NUMMER 5, 2014 Skyddsombud förbjöds gå ombord u 4 Jobben kvar när Frederiet flaggar ut u 5 Egen kassa hjälper till vid sjukdom u 18 EUROPA RUNT MED DIESEL
LEDARE Välkommen, Anna Johansson! Valet är över! Jag tänker varken göra några avancerade valanalyser med mina egna sluga åsikter eller uttalanden om vare sig det ena eller det andra. Vi befinner oss i ett parlamentariskt skakigt läge med en minoritetsregering. Nu när de rödgröna gått med på att utreda vinster i välfärden kommer Vänsterpartiet antagligen att stödja oss fullt ut. Det återstår dock att se hur mycket av deras politik som får stöd i riksdagen. Budgetförslaget för år 2015 kan komma att vända upp och ner på allt! Rent sjöfartsmässigt för oss, redarna, branschen och klustret tror jag inte det kommer att ske något revolutionerande. Troligtvis kommer de rödgröna att plocka upp den stafettpinne som den avgående regeringen lämnat över. Den gamla regeringen är skuld till mycket beträffande frågan om tonnagebeskattningen. Detta gäller även beträffande införandet av svavel direktivet för svenskt vidkommande, som var dåligt förberett. Om regeringen hade satsat stenhårt på att hjälpa till med omställningen, hade det kunnat bli en konkurrensfördel för svensk sjöfart.» Det gäller att fortsätta det goda arbete som påbörjats Dock har den gamla regeringen gjort ett bra jobb för att hålla sjöfartsfrågorna vid gott liv de senaste fyra åren, främst tack vare infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärdh, en handfull departementstjänstemän och riksdags ledamöter från alliansen. En eloge till Cattis för det stora och inspirerade arbete som hon och många andra utfört genom sammanställningen av en handlingsplan för branschen. Den grundar sig på vad Sjöfartsforum så förtjänstfullt tagit fram. Vi i branschen får ta på oss en del av skulden för att vi inte varit tillräckligt aktiva under de så kallade bra åren, inte varit överens om allt och inte själva lagt ett förslag till handlingsplan för både bra och dåliga tider. Nu hälsar vi den nya infrastrukturministern Anna Johansson från Göteborg varmt välkommen! Vi är många som anser att hon har en hel del att leva upp till inom sjöfarten. Det gäller att fortsätta det goda arbete som påbörjats, och att få regeringen att prioritera de frågor som berör sjöfarten. Anna kan vara tacksam över att hon inom sitt ansvarsområde har en bransch i näst intill total enighet, vilket måste betyda en hel del. Vi får bjuda in henne till fortsatta bra samtal om den vattenburna infrastrukturen, transporten och basnäringen sjöfarten. Hon kommer att få god hjälp av Karin Svensson Smith, nyvald ordförande i Trafikutskottet, som kom in i riksdagen igen. Vi i branschen har tidigare arbetat tillsammans med Karin med mycket gott resultat. Trots en del orosmoln angående det parlamentariska läget ser sjöfolket fram emot ett bra samarbete med regeringen. Vi är fortfarande beredda att bygga upp en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart och vara ett föregångsland i det internationella arbetet för säkerhet, miljö och arbetsrätt! Nu kör vi! KENNY REINHOLD ORDFÖRANDE SEKO SJÖFOLK FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK.COM/SEKOSJOFOLK
UR INNEHÅLLET 10 18 Brofjorden en fast punkt för Bit Okland Skärhamnsrederiet Tarbit Shippings produkttanker Bit Okland går på spotmarknaden mellan främst europeiska hamnar. Vår reporter Jörgen Tiger och fotograf Dick Gillberg hälsade på ombord under lastning i Bro fjorden. För matros Lennart Kristoffersson och de andra i besättningen har oljeraffinaderiet i närheten av Lysekil blivit en fast punkt där bunkring, lastning och de flesta besättnings byten sker. Sjuka sjömän får stöd Sjöfarten är så speciell att den har ett eget kontor inom Försäkringskassan. På kontoret i Göteborg jobbar Johan Loell och Mats Lindblad och deras kollegor med att hjälpa sjuka sjömän. 20 24 4 8 Skyddsombud stoppat Strömma förbjöd ett regionalt skyddsombud att gå ombord. Nu har händelsen anmälts till Transportstyrelsen. Politiker mötte sjömän Upphandlingen i Stockholms skärgårdstrafik är en het fråga. I september möttes sjömän och politiker från s, mp och v. Facket på Facebook Sociala medier är ett bra sätt att nå ut med information till medlemmarna, menar de förtroendevalda vi pratat med. Livet måste fortsätta Förödelsen är stor efter sommarens krig, skriver Charlie Andreasson. Både Seko och ITF har skänkt pengar till de drabbade i Gaza. ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se REDAKTÖR & REPORTER: Klara Magnusson, Studio Desktop, klara@sjomannen.se, 031 42 95 21 REPORTER: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se REPORTER: Jörgen Tiger, Studio Desktop, jorgen@desktop.se ANNONSER: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se, 031-42 95 34 PRODUKTION: Studio Desktop, Borås, www.desktop.se TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, www.billes.se, 031 86 55 00 PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i Seko sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår i Sverige. Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, 031 42 95 36 BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg E-POST: redaktion@sjomannen.se UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut 1914. Sjömannen ges ut av Seko sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material OMSLAGSBILD: Lennart Kristoffersson är matros i Tarbits tanker Bit Okland. Foto Dick Gillberg. Minst 17 mm bred NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 3
HAMNRONDEN Foto Wikimedia Commons Hösten 2014 Strömma mot strömmen igen. Det regionala skyddsombudet Pelle Andersson stoppades när han skulle göra skyddsrond i september. Ett enligt Transportstyrelsen mycket ovanligt agerande som nu kan bli ett fall för Arbetsdomstolen. Strömma stoppade Sekos skyddsombud Ett regionalt skyddsombud förbjöds att gå ombord på ett Strömmafartyg för att genomföra en skyddsrond. Händelsen har anmälts till Transportstyrelsen, men myndigheten säger att det inte är deras uppgift att tolka lagen. Den 11 september skulle skyddsronder utföras på flera av Strömma Turism & Sjöfarts mindre fartyg i Stockholm. Eftersom det lokala skyddsombudet var relativt nyutnämnt och inte hade hunnit genomgå alla utbildningar som krävs, hade Pelle Andersson, Sekos regionala skyddsombud för skärgårdstrafiken i Stockholm, tillkallats. Men när han skulle gå ombord blev han stoppad. Det lokala skyddsombudet hade kontaktat arbetsgivaren och meddelat att jag skulle delta och då hade de inga synpunkter, säger Pelle Andersson. Händelsen har nu anmälts enligt arbetsmiljölagen och Seko sjöfolk har skickat in en skrivelse till Transportstyrelsen. Marie Öhmark är jurist och ansvarig för ärendet på myndigheten. Att ett regionalt skyddsombud stoppas är mycket ovanligt och det här är första gången vi fått in ett sådant ärende, säger hon. Hösten 2013 lönestrid och strejkbryteri. Manifestation mot Strömma och Almega på Nybrokajen med Seko sjöfolk, Seko post, tunnelbanan och Seko Stockholm. På arbetsgivarorganisationen Almega tjänsteföretagen säger man att reglerna kring regionala skyddsombud i den här sortens verksamhet är otydliga. Patrik Eidfelt är förhandlingschef. I fartygssäkerhetslagen står det ingenting om regionala skyddsombud och som särlagstiftning står den över arbetsmiljölagen. Vi har ställt frågan till Transportstyrelsen och bett dem tala om vad som gäller, men ännu inte fått något besked, säger han. På Seko sjöfolk anser man att det inte finns några oklarheter. Almega har fel. Det är arbetsmiljölagen som gäller utom i de delar där fartygssäkerhetslagen uttryckligen säger något annat och det står ingenting om att regionala skyddsombud inte ska finnas. För tre år sedan fick förbundet klartecken från Transportstyrelsen att inrätta ett regionalt skyddsombud för den här sortens sjöfart. Almega välkomnade initiativet eftersom de hoppades att rederierna skulle kunna få hjälp i sitt arbetsmiljöarbete, säger Chang Strömberg på förbundet. Båda parter vill att Transportstyrelsen ska bringa klarhet i ärendet. Men vems tolkning av lagen som är korrekt är inte upp till myndigheten att avgöra, säger Marie Öhmark. Vi kan informera parterna om vad lagen säger, men det är inte vår sak att tolka lagen. Särskilt inte i ett sådant här läge där ett ärende riskerar att slutligen hamna i domstol. Sjömannen har varit i kontakt med Peter Henricson på Strömma som säger att han inte vill kommentera varför rederiet valde att stoppa skyddsombudet. Text Linda Sundgren NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 4
Jobben räddade på Frederiet Samtliga Seko sjöfolks medlemmar får behålla jobben när Frederiet flaggar ut. Från fackligt håll är man nöjd med uppgörelsen och säger att den går helt i linje med tidigare utflaggningar. Ytterligare två fartyg är på väg att lämna den svenska flaggen. Det är Stockholmsrederiet Frederiets två asfaltstankers Pandion och Alcedo som före årsskiftet får cypriotisk flagg. Samtliga befäl tvingas sluta medan manskapet blir kvar. Peter Skoglund, som skött förhandlingarna för Seko sjöfolk, är tillfreds med resultatet. Utflaggningen kan vi inte stoppa. Men de ska ta hand om vårt folk och så blev det, säger han. Enligt Peter Skoglund följer den här uppgörelsen samma mönster som tidigare överenskommelser. Ända sedan Furetank lämnade 2008 har redarna följt den röda linjen. De har behållit besättningen och jackat upp lönerna så att våra medlemmar fått vara kvar med bibehållna villkor. Vissa redare har velat hävda arbetsbrist, men det argumentet köper jag inte. Vårt folk har varit med och byggt upp de här företagen och det är svenska fartygsägares skyldig» De ska ta hand om vårt folk och så blev det PETER SKOGLUND het att ta hand om dem när de flaggar ut, säger han. Niels Berger är vd för Crew chart ship management i Göteborg som driver Pandion och Alcedo på uppdrag av Frederiet. Han beklagar flaggbytet, men säger att det var nödvändigt. Det är en konsekvens av den politik som så länge negligerat sjöfarten, säger han. Att manskapet erbjuds följa med i flytten medan befälen får gå, tror han hänger samman med skillnaderna i lön. Svenska befäl är mycket dyrare än dem i andra länder medan löneskillnaderna på manskapssidan är mindre. Men det här är min teori. Vi följer bara direktiven från ägarna, säger han. Under Cypernflagg får det svenska manskapet jobba ihop med ryska eller baltiska befäl. Hur det kommer att fungera tänker Peter Skoglund kontrollera. Ryktesvägen har jag hört att de ryska befälen kan komma att köra en stil som gör att vårt folk kanske säger upp sig. Men de ska kunna förvänta sig samma bemötande som tidigare och jag kommer att följa det här mycket noga, säger han. På Crew chart hävdar man att det inte föreligger någon sådan risk. Jag har inte hört talas om att det skulle kunna bli så. Efter alla mina år i shipping vet jag att det finns vissa kaptener man hellre seglar med än andra, men det är baserat på individer och inte nationalitet. Att behandla folk illa på arbetsplatsen är varken tillåtet i land eller till sjöss och det är också tydligt i MLC [arbetsmiljökonvention från 2013], säger Niels Berger. Pandion byter flagg senast den 15 november och Alcedo senast den 15 december, uppger Niels Berger. Text Linda Sundgren Foto Nynas Frederiets Alcedo byter flagg senast den 15 december. Wisby Wave sist ut med utländsk flagg Wisby Tankers flaggar ut Wisby Wave. Fartyget, som är byggt 2009, är rederiets sista fartyg som flaggas ut. Nu registreras hon på Malta. Seko har tecknat ett internationaliseringsavtal med rederiet som täcker sju av Wisby Tankers fartyg. Självklart hade vi helst sett att Wisby Wave inte flaggats ut alls. Men när det nu ändå sker så är vi, precis som vid alla tidigare utflaggningar, måna om att våra gubbar ska få behålla sina jobb med liknande villkor som före utflaggningen, säger Peter Skoglund, ombudsman i Seko sjöfolk. I avtalet som tecknats är löner, arbetstider och arbetsvillkor bibehållna. Genom en försäkringslösning får sjömännen också ett likartat skydd som om de vore anställda i Sverige. Förhandlingen gick bra, säger Peter Skoglund. Rederiet öppnar också för att anställa mer svensk personal vid behov eller om någon slutar. Text Jörgen Tiger NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 5
HAMNRONDEN Ännu oklart om M/S Trelleborg I början av oktober togs färjan M/S Trelleborg ur trafik på obestämd tid. Några varsel har ännu inte lagts men förhandlingar pågår mellan fack och redare. Stena Line har haft två fartyg på sträckan Trelleborg Sassnitz med dubbla avgångar i varje hamn. Nu har turerna halverats och M/S Trelleborg har lagts upp i tyska Rostock. Vad som händer med ropax-fartygets besättning är oklart. Sammanlagt berörs 72 personer, varav 46 i manskapsbefattningar och förhandlingar pågår. Åtgärden är en direkt följd av svaveldirektivet, säger Stena Lines informationschef Jesper Waltersson. Passagerartrafiken är mycket känslig för prishöjningar och det finns en smärtgräns som inte får överstigas. Med hänsyn till pågående förhandlingar vill den lokala Sekoklubben ännu inte uttala sig i ärendet. Men i ett informationsbrev till medlemmarna den 8 oktober uppges att rederiet anser att det finns arbetsbrist för 42 personer. Seko poängterar dock att det gäller hela förbundets avtalsområde inom Stena Line, alltså inte enbart M/S Trelleborg, och målsättningen vid kommande förhandlingar är att minska rederiets redovisade siffra. Vad som kommer att hända med fartyget är, enligt Jesper Waltersson, osäkert men i dagsläget finns inga planer på försäljning. Det är ett bra fartyg och hon kan sättas i trafik vid behov. Det kan handla om att ersätta ett fartyg som ska in på varv eller om det visar sig blir en ökad efterfrågan, säger han. M/S Sassnitz fortsätter att trafikera linjen Trelleborg Sassnitz. Text Linda Sundgren Foto Stena Line Det är oklart vad som händer med besättningen på M/S Trelleborg, som har tagits ur trafik. Finskt fartyg flaggar svenskt Cementfartyget Envik skiftade från finsk till svensk flagg i slutet av juli. Fartyget, byggt 1983, ägs av Eurovik Shipping som även har cementfartygen Nordanvik, Västanvik, Östanvik och Sunnanvik under svensk flagg. Flaggbytet har att göra med samordning av resurser. Rederiet hade bara en båt under finsk flagg och tyckte att det blev smidigare att ha alla under samma, säger Erik Rudelius, personalchef på Safe at Sea Management (tidigare AMPM) som sköter fartygens bemanning. Envik har tidigare gått i trafik för Finncement. Nu ska hon segla för Cementa förutom under issäsong då hon byter plats med Nordanvik som går för Finncement. I och med flaggbytet har antalet manskapspositioner med svenska avtal utökats med en motorman. Peter Skoglund, ombudsman i Seko sjöfolk, är positiv till flaggbytet. Det är alltid roligt med ett nytt fartyg under svensk flagg. Glädjande med ett rederi som tror på en positiv framtid för den svenska sjöfarten, säger han. Text Klara Magnusson Svensk flagg på nyinköpt torrlastare Kalmarredaren Ralf Holgersson, involverad i både Fiducia rederi och F Shipping, valde att sätta svensk flagg på sin nyinköpta torrlastare Ida H. Det 43 år gamla fartyget hade tidigare norska ägare och var flaggat i Saint Kitts och Nevis i Västindien. Enligt uppgift i Sjöfartstidningen ska Ida H gå i samma trafik som självlossaren Sternö (Fiducia rederi) vilket innebär spannmålstransporter i Östersjön, Skagerack och Kattegatt. Omflaggningen av fartyget skedde under en ceremoni i Kalmar den 15 augusti. 45% Så mycket minskar risken att dö i hjärtsjukdom för dem som springer regelbundet. Nya rön visar att det räcker med att springa så lite som 5 minuter om dagen för att kraftigt förlänga sitt liv. Källa: Tidningen Arbetsliv Allvarligt fel på nödradiosändare! Transportstyrelsen har utfärdat en produktvarning gällande nödradiosändare av märket GME EPIRB, då man informerats om att de på grund av ett allvarligt fel kanske inte fungerar i en nödsituation. Modellerna som produktvarningen och återkallelsen gäller är GME MT 400, MT401 och MT403 EPIRB med serienummer mellan 50101000 och 80250722. Om du har en sådan produkt, kontakta tillverkaren eller en återförsäljare. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 6
VINJETT Nominerings- och valmöten till representantskapsledamöter i Seko sjöfolk Högsta beslutande organ i Seko sjöfolk är representantskapet. Ledamöter i representantskapet är utsedda i särskilda valkretsar, där de rederier som har minst 100 medlemmar har fasta mandat. Representantskapet sammanträder minst en gång om året. Detta är branschorganisationens årsmöte och hålls normalt i slutet av mars varje år. Där behandlas bland annat val, verksamhetsberättelse, bokslut, budget och Seko sjöfolks stiftelser. Seko sjöfolks verksamhet leds av en styrelse som är vald av representantskapet. Om du är anställd i något av följande rederier sker val av representanter på sätt som klubbstyrelsen beslutar. Om du inte arbetar i något av följande företag så kan du bli vald till ett övrigt mandat och vara ledamot på representantskapet. Destination Gotland Rederi Eckerö Finnlines Ship Management Scandlines Stena Line Tallink Silja Line TransAtlantic Rederi TT-Line Wallenius Marine Viking Rederi Mandattiden för hela representantskapet är 3 år och sträcker sig från årsmötet i mars 2015 till februari 2018. Det skall väljas ordinarie ledamöter samt ersättare i de tre valkretsarna enligt nedan: Första valkretsen, ost 4 ordinarie och 8 ersättare Andra valkretsen, syd 2 ordinarie och 4 ersättare Tredje valkretsen, väst 3 ordinarie och 6 ersättare 3 december 2014 kl 13.00 kan du delta i nominering och valmöte på följande platser: Stockholm, Barnhusgatan 10 Valförrättare Oskar Lindskog tel 031-42 95 38 oskar.lindskog@seko.se Helsingborg, Lobbyn Hotell Marina Plaza Valförrättare Mikael Lindmark tel 031-42 95 44 mikael.lindmark@seko.se Göteborg, Fjärde Långgatan 48 Valförrättare Peter Skoglund tel 031-42 95 24 peter.skoglund@seko.se Läs mer på www.sjofolk.se NR 5 x 2014 SJÖMANNEN SID 7
HAMNRONDEN Parter värnar den svenska modellen LO och Svenskt Näringsliv är överens om att utvecklingen av den svenska modellen på arbetsmarknaden ska styras av arbetsmarknadens parter och inte av politiska beslut. Vi gör nu en tydlig gemensam markering mot regering och riksdag att vi vill och ska fortsätta ta ansvar för att förbättra regelverken som kringgärdar arbetsmarknaden och förhållanden mellan arbetsgivare och medarbetare, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Parterna skriver i ett pressmeddelande att de nu ska diskutera förutsättningarna för att gå vidare med att utveckla och förbättra regelverken på arbetsmarknaden på ett sätt som stärker Sveriges konkurrenskraft och ger medarbetarna trygghet och goda arbetsvillkor. Det här är inga lätta frågor och diskussionerna kommer att behöva ta tid. Det viktiga nu är att vi tillsammans konstaterar att vi är beredda att ta fortsatt gemensamt ansvar utan politisk inblandning, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. 400 000 kr Om en medarbetare blir utbränd kostar det arbetsgivaren närmare 400 000 kronor i produktionsbortfall, enligt beräkningar från Arbetsmiljöverket. Myndigheten startade nyligen en kampanj för att förebygga arbetsrelaterad stress. Källa: Arbetsmiljöverket och tidningen Publikt Ny bro upprör Sjöfartsverket har överklagat Markoch miljödomstolens beslut att låta Göteborgs stad ersätta dagens Göta älvbro (segelfri höjd 19,5 m) med en lägre (12 m). Sjöfartsverket anser att Göta älv är en farled av riksintresse som ger möjlighet att trafikera hamnar utmed älven och i Vänern med oceangående fartyg. En låg bro skulle göra att i princip samtliga av dagens lastfartyg kräver broöppning. Foto Pelle Andersson Foto Pelle Andersson Ett 20-tal besättningsmän kom för att diskutera upphandlingen av skärgårdstrafiken. Skärgårdstrafiken het fråga vid politikermöte I september träffade sjömän i skärgårdstrafiken i Stockholm oppositionspolitiker från s, mp och v för att diskutera upphandlingen av skärgårdstrafiken. Mötet arrangerades av Seko sjöfolk och lockade ett tjugotal besättningsmän. Vi framförde att upphandlingen bör innehålla krav på övertagande av verksamhet om en ny entreprenör får uppdraget, och att man bör ställa krav på kollektivavtal. Politikerna på mötet delar vår uppfattning i dessa frågor, säger Chang Strömberg, ombudsman i Seko sjöfolk. Mötet kritiserade förslaget att dela upp skärgården i sex områden. I värsta fall kan sex olika rederier vinna upphandlingen i var sitt område. Då blir det svårt att använda flottan på ett optimalt sätt både när det gäller personal och fartyg, eftersom det bara går att flytta besättningsmän mellan fartyg inom rederiet de är anställda i, säger Pelle Andersson, regionalt skyddsombud för Seko sjöfolk. Man ifrågasatte också om det verkligen blir billigare att lägga ut driften av skärgårdstrafiken på entreprenad. Politikerna vet inte vad det skulle kosta för Waxholmsbolaget att driva trafiken i egen regi. Hur ska man då kunna veta att upphandlingen blir ekonomiskt fördelaktig för skattebetalarna? Enligt politikerna vi träffade vill allianspolitikerna i nuvarande styre upphandla av ideologiska skäl snarare än ekonomiska, säger Chang Strömberg. Han berättar att politikerna på mötet tyckte att det var nyttigt och bra att få synpunkter från dem som jobbar i skärgårdstrafiken eftersom de sitter på värdefull kompetens. Upphandlingen av skärgårdstrafiken stoppades förra hösten och nu håller man på att ta fram ett nytt upphandlingsunderlag. Nuvarande avtal löper tidigast ut i april 2016. Text Klara Magnusson Malin Karlsson (mp), Erika Ullberg (s) och Gunilla Roxby Cromvall (v) tog till sig besättningsmedlemmarnas synpunkter på upphandlingen av skärgårdstrafiken. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 8
Facken samlas mot lönedumpning Tallink Silja ser över sina linjer till följd av den fördyring som införandet av svaveldirektivet innebär. Samtidigt går sjöfacken i Östersjöregionen samman för att motverka lönedumpning mellan länderna. När det i somras började ryktas om att Åbo-kryssaren Galaxy skulle lämna den svenska flaggen var det många som blev oroliga. Under hösten har även roro-fartyget Sea Winds framtid börjat diskuteras. Tallink Silja meddelat nu att de ser över samtliga linjer, men vilka förändringar som kan bli aktuella och vilka fartyg som kommer att beröras är ännu oklart. För att hindra att den uppkomna situationen leder till dumpning av löner och försämrade villkor för besättningarna har Seko sjöfolk tagit initiativ till att samla systerförbunden runt Östersjön för att enas om en gemensam hållning. Egentligen bygger det här på en överenskommelse som vi gjorde för tolv år sedan, säger förbundets ordförande Kenny Reinhold. Då beslöt vi att ingen av oss skulle springa iväg och förhandla eller teckna avtal utan att berörda parter medverkat. Det här har inte alltid fun gerat och därför vill vi ha ett nytt möte för att diskutera hur vi ska gå tillväga. Under oktober träffar Seko sjöfolk såväl sjöfacken runt Östersjön som representanter för Tallink Silja. Text Linda Sundgren Arkiven öppnas för en dag Den 8 november är det öppet hus på landets arkiv. Då hålls Arkivens dag med rundturer, utställningar och föreläsningar. Årets tema är Orostid. Sjöfartsintresserade i Göteborgstrakten kan till exempel bege sig till region- och stadsarkivet för att höra Richard Areschoug berätta om den svenska handelsflottan under andra världskriget. I Göteborg kommer även eldaren Karl Henrik Anderssons Eldaren Karl Henrik Anderssons dagböcker öppnas för allmänheten den 8 november. dagböcker att visas upp. Eldare Andersson hamnade utanför Skagerackspärren och mönstrade på ett brittiskt fartyg, som i juni 1940 sänktes av den tyska ubåten U-48. Besättningen lyckades ta sig iland på Yttre Hebriderna och Andersson skriver om denna och om senare resor i sina dagböcker. På arkivensdag.nu kan du läsa om vad som händer på just din ort. Seko på Bokmässan Att manskapsfacket fyller 100 år uppmärksammades på bokmässan i Göteborg i slutet av september. En av programpunkterna i Sjöfartsmontern var en diskussion mellan de tidigare ordförandena Anders Lindström och Tomas Abrahamsson och dagens ordförande Kenny Reinhold. Lennart Johnsson ledde samtalet. Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell med Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.com Du hittar oss även på facebook.com/katarina.sjofartsklubb Besöksadress Glasbruksgatan 2, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80 NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 9
OMBORD Sol och bra väder är att föredra, menar Lennart Kristoffersson, matros. Men jag är inte sjösjuk längre. Det har gått över. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 10
Bit för bit runt Europa» Jag kom från Medelhavet direkt till kylan i Finska viken LENNART KRISTOFFERSSON Preemraff utanför Lysekil är Skandinaviens största oljeraffinaderi. För besättningen på Bit Okland är det en fast punkt bland omväxlande destinationer. Dieseloljan i lasten kan säljas till kunder i norra Ryssland såväl som södra Europa. Texter Jörgen Tiger Foto Dick Gillberg Bit Okland har gått med tomma lasttankar från Bordeux i Frankrike. Nu är hon förtöjd på Preemraff i Brofjoden för att lasta 22 000 ton diesel med destination Hamburg. Preemraff är Bit Oklands fasta punkt. Bunkring, proviantering och lastning sker här, likaså de flesta avlösningarna inom besättningen. Fartyget har just lagt till vid kaj fem. Trots att det är i andra halvan av september känns det som en sommardag lätt bris och en värmande sol förstärker intrycket. Lennart Kristoffersson trivs med vädret. Han har jobbat omkring ett år som matros på Okland, tidigare arbetade han på en asfaltsbåt i Medelhavet. Jag kom från Medelhavet direkt till kylan i Finska viken, säger han och skakar på huvudet. Man får inte mycket bättre trad än Medelhavet, men det är klart, det är roligt att byta båt också. Bit Okland har inte någon fast rutt. Dieseloljan säljs på spotmarknaden vilket gör att Okland får leverera dit kunden vill. Vanliga destinationer är England, Frankrike, Portugal och Island. Men ibland även hamnar i Sverige» som Norrköping och Gävle. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 11
OMBORD Jonine Cahilsot ger handtrucken en snabbservice. Han har jobbat till sjöss sedan början av 1990-talet och föredrar svenskflaggade båtar eftersom avtalen ger mer trygghet för hans familj. Stefan Andersson lastar frukt. Han är maskinelev från Chalmers utbildning till Sjöingenjör. Jag är jättenöjd med min praktik. Det är bra att få erfarenhet från en tanker, säger han.» Jag kommer att kunna fira jul med familjen JONINE CAHILSOT Omväxlingen är bra. Men om han får välja är det Grace vid Themsen som sticker ut. Det finns ett stort köpcentrum i närheten där som är bra. Det är väl en sju åtta kilometer men det är bara att ta cykeln. Vi står ute vid förtöjningsspelen för fotografering. Däcket är rödmålat med en dragning mot brandgult. Vid sidan av relingen löper gångvägar som är markerade i lysande gult. Här och var får linjen en avstickare för att sedan förenas igen, om inte innan så längst fram i fartygets för. Det finns inte ett märke eller fläck av spilld smörjolja. Om man tittar på däcket ser Bit Okland helt ny ut. Känslan är resultatet av Lennart Kristoffersons och hans kollegors arbete i sommar. Underhållet på fartyget görs på ett rullande schema över en treårsperiod. Målningen tog inte så lång tid. Då tog det längre tid med allt förarbete, att knacka rost och slipa. Lennart Kristoffersson har arbetat på Tarbit i omkring tio år. Dessförinnan var han på Broströms i några år. Hans morfar var sjöman annars har han inte haft så många kopplingar till sjöfarten. Han bor i Kvänum utanför Vara. Jag är den enda sjömannen bland bönderna, säger han och skrattar. Men jag trivs. Jag har alldeles för många projekt hemma att hålla på med så det blir som semester att åka ut, säger han och räknar upp en lista med bilar: Cadillac Deville, Dodge Van, VW Passat och Volvo V70. Bilar har blivit min grej, jag är ganska rastlös av mig. Cadillacen ska jag lackera om när jag kommer hem. Mattgrå med pinstriping, det blir nog bra. Men än är det några veckor kvar innan avlösning. Han arbetar sex veckor i stöten ombord. Arbetet faller snart in i sin gilla gång. Jobba, äta, sova och prata med flickvännen i telefon. Under de senaste törnarna har internetuppkopplingen ombord strulat en del vilket är ett irritationsmoment. Förr var det väl mer en livsstil att vara sjöman, nu är det mer ett vanligt jobb. Men jag trivs, vi har bra sammanhållning ombord. Jonine Cahilsot smörjer hjulen på en handtruck i solen på babordssidan. Även han påtalar det NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 12
Familjeåterförening. Jörgen Språng, kock, med dottern Malva i famnen. I bakgrunden hans fru Merriean Språng. Hon och Malva hälsar ibland på när Bit Okland kommer till Brofjorden. fina vädret. Det gäller att passa på och njuta av värmen, menar han. Snart blir det bistra vindar i Brofjorden och Kattegatt. Han är några veckor in på ett fyramånaderspass ombord som kommer att avslutas lagom till jul. För första gången på sex år kommer jag att kunna fira jul med familjen, säger han glatt. Hemma för Jonine Cahilsot är General Santos City, en snabbväxande stad med en halv miljon invånare på Mindanao i södra Filippinerna. Där finns familjen med tre döttrar och två söner. Min äldsta dotter tog examen från högskolan i mars, berättar han stolt. Han började arbete på sjön i början av 1990 talet och kommer att fortsätta arbeta så länge han klarar läkarundersökningarna. Jag trivs bra på sjön. Jag får en bra lön och kan umgås med familjen när jag är ledig. Utbildning för barnen kostar en hel del pengar och jag vill gärna göra det möjligt för dem att gå på bra skolor, säger han. Liksom övriga TAP-anställda på Tarbit arbetar han fyra månader och är hemma två månader i taget. För att få arbetstiderna att gå ihop roterar han mellan rederiets båtar, i dagsläget mellan Bit Okland och Bit Viking. Han har också arbetat på Tarbits holländskflaggade fartyg men är tydlig med att han föredrar de svenskflaggade. Att jobba på svenskflaggade båtar ger mer trygghet för både mig och familjen. Jag har försäkring mot olycksfall och sjukdom. Jörgen Språng står med sin dotter Malva i famnen. Han arbetar som kock ombord Okland och i dag har han fått besök av familjen. Han gungar Malva i armarna och får ett smittande leende tillbaka. Inget går upp mot det här. Perioderna ombord känns längre efter man har fått barn så det är bra att familjen kan hälsa på ibland. I dag har han förberett ärtsoppa och pannkakor samt fläskkarré och ris för att kunna få umgås med familjen lite extra. Någon gång har de också åkt med Okland, berättar han. Bland annat till Gävle där Malva kunnat träffa sin farmor och farfar. Jörgen har arbetat på Tarbit sedan början på 2000-talet. Tidigare var han bland annat på Marin Mätteknik.» NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 13» Det är bra att familjen kan hälsa på ibland JÖRGEN SPÅNG
OMBORD Pelle Jansson, maskinchef, berättar att Bit Okland har två avskilda maskinrum. Förutom att det ger bra manövreringsegenskaper med dubbla maskiner, kan vi också välja att gå på en maskin om vi vill spara bunker, säger han. På Okland är han ensam i köket. Något som passar honom bra. Arbetet är fritt och det går att styra över tiderna själv. Det var slumpen som gjorde att jag gick till sjöss. En tidigare flickvän fick mig att prova på att jobba som ekonomibiträde hos Stena Line i början av 1990-talet. Arbetet gick också bra att kombinera med hans stora intresse för att resa. Sedan sena tonåren försökte han komma iväg på backpackeräventyr till bland annat Asien så fort som ekonomin tillät. Med tiden har han också kombinerat sjölivet med sitt andra stora intresse: fotograferandet. Jörgen Språngs ofta dramatiska, alltid inlevelsefulla bilder, från livet ombord pryder korridorerna på Bit Okland. Det jag gillar mest att fotografera är porträtt, det ligger närmast hjärtat. Både här och på land, säger han.» När gubbarna kan sitt jobb är det en fröjd att vara skeppare STEIN FRANKSEN Bit Okland har generösa utrymmen för besättningen. Stein Franksen, befälhavare, provar crosstrainern i gymmet. Det här kanske vore något för mig! Jag brukar ta promenader på däck för att röra på mig lite, säger han. Stein Franksen är befälhavare ombord. Han visar runt på fartyget. Från gymmet till besättningens dagrum. Bit Okland har generösa utrymmen. Bland annat har fartyget dedikerade hytter för elever från sjömansskolor. Normal besättning på fartyget är 13 personer plus två till fyra elever. Stoppet i Brofjorden med lastning brukar ta omkring 24 timmar, berättar han. Chiefen, andre styrman och en motorman får avlösning i dag. Själv ska han vara ombord över trippen till Hamburg och tillbaka. Att komma till Brofjorden känns ändå som att komma hem lite, säger han. Stein Franksen har gått den långa vägen till att bli befälhavare på Bit Okland. Han började som jungman för Tarbit i början av 1990-talet. Sedan gjorde han uppehåll för att vidareutbilda sig och kom med tiden tillbaka till Tarbit. En första smak av sjölivet fick han via tjänstgöring i flottan. Handelsflottan och marinen är ändå väldigt skilda. Jag tror mer att lockelsen för mig har med havet att göra. Det är ett speciellt liv, säger han. Han trivs utmärkt på Bit Okland. Den största anledningen är besättningen och umgänget med dem, menar han. Fartyget och Tarbit Shipping har låg personalomsättning vilket leder till väl sammansvetsade gäng. När gubbarna runt omkring kan sitt jobb är det en fröjd att vara skeppare, säger han. l NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 14
Tarbit Shippings miljösatsning ger eko världen runt» FAKTA BIT OKLAND l Produkt och kemtanker. IMO klass II, Ice Class 1A l Dubbla skrov med helt skilt system för vattenballast l Byggdes i Shanghai 2006 Lastkapacitet: 27 304 kubikmeter Längd: 177 meter Bredd: 26 meter Normalhastighet: 16 knop Huvudmaskin: 2 stycken Wärtsilä 6L46B som ger 5 850 kw vid 500 rpm l Motorerna är utrustade med WETPAC ett system för att reducera utsläpp av NOx. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 15
VINJETT OMBORD Nix NOx med gasdrift Starkt fokus på miljösäkerhet är en framgångsfaktor för Tarbit Shipping i Skärhamn. För tre år sedan invigde rederiet världens första tankfartyg som konverterats till gasdrift. Det har fungerat väldigt bra, säger Anders Hermansson, teknisk chef på Tarbit. Bit Viking med en lastkapacitet på drygt 27 000 kubikmeter och systerfartyg med Bit Okland har gått i trafik för Statoil längs norska kusten sedan fartyget togs i trafik 2007. Tillsammans med kunden började Tarbit undersöka möjligheterna att konvertera tankern till gasdrift för att minska utsläppen och den totala miljöpåverkan redan 2009. Efter ett bidrag från norska Naeringslivets NOx-fond kunde Bit Viking göra sin premiärtur på LNG hösten 2011. Nu har vi gjort runt 60 70 bunkringar och allt har fungerat bra, berättar Anders Hermansson. Vi startar på diesel och kopplar sedan över till gasdrift. De miljömässiga fördelarna är uppenbara. Under gasdrift reduceras NOx-utsläppen med 95 procent, partiklar med 99 procent och svavelutsläpp med 100 procent. LNG är även bra ur klimatsynpunkt koldioxidutsläppen reduceras med en fjärdedel. Miljön ombord blir också bättre. Ett talande exempel är hur lite sot som finns på insidan av skorstenen, säger han. Kostnaden för konverteringen är stor, utan bidrag från NOxfonden hade den varit svår att bära, men Anders Hermansson menar ändå att gasdrift är en viktig nyckel för att möta framtida utmaningar. Tarbit Shipping har medvetet arbetat för att hålla en hög säkerhets- och miljöstandard. Ombyggnaden av Bit Viking har också fått efterföljare, bland annat har Viking Line gjort en liknande lösning på färjan Viking Grace. Det är kvalitet som gäller, särskilt i tanksjöfart, säger Anders Hermansson. Bit Viking har blivit känd i hela världen. Det är roligt. Rederiet grundades 1962 och har sedan dess växt betydligt. Man har tre svenskflaggade fartyg: Bit Viking, Bit Okland och Bitflower. I början av 2000-talet förvärvade man ett holländskt rederi, Theodora Tankers, som för tre år sedan bytte namn till Tarbit Tankers BV. Det holländska bolaget har 11 fartyg i sin flotta, i huvudsak asfaltstankers. Just nu är det tufft för branschen, men det går upp och ner, säger Anders Hermansson. För svensk del hoppas vi ju på att marknaden ska neutraliseras men det händer inget eller mycket lite politiskt. Andra länder utvecklar sin sjöfart, i Holland har vi exempelvis andra förutsättningar. l Bit Okland är systerfartyg med Bit Viking som konverterats till gasdrift. NR 5 x 2014 SJÖMANNEN SID 16
Bordellhotell också en erfarenhet Tiden går fort när man har roligt och speciellt i vår bransch har jag märkt. För mindre än ett halvår sedan lämnade jag min fasta tjänst och det företag jag har jobbat för i hela mitt vuxna liv, något de för övrigt inte var särskilt imponerade av på mitt första och enda besök på arbetsförmedlingen. Men det var ett beslut som jag inte har ångrat en sekund. Dock känns det som en evighet sedan jag mönstrade av därifrån. I sommar har jag fått uppleva saker som jag aldrig hade trott att jag skulle få uppleva på jobbet. Jag har fått tillbringa ett par veckor i Grekland, har äntligen fått se Visby och jag har framför allt lärt mig att om man bara slutar hänga upp sig på hur allt borde vara blir jobbet så mycket roligare. Man måste helt enkelt se till att göra det bästa av situationen. Som många vet blev min nya båt inte klar i tid. I stället fick jag oväntat mycket fritid och erfarenhet av organisationsarbete i utlandet. Trots de uppenbara nackdelarna i upplägget måste jag säga att sommaren har gjort mig både klokare och lugnare. Jag är inte längre livrädd för det oplanerade och nu kan jag stanna upp och fundera ut en lösning på ett hastigt uppkommet problem innan jag får panik. I Grekland hittade jag en kackerlacka i mitt hotellrum. I stället för att ställa mig i sängen och vråla rakt ut, som gamla Malin hade gjort, så ställde jag mig i sängen, funderade på en lösning, vrålade rakt ut och ringde sedan en kollega som fick komma ner i pyjamas och hantera problemet åt mig. Ett tydligt tecken på att jag har vuxit som människa och lärt mig att ta situationen för vad den är. Jag är också betydligt mer flexibel nu än tidigare. När saker upprepade gånger inte gick som det var tänkt utvecklade jag en jaja, det här är väl inte hela världen - mentalitet. Jag insåg att det inte är lönt att hetsa upp sig för saker jag ändå inte kan påverka. Jag menar, den gamla Malin hade troligen flippat ut när hon upptäckte att hotellet vi valt för den trevliga utsiktens skull, var ett av typen som hyr ut rum per timme till tvivelaktiga personer med amorösa ambitioner. Men nya flexibla Malin ryckte mest på axlarna och tänkte: Jaha, det är väl därför de har inrett alla rum med speglar i taket och nu förstår jag varför de har så dålig frukost, och sedan gick hon vidare i livet. MALIN PERSSON KRÖNIKA Företagshälsovård, hälsokontroller, hälsoprofiler, vaccinationer, sjukvård Vi utför sjöintyg. Vi har snabba tider och bra priser. Slottsbergskliniken är en privat klinik med bl a företagshälsovård och sjukvård. Våra sjuksköterskor utför kurser i hjärt och lungräddning och första hjälpen. Slottsbergskliniken AB, Kontrabasgatan 12, 421 50 Västra Frölunda Telefon 031-89 89 39, E-post info@slottsbergskliniken.com www.slottsbegskliniken.com
FÖRSÄKRINGAR Egen kassa hjälper Sjömän har som enda yrkesgrupp ett eget kontor inom Försäkringskassan. Sjöfarten är väldigt speciell och därför behövs vi, säger Mats Lindblad, chef för sjöfartskontoret. Vårt uppdrag är att hjälpa sjömän tillbaka i arbete och se till att de får ersättning för inkomstbortfall under sjukdomsperioden, säger Mats Lindblad. Vi handlägger även de flesta socialförsäkringsförmåner för sjömän som arbetar ombord på svenskflaggade fartyg. Försäkringskassans sjöfartskontor ligger i Göteborg och har cirka 15 handläggare. Sex av dem arbetar med sjukpenning och rehabilitering och är ofta ute och träffar sjukskrivna på andra orter. Alla som seglar på svenska fartyg omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet, oavsett var i världen de bor. Vi har kunder från Filippinerna, Finland och olika EU-länder. Det ställer till problem ibland, vi kan till exempel få in sjukintyg där det inte framgår vad personen är sjukskriven för eller hur länge sjukskrivningen pågår. Men vi samarbetar med till exempel finska försäkrings kassan och har blivit väldigt bra på att hitta information och rehabiliteringslösningar, säger Mats Lindblad. När en anmälan kommer in till sjöfartskontoret, och man bedömer att det finns risk för långvarig sjukskrivning eller krävs särskilda rehabiliteringsinsatser, kontaktas den sjukskrivne av en handläggare. En del blir förvånade att vi ringer så fort, men vi vill vara med från början för Visste du att sjömän i inre fart lyder under samma regler som landanställda men hör ändå till Försäkringskassans sjöfartskontor. det inte går att vara socialförsäkrad i två länder samtidigt. Huvudregeln är att man anses arbeta i det land där fartyget är flaggat, och att man även ska vara socialförsäkrad i det landet oavsett i vilket land man bor. Det finns dock flera undantag till denna regel och det är därför viktigt att man så fort som möjligt informerar Försäkringskassan om man till exempel arbetar i två länder. att snabbt kunna avgöra vilket hjälpbehov den sjukskrivne har. Det är inte alltid vi kan avgöra det av läkarintyget, och då vill vi gärna veta hur den som är sjukskriven ser på sin situation och utifrån det avgöra om vi behöver hjälpa till, förklarar Johan Loell som är personlig handläggare. Ett skäl att komma igång snabbt med rehabiliteringen är att inte tappa kontakten med arbetslivet. Ju längre tiden går desto svårare är det att komma tillbaka. Vi uppmanar den sjukskrivne att hålla kontakt med kollegor och det är bra om chefen hör av sig, säger Mats Lindblad.» En del blir förvånade att vi ringer så fort För att få rehabiliteringsplanen att fungera till sjöss krävs viss uppfinningsrikedom. Den svenska sjukförsäkringen bygger på att man vid återgång till arbete ska jobba deltid och ha nära till jobbet, vilket är problematiskt för sjömän. Vi tillämpar de regler som finns; men om arbetspasset är sju dagar och tio timmar per dag, så kanske man kan jobba tre fyra fulla dagar i stället för sju korta dagar, förklarar Johan Loell. En annan lösning är arbetsträning, då personen går bredvid och inte utför några faktiska arbetsuppgifter. Arbetsträning används för att träna sig tillbaka till arbete. Det är tydligt att man kommer att komma tillbaka till sitt arbete och man tränar på vissa saker för att kunna göra detta. Det finns också något som heter arbetsprövning där man prövar vad man klarar av, säger Johan Loell. Det är viktigt att komma ihåg att Försäkringskassan alltid måste godkänna arbetsträningen eller arbetsprövningen innan man går ombord. Det har att göra med vissa försäkringar och det kan också ses som ett avbrott i sjukskrivningen att arbetsträna utan Försäkringskassans medgivande. Sjukpenning för sjömän på färje- och storsjöavtalet följer inte reglerna för landanställda. Dels saknar sjömän karensdag, dels gäller redarskyddet i upp till 150 dagar. Under denna period får den sjukskrivne full lön från arbetsgivaren. Förutsatt att sjömannen har rätt till sjukpenning får arbetsgivaren tillbaka en del av kostnaden från Försäkringskassan. I övrigt gäller samma regler som för landanställda. Det innebär att den anställde måste ansöka om sjukpenning redan från dag 15. I storsjö- och färjeavtalet finns det sedan 2013 inskrivet att sjömannen måste lämna in ansökan om sjukpenning till arbetsgivaren för att vara berättigad till sjuklön efter dag 15. Mats Lindblad upplever att arbetsgivarna många gånger är rädda för de kostnader som en ny regressperiod (redarskyddad tid) medför, vilket kan leda till diskussion när en person ska återgå i arbete. När vi anser att en person ur medicinsk synvinkel kan jobba, och han själv känner sig redo, så vill arbetsgivaren JOHAN LOELL gärna ha garantier för att personen inte återinsjuknar och föreslår kanske arbetsträning även om det inte är behövligt i sak. Då försöker vi komma fram till gemensamma lösningar med den enskilde sjömannen i fokus, säger han. Sjöfartskontoret samarbetar med branschen för att bland annat förebygga ohälsa. Vi har också ett bra samarbete med Seko och ser gärna att fackliga representanter är med i rehabiliteringsprocessen. Facket värnar medlemmens rättigheter och skyldigheter och har dessutom en annan inblick i möjliga lösningar hos arbetsgivaren. En utmaning för handläggarna är att tillämpa ett ganska strikt regelverk och samtidigt vara ett stöd för den enskilde. Vi försöker vara flexibla, men vi har en lagstiftning att utgå ifrån och enligt den blir det svårare och svårare att få sjukpenning ju längre tid det går. Vi har ramar som sätter stopp för vad vi får göra. Men vi är sjukt bra på att manövrera inom ramarna och använda det tolkningsutrymme som praxis och regler ger oss, säger Mats Lindblad. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 18
sjuka sjömän Sjömän identifierar sig oerhört starkt med sitt yrke, man ÄR sjöman. Jag har full förståelse för att människor blir förbannade och ledsna när de inte kan fortsätta till sjöss, säger Mats Lindblad (till höger) och får medhåll av kollegan Johan Loell. Båda arbetar på Försäkringskassans sjöfartskontor i Göteborg. Johan Loell fyller i: Ibland får vi höra att vi är byråkrater som bara är ute efter att utförsäkra människor. Det stämmer inte. Det finns ett regelverk och vi vill se till att den som är sjukskriven inte hamnar i kläm. Vi gör väldigt få avslag på sjukpenning och det är inte många som inte får ersättning hela vägen till dess att de kan återgå i arbete. Oron i branschen märks i sjukskrivningstalen. Stressrelaterade åkommor blir allt vanligare. I samhället i stort har psykisk ohälsa i dag blivit den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Så ser det även ut bland intendenturpersonal, men när det gäller driftspersonal är det fortfarande vanligast med sjukskrivningar som rör fysiska åkommor. Sjöfartskontorets statistik visar att intendenturen står för cirka 70 procent av sjukskrivningarna, och att kvinnor oftare än män drabbas av psykisk ohälsa. Orsakerna bakom detta ska förhoppningsvis undersökas närmare i en studie som sjöfartskontoret planerar ihop med Sjöfartshögskolan i Kalmar. Det här är oerhört intressant. Det finns en ojämn fördelning av sjukskrivningarna mellan könen och mellan olika befattningar, men det behöver inte innebära att det finns en skillnad i den faktiska ohälsan. Ibland kan vi uppleva att det för vissa grupper snarare kan finnas en problematik med sjukdomsnärvaro, alltså att man inte sjukskriver sig förrän det är för sent. För att sjömän på däck och i maskin ska erkänna att de är sjuka så verkar det krävas att båda benen har gått av, säger Mats Lindblad. Text och foto Klara Magnusson HÄR FINNS SJUKFALLEN NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 19
KOMMUNIKATION Facebook bra fackligt forum Facebook är ett snabbt, smidigt och enkelt sätt att nå ut med information till medlemmarna. Det tycker i alla fall de klubbordförande som valt att använda sidan som mötesplats i sitt fackliga arbete. Men de säger också att sociala medier bara är ett komplement till de traditionella kommunikationskanalerna. Fabian Westerlund var länge en hängiven anhängare av skaran Våga Vägra Facebook. Sociala medier var ingenting för honom och Facebook skulle han aldrig gå med i. Den tidigare inställningen till Fabian Westerlund trots är han numera en flitig användare som börjar varje arbetsdag med att koppla upp sig. Jag tar en stor kopp kaffe och slår mig ner framför datorn och går in på Facebook, antingen för att skriva något själv eller för att se efter om någon annan gjort ett inlägg. Särskilt mycket tid tar det inte, det har blivit en del av morgonrutinen, säger han. Fabian startade Eckeröklubbens sida efter att han 2012 valts till ny ordförande i den lokala Sekoklubben hos Rederi Eckerö Sverige. Att det skulle vara en sluten grupp för enbart medlemmar var den lokala klubbstyrelsen överens om. Det här är en service till våra medlemmar. De som betalar för att vi ska hjälpa till och förse dem med information som rör deras arbete, säger Fabian. Rickard Mattsson, kontaktombud i Blidösundbolaget, har också valt att använda Facebook i kommunikationen med medlemmarna. Han ser många fördelar med sociala medier jämfört med e-post och vanliga brev. Gör man ett utskick på mejlen får man ofta inte ett enda svar. Lägger man däremot ut något på Facebook blir det mycket mer respons. Folk gillar, hejar på och kommenterar och det känns som om man är mer delaktig där, säger han. Dessutom har han märkt att Rickard Mattsson Facebook öppnat en dialog till andra än de som vanligtvis brukar höra av sig till honom. Många yngre och sådana som inte engagerat sig tidigare blev aktiva i och med Facebook och det var förstås roligt, säger han. Rickard driver två olika arbetsrelaterade Facebookgrupper. Den första startade han i samband med oroligheterna kring fjolårets upphandling av skärgårdstrafiken och den var öppen för alla. Den andra är en sluten grupp som han skapade i höstas i samband med den pågående avtalsrörelsen. Där lade jag ut information som bara vände sig till medlemmarna så att de kunde följa vad som hände. Med Facebook kommer man snabbt ut med information och kan uppdatera, säger han. STARTA FACKLIG GRUPP PÅ FACEBOOK Vill du starta en grupp på Facebook men känner att du behöver hjälp att komma igång? Då kan du kontakta Jonas Forslind på jonas.forslind@seko.se eller 031-42 95 34 eller Fabian Westerlund på klubbordforande@rederiabeckero.ax eller +358 403 54 58 68. Informationen som Fabian lägger ut på Eckeröklubbens grupp är blandad. Här kan man läsa om allt från regler kring föräldraledighet och semesterledigheter till beskrivningar av hur Försäkringskassan fungerar. Även aktuella tidningsklipp och länkar till andra webbplatser finns här. Men Fabian säger att han är noga med vad han väljer att lägga ut. Jag sållar ganska hårt och försöker att bara lägga ut sådan som kan vara intressant för medlemmarna. Man måste vara lite försiktig. Blir det för mycket och det hela tiden plingar till i folks telefoner kommer de troligtvis inte orka följa sidan längre, säger han. Rickard påpekar att det som administratör av en Facebookgrupp är viktigt att med jämna mellanrum läsa igenom det som skrivs i gruppen. Det gäller både slutna och öppna grupper, men ju fler som har tillgång till gruppen desto angelägnare blir det att övervaka inläggen. Under upphandlingen av skärgårdstrafiken var stämningen i debatten i gruppen stundtals hätsk och Rickard berättar att han ibland plockade bort inlägg som hade gått över gränsen för det acceptabla. Man ska inte vara rädd att rensa bland inläggen. Det gäller att hålla en god ton och undvika personangrepp och påhopp, även om man har starka åsikter som man vill föra fram, säger han. Jonas Forslind på Seko sjöfolks kontor i Göteborg håller med om att man bör NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 20
tänka sig för innan man lägger ut sådant som kan uppfattas som stötande eller kontroversiellt. Det räcker med att en medlem gör en skärmdump på något man lagt ut och skickar till rederiet så kan det bli problem. Vill det sig illa kan man i slutändan faktiskt riskera sin anställning, säger Jonas. Även om både Fabian och Rickard numera är vana Facebookanvändare, säger de att nätet bara är ett komplement i kontakten med medlemmarna. Båda använder sig fortfarande av anslagstavlor, e-post och» Lägger man ut något på Facebook blir det mycket mer respons brev. Däremot får den som har Facebook tillgång till mer information än andra. All viktig information sätter jag upp på anslagstavlorna och skickar ut meddelanden om. Hittar jag en intressant tidningsartikel lägger jag upp den på Face book, men jag sitter inte och kopierar den och skickar ut till folk, säger Fabian och fortsätter: RICKARD MATTSSON Jag har märkt att folk lättare hittar det man skriver på Facebook. Efter senaste uppgörelsen om semesterlönerna satte jag upp information på anslagstavlorna. Ändå var det flera som hörde av sig när lönen kom och undrade vad det var för extrapengar de hade fått. I går hade vi ett möte ombord på Eckerö som slutade med att rederiet beslöt att anställa fler. Jag gick ut med det på Facebook och det har vi redan fått en massa respons på. Även Seko sjöfolk centralt använder sig av Facebook. Inte minst i kampanjen för schystare villkor till sjöss har det varit ett sätt att nå ut med budskapet. Jonas hoppas att fler ombordanställda ska börja använda sig av sociala medier. Det är ett snabbt, billigt och enkelt sätt att nå medlemmar och ett jättebra komplement till andra sätt att kommunicera, säger han. Text Linda Sundgren NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 21
I VÄNSTERKANT Upp till bevis, S och MP! Mycket har skrivits om att det rasistiska partiet Sverigedemokraterna fick 13 procent i riksdagsvalet nyligen. Allehanda proffstyckare har förklarat valresultatet med att det egentligen är synd om partiets väljare då de bor i glesbygd och är marginaliserade. Men en eftervalsundersökning nyligen visade att majoriteten som röstade på SD faktiskt främst gjorde det på grund av partiets rasistiska och främlingsfientliga politik. Betydligt trevligare än att analysera SD är att skriva om Sjöfartsmontern på den årliga bokmässan i Göteborg i slutet av september. Montern har utvecklats till en verklig samlingsplats för informella möten mellan redare och sjöfack, politiker, sjöfolk, mediafolk och en sjöfartsintresserad allmänhet. Därtill är montern kryddad med ett spännande program. Flera programpunkter i år hade temat det svenska manskapsfacket 100 år. När de tidigare sjöfolksordförandena Anders Lindström och Tomas Abrahamsson samtalade med Seko sjöfolks nuvarande ordförande Kenny Reinhold var det knökfullt med åhörare i montern, inklusive några intresserade redare. Att den samlade sjöfartsnäringen visar upp en enad front om vad som bör göras är också viktigt när Sverige nu får en rödgrön regering med Stefan Löfven som statsminister. Alltför länge har för sjöfarten positiva åtgärder som kan utveckla näringen dragits i politisk långbänk. Icke-införandet av svensk tonnageskatt är det främsta exemplet på detta. Både S och MP har i ord förklarat vikten av att satsa på att utveckla den svenska sjöfarten. För de två partierna är det nu upp till bevis att börja leverera och satsa på att göra den svenska sjöfarten till den bästa i Europa. I dag kommer nästan dagligen det ena larmet efter det andra om de skrämmande effekterna för vår planet av den ökande miljöförstöringen. I det läget borde det vara självklart för den nya regeringen att i samarbete med näringen satsa på att utveckla den svenska miljövänliga sjöfarten. Den slogan som Svenska Sjöfolksförbundet förde fram i en kampanj på 1980-talet gäller i dag i högre grad än någonsin: Sjövägen är miljövägen. LENNART JOHNSSON NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 22
FILM Manlig hjältemyt punkteras På en krispig alptopp raggar en påflugen fotograf skidturister att fotografera. En svensk kärnfamilj blir ombedd att le och luta sig mot varandra. Allt ser perfekt ut i färgglada skidkläder. Men under ytan fattas något. I den hypermoderna exklusiva miljön, där en vanlig pissoar är designad som ett Niagarafall, spricker familjemedlemmarnas illusioner. Vid plötslig livsfara ställs allt på sin spets. Vad händer när en familjefader räddar sig själv först vid livsfara och sedan låtsas att ingenting har hänt? Det är bara att konstatera att regissören Ruben Östlund förtjänade sitt pris i Cannes. Ann Nordström Turist Regi: Ruben Östlund Genre: Drama Solidaritet segrar 1970, Gdansk, Polen. Planekonomi och Sovjetvälde. Missnöje med regeringen, höjda matpriser och demonstrationer. Elektrikern och varvsarbetaren Lech Wałęsas unga fru är höggravid. Ändå deltar han i farliga protester. Porträttet av Wałęsa känns inte idealiserat. Han skildras som en central, kompetent ledare i de framväxande protesterna, men också som en egocentrerad machoman. Trovärdig scenografi och musik gör filmen till ett stämningsfullt tidsdokument. Fackföreningen Solidaritets strejker blev slutet för östblocket. Mycket intressant, men filmen berättas tyvärr mer med prat än med bilder. Ann Nordström Wałesa Regi: Andrzej Wajda Genre: Drama/biografi Spränga eller inte? 1944, 24 25 augusti, Paris. Den tyske generalen von Cholitz har fått order att omedelbart minera Paris broar och ruinera alla kända byggnader som Eiffeltornet och Louvren. Men den svenske konsuln Raoul Nordling gör ett oväntat besök hos generalen. Nordling vädjar till generalens samvete, fast något sådant finns inte och order är till för att följas. Speciellt eftersom generalens familj visar sig vara gisslan i Tyskland. Skickliga skådespelare ger liv i filmatiseringen av kammarspelsdramat Diplomatie. Vad skulle du göra i mitt ställe, frågar generalen Nordling. Vad skulle du själv ha gjort? Ann Nordström Mannen som räddade Paris Regi: Volker Schlöndorff Genre: Drama Följ oss i sociala medier! twitter.com/sekosjofolk facebook.com/sekosjofolk instagram.com/sekosjofolk youtube.com/sekosjofolk
INTERNATIONELLT Kriget är inte över, det är bara tyst. Drönare, kanske bärande på dödlig last, flyger som alltid över hustaken med sitt ilskna surrande. Det skriver Charlie Andersson i sin avslutande rapport inifrån Gaza. Fortsatt lidande bland ruinerna Fiskare har blivit beskjutna både i norr och i söder, ett fiskelag har redan, endast en vecka efter att vapnen tystnat, fått sin båt beslagtagen och blivit arresterade. Men det är tyst i media. Redan under tredje dagen av det 50 dagar långa kriget sprängdes vår båt, Gazas ark, i bitar av en israelisk missil. Självklart är det svårt att få medias uppmärksamhet för detta när fler än 2 100 palestinier har fått sätta livet till, när över 11 000 har skadats och 100 000 människor har blivit hemlösa. Hela bostadskvarter har lagts i ruiner och en fjärdedel av befolkningen har tvingats fly från sina hem. FN-skolor, universitet och sjukhus har förstörts, och värden för miljardbelopp har gått till spillo. Missilen som sprängde arken krossade också ett hopp för palestinierna, ett hopp om att kunna exportera sina produkter ett hopp om att kunna bygga upp sin ekonomi och göra sig oberoende av utländskt bistånd. Sprängningen var ett klart budskap från Israel att de inte tilllåter några fartyg att lämna Gaza med palestinska produkter. De kommer att stoppa varje försök till sjöfartsnäring med våld fri handel och sjöfart är bannlysta företeelser. Det råder eldupphör, och de som inte har fått sina hem krossade har flyttat tillbaka. Runt om i Gaza kan man se hus som saknar gavlar och fasader, gator röjs från krossad betong, armeringsjärn och demolerade möbler. På sina håll grävs odetonerade bomber fram mitt bland husen. Livet måste fortsätta. Värre är det för dem som inte har något hem att flytta tillbaka till. De har slagit läger i parker eller trängs i FN-skolor utan tillräcklig tillgång till toaletter eller vatten och tvingas snart ut då lokalerna måste användas till undervisning. Sedan Gazas enda elkraftverk slagits ut i ett flyganfall är tillgången till elektricitet begränsad, mat i kylskåpen blir snabbt dålig i den trettiogradiga värmen. Tillgången till vatten är också begränsad då pumpstationer har förstörts, och på sina håll rinner kloakvatten ut mellan husen som mindre åar ner mot havet. Det var tisdagen den 26 augusti som eldupphöret inleddes. Gatorna fylldes snabbt av firande människor, flaggspel hängdes upp, fyrverkerier sprakade och bilkaravaner med flaggor från motståndsrörelser körde runt inför filmande tv-team. Både krigsslut och seger firades, trots att det varken var slut på kriget eller att någon vunnit. Även Israel utropade sig som segrare, och påstod dessutom att Hamas inte nått några av sina mål. Och Israel hade rätt. Allt ligger på förhandlingsbordet, en förhandling som ska börja en månad efter eldupphöret. De krav man ställt, däribland att tilllåtas ha en flygplats och en djuphamn, ryms redan i Osloavtalet från 1993 och andra efterföljande avtal och borde ha blivit verklighet för länge sedan.» Fri handel och sjöfart är bannlyst Så vad talar för att Israel kommer att gå med på några eftergifter nu? Ingenting. Premiärminister Netanyahu har sagt att han överväger att inte ens sända en delegation till Kairo, och definitivt inte gå med på några av Hamas krav. Krav som redan har godkänts av tidigare israeliska regeringar. Och kravet Israel har, att motståndsgrupperna i Gaza ska avväpnas, är lika troligt som att Israel kommer att demilitariseras. Det här vet Netanyahu och det bådar inte gått för freden. Det gör heller inte det faktum att Israel nu konfiskerar ytterligare 4 000 kvadratkilometer palestinskt privatägd mark på Västbanken. Palestinierna bär ett hopp om en framtid utan ockupation, om ett politiskt enat Palestina, och om att bli en del av omvärlden. Kriget handlade om att krossa alla ambitioner om ett Palestina, att Israel ska kunna fortsätta ockupationen av Gaza och den pågående kolonisationen av Västbanken och Östra Jerusalem. Det finns inte mycket som talar för att de samlade palestinska fraktionerna ska få med sig något hem från de utlovade förhandlingarna i Kairo, och det är en anledning till oro. Risken är överhängande att kriget då kommer att blossa upp igen, ett krig där det inte finns några vinnare utan endast mer lidande. Text och foto Charlie Andreasson NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 24
Seko skänker pengar till Gaza Det fackliga samarbetet 6F, där Seko ingår, skänkte i augusti 50 000 kronor till människor som drabbats av kriget i Gaza. Pengarna gavs som stöd till Palmecentrets arbete i Palestina. I juli publicerade 6F en debattartikel på SVT Opinion. Under rubriken Bojkotta varor från ockuperat område skrev fackförbunden att människor i Gaza, Syrien och Irak blir offer i ett avskyvärt spel där deras blod och framtid offras och så länge inte kapitalintressen och politiska strategier i USA, Storbritannien och EU störs kan slakten fortgå. Området Shuyaya öster om Gaza City är ett av de värst drabbade. Som fackliga organisationer är vi etniskt och religiöst neutrala. Men det innebär inte att vi står neutrala när vi ser hur människovärdet, mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet trampas under fötterna av blodbesudlade kängor. Vi kan inte längre tiga still, det är dags att ta bladet från munnen, skrev 6F i artikeln. Även Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, har engagerat sig i Gaza. Dels genom att fördöma de israeliska attackerna, dels genom att skänka pengar till medicinsk utrustning för drabbade i konfliktzonen. NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 25
KORSORD FÖRRA NUMRETS LÖSNING NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 26
BREV FRÅN FARTYGEN Motormannen och uteseglaren Sture Andersson, född 1929, har avlidit. Han somnade stilla in på ett sjukhus i Chonburi, Thailand, i januari i år. Sture praktiserade på däck på bland annat Queensland, fortsatte som fartygsoperatör och hamnade slutligen på Thebeland. Han var sedan mitten av 1980-talet bosatt i Thailand. Sedan han gick i pension vid 60 års ålder besökte han Sverige vid endast ett tillfälle. Han ligger begravd, med minnessten, i Thailand. Bilden föreställer mig som provdocka för överlevnadsdräkt under en av alla livbåtsövningar vi hade på M/S Birger Jarl. Det var enda gången jag tog på mig en sådan under mina 3,5 år ombord och det var ett rent helvete att komma ur den igen. Dessutom var det på sommaren och jag blev svettig, så när dräkten väl gick av min spolformade kropp så sa det schwooopp, berättar Ragnar Friman.» Den här rörande gamla texten har gäckat mig i många år, eller snarare signaturen som jag tydde som C.G.I. men som i själva verket skulle vara C.G.L. Genast fick jag napp när jag sökte på de rätta initialerna. Carl Gösta Lagerfelt (1869 1942) var friherre, sjömanspastor och chefredaktör för Svenska Fosterlandsstiftelsens tidskrift Sjömansvännen som utkom mellan åren 1899 och 1954. Texten är skriven före språkreformen 1906. Lars Wærnhoff, f.d. flunk ombord å M/S Kungsholm, M/S Alstern och kanalbåten Juno Så här skriver en läsare angående reportaget om motion i förra numret: Att träna ombord har inte alltid varit en enkel och lättfattlig sak. Min första kontakt med träning ombord var 1963 i form av ett par hantlar som fanns i det kombinerade dagfilm-motions-rum som var beläget akterut. Det innebar att träning fick ske när utrymmet var ledigt. Det där får du hålla på med när du kommer iland eller Jobba dig trött i stället så slipper du hålla på med den där skiten. Det värsta var om man höll på med kampsport eller boxning inte populärt. Däremot spelades det fotboll med stor uppslutning och bordtennis rundpingis som var lördagsnöjet före videons och datorernas entré. Dom där negerfasonerna får du inte hålla på med på däck, överstyrman på den utflaggade tankbåten var riktigt förbannad när han förbjöd mig att hoppa rep på tankdäcket. Det fanns även en del riktigt humoristiska åsikter om löpning på däck. Du förkortar livet med 20 minuter varje gång du springer det var repen som förkunnade dessa visdomsord som han inte visste var han fått veta. Ett särskilt omnämnande förtjänar en captain på en ULCC-tanker. Han blev vansinnig när jag sprang på babords sida och gallskrek åt mig att ta på gasmask (?!?), overall och skyddsskor om jag skulle springa på däck. En promenerande brittisk inspektör undrade om jag hade fått solsting, han hade ju själv shorts, varför har du denna mundering? Captains order, svarade jag. Det kan tilläggas att han fick finna sig i att min löpning på däck fortsatte och blev roligare; matroser frågade var har du gasmasken och overallen?. Nä, individuell träning gick inte hem, trots att det fanns ett stort svenskt rederi som investerade i gym ombord. Det stora genombrottet kom när man utrustade fartygen och röstning via fritidskassan för och emot inte blev avgörande för att köpa ett löpband eller någon annan utrustning som kostade lite mer. Så grattis alla sjöfarare, att det blev en förändring till det bättre, det var på tiden. Hälsningar Torsten Berg, löptränande pensionär NR 5 2014 SJÖMANNEN SID 27