Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1
Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med utbildningen? Tid till kodning? Är r det nödvn dvändigt? Hur övertyga andra om nyttan? Upplägg? Iréne Eriksson, Monica Carlsson 2
Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Fem vårdavdelningarv 140 vårdplatserv Cirka 7000 vårdtillfv rdtillfällen llen 2002 Två sekreterare påp varje avdelning, en skriver epikriser Iréne Eriksson, Monica Carlsson 3
Projekt Sjukdomsklassifikation Diagnoskodning Vem skall koda? Utbildade sekreterare eller outbildade läkare? l
Syfte/bakgrund Förbättra kvaliteten i vår v klassificering. Bättre underlag för f r vår v verksamhetsbeskrivning. Frigöra ra läkartid. l Högskoleutbildning i patientklassificering. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 5
Projektbeskrivning Tidsperiod: September 2002 till februari 2003. Samtliga epikriser på p våra två avdelningar kodades av oss. Läkarna behövde inte koda alls, men många m gjorde det ändå. Dessutom samlades fem epikriser per vecka in, från övriga medicinavdelningar för f r genomgång ng för r att fåf en helhetsbild av slutenvårdens kodning. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 6
Återkoppling med ansvarig läkare l eller två projektansvarig läkare l vid medicinska frågor och vid eventuella förändringar f av huvuddiagnos. Läkarkontakt varje dag. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 7
Tillvägag gagångssätt LÄKAREN DIKTERAR: Huvuddiagnos Relevanta bidiagnoser Åtgärder DRG-SEKRETERAREN: Kodar Lägger till tappade bidiagnoser Återkopplar till läkare l vid eventuell ändring av huvuddiagnos Kopior påp samtliga granskade epikriser har sparats för f r utvärdering Iréne Eriksson, Monica Carlsson 8
Huvuddiagnos vanliga fel - ej rangordnat Kirurgisk eftervård rd Komplikationer Förgiftningar/suicidförsök Vid planerad inläggning för f åtgärd Väljer ofta fel fjärdeposition d.v.s..9 ospecificerat Symtomdiagnos Iréne Eriksson, Monica Carlsson 9
Bidiagnoser vad glöms ofta bort - ej rangordnat Gammal hjärtinfarkt Läkemedelsbiverkningar Behandling med blodförtunnande medel t.ex. Waran Status post cancersjukdom/sjukdom med hälsoriskerh Rökning Konsekvenserna för f r patienten efter t.ex. stroke Bakterier Operationer utförda under vårdtidenv Iréne Eriksson, Monica Carlsson 10
Antal epikriser ändringar och tillägg Sammanställning av slumpmässigt ssigt utvalda epikriser granskade 2003 292 Inga ändringar 65 22% Ändringar i huvuddiagnosen 79 Ändringar och tillägg i bidiagnoser 220 27% 75% Saknade kapitel XX-koder (v-y) 25 Saknade åtgärdskoder 31 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 11
Huvuddiagnos Antal epikriser 292 Ändringar i huvuddiagnos Rätt diagnos fel kod Fel ordning - huvuddiagnosen bland bidiagnoser Huvuddiagnos ej angiven 79 27% 18 22 39 6% 8% 13% Iréne Eriksson, Monica Carlsson 12
Bidiagnoser Antal epikriser 292 Rätt diagnos fel kod 25 Fel diagnos 44 Saknade 304 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 13
Kapitel XX-koder och åtgärder Saknade kapitel XX (V- Y-koder) Saknade åtgärder Fel åtgärdskoder Saknade op-koder Fel op-koder 25 39 3 11 1 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 14
Och DRG-po poängen då!? d Granskning har skett helt utan användning ndning av dator och därmed d har ingen gruppering gjorts under arbetets gång. Vi har alltså endast tagit hänsyn h till vad som står r i epikrisen. Och utifrån n detta lagt till, dragit ifrån n och ändrat koder. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 15
Vad hände h med DRG när n r vi korrigerade? Rätt huvuddiagnos men fel kod! (18 fall) 30 DRG-vikt 20 10 0 17,3904 21,7260 4,3356 Läkarkod Sekreterarkod Ändring i DRG Iréne Eriksson, Monica Carlsson 16
Huvuddiagnos ej angiven (39 fall) 30 DRG-vikt 20 10 0 27,5568 35,2985 7,7417 Läkarval Sekreterarval Ändring i DRG Iréne Eriksson, Monica Carlsson 17
Resultat i DRG efter granskning och ändring av huvuddiagnos i 79 epikriser Ökning i 33 fall Minskning i 18 fall Samma DRG i 23 fall 5 epikriser gick ej att gruppera i ursprungsform Total ökning i DRG-po poäng i denna grupp 12,3863. Ovanstående siffra innefattar ej de 5 icke grupperbara epikriserna. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 18
Total ökning i DRG-poäng av granskat material d.v.s. 292 journaler = 15,3183 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 19
DRG - Medicinkliniken CMI Case mix index d.v.s. genomsnittlig DRG-vikt per vårdtillfällelle År Period CMI 2001 Okt/nov 0,7969 År Period CMI 2002 Okt/nov 0,8426 Uppgifter framtagna med hjälp av Hans Nilsson, ekonomiavdelningen Iréne Eriksson, Monica Carlsson 20
Antal vårdtillfv rdtillfällen llen under projekttiden Avd 53 656 Avd 61 564 Summa 1220 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 21
Slutsats Här r finns möjlighet m för f r oss att beskriva vår r verksamhet bättre. b Möjligheten att fåf relevant statistik ökar. Leder till bättre b kvalitet i nationella register. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 22
Läkaren kan snabbare skapa sig en uppfattning om patientens sjukdomsbild. Tid frigörs rs för f r läkarkl karkåren. ren. Kostar sekreterartid. Kräver kodarutbildade sekreterare. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 23
Sedan september 2003 arbetar vi heltid med kodning! Läkaren dikterar huvuddiagnos Eventuellt bidiagnoser Eventuellt åtgärder Vi hämtar h journaler med preliminärepikriser repikriser från n alla avdelningar samt AVA (Akutvårdsavdelning) Kodar Konsulterar projektansvarig läkare l (tre personer) Gör r klart och skriver ut orginalepikris Diagnosregistrerar Återlämnar journalerna till avdelningarna för f r signering Iréne Eriksson, Monica Carlsson 24
Vid ändrad huvuddiagnos följer en lapp med journalen till avdelningen, där d r vår v signatur + konsultläkares kares namn finns. Ansvarig läkare l har möjlighet m att kommentera/diskutera. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 25
Medicinkliniken Fem vårdavdelningar v + AVA Gastroenterologi, endokrinologi, hematologi Lungmedicin Neurologi Kardiologi MAVA Sammanlagt cirka 9000 vårdtillfv rdtillfällen llen 2004 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 26
Dikteringshjälp Medicinkliniken-Epikris Anamnes: Med i bagaget tidigare sjukdomar och riskfaktorer som är r av vikt och skall kodas. Tydligt varför r patienten är r här. h Vårdförl: rl: Vad händer h under tiden här. h Skilj noga påp nu och då. d Helst kronologisk ordning. Undersökningar och fynd samt eventuella åtgärder, komplikationer. Medicinändringar. ndringar. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 27
Dikteringshjälp - fortsättning ttning Bedömn: Vad har patienten behandlats för, f vad grundar vi diagnosen på? p Obs! Även kliniska bedömningar. Sannolikt/misstänkt/tecken nkt/tecken på p kan inte kodas. Invänta nta PAD ändringar i diagnosen i efterhand går g inte att göra. g Labbsvar, medicinlistor, röntgenr ntgen- eller PAD-svar bedöms inte vid kodning. Uppfölj/plan: Beskriv uppföljande åtgärder tydligt. NÄR VAR - VAD HUR Iréne Eriksson, Monica Carlsson 28
Vad tycker våra v läkare l idag? Enkät t lämnad l till 50 läkare, l 33 svar 66 % Tidsbesparing? Ja: 32 Nej: 1 Uppskattad tid per dag? 0-10 min: 16 11-20 min: 10 >20 min: 6 Tydligare patientbild? Ja: 30 Nej: 3 Koda själv i fortsättningen? ttningen? Nej! 33 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 29
Slutsats Vi sparar mellan två och tre timmar om dagen i läkartid! l 12 läkare l i tjänst påp avdelningarna. Journalöversikten tydligare, bättre b bild av patienten. Läkarna vill INTE återgå till att koda själva. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 30
Casemix index! 2002 0,85 2003 0,89 2004 0,92 Iréne Eriksson, Monica Carlsson 31
Hur mycket kodar vi per dag? 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 aug-04 sep-04 okt-04 nov-04 dec-04 AVA-ant/dag Epikriser/dag Iréne Eriksson, Monica Carlsson 32
Per månad m då? d 800 700 600 500 400 300 200 100 0 aug-04 sep-04 okt-04 nov-04 dec-04 AVA/mån Epikriser/mån Iréne Eriksson, Monica Carlsson 33
Läkarkontakt I genomsnitt får f r vi hjälp en timme per dag. Ofta fördelat f påp två tillfällen. llen. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 34
det har också medfört andra arbetsuppgifter Ta fram och sammanställa statistik till verksamhetschef och avdelningschefer. Etablerat samarbete med ekonomiavdelningen, gemensamma sjukhusövergripande mål. m Etablerat samarbete med FoU. Enkäter av olika slag för f r utveckling av klinikens arbete och omhändertagande av patienter. Iréne Eriksson, Monica Carlsson 35
Kodarnätverk påp Länssjukhuset För r samtliga sekreterare som har gått/gg tt/går utbildning i Patientklassificering Gemensamma rutiner och förhf rhållningssätt Falldiskussioner/kodningsproblem Träffas en gång g i månadenm Lunchförel reläsningar av specialistläkare Skapa samarbete med våra v läkarel Hålla sjukhusledningen informerad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 36
Genomförda/planerade medicinska föreläsningar Diabetessår Sepsis Hepatit Hjärtsvikt/Angina/Hj rtsvikt/angina/hjärtinfarktrtinfarkt Epilepsi Nefrologi Cerebrala infarkter KOL Lungcancer Leversjukdomar Iréne Eriksson, Monica Carlsson 37
Iréne Eriksson, Monica Carlsson 38