 584 079 Media kostnader 103 663 99 188 97 227 kr/kvm 185 185 166 *Övriga driftskostnader tkr 67 365 52 823 63 781 kr/kvm 120 98 109 Löpande underhåll tkr 25 095 22 754 23 626 kr/kvm 45 42 40 Försäkringsskador tkr 1 952 6 826 15 897 kr/kvm 3 13 27 Skadegörelse tkr 1 760 3 919 3 003 kr/kvm 3 7 5 Planerat underhåll och arbete tkr 68 376 58 836 56 188 kr/kvm 122 110 96 Varav Skollokaler Bruttoarea 249 227 249 670 249 670 Media kostnader 44 977 46 173 42 499 kr/kvm 180 185 170 *Övriga driftskostnader tkr 25 706 19 471 22 643 kr/kvm 103 78 91 Löpande underhåll tkr 9 715 8 545 8 449 kr/kvm 39 34 34 Försäkringsskador tkr 835 3 549 11 911 kr/kvm 3 14 48 Skadegörelse tkr 1 231 3 307 2 342 kr/kvm 5 13 9 Planerat underhåll och arbete tkr 25 816 22 674 20 423 kr/kvm 104 91 82 Varav Förskolor Bruttoarea 54 136 54 136 54 136 Media kostnader 12 774 12 649 12 227 kr/kvm 236 234 226 *Övriga driftskostnader tkr 13 759 11 472 12 566 kr/kvm 254 212 232 Löpande underhåll tkr 4 618 4 517 4 689 kr/kvm 85 83 87 Försäkringsskador tkr 586 1 500 1 200 kr/kvm 11 28 22 Skadegörelse tkr 208 276 246 kr/kvm 4 5 5 Planerat underhåll och arbete tkr 12 019 9 661 1 314 kr/kvm 222 178 24 11

Galant, kost & städ Avdelningschef: Margareta Frisentorp illsvidareanställda: 202 Galant kost och städ är en avdelning inom service- och teknikförvaltningen som har i uppdrag att leverera måltider och städning till kommunens förvaltningar. otalt städas 360 000 kvm och dagligen tillagas omkring 12 435 portioner. Affärsidé/Verksamhetsidé Galant kost och städ en proffsig serviceorganisation med nöjda kunder i fokus. Verksamhetsåret 2013 Liksom fjolåret fortsätter utvecklingen och uppföljningen av arbetet enligt städstandarden INSA. På ledningsnivå har det arbetas aktivt med att förbättra användandet av INSA. Under året har utvecklingssamordnaren för produktion påbörjat utbildning av städpersonal i SRY, yrkesbevis i städservice. En grupp med sektionschefer samt utvecklingssamordnaren för administrationen har börjat ett utvecklingsarbete med avdelningens städberäkningssystem Delta. Under 2013 har flera arbetsplatser inom Galant kost & städ fortsatt sina utvecklingsarbeten enligt Lean. Arbetet förväntas stärkas genom att det utbildats Lean-guider i organisationen. Inom kostområdet kan även nämnas utveckling av användandet av kostsystemet Matilda. Galant kost intäkter 76,7 mkr Bidrag 1% Skattemedel 5% Galant kost intäkter 76,7 mnkr Under seniordagen i Kulturmagasinet fanns Galant kost & städ med och många av besökarna var intresserade av att provsmakningen vid Galants station. Nutid och framtid Utredningen Utvecklad måltidshantering har fortsatt under året och går vidare 2014. En förändring som berört Galant under året, och som kan komma att bli än mer betydande framöver, är att tilllagningen av måltider hos kunderna har ökat. Nu lagar tre skolor på försök sin egen mat. Blir trenden att fler lagar egen mat kommer Galant att behöva minska antalet kök och i så fall kommer Galant fortfarande att vara fast med kostnaden för hyran av köken. Även socialtjänsten ska nu utreda möjligheten att laga mat i egna kök. En glädjande framgång för Galants skolrestauranger var att Åkersviksköket uppmärksammades i White Guide Junior. Det är en branchguide som Galant kost kostnader 76,4 mkr76,4 mnkr Lokalkostnader 10% Galant kost kostnader Personalkostnader 39% Material 43% Försäljningsintäkter 94% 12 jänster 8%

Försäljningsstatistik för Galant Kost Sålda portioner 2013 2012 2011 Grund- och gymnasieskolor 1 697 002 1 763 473 1 892 555 Förskolor 10 507 10 284 13 972 Friskolor/Kooperativ 31 733 27 433 65 326 Äldreboende* 290 779 299 969 296 279 Pensionärsluncher 43 713 47 794 42 760 Hämtmat 263 137 259 808 268 225 Övrigt** 54 116 79 782 84 633 SUMMA 2 390 987 2 488 543 2 663 750 * två portioner (lunchy+ middag) ** personallunch, övriga restauranger presenterar Sveriges bästa skolrestauranger. Åkersviksköket fick vid sitt första försök en plats strax över topp 20 i guiden. White Guide gav även restaurangen många lovord för bland annat en mycket välsmakande skollunch. Under senare delen av 2013 har socialtjänsten anlitat Jetpak som en extern distributör för matlådor, de kör nu ut matlådor tre gånger i veckan till personer med bistånd. Detta medförde att Galants tillverkning av matlådor under året har koncentrerats till köken i Nacksta och Haga. Det är en förändring som sker på grund av kostnadsskäl eftersom den förändrade distributionen ställer högre krav på produktion och utrustning. Inom området matlådor kan också nämnas att socialtjänsten kommer att upphandla matlådor inom ramen för valfrihetsreformen Lov så att de äldre får fler restauranger att välja mellan. Det kan också leda till att antalet kök inom Galant måste ses över. Under 2013 ökade kommunens inköp av ekologiska livsmedel, till 13 procent. I Mål och resursplan 2013 finns dock ambitionsnivån att öka andelen ekologiska inköp till 35 procent. Det kommer att innebära höjda livsmedelskostnader som i sin tur leder till ökade prisökningar på Galant portionspriser till köpande förvaltningar och externa kunder, det vill säga kunder med bistånd. Under slutet att 2013 startade ett städprojekt för att se över Galants städverksamhet, projektet kommer att löpa på under hela 2014. Personal Städpersonalen har även under 2013 fått utbildning och information om städsystem, golvvård och städmaskiner. Galants kökspersonal har deltagit i livsmedelsverkets utbildning om hur det nya lagkravet på näringsriktig mat påverkar verksamheten och hur man kan få till bra och näringsriktiga skolmåltider som eleverna gillar. En mycket uppskattad föreläsning under året var när årets skolkock 2011, Michael Bäckman, berättade om hur han utvecklat och effektiviserat driften av hela köket och skapat en modern restaurang av en konventionell skolmatsal. Detta ledde till nya idéer och tankesätt som utvecklat Galants restauranger i en positiv riktning som även uppmärksammats i media. Galant har även kontinuerlig utbildning av personalen i livsmedelshygien. Den ergonomi- och hälsosatsning som startade 2011, avslutades under Galant städ intäkter 61,7 mkr61,7 mnkr Bidrag 0,4% Galant städ intäkter Galant städ kostnader 57,2 mkr Material 7% jänster 9% Galant städ kostnader 57,2 mnkr Lokalkostnader 2% Försäljningsintäkter 99,6% 13 Personalkostnader 82%

året med en workshop där en plan för det fortsatta arbetet togs fram. Inom personalområdet fick Galant i slutet av 2012 en framställan från Kommunal enligt 6. Kap. 6 arbetsmiljölagen om begäran om arbetsmiljöåtgärd. Under 2013 har en kartläggning och handlingsplan med åtgärder tagits fram i samråd mellan arbetsgivare och representanter från Kommunal. Ekonomisk analys Galant Kost & Städ redovisar ett resultat för 2013 på 4,8 mkr över budget. Utav årets resultat står kostverksamheten för 0,3 mkr och städverksamheten för 4,5 mkr. Jämfört med 2012 är resultatet 2,1 mkr lägre. En anledning är att intäkterna har minskat med 2 mkr och den främsta anledningen till det är det koncernbidrag som kostverksamheten fick 2012 har utgått. Det var ett tillskott för att kunna anpassa sig till de minskade budgetramarna. Ökningen av de övriga kostnaderna beror främst på ökade livsmedelspriserna. Personalkostnaderna inom städ har också minskat med 2 mkr sedan 2012 vilket beror på att hemtjänststädningen upphörde 2013. Kost Kost redovisar ett positivt resultat på 0,3 mkr. Både intäkter och livsmedelskostnader har ökat för kostverksamheten jämfört med budget. Men på grund av högre livsmedelspriser än budgeterat så har kostnaderna ökat i högre grad än intäkterna. De högre livsmedelspriserna har däremot inte fått så stora negativa effekter på resultatet som det signalerades om i den senaste tertialuppföljningen. Ett effektivt arbete med planering av matsedelsmenyerna har kunnat hålla livsmedelskostnaderna i schack och det i kombination med allmän kostnadsmedvetenhet har fått budgeten i balans. Städ Städ redovisar ett positivt resultat på 4,5 mkr. Den främsta orsaken till det positiva resultatet för städ är lägre personalkostnader än budgeterat, 4 mkr lägre totalt. Detta beror sannolikt på att städ har för lite personal. Även vikariekostnaden har varit lägre än budget på grund av att det är svårt att få tag på vikarier. För att komma runt problemet med vikariebrist har städ gjort ett försök med att bemanna alla grupper med en extra resurs - totalt åtta stycken. Vikariekostnaden har även påverkats av lägre kostnader för sommarvikarier, det beror på att kommunen centralt genom Favi stått för en stor del genom sommarjobb för skolungdomar. Galants kök Va Gott i Matfors har utvecklast sin måltidsverksamhet på flera sätt. Köket bakar numer eget bröd flera dagar i veckan och erbjuder även vegetariskt alternativ varje dag. Köket har även utvecklat sin matsedel så att den bl a fått lite mer lokal prägel. På bilden läser Greta Gradin och Jonas Backlund ett brev från några elever. 14

Bilder från verksamhetsåret 2013 Under Vårmässan fanns Sundsvall kommun och Green Highway med och visade bland annat kommunens nya elbil. Ett av de större byggprojekten är den nya förskolan i Skönsmon, med totalt nio avdelningar blir det Sundsvalls största förskola. I bygget ingår en helt ny byggnad som innehåller flera intressanta miljöförbättrande lösningar, bland annat består grunden av återvunnet glas och husets grästak tar hand om en del av dagvattnet. Drakfastigheter fräschade under året till köket och matsalen vid Altinska skolan där restaurangutbildningen finns. Galants kök vid Åkersvik fick en fräschare matsal, en förbättring som förhoppningsvis kan öka chanserna för Åkersviksköket att lyckas ännu bättre i White Guide Juniors tävling, Sveriges bästa skolrestaurang. Läs mer om det i texten Galant kost & städ. 15

Addera serviceavdelningen Avdelningschef: Hans Wiberg illsvidareanställda: 198 Addera tillhandahåller verksamhetsanknuten service inom många områden och arbetar i huvudsak på beställning från kommunens förvaltningar och bolag. Verksamhetsidé Addera ska utveckla, samordna och leverera tjänster som stödjer de kommunala verksamheterna att skapa största möjliga värde för sina kunder. Addera Addera intäkter intäkter 252,1 251,8 mnkr mkr Bidrag 2% Under hösten genomförde Addera Upphandling och Addera Ekonomiservice ett gemensamt Öppet hus. På bilden visar Ingrid Engström Ekonomiportalen för några besökare. Verksamhetsåret 2013 Vårt övergripande mål är att vara den självklara partnern för leverans av verksamhetsstöd. För att nå målet är det viktigt att kunderna är nöjda och har förtroende för oss och vår verksamhet. Det är då viktigt med en aktiv och långsiktig dialog med kunderna för att förstå kundernas verksamhet och veta vad som är viktigt för kunderna på både kort och lång sikt. Det gör att vi kan ge råd och utveckla standardiserade tjänster som är anpassade efter kundernas behov. En stor del av utvecklingsarbetet har även under 2013 skett inom ramarna för Lean-införandet inom Addera. För de stödprocesser vi deltar i är kundernas delaktighet oftast minst lika viktig som vår egen. Effektiviteten bedöms efter det värde processen skapar hos kunden, och vilka sammanlagda resurser vi och kunden tillsammans lägger på att skapa detta värde. Kundernas delaktighet är därför en förutsättning för vårt arbete att identifiera slöserier och utveckla vårt arbete med att skapa effektiva stödprocesser. Den viktiga kunddialogen har vi därför utvecklat under 2013. Vi har också fortsatt arbetet med att förbättra informationen på Inloggad, med målet att Det ska vara lätt för kunderna att göra rätt. Utveckling inom I och telefoni Uppgraderingsprojektet för Sundsvalls och imrås telefoniväxel har pågått och slutförts. illsammans Addera kostnader 254,6 Addera kostnader mkr Lokalkostnader 3% Material 3% 254,3 mnkr Kapitalkostnader 1% Personalkostnader 35% jänster 58% Försäljningsintäkter 98% 16

I kommunhuset finns från och med hösten 2013 en informationsskärm som möter besökarna. Skärmen styrs från receptionen och här finns bland annat information om aktiviteter och aktuella besök. med en kraftigt ökad fiberanslutning till fastigheterna har fler enheter också kunnat ansluta sig till kommunens huvudväxel. Det leder till att verksamheterna får en kostnadseffektiv telefonilösning och kunderna/medborgarna får en förbättrad service. Den kraftiga fiberutbyggnaden leder också till att dataförbindelserna får bättre kvalitet och kapacitet. Den nya växeln medför också en förbättrad kvalitet och fler funktioner. De trådlösa nätverken har byggts ut under året. Det gör att det nu på ett enkelt sätt går att koppla upp sig till kommunens nätverk på fler platser i kommunen. Ett annat utvecklingsområde som berör hela kommunen är införandet och uppgraderingen till Windows 7 på datorarbetsplatserna, det beräknas vara helt slutfört 2014. I-Service fortsatte även att växa genom en ökad centralisering av I-frågorna. Under 2013 övergick socialförvaltningens I-verksamhet till I-Service. För att skapa personal- och verksamhetsutrymmen för den utökade organisationen påbörjades ombyggnaden av I-Service lokaler, de nya lokalerna blir färdiga för inflyttning i början av 2014. Ny miljöteknik i fordonen Inom fordonsområdet har ett arbete varit att stimulera fler att använda elfordon. En intern tävling arrangerades för de elfordon som finns i Bilpoolen. Elbilarna är ett bra komplement till fordon med gas som drivmedel. Utveckling inom Upphandling och Ekonomiservice Upphandlingssektionen har fortsatt att genomföra utbildningen Köp Rätt för att öka kunskapen om inköp inom Sundsvalls kommun. Ett utvecklingsarbete har även varit att vidareutvecklingen av ramavtalsdatabasen. I början av året delade sektionen också ut priset Den goda affären till REKO för 2012 års bästa upphandling. Den rörde områdena drift av återvinningscentraler och kompostering av matavfall. I samarbete med Ekonomiservice arrangerade Upphandling ett Öppet hus för sina kunder som då kunde ta få en större inblick i verksamheterna och ta del av aktuella utvecklingsarbeten. En förändring inom Ekonomiservice område var fortsatta ändringar i kontoplanen med modifierade versamhetskoder. 17

Under 2013 genomförde Addera Fordon & Verkstad flera deltävlingar för att öka intresset för att köra elbil. ävlingen gick ut på att köra snålt och varje månadsvinnare fick en Ipad i pris, tävlingen genomfördes i samarbete med leverantören Renault. På bilden från vänster: Kent Lundström, Daniel Lundberg, vinnaren Kicki Östman, Gunnar Åberg, vinnaren Pernilla Krasser, Anna From och Mats Lemon från Renault. Förebyggande arbete mot skadegörelsen Säkerhetssektionen fortsatte sitt skadeförebyggande arbete. Den totala kostnaden för skadegörelsen 2012 översteg förvissa 2011, men det berodde på en enskilt stor glaskrossning vid Sticksjö skola. Bortsett från den händelsen var både antal incidenter och totalkostnaderna relativt låga. Sett över tid är också totalkostnaderna betydligt lägre än de negativa toppåren i mitten av 2000-talet. Ökad information från receptionen Receptionen förbättrade informationen i kommunhusets entré genom en ny informationsskärm där det finns både aktuella nyheter och information om mötesdagar. Även verksamheterna kan boka och använda skärmen om det finns behov. I slutet av året blev receptionspersonalen även involverade i arbetet med kommunens gemensamma Facebooksida som man hanterar tillsammans med medarbetare inom kommunikationssidan. Personal Bedömingen är liksom tidigare år att det är svårt att minska korttidssjukfrånvaron mer än den nuvarande nivån. En generell utbildningssatsning har skett för att säkerställa att arbetsplatserna är ergonomiskt riktiga. I övrigt har det gjorts insatser på individnivå. Ekonomisk analys Adderas resultat på -2,5 mkr förklaras till stor del av Addera stabens resultat på -2,0 mkr. Det i sin tur beror i huvudsak på att Addera fick möjligheten att använda det egna kapitalet för att genomföra extra satsningar på utvecklingsaktiviteter med inriktning på Lean. För sektionerna redovisas endast mindre avvikelser när det gäller resultaten. Inga större åtgärder planeras men effektiviseringar sker successivt i den löpande verksamheten. Den verksamhet som visar på stora kostnadsoch intäktsförändringar är I-service. Omsättningen har ökat och det beror på att socialförvaltningens I-verksamhet överfördes under 2013. 18

Personal Antalet anställda I november var antalet tillsvidareanställda 486 personer. Utöver det så tillkommer ett antal vikarier, 19 st, som fr o m 2013 främst förekommer inom Addera. Inom Galant kost & städ förekommer ett mindre antal vikarier och det beror i första hand på efterdyningar från 2012 års ekonomiska minusresultat. Antalet tillsvidareanställda inom Galant har även minskat och det är en följd av att det förlorade uppdraget hemtjänststädning fick sitt fulla genomslag på personalsidan. Att det ekonomiska minusresultatet på städsidan 2012 kunde vändas till ett positivt resultat 2013 har medfört att Galant inför 2014 kunnat tillföra arbetsgrupperna ytterligare personaltimmar. Galant kost & städ och Addera är nu i princip lika stora. Allra störst är fortfarande Galant med 202 tillsvidareanställda medan Addera har 198. Addera I-Service tillfogades nya arbetsuppgifter och medarbetare genom att socialtjänstens och de kommunala bolagens I-verksamheter överfördes under året. Majoriteten av förvaltningens anställda är kvinnor och de flesta arbetar inom Galant kost och städ. Medelåldern på de anställda är 49 år. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Sjukfrånvaron har glädjande nog minskat och är nu på 5,1 procent. Fördelningen mellan män och kvinnor är förhållandevis jämnt fördelat. Minskningen beror på ett aktivt rehabiliteringsarbete, men även på förbyggande arbeten som friskvård och ergonomiprojekt. Vad gäller frisknärvaron så har 65 procent av våra medarbetare endast varit sjuka i 5 dagar eller mindre. Antal tillsvidareanställda år 97-13 År t v anst. anst. 97 510 98 471 99 464 00 495 537 01 474 503 02 462 517 03 462 504 04 458 495 05 439 473 06 456 497 07 490 541 08 494 532 09 548 569 10 521 552 11 465 493 12 467 483 13 486 505 Sjukfrånvaro i procent av den totala arbetstiden 2013 2012 2011 2010 2009 Antal anställda 131101 varav tillsvidareanst. Drakfastigheter 4,1 % 4,8 % 3,2 % 5,7 % 4,1 % Addera 4,4 % 5,2 % 3,9 % 2,8 % 4,4 % Galant kost & städ 6,3 % 6,7 % 6,2 % 6,2 % 6,3 % Stab 0,2 % 1,9 % 2,6 % 0,1 % 0,2 % otalt 5,1 % 5,8 % 4,9 % 4,5 % 5,1 % Stab 7 7 Drakfastigheter 79 79 Addera 210 198 Galant kost&städ 209 202 otal 505 486 Frisknärvaro Frånvarodagar 0 1-5 6-29 30-90 91-41 % 24 % 4 % 24 % 7 % Åldersfördelning medelålder 49 år Ålder 0-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-24 80 125 92 86 79 19

Resultaträkning kr 2013 2012 2011 Verksamhetens intäkter 1 178 722 1 125 469 1 096 503 Verksamhetens kostnader -956 490-891 674-879 146 Avskrivningar -120 027-121 634-117 036 Internränta+finansiella kostnader -89 653-92 541-94 642 Verksamhetens nettoresultat: 12 552 19 621 5 679 Skattemedel 4 000 3 950 4 260 Sparkrav -7 980-9 980-10 740 ÅRES RESULA 8 572 13 591-801 Avdelningsvisa resultat SABEN 2013 2012 2011 Intäkter Interna 8 199 7 430 7 000 Externa SUMMA INÄKER 8 199 7 430 7 000 Kostnader Personal -4 672-5 358-6 070 Förändring upplupen semesterskuld -853-485 941 jänster -3 657-1 282-1 083 Varor -154-111 -139 Övrigt -10 Avkastningskrav 0 SUMMA KOSNADER -9 336-7 236-6 361 ÅRES RESULA -1 137 194 639 Drakfastigheter DRAKFASIGHEER 2013 2012 2011 Intäkter Interna hyror 655 220 624 410 615 092 Externa hyror 34 539 45 815 45 637 S:a Hyresintäkter 689 759 670 225 660 729 Försäkringsersättning 8 1 446 8 913 Reavinster/Reaförluster -478 288 1 399 Interna bidrag 20 000 22 000 18 000 Externa bidrag (momsersättning) 4 249 4 210 4 888 Övriga intäkter 4 422 4 516 1 640 Driftprojektintäkter 3 433 20 Forts. nästa sida