Utvecklande Samverkan

Initiativet till den här broschyren är ett resultat av arbetet inom pilotprojektet Utvecklande samverkan som finansierades av Region Skåne våren 2015 och som syftat till att öka möjligheterna till samverkan mellan skola och arbetsliv i kommunen. Den här broschyren är tänkt att bidra till att sänka trösklarna mellan skola och arbetsliv och underlätta kontakten med varandra. Genom samarbetet mellan Skola-utbildningsförvaltningen, Näringslivsenheten och Skurups Sparbank har denna broschyr blivit verklighet. Arbetet har påhejats ivrigt av projektets styrgrupp, det lokala näringslivet och pedagoger på Mölleskolan, Rutgerskolan, Mariaskolan samt Slimminge förskola. Broschyren uppdateras en gång om året. Vill du att din arbetsplats ska finnas med här? Skurups kommun Stora Torggatan 274 80 Skurup Telefon 0411-53 60 00 Telefon 0771-SKURUP Kontakta då kommunens enhet för näringsliv & information, Henrik Lundblad på naringsliv@skurup.se eller 0411-53 64 16. Vill du läsa mer om projektet Utvecklande samverkan kan du söka upp dess Facebookgrupp: https://www.facebook.com/inkluderandesamverkan eller gå in på www.skurup.se och www.utvecklandesamverkan.se Utvecklande Samverkan Skola och arbetsliv

Innehåll Without passion, you don t have energy; without energy, you have nothing. Nothing great in the world have been accomplished without passion. - Donald Trump Introduktion Röster om samverkan Fyra vinnare Viktigt att få pröva sina vingar Att träffa en riktig snickare Jag vill komma igång med livet Kock för en dag Att så ett frö Skurups Sparbank - barn och ungdomar är vår framtid Projektledningen har ordet Företag som samarbetar med Utvecklande Samverkan Samverkanspriset Kontaktuppgifter till Skurups skolor 1 2 3 5 7 9 10 11 13 15 16 17 18

Introduktion Samverkan mellan skola och näringsliv Den här broschyren innehåller en förteckning över de företag och andra arbetsgivare som intresserar sig för att samverka med skolan. Förteckningen ger en fingervisning om i vilken utsträckning de olika företagen uppgivit att de vill samverka. I broschyren visas också ett antal olika autentiska exempel på den samverkan som skett nyligen. Exemplen skildrar olika parters perspektiv, elevens, skolans och arbetsgivarens. Exemplen utgörs bland annat av de samarbeten som belönats med Näringslivsenhetens och Skola-utbildningsförvaltningens samverkspris som ges till årets bästa samverkan mellan skola och arbetsgivare, och som delas ut på Näringslivsfesten. För mer info: www.skurup.se/naringsliv. Det är viktigt att den win-win-effekt som samverkan innebär lyfts fram. Att vara med i den här foldern ger ett extra ställe att synas på och medför extra tillfällen att exponeras. Det betyder också att man har ett särskilt engagemang för barn och unga och den egna kommunens utveckling. Broschyren har kommit till inom ramen för projektet Utvecklande samverkan som ett led i att underlätta för skola och arbetsliv att samverka. Det är kommunen som ansvarar för utgivning och revidering av foldern. Röster om samverkan Några röster om samverkan och verklighetsanknytning: Marcus Willman, kommundirektör: Det är viktigt att barn och unga känner att de tas på allvar och att de ser att de också är med och bygger framtiden. Det är de som är Skurups kommuns framtid. De ska vilja återvända till sin kommun. Henrik Lundblad, näringslivsstrateg: Det gäller att verka för ett dynamiskt och levande näringsliv. Det är genom samverkan mellan unga och äldre, mellan skola och företag som de nya idéerna uppkommer och också då man vågar lyfta blicken och utvecklas. Anneli Wilander, företagare, Svaneholms slott: Jag tycker det känns viktigt att bidra till att våra barn och unga här i Skurup utmanas entreprenöriellt, och att det dessutom är win-win för båda parter gör det lätt att engagera sig. Jag ser fram emot att få hjälp med att skapa en ny barnmeny här på slottet, och mot andra framtida samarbeten där vi som företagare känner att vi kan få hjälp med både uppgifter och idéer för utveckling. Ralf Ekdahl, Ekdahl Miljö AB, Skurup: Det är mycket viktigt för åkerierna att ha en bra och nära kontakt med skolan. Om jag hade fått bestämma, vilket jag inte får, så hade åkerierna haft en mycket närmare kontakt med utbildningsställena än de har idag. I ett drömscenario hade förhållandet mellan tiden på skolan och på arbetsplatsen varit tvärtom, då hade man varit en relativt kort tid i skolan och gått igenom teorin och all resterande tid hade man varit på arbetsplatsen. Vi som är arbetsgivare måste bry oss, vi måste ta emot praktikanter och ge de unga en chans. Samtidigt måste vi också säga ifrån när det inte fungerar. Yrket som lastbilschaufför kräver många olika kunskaper, allt från hantering av fraktsedlar till att spänna frakt och bemöta kunder på ett professionellt sätt. I dagsläget har vi en mycket bra kontakt med Nils Holgerssongymnasiet, jag vill gärna kunna påverka och framföra mina åsikter till skolan. Mats Bååth, förvaltningschef för Skola- och utbildningsförvaltning. Marcus Willman, kommundirektör. Ralf Ekdahl, företagare, Ekdahl Miljö AB. Mats Bååth, förvaltningschef för Skola- och utbildningsförvaltning: Samverkan mellan skola, näringsliv och andra arbetsgivare är jätteviktigt för att eleverna ska kunna se vad de ska använda sina kunskaper till och för att de ska förstå i vilket sammanhang de själva verkar. Då kan de också skapa sina 1 framtidsdrömmar. 2

Företagen Kommunen Eleverna Skolan Företagen engagerar sig i sina egna frågor för att lösa framtida kompetensbehov. Kommunen stödjer arbetet för att trygga tillväxt och god utveckling i vår kommun. Skolan samverkar med omvärlden för att nå de pedagogiska målen. Företagen får i olika samarbeten möta morgondagens medarbetare och kan attrahera dem till branschens yrken. Det är ett bra sätt att planera för rekrytering och för generationsväxling, och med barn och unga som tillför sitt perspektiv på verksamheten får man en verksamhet som pekar mot framtiden. Erbjud en praktikplats för varje anställd som går i pension inom fem år. Vår kommun utvecklas om våra unga ser en framtid med möjligheter till försörjning här. Här behövs kompetenta och initiativrika medarbetare inom både privat och offentlig sektor. Vi behöver nya företagare och nya företag. Vi vill att unga ska välja att återvända till Skurup efter högre utbildning. För kommunen är samverkan mellan utbildning och arbetsliv en framtidsfråga. Eleverna förbereder sig för framtiden. Eleverna får möta miljöer och människor som de annars skulle ha svårt att komma i kontakt med. De ser skolkunskaper tillämpas inom olika yrkesområden. Mötet med anställda och egenföretagare ger förståelse för arbetslivet. De får upplevelser och erfarenheter som grund för sina kommande utbildnings- och yrkesval. Samverkan med arbetslivet ingår i studie- och yrkesorienteringen. I undervisningen görs kopplingar till kursplanemålen i olika ämnen. Samverkan ger eleverna motivation och visar tillämpad kunskap. Ett utbildningsutbud i takt med tiden planeras i samverkan mellan företag och utbildare. Fyra vinnare 3 4

Lön för mödan Varje onsdag kommer en elev från årskurs 5 till Tores Allköp och är med på en arbetsdag i närbutiken. På onsdagar får Ica-butiken en stor varuleverans och det finns mycket att göra. Som lön för mödan får hela klassen en stor låda frukt som räcker hela veckan. Rickard Thulin Nilsson, ägare till Tores Allköp i Skivarp ser bara fördelar med samarbetet med skolan. Viktigt att få pröva sina vingar Vi besökte Mölleskolan i Skivarp som har ett etablerat samarbete med den lokala Ica-affären Tores Allköp. Vi har pratat med Rickard Thulin Nilsson, ägare till Tores Allköp, Lennardh Nilsson, lärare på Mölleskolan och Ludvig Sandberg, elev på Mölleskolan. Här får vi möta tre olika perspektiv företagarens, elevens och lärarens på samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Rickard Thulin Nilsson, ägare till Tores Allköp i Skivarp: Jag ser bara fördelar med samarbetet med skolan. Eleven är med i butiken under en dag och hjälper till att packa upp varor, arbetar ihop med annan personal och ser hur en jobbvardag i en butik går till. De får lära sig hur man bemöter kunder och hur man hanterar varor. Det är en förberedelse inför vuxenvärlden. Jag vill att eleverna förstår vår arbetsplats. Vi bygger upp en relation till varandra, jag lär känna elevens familj när de handlar här. Som bonuseffekt skapar man en vi-känsla och arbetsplatsen får ett gott rykte. Många av dem som arbetar här idag har en gång i tiden gått på Mölleskolan och praktiserat hos oss. Ludvig Sandberg, elev i klass 5 på Mölleskolan i Skivarp: Jag var lite nervös när jag gick till Tores Allköp; jag var den förste i klassen som gjorde det. Det var roligt och spännande att komma till en arbetsplats och att se hur det fungerar där. Jag hjälpte till att packa upp varor och jag frontade. Det var lite jobbigt; det var jättemånga varor som skulle flyttas fram på hyllorna hela tiden. Och när man var färdig med en hylla och kom dit där man hade börjat så fanns där jättemycket att göra igen. Folk handlade saker hela tiden. Det roligaste var en maskin som pressar ihop kartonger. Man tryckte på en knapp och sedan kom det en stor fyrkantig sak som tryckte ihop kartongerna som sedan skickades till återvinningen. Lennardh Nilsson, lärare på Mölleskolan i Skivarp: Jag vill gärna att eleven går till jobbet själv; är de två så blir det inte lika mycket på allvar,då leker man kanske lite mer. Eleven kommer till en arbetsplats där folk arbetar och får anpassa sig till situationen. Vi gör detta eftersom eleverna ska få se slutprodukten av skolan, nämligen att de ska jobba. De lär sig otroligt mycket under den dagen. De lär sig socialt uppförande mot arbetskamrater och kunder och de blir väldigt väl mottagna av personalen på Tores Allköp. Jag vet elever som har praktiserat på Tores Allköp som senare sökte sommarjobb där. Då är det ju betydligt lättare att få sommarjobbet eftersom man är känd och har visat att man är trevlig och duktig. Skolans vinst på samarbetet med näringslivet är att eleven får en upplevelse av arbetslivet som inte vi kan erbjuda. Ludvig Sandberg, elev i klass 5 på Lennardh Nilsson, lärare på Mölleskolan i Skivarp ser stora vinster i samverkan Tre vinnare! Eleven Eleverna får en mer realistisk bild av vilka yrken som finns och kan göra ett väl underbyggt gymnasieval. Kontakten med verkligheten gör att lärandet blir roligare och det får en mer konkret relevans. Man förstår hur och var man kan använda sina inlärda kunskaper. Samtidigt är förhoppningen att man genom tidigare kontakter med arbetslivet sänker ungdomsarbetslösheten i framtiden. Företagen Företagen kan lättare tillgodose sina framtida behov av kompetens, man gör sin bransch mer känd, marknadsför sina produkter och gör dessutom något gott för samhället, det man ibland kallar CSR Corporate Social Responsibility. Kommunen Ett samarbete mellan skola och arbetsliv ger också många positiva effekter för kommunen som helhet. Man blir en förebild för andra kommuner, det blir mer attraktivt att flytta till kommunen både för privatpersoner och för företag. Det ökar skatteintäkterna och förbättrar förutsättningarna för näringslivet och även kommunala verksamheter såsom skolor och Mölleskolan i Skivarp var den förste i 5 klassen på Tores Allköp. 6 med näringlsivet. äldrevård.

Det var jätteskoj att bygga med sexorna. När snickaren hade visat oss verktygen visste jag vad vi kunde använda till vad (Jack, 6 år). Att träffa en riktig snickare På Rutgerskolan arbetar man intensivt med samverkan mellan skola och arbetsliv. Läs hur lärarna Sara Hansson och Karolina Larsson snickrade ihop en lektionsenhet om hållbara konstruktioner. Avstamp tog vi i olika mål från läroplanen, bland annat att skolan ska verka för att utveckla kontakter med...arbetsliv,...samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö (Lgr, 11). Idén startade efter att vi varit på möte med företagare som aktivt ville delta i skolsamverkan. På mötet knöt vi kontakten med ett lokalt byggföretag som gärna ville samarbeta med oss. Vi pratades vid och någon vecka senare besökte Roland oss och gjorde ett fantastiskt jobb med att verklighetsanknyta lärande. För eleverna i skolår sex förklarade han vad man skulle tänka på när man byggde hållbara konstruktioner men även karriärvalet och vägen till att bli byggare. För barnen i förskoleklassen berättade han sedan bland annat om vad man behövde kunna för att bli snickare men visade också sin skåpbil med alla verktyg. Informationen som eleverna fått användes sedan i åldersövergripande grupparbete där byggnader skulle konstrueras. Sexorna gjorde avancerade ritningar och förskoleklassen samlade material hos lokala företag i Skurup innan skapandet startade. Roland Sjöholm, SA Bygg AB, Skurup: Jag ser bara positivt på ett samarbete med skolan. Jag vill öka elevernas engagemang i skolan, man kan själv tänka tillbaka när man satt på skolbänken. Jag besökte 6:orna på Rutgerskolan i Skurup, de arbetar just nu med hållbara konstruktioner. Planering är jätteviktig! Tillsammans med eleverna gick vi igenom vad man ska tänka på innan man börjar bygga. Vi pratade bland annat om grunden, stommen som konstruktionen ska stå på. Tillsammans räknade vi ut hur många skottkärror jord det skulle bli på den ytan det skulle byggas på. Plötsligt förstår man varför det är så viktigt att lära sig räkna! Det är väldigt roligt att träffa skoleleverna men det är också bra marknadsföring för företaget. Sätter man en annons i tidningen, så försvinner den efter en vecka. Men besöken i skolan gör att folk börjar prata om oss och så gör det kanske att någon ringer och vi får uppdrag. Roland Sjöholm, SA Bygg AB vill ölka elevernas engagemang i skolan. Vi fick koll på vilka redskap och verktyg de använder när de var här och berättade (Wilma, 12 år). Samarbetet med SA Bygg har fungerat exemplariskt och barnen har fått ett större engagemang för sin egen inlärning då de fått branschkunskap från en riktig snickare. På köpet tränade barnen mycket samarbete och breddade sitt nätverk i skolan. Under temats gång har förskoleklassbarnen besökt olika företag i byn som har velat hjälpa till i projektet. Vi har hämtat material (restprodukter som skulle slängas ändå) hos Lidbergs tryckeri, Butik Marta, Gardeco, XL bygg, Färgcenter samt Örestads solskydd. I klassrummet har barnen sedan redovisat om sin promenad till de olika företagen och vi har diskuterat kring vad man jobbar med på de olika arbetsplatserna. Vi är så tacksamma att näringslivet ställer upp såhär för barnen och för oss. Vi känner en sådan arbetsglädje när vi arbetar tillsammans så här! För barnen i förskoleklassen berättade Roland bland annat om vad man behöver för att kunna bli snickare. Han visade också sin skåpbil med alla verktyg. Informationen som eleverna fick användes sedan i åldersövergripande grupparbete där byggnader skulle konstrueras. 7 8

Jag vill komma igång med livet Kock för en dag Hans Gunnerdal, utbildare i branschkunskap; ansvarig för praktik på transportprogrammet, Nils Holgerssongymnasiet, Skurup Julia Jönsson, elev, tredje året på transportprogrammet. Viktor Schüler, elev, tredje året på transportprogrammet. På Nils Holgerssongymnasiet i Skurup kan eleverna välja mellan olika program, bygg och anläggning, fordon och transport eller naturbruk, och så finns det en gymnasiesärskola. Skolan har ca 230 elever och ligger naturskönt i utkanten av Skurups tätort. Det är en ganska liten skola, men den har stora ytor med bland annat skoljordbruk och elevboende i centrum av skolområdet. Kontakten med arbetslivet är viktig för skolan; flera veckors praktik ingår i alla utbildningar, vilket ger många fördelar. Vi har träffat lärare, elever och företagare för att höra deras syn på samarbetet mellan skola och företag. Hans Gunnerdal, utbildare i branschkunskap; ansvarig för praktik på transportprogrammet, Nils Holgerssongymnasiet, Skurup: Väljer man att gå transportprogrammet här på skolan så ingår det 15 veckors praktik under den treåriga utbildningen. Elevernas färdigheter finslipas på en arbetsplats; vi kan ge dem teorin och på arbetsplatsen kan de testa om den fungerar. Det är viktigt för en skola att ha nära kontakt med näringslivet; vi måste hålla oss à jour och behöver veta vilka behov som finns. Eleverna mognar under sin praktiktid, de skapar sig ett eget nätverk och en yrkesidentitet. Våra elever tas emot med öppna armar; vi utbildar duktigt folk. Det är bra reklam för en skola när de flesta går direkt från utbildning till jobb. Julia Jönsson, elev, tredje året på transportprogrammet, Nils Holgerssongymnasiet, Skurup: Kopplingen mellan skola och arbetsliv är viktig. Man måste ha ett bra kontaktnät om man vill komma någonstans. Jag hade inget nätverk när jag började på skolan, jag fick bra hjälp av Hans Gunnerdal att hitta en praktikplats som passade mig. När man kommer ut på en arbetsplats lär man sig många grejor som man inte lär sig i skolan. Men man måste själv våga prata för sig, våga prova sig fram annars kommer man inte långt. Jag valde medvetet gymnasieutbildning inom transport; det är en bred utbildning som ger en många konkreta jobbmöjligheter. Jag har jobb på måndagen efter min studentfest, det är jag stolt över! Viktor Schüler, elev, tredje året på transportprogrammet, Nils Holgerssongymnasiet, Skurup: När man är på en arbetsplats lär man sig så många saker som är helt omöjliga att gå igenom i skolan, i verkligheten finns så många specialområden. Jag hade önskat att göra ännu mer praktik än de 15 veckor som ingår i utbildningen, det är nyttigt att testa på olika arbetsplatser. För mig tog det en stund att hitta rätt. Jag ordnade själv en praktikplats på Sita och nu kör jag sopbil. Jag har blivit erbjuden en anställning där, så jag börjar jobba innan jag har tagit studenten. Det är viktigt att våga ringa till företag och att stå på sig. Dessutom är förhållningssättet viktigt, visa att du är trevlig och framåt! Min inställning är, jag vill komma igång med livet. Om jag har ett jobb och får en inkomst kan jag tänka på min framtid, bara då kan jag flytta till egen bostad och börja leva det liv jag vill ha. Varje onsdag blir ett barn på Ankarets förskola i Abbekås kock för en dag. Samarbetet mellan förskolan och köket startade för några år sedan i samband med Leader-projektet Barnens Bästa Bord. Maria Grönqvist arbetar som kock på förskolan och för in barnen i konsten att laga mat. Barnen ser hur arbetet i ett storkök fungerar, de ser varifrån maten kommer, berättar Maria Grönqvist med lysande ögon. Idag får Maria hjälp av Faye Simonsson som är 5 år gammal, tillsammans lagar de broccolisoppa och bakar bullar. Degen är redan jäst och klar för att rulla bullar när Faye tar på sig kockmössan. Oh, vad kladdig degen är om fingrarna. Och den luktar, tycker Faye. Maria förklarar för Faye att hon har använt olika kryddor och att det är fänkål som luktar. På Ankarets förskola lagas mat till ca 50 personer varje dag. Allt bröd som konsumeras på förskolan bakar man själv. Viktoria Bing Axrud arbetar som förskollärare på Ankarets förskola och ser mycket positivt på initiativet Kock för en dag. Man lär sig alltid mer när man får hjälpa till praktiskt. Då fastnar det på ett annat sätt i hjärnan, säger Viktoria Bing Axrud. Hon menar att man under besöket i köket kommer in på många olika ämnesområden, allt från teknik och vetenskap till råvaror och vad olika redskap heter. När man redan som femåring får komma in i ett kök och laga mat så får man en förståelse för mat och råvaror på ett naturligt sätt, anser Annci J:son-Svensson, verksamhetschef för kost- och lokalservice. Idag får Maria Grönqvist hjälp av Faye Simonsson som är 5 år gammal, tillsammans lagar de broccolisoppa och bakar bullar. 9 10

Att så ett frö Pedagogerna Helen Ljungqvist och Tina Oscarsson från Mariaskolan fick en förfrågan av arbetsmarknadsenheten i Skurup om att delta i ett projekt kring växthus och trädgård. Arbetsmarknadsenheten arbetar med personer i åldern 19-65 som står ganska långt ifrån arbetsmarknaden. Projektet syfte är att inspirera och att skapa förutsättningar så att folk hittar till utbildning och arbetsliv. Eleverna har varit med i hela processen, från att sätta ett frö i jorden till att äta den skördade och lagade produkten vid matbordet. Under ett års tid fick elever från Mariaskolan en dag i veckan arbetar i några timmar på växthuset i Skurup där det bland annat odlades olika sorters grönsaker. - Våra elever fick förståelse för vad det innebär att odla själv och att träffa personer inom jobbsammanhang; de fick ovärderliga kunskaper för livet, berättar Helen Ljungqvist, lärare på Mariaskolan. Eleverna har arbetat med att planera en odling, att skörda och att tillaga det man har odlat. De har varit med i hela processen, från att sätta ett frö i jorden till att äta den skördade och lagade produkten vid matbordet. Elevernas föräldrar var oerhört positiva till arbetsinsatserna i växthuset; de tyckte att barnens självförtroendet stärktes och att de fick erfarenheter och kunskaper som de inte hade kunnat få i klassrummet. - Eleverna ser sig själv i ett större sammanhang. I ett vinnande projekt finns inga förlorare, anser både Tina Oscarsson och Helen Ljungqvist. Liv Thornell tycker det är härligt att se barnen så engagerade i växter och odling. 11 12

Skurups Sparbank - barn och ungdomar är vår framtid Liselott Sjöbeck är HR-chef på Skurups Sparbank. Hon tror att det är viktigt att barn och ungdomar tidigt får både nätverk, fler förebilder och en tydlig verklighetsanknytning till de teoretiska kunskaperna de får från skolan. Vårt engagemang för bygden betyder mycket för oss. Vi vill vara med och skapa tillväxt, mångfald och livskvalitet i den trakt vi verkar i. Det försöker vi göra i form av stöd till olika projekt och samarbeten. Att Skurup är en bra plats att växa upp i, gå i skolan samt leva och verka i gagnar oss alla. Vi samverkar på många olika sätt, men ett återkommande samarbete är det vi gör i alla kommunens årskurs 8:or. Inom hem-och konsumentkunskapen kommer det två rådgivare från oss på banken ut till klassen där vi pratar och berättar om ekonomi som ämne, men också om balansekonomi, utgiftstyper, om skuldfällor och lån, och inte minst om ansvar och vad en tonåring kostar. Yrket ekonom kan man tro är ett ganska känt yrke, men skrapar man lite på ytan brukar många frågor dyka upp som till exempel vad som krävs för att jobba hos oss och hur man utbildar sig till ekonom. Barn och ungdomar är vår framtid och vi vill vara med och locka till deras nyfikenhet, lärande och utveckling. Vi tror att det är viktigt att barn och ungdomar tidigt får både nätverk, fler förebilder och en tydlig verklighetsanknytning till de teoretiska kunskaperna de får från skolan. Vi vill självklart vara med att bidra till detta. Dessutom kanske vi möter våra framtida medarbetare eller kunder. Emil Jensen, 14 år, elev på Mackleanskolan i Skurup: Jag tycker det är intressant när vi får externt besök i skolan. När Skurups Sparbanks rådgivare kom till vår klass så berättade han att man aldrig ska visa sin kod som man har till bankkortet. Man ska inte ens skriva ner den. Det har jag inte tänkt så mycket på tidigare; jag har ju inte haft bankkort så länge, innan betalade jag alltid med kontanter. Så det var ett bra tips. Rent allmänt tycker jag det är kul med tips om yrken, alltså vad man kan bli när man är vuxen. Jag vill bli pilot och är mycket intresserad av det, jag skulle gärna vilja lära mig mer om pilotyrket här i skolan. Det hade varit spännande. Markus Lejon, 16 år, elev på Mackleanskolan i Skurup Markus Lejon, 16 år, elev på Mackleanskolan i Skurup: Jag är intresserad av ekonomi; det var intressant när vi pratade om lån och räntor. När man lånar pengar så måste man betala för det och det är i form av räntan. Jag sparar mina pengar; jag vill investera dem i aktier i framtiden. Jag tycker om tanken att man kan tjäna pengar med pengar. Drömmen hade varit att gå i pension i 30-årsåldern. Jag kan tänka mig att göra praktik på banken och nu har jag redan en kontakt till Skurups Sparbank. Tips inför samverkan till dig som pedagog: Kolla av med kollegorna i din verksamhet om någon annan redan har något på gång med den arbetsgivare du vill kontakta. Det är sällan någon kan engagera sig i två projekt samtidigt, om det inte bara gäller en mejlfråga förstås. Tar eleverna kontakten själva så låt dem öva på samtalet/mejlet innan. Kerstin Elmqvist, lärare i hem- och konsumentkunskap på Mackleanskolan i Skurup: Fundera alltid ut win-win-effekten tillsammans med dina elever innan ni tar kontakt. Kerstin Elmqvist, lärare i hem- och Jag tycker det är bra att ha kontakt med verkligheten utanför klassrummet. Här i skolan lever vi En del företag är starkt säsongsbundna och kan ha gott om utrymme för engagemang under vissa perioder men inte alls under andra. En ideell konsumentkunskap på Mackleanskolan i Skurup. att det de lär sig i skolan leder faktiskt till ett yrkesliv, alltså att det gör nytta i framtiden. De får en ganska mycket i vår egen bubbla. När vi får besök av till exempel Skurups Sparbank så ser eleverna förening har sina specifika förutsättningar. Några företag har en stark drivkraft att samverka för att lyfta fram sin bransch, andra har andra förväntningar på samverkan. aha-upplevelse, aha, det är därför jag lär mig detta! Dessutom är det alltid bra med ett erfarenhetsutbyte för alla inblandade parter. Det är intressant för andra att se hur det går till i Samverkan betyder i allmänhet inte studiebesök hos arbetsgivare. Det finns många sätt att samverka på. skolvärlden. 13 14

Projektledningen har ordet Annhild Månsson, Projektledare Utvecklande Samverkan. 15 Vid tangenterna sitter en mycket stolt projektledare. Projektet Utvecklande samverkan startade i oktober 2014. På mycket kort tid har vi som jag upplever det åstadkommit väldigt mycket, mer än vad jag vågade hoppas på. Vi började i viss uppförsbacke där begreppet SSA var tämligen okänt och med pedagoger med en arbetsbelastning som medförde viss skepsis kring projektet. Näringslivsrankingen visade på ett något rostigt förtroende mellan skola och näringliv. Några kompetensutvecklingsinsatser på skolorna, näringslivsträffar och workshopar senare, och ett under dialog utformat hands-on-material till stöd för pedagogernas kvalitetsutveckling, och en arena att mötas för arbetsliv och skola, så satte allt en rasande fart, mycket tack vare skolornas nyckelpedagoger som snabbt såg vad en ökad samverkan kunde betyda för deras elever. Det nära arbetet mellan Skola- och utbildningsförvaltningen och Enheten för information & näringsliv började verkligen bära frukt. Nu finns förutsättningar för ett kontinuerligt kvalitetsarbete, och förutsättningar att bygga barn och ungas kompetens tillsammans i Skurup. Pedagoger kan inte allt bäst och arbetsgivare är inte pedagoger, men tillsammans skapas unika förutsättningar för lärande som bidrar till verklighetsanknytning, motivation och till att framtidsdrömmar formas. Ett stort tack till alla pedagoger, företagare, föreningar och andra arbetsgivare som tillsammans ser möjligheterna! Företag som samarbetar med Utvecklande Samverkan Loggorna av företag, organisationer och andra arbetsgivare som du finner här, är en sammanställning av dem som tydligt tagit ställning till att vilja samverka med Skurups kommuns skolor. De vill bidra till att Skurups barn och unga utvecklar kunskaper om arbetslivet, arbetsmarknad och bygger sina egna nätverk från tidig ålder. De ser värdet av att visa omsorg om framtidens arbetskraft. För fler företag och mer info gå in på www.utvecklandesamverkan.se HYBRID STATE 16

2015 gick samverkanspriset till företaget SA Bygg AB tillsammans med lärarna Sara Hansson och Karolina Larsson från Rutgerskolan i Skurup. Samverkspriset! -ett pris för bästa samverkan. Priset delas ut av Skurups kommun till den lärare, eller representant för lärarlaget, tillsammans med den samverkande parten, som arbetat med samverkan skola-arbetsliv med hög kvalitet och stor entusiasm. Priset ska användas av pristagarna till ett ändamål som gemensamt beslutas av läraren, klassen och samverkansparten. Priset är på 3000:-. Kriterier Parten kan vara en företagare eller annan samhällsaktör exempelvis förening, förvaltning inom kommunen, en högskola, eller en på orten verksam statlig arbetsgivare till exempel Arbetsförmedlingen. Läraren ska kunna motivera hur samverkansarbetet är förankrat i de kvalitetskriterier som beskrivs i dokumentet Skurups strategi för studie-och yrkesvägledning, samverkan skola-arbetsliv och entreprenörskap i skolan. Parten ska ha upplevt samverkan som givande och kunna formulera vad samverkan har bidragit med på kort sikt och eventuellt på lång sikt. Eleverna ska kunna uttrycka vad arbetet betytt för dem. Alla tre parter ska vilja medverka i samverkansfoldern som genomgår revidering varje år. Projekt där elever funnit ett problem som behöver en lösning och där eleverna själva i samverkan med parten också funnit en lösning är meriterande. Parten kan vara en företagare eller annan samhällsaktör exempelvis förening, förvaltning inom kommunen, en högskola, eller en på orten verksam statlig arbetsgivare till exempel Arbetsförmedlingen. Kontaktuppgifter till Skurups skolor När du som företagare/förening/annan arbetsgivare vill komma i direktkontakt med någon skola kan det vara bra att veta vart du kan vända dig. Du kanske har ett uppslag till samarbete med elever ur en viss åldersgrupp, ett utvecklingsprojekt där du behöver input från unga medborgare, eller blivit sugen på att ta emot en praktikant eller prao-elev? Nedan finner du användbara kontaktuppgifter. Alla går att nå via mejl enligt modellen: fornamn.efternamn@skurup.se Vuxna och SFI-elever Daniella Szigethy (studie-och yrkesvägledare) 0411-53 63 42 Alla elever i grundskolan Mia Pihl-Leto, (studie-och yrkesvägledare) 0411-536315 Nils holgerssongymnasiet, Karin Schau (studie-och yrkesvägledare) 0411-536341 Barn i förskolan 0-5 år Maria Neto (förskolor, ej Slimminge) 0738-560719 Ingemo Jansson (Förskolan i Slimminge) 0411-536178. Elever 6-12 år Rose-Mari Zaar (Mölleskolan och Hallenborgsskolan) 0411-538202 Ingemo Jansson (Östergårdsskolan och Slimmingeskolan) 0411-536178 Charlotte Pilhamre (Mariaskolan och Rutgerskolan ) 0411-536312 Susanne Brenner (Alléskolan) 0411-536295. Elever 13-16 år Irene Hemström (Mackleanskolan och Alléskolan) 0411-536315 Susanne Brenner (Alléskolan) 0411-536295 Marie Grip (Mackleanskolan) 0411-536311. 17 18