1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder Sammanfattning Försäkringskassan föreslår att det i varje län skapas en länsövergripande organisation i vilken länets PO-verksamheter är representerade. Försäkringskassan finns representerad i denna organisation och avser, under förutsättning att denna organisation skapas, genom denna utöka och effektivisera samverkan med de kommunala verksamheterna med personliga ombud. Försäkringskassan avser att samverka med Socialstyrelsen i frågor om personliga ombud genom att delta i Socialstyrelsens beredningsgrupp. Försäkringskassan kommer att bistå Socialstyrelsen med att följa upp PO-verksamheten. Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa till Socialdepartementet hur myndigheten samverkar med Socialstyrelsen och de kommunala verksamheterna med personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder samt i vilken utsträckning myndigheten bistår Socialstyrelsen med att följa upp verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2005. Personliga ombud gör stor nytta Arbetet som personligt ombud syftar till att göra det möjligt för den som är psykiskt funktionshindrad att i mesta möjliga mån återta kontrollen och makten över sitt liv. Det personliga ombudet ska tillsammans med den enskilde formulera dennes behov av stöd och se till att han eller hon får det stödet, se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs samt bistå den enskilde i kontakterna med olika myndigheter etcetera. Kommunen är huvudman för PO-verksamheten. Det är frivilligt för en kommun att besluta om man vill starta upp en PO-verksamhet. Personer med personligt ombud har oftast behov av omfattande stödinsatser från samhället. Den personliga ekonomin är ett av de områden vilket behöver ordnas upp och flera av Försäkringskassans ersättningar och bidrag kan vara aktuella. Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521
2 (5) Försäkringskassan anser att uppdraget som personligt ombud är till stor nytta för de försäkrade. Verksamheterna med personliga ombud fyller ett vakuum i samhällets stödsystem och framträder därigenom som en mycket välmotiverad reform. Från verksamheterna med personliga ombud rapporteras att personer med psykiskt funktionshinder har blivit mer synliga och respekterade. Genom det personliga ombudet och dennes fristående ställning har dessa människor börjat söka kontakt med myndigheter. Försäkringskassans roll i samverkan Försäkringskassans samverkan med PO-verksamheterna har till syfte att förbättra möjligheterna för de personer som anlitat personliga ombud att ha kontakt med Försäkringskassan. Detta sker genom att huvudmännen gemensamt eliminerar identifierade organisatoriska problem (systemfel) och utbyter information. Förbättringarna kan handla om att förenkla och förbättra kontaktvägarna mellan myndigheter/organisationer och i en myndighets inre organisation. Vissa av de frågor som uppmärksammas kommer att behöva åtgärdas på riksnivå. Det kan exempelvis behövas nya regler eller riktlinjer inom ett område för att skapa bättre och effektivare metoder. Samverkan med Socialstyrelsen Försäkringskassan samverkar med Socialstyrelsen, bland annat genom att delta i beredningsgruppen för verksamheten med personliga ombud. Försäkringskassan bistår Socialstyrelsen med att följa upp verksamheten genom att utvärdera de åtgärder och effekter som påtalade systemfel resulterat i hos Försäkringskassan. Samverkan med de kommunala verksamheterna Försäkringskassan anser att det behövs en länsövergripande organisation inom PO-området. På detta sätt åstadkommer man en mer likartad struktur på länsplanet i frågor om samverkan mellan berörda myndigheter och andra intressenter. I en länsövergripande organisation kan man till exempel behandla verksamheternas inriktning, utformning och prioriteringar. Genom en sådan organisation skapas bättre förutsättningar för att identifiera och åtgärda problem inom bland annat Försäkringskassan som uppmärksammas av verksamheterna. Försäkringskassan deltar i alla län i kommunernas PO-verksamheter genom den länsövergripande organisationen. Försäkringskassan konstaterar att det inte är givet vem som skulle ansvara för en länsorganisation. Mot bakgrund av Försäkringskassans erfarenhet av brister i samverkansfrågor inom rehabiliteringsområdet är det därför viktigt att tydligt klargöra vem som ansvarar för en sådan länsövergripande organisation och hur beslutsmandaten utformas. I de fall då behov finns i de individuella ärendena deltar Försäkringskassan i ledningsgruppen för de kommunala verksamheterna. Resursåtgång Försäkringskassans uppskattade resursåtgång består av tidsåtgång för deltagande i möten med ledningsgrupper samt utbildnings- och informationsinsatser.
3 (5) Beräknad total resursåtgång idag är mellan 4 och 5 årsarbetare. Beräkningen baseras på en uppskattning av resursåtgång i respektive län. Finansiering En kommun kan som huvudman för PO-verksamheten beviljas statsbidrag. Statsbidraget täcker inte alltid kostnaderna för verksamheten varför fråga har väckts om Försäkringskassan kan bidra med medel. Försäkringskassan har inte möjlighet att finansiera kommunal verksamhet. De nya försäkringsdelegationerna i länen har i uppdrag att besluta om samverkan inom rehabiliteringsområdet. De beslutar också om Försäkringskassans representation inom finansiell samordning (Finsam). Försäkringskassans styrelse har under 2005 antagit särskilda riktlinjer för användning av medel för samverkansaktiviteter i enlighet med propositionerna 1997/97:63 och 2002/03:2. Medlen kan användas till projektverksamhet och andra insatser och kan avse påbörjande av verksamhet som annars inte skulle ha kommit till stånd. I riktlinjerna anges att en insats till exempel kan avse arbetsförberedande åtgärder för psykiskt sjuka, där ingen part anser sig vara ansvarig för åtgärden. Försäkringskassans länskontor har möjlighet att i samverkansprojekt som följer nämnda riktlinjer utveckla formerna för samverkan med PO-verksamheten. Beslut i detta ärende har fattats av försäkringsdirektör Stig Orustfjord i närvaro av t f avdelningschef Anna-Stina Röcklinger, enhetschef Heini Möller och avdelningsdirektör Tomas Sundberg, den senare som föredragande. Stig Orustfjord Tomas Sundberg
4 (5) Bilaga Bakgrund I regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2005 har regeringen formulerat följande uppdrag: Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att leda och samordna arbetet med att bygga upp och utveckla verksamhet med personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder. Arbetet samordnas inom ramen för en beredningsgrupp med representanter för bland annat Riksförsäkringsverket (Försäkringskassan). Försäkringskassan ska senast den 1 juni 2005 redovisa till Socialdepartementet hur myndigheten samverkar med Socialstyrelsen och de kommunala verksamheterna med personliga ombud samt i vilken utsträckning myndigheten bistår Socialstyrelsen med att följa upp verksamheten. Beredningsgruppen arbetade fram underlag till Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 14/00 som gavs ut i november 2000. I Meddelandebladet redovisas villkor och förutsättningar för kommuner som vill bygga upp verksamheter med personliga ombud. Socialstyrelsen har lämnat ett antal lägesrapporter och senast den 1 juni 2005 ska en slutrapport lämnas. Efter en treårig försöksverksamhet med goda resultat beslöt riksdagen i maj 2000 att verksamheten skulle permanentas och omfatta hela landet. Verksamheten med personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder ska på lokal och länsnivå bedrivas i samverkan med berörda aktörer, bland annat Försäkringskassan. För varje verksamhet finns en ledningsgrupp. I ledningsgruppen bör ingå företrädare för olika samhällssektorer. Det är genom ledningsgruppens engagemang, kompetens och ansvar för stödet till människor med psykiska funktionshinder som systemfel kan åtgärdas. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett ansvar för att söka upp personer med psykiska funktionshinder, att kartlägga deras behov och att erbjuda insatser. Kommunerna är därför huvudman för verksamheterna med personliga ombud. Det är frivilligt för en kommun att starta upp verksamhet och att ansöka om statsbidrag hos länsstyrelsen för finansiering av verksamheten. Verksamheten är inte reglerad i lag eller annan bestämmelse. Drygt 80 procent av landets kommuner har verksamheter med personliga ombud. Det finns ca 280 personliga ombud i de nära 100 verksamheterna i landet. Personliga ombud arbetar på två nivåer, den individuella och den strukturella nivån. På den individuella nivån är uppgiften att hjälpa klienten att få mer kontroll över sin vardag (empowerment). På den strukturella ska det personliga ombudet rapportera systemfel hos myndigheter som han eller hon upptäcker till sin ledningsgrupp och till Socialstyrelsen. I september 2003 var drygt 2 600 klienter aktuella i verksamheterna. En stor andel, ca 75 procent, hade sin försörjning genom socialförsäkringen (främst sjuk- och aktivitetsersättning). För 20 länskontor för finns för närvarande en kontaktperson utsedd som har kommunikation med huvudkontoret i frågor om personliga ombud. Metod För att få en bild av hur länsorganisationerna samverkar med POverksamheterna genomfördes en enkätundersökning. Frågorna utformades i
5 (5) samråd med Socialstyrelsen. Sju län, inkluderande storlänen, har därutöver lämnat muntlig beskrivning av deltagande i verksamheter. Försäkringskassan har även medverkat i en sammankomst som Socialstyrelsen haft med länsstyrelserna. Förslaget på förtydliganden om Försäkringskassans samverkan i denna fråga har föregåtts av samråd med länskontoren och handikapprörelsen.