En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012



Relevanta dokument
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Mat och klimat för storkök. Katarina Nilsson

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Klimatpåverkan från skolmåltider

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

Gården i ett livscykelperspektiv

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Matsedel för Tallbacken V25

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Hur äter vi hållbart?

Jordbrukets klimatpåverkan

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Mat - en utslippsynder?

Förskolan vecka 1-2. V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt V. 1 4/1-8/1. Egen matsedel. *Korv stroganoff med bulgur

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Max klimatpåverkan år 2014

Matsedel Centralskolan

Kriterier för kolonial/specerier

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA

Välkommen till Ljungby skolmåltider. 28 september 13 november 2015

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Världen har blivit varmare

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Onsdag Himmelsk köttfärsröra (majs, svamp och crème fraiche) och pasta Vegetarisk: Quornfärssås med pasta

Vecka 2 11/1-15/1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Vecka 3 18/1-22/1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Vecka 4 25/1-29/1 Måndag Tisdag Onsdag

Klimatpåverkan från foder

VECKOR FRUKOST LUNCH MELLANMÅL

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Vecka /1. MÅNDAG Hamburgare med tillbehör. Veg: Greenburgers med tillbehör. TISDAG Gulaschsoppa med ostfralla. Veg: Linsgulasch med ostfralla.

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Du är välkommen att besöka skolmatsalen och äta med Ert barn, två ggr/termin till det reducerade priset av 30 kr/måltid.

MATSEDEL TRANÄNGSKOLAN & TRANEMO GYMNASIESKOLA V

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Matens klimatpåverkan

Matsedel förskolor VECKA 1. Måndag 4/1 Rotmos, fläsklägg & grönsaker. Tisdag 5/1 Vad köket har att erbjuda. Onsdag

MATSEDEL Sjöhästens Förskola Vecka Maj

Matsedel för Österåkers kommuns äldreomsorg

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Meny för Avesta kommuns för förskolor Vårterminen 2015

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

MATSEDEL Sjöhästens/ Konstnärens Förskola Vecka Oktober

Hulebäcksgymnasiet vecka 34-35

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Förskolans meny i Finspångs kommun

31

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

SIK-rapport Nr Klimatpåverkan från skolmåltider vilka råvaruval har betydelse? Delrapport. Veronica Sund Britta Florén.

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Restaurang Igelkotten vecka 42

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Hur klimateffektiv är etanol?

Jordbrukets utsläpp och trender

JULI. MÅNDAG 27 Juni. TISDAG 28 Juni. ONSDAG 29 Juni. TORSDAG 30 Juni. FREDAG 1 Juli. LÖRDAG 2 Juli. SÖNDAG 3 Juli

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Matsedel Bagartorpsskolan ht 2010

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Skolmaterial om matavfallsinsamling

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Matsedel till Skolan Älvdalens kommun

Lunchmeny. Restaurang Allemansrätten Vecka: 16 (18/4 22/4)

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Matsedel Skola: Igelstavikens gymnasiet och S:t Ragnhild gymnasiet Period: v 46-52

Vad ska vi äta? Elin Röös

Matsedel Snavlunda förskola, veckorna

TEMAVECKA SVENSKA KLASSIKER

Matsedel Snavlunda skola, veckorna

MATSEDEL FÖR RINGGÅRDEN BRYGGAREN OCH HÖGLIDEN

Matsedel Lidens produktionskök

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Smaklig måltid. Vi reserverar oss för eventuella ändringar Allergier? Fråga oss om innehållet i maten! Telefonnummer till köket Aptiten

Anteckningar VEGA uppstartskonferens 17 mars 2016

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

MATSEDEL FÖR HOFORS OCH TORSÅKERS SKOLOR VÅRTERMINEN 2016

Lunchmeny hösten Med reservation för vissa ändringar.

Restaurang Igelkotten Hantverkargatan telefon:

Matsedel Älgarås skola

Äldreomsorgen Meny vecka 21, 23/5 29/5

Transkript:

En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna 20 % av energiförbrukningen Viktiga parametrar är: Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning Vattenanvändning

HUR skiljer sig miljöpåverkan mellan olika slags livsmedel och varför?

VAD är viktigast längs med kedjan?

MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ 1) Antalet människor som ska mättas

MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ 2) VAD och HUR MYCKET vi äter

MATENS KLIMATPÅVERKAN BEROR PÅ 3) Klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet (klimatryggsäcken)

En minskad klimatpåverkan från mat i framtiden kräver: * *

LCA (Livscykelanalys) skapar helhetssyn

Miljöpåverkan Ex kylskåp, bilar, glödlampor, schampoo Ex livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

Biogena växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N 2 O kväve i gödsel och mark Metan, CH 4 - idisslare och stallgödsel CO 2 fossilt och grönt

Carbon footprint, växthusgaser & CO 2 ekvivalenter Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Utsläppens styrka till miljöeffekten Totalt bidrag till miljöeffekt Koldioxid 1x Metan x25 Klimatpåverkan CO 2 ekv. Lustgas x298

Vilket steg i tillverkningen av mjölk påverkar miljön mest? 1. Jordbruket X. Förpackningen 2. Transporterna

Klimatpåverkan (mellan)mjölk 1200 1000 g CO2 ekv./kg mjölk 800 600 400 Lustgas (N2O) Metan (CH4) Koldioxid (CO2) 200 0

Vilket kött har lägst klimatpåverkan? 1 X 2

Klimatpåverkan för olika sorters kött

Alltså: Klimatpåverkan från kött ÄR INTE LIKA MED transporter! Men hur och ibland var (regnskog) maten produceras spelar roll!

90 Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010 totalt: +43% 80 70 kg kött med ben per person 60 50 40 30 20 Övrigt Fågel Gris Nöt 10 0 1990 2010 Källa, Jordbruksverket (SJV)

Fisk kan man producera på två sätt Fiska Odla Är en odlad lax eller en vildfångad torsk att föredra ur klimatsynpunkt? 1. Odlad lax X. Vildfångad torsk 2. Hugget som stucket

Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt? Odlad lax Vildfångad torsk Diesel i fiske Kylmedel i fiske Foderproduktion Odling (exkl. foder) Processning Produkttransport Transportförpackning 0 1 2 3 4 5 Klimatpåverkan (kg CO 2 e/kg ätlig produkt hos grossist)

FISKPRODUKTER Klimattips HUR OCH VAD är åtminstone viktigare än VAR! Gärna pelagisk, stimlevande fisk (ex sill och makrill) och odlade musslor mm MSC- eller KRAV-märkt fisk och skaldjur Miljöstyrningsrådet har fisklista som bilaga till upphandlingskriterier (bra, OK, avstå) Även Världsnaturfonden (WWF) har guide över gröna, gula och röda fiskar

Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter

För frukt och grönt är närodlat särskilt relevant

En svensk tomat, hur är den ur klimatsynpunkt jämfört med en importerad? 1. Bättre X. Sämre 2. Ibland bättre, ibland sämre

VEGETABILISKA PRODUKTER Klimattips? Både VAR och HUR är viktigt! Välj frukt och grönt efter säsong Undvik produkter från fossilt eldade växthus Grövre grönsaker som kål och rotfrukter är ofta bättre alternativ än traditionella salladsgrönsaker (sallad, tomat, gurka) För vegetabiliska produkter är närproducerat ofta bättre så länge att hela kedjan är effektiv (ex transport).

Visst spelar ingredienserna roll! 1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis 4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris 5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn 6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos 7 kött & grönsakssoppa/motot & linssoppa, mjuk ostsmörgås 8 moussaka/havslasagne

Vad äter vi till

FÖRBÄTTRINGAR I LIVSMEDELSKEDJAN FÖR EN LÄGRE MILJÖRYGGSÄCK Jordbruk/ Fiske Energi Förpackning Transport Svinn!

Livsmedelsförädling Energioptimering Energislag Minskat svinn Mha teknik Mha planering Förpackningsdesign (material, utformning) Råvaror/receptur

En bra förpackning är bra för miljön Förpackningens funktion: Att skydda och förlänga hållbarheten av ett livsmedel så att spill och kassation hålls nere. Att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet. Att designen ger möjlighet till optimal packning för att minska transportvolymen. Att minimera mängden förpackningsmaterial och använda miljömässigt bästa materialslaget med bibehållen funktion av förpackningen

TÖMNINGSBARA FÖRPACKNINGAR? Yoghurten som sitter kvar i förpackningen motsvarar en klimatpåverkan som är mer än dubbelt så hög än klimatpåverkan från förpackningen i sig!

Olika transportvolym, samma produkt STYCKFRYST I PÅSE Ca 300 kg produkt/pall Fiskfilé VÅTPACK/BLOCK Ca 650 kg produkt/pall Ungefär 20 % högre klimatpåverkan från transportarbetet

Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan Storlek fordon, lastgrad, körsätt, bränsle och teknik, tempererade transporter, kombinerade transporter

Närodlat? Ja, men tänk på distributionen och säsongen! 25 mil med en 6 t (maxlast) distributionslastbil med 50 % lastgrad CO 2 110 mil med en 40t (maxlast) lastbil med 90% lastgrad

Minimera svinnet! Ju senare i kedjan svinn uppstår desto värre!

Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan: * *

Tack! Britta Florén, SIK, bf@sik.se