Finns det ett orsakssamband mellan serotoninnivåer och obesitas?



Relevanta dokument
Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

få kontroll över din diabetes

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

% Totalt (kg) Fetma >

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Malatonin (Hormon) Melatonin

Biologiskt perspektiv

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Viktigt med Vikten i Värmdö

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Genetisk testning av medicinska skäl

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Tryptofan en aminosyras funktion.

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Äta för att prestera!

Bilaga 3A. Metaanalyser

Våga prata om dina erektionsproblem

NLL Kost till inneliggande patienter

Stadens sociala samband

Depression. Lilly Schwieler

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!


ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Individualiserade kostråd

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Användarmanual Blodtrycksmätare

Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES


Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Fakta om spridd bröstcancer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Vad beror skillnaden på?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Måltidersättning och viktreduktion

Stressade studenter och extraarbete

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Min personliga diabetesbok

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Antidepressiva läkemedels påverkan på salivsekretionen och profylaktiska åtgärder på studentkliniken

Stillasittande & ohälsa

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Patientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)

Vi kan förebygga cancer

Behandling av prostatacancer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total

Transkript:

Finns det ett orsakssamband mellan serotoninnivåer och obesitas? Biologisk psykologi, 5 p, HT 2004 Handledare Lennart Högman Psykologiska institutionen Stockholms universitet Åsa-Helena Nilsson

Abstract Fetma är ett växande folkhälsoproblem runt om i världen. En stor mängd orsaksförklaringar har presenterats under årens lopp och problematiken kring obesitas är komplex. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Serotonin har visat sig vara betydelsefullt vid aptit och energireglering. Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier söka efter orsakssamband mellan obesitas och serotonin och dess prekursor tryptofan ur ett neuropsykologiskt perspektiv. Resultaten visade att det finns orsakssamband mellan såväl obesitas och serotonin som insulinkänslighet och serotonin. Det metabola syndromet tycks också ha samband med de serotonerga systemen. Nyckelord: Obesitas, serotonin, tryptofan. Inledning Fetma, obesitas, är ett växande folkhälsoproblem runt om i världen. En stor mängd förklaringar till obesitas har presenterats under årens lopp. Intensiv forskning pågår såväl inom psykologiska, fysiologiska, medicinska m.fl. discipliner och orsakssambanden är sannolikt mycket komplexa. Obesitas och övervikt är starkt kopplad till många sjukdomstillstånd såsom typ 2 diabetes och hjärt - och kärlsjukdomar. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste tjugo åren och man räknar nu med att ca 500 000 lider av fetma. Trots detta är förekomsten i Sverige ändå låg i jämförelse med USA och England där drygt 20 % av befolkningen lider av fetma i jämförelse med Sverige där 8 % är drabbade av företeelsen. Neurotransmittorsubstansen serotonin (5 hydroxytryptamine, 5-HT) är en substans som upptäcktes 1948. Serotonin spelar en viktig roll när det gäller beteende vid exempelvis aptitreglering, arousal, reproduktion, sömn, smärta, aggressivitet och stressresponser. Serotonin spelar också en viktig roll vid autonoma funktioner såsom thermogenes, kardiovaskulär Åsa-Helena Nilsson 2

kontroll, cirkadisk rytm och pankreatisk funktion. Denna rapport studerar eventuella orsakssamband mellan obesitas vid det metabola syndromet och serotonin och tryptofan ur ett neuropsykologiskt perspektiv. Metoden är litteraturstudier med hjälp av biblioteks- och databassökningar. Obesitas Obesitas är till ca 40 % ärftligt och det finns ingen specifik fetma-gen utan ett flertal gener tycks spela roll vid utvecklingen av fetma (Berger 2003). Studier på möss har visat att uttalad fetma uppstår om ett visst protein (leptin), som ger mättnadssignaler till hjärnan saknas eller när detta signalsystem är satt ur funktion. Hos människor bildas leptin framförallt i fettvävnaden och leptinerna har receptorer i hjärnan (Kjellström et al. 2002). En sällsynt ärftlig, som regel höggradig, fetma har kunnat hänföras till bristen på leptin pga. mutationer av dess gen (Kjellström et al.). Serotonin spelar liksom leptin en viktig roll när det gäller hunger och aptitreglering (Breum 2003). Serotonin Serotonin är en sk. monoamin och hör tillsammans med histamin till undergruppen indolaminer. Syntetiseringen av serotonin i hjärnan är beroende av aminosyran tryptofan. Tryptofan är en prekursor, (ett förstadie), till serotonin och är en essentiell aminosyra vars koncentration varierar i plasman beroende på födointag. Figur 1 Serotonin syntesen. Seretonerga banor utgår från nuclei raphae i formatio reticularis nära pons och medulla i hjärnstammen och projicerar till flera områden i centrala nervsystemet. Det finns flera olika receptortyper såsom 5-HT1 som fungerar inhibitoriskt men har många olika specifika funktioner inom sin grupp. Dessa finns främst som autoreceptorer i nuclei raphae (5HT1A), men finns även i limbiska systemet. Antidepressiva behandlingar riktar sig mot dessa. Åsa-Helena Nilsson 3

5-HT2 finns i cortex och limbiska systemet och fungerar postsynaptiskt och excitatoriskt. Hallucinogena droger tros påverka dessa receptorer som antagonister. De uppräknade receptorerna är metabotropa vilket innebär att de inte har någon kanal för att släppa in joner. 5- HT3 är den enda av dessa receptorer som är jonotrop och alltså har jonkanaler och dessa receptorer finns i area postrema och är involverade i kräkreflexen. Serotonin finns även i många celler som inte är neuroner och faktum är att endast ca 1-2 % av den totala mängden serotonin i människokroppen kommer från hjärnan. Men eftersom 5-HT inte kan passera blod-hjärnbarriären måste hjärnan syntetisera sitt eget 5-HT (Damberg 2002). Nedsatt 5-HT funktion i hypotalamus är associerat med avsaknad av/nedsatta mättnadskänslor (Attenburrow 2003). I en studie av Breum et al. 2003 uppvisade en grupp obesa försöksdeltagare låga halter av tryptofan i plasma under en 24-timmarsperiod. Vid en ny testning under en 24-timmarsperiod då försökspersonerna hade uppnått en viktreduktion visade testerna på fortsatt låga tryptofannivåer i plasma. Detta menar forskarna är ett tecken på att biokemiska förklaringar kan ligga bakom obesitas. Det metabola syndromet Den brittiske forskaren David Barker uppmärksammade med sina kollegor att barn födda underviktiga hade en större benägenhet att utveckla tecken på en sjukdom som innebär en störning i ämnesomsättningen med förhöjda socker och blodfettnivåer och fetma, kallad för det metabola syndromet (Währborg 2003). WHO har lagt fram en definition på det metabola syndromet och kriterierna är följande: Glukosintolerans och/eller Insulinresistens samt två av följande symptom Bukfetma midje /stusskvot >0,95 för män >0,85 för kvinnor eller BMI>30 kg/m² Förhöjt blodtryck >160/90 mm Hg Förhöjda nivåer av triglycerider <1,7 mmol/l Lågt HDL-kolesterol <0,9 mmol/l hos män <1,0 mmol/l hos kvinnor Mikroalbuminuri >20/minut (albumin i urinen kan vara tidigt tecken på njurskada vid diabetes och högt blodtryck, egen anm.) Åsa-Helena Nilsson 4

Ovanstående uppgifter är hämtade från Währborg 2003 men det finns även andra definitioner på det metabola syndromet där även fasteglukos och fasteinsulin tas med, se exempelvis (Hellénius 2001). Preliminära forskningsresultat visar på ett samband mellan nedsatt serotonerg funktion och det metabola syndromet (Muldoon et al. 2004). Insulinresistens Fetma har länge sammankopplats med s.k. insulinresistens vilket innebär att kroppens mättnads- och energireglerande system blir tröga. Förhöjda insulinnivåer leder till hyperinsulinemi vilket i sin tur leder till insulinresistens. Övervikt i sig ger insulinresistens (Björck och Elmståhl 2000). Dieter som följer ett så kallad glykemiskt index och motion har visat sig ha gynnsamma effekter på insulinresistens. Glykemiskt index är ett index över hur snabbt livsmedel innehållande kolhydrater höjer blodsockret. Numera har låga serotoninnivåer visat på samband med insulinresistens (Muldoon et al. 2004). Tryptofan Låga nivåer av tryptofan i plasma har rapporterats hos obesa personer. Ju mer övervikt desto lägre tycks nivåerna bli (Roca et al. 1999). Nivåerna tycks också sjunka mer hos män (Roca et al. 1999). Tryptofannivåer i plasma predicerar hjärnans upptag av tryptofan och producerandet av serotonin (Breum et al. 2003). Ett problem för individer som går på diet är att tryptofannivåerna sjunker vilket i sin tur leder till en låg serotoninsyntetisering. Detta medför att individerna får en försämrad mättnadskänsla eftersom en av serotoninets funktioner är att signalera mättnad. Läkemedel. Läkemedlet Sibutramin som från början tillverkades i England som ett tänkbart medel mot depression visade sig vara ineffektivt mot detta men däremot befanns viktminskning vara en av biverkningarna. Forskarna hade uppfattningen att medlet var en ny s.k. serotonin - noradrenalin- återupptagshämmare men de fick alltså revidera sin uppfattning. Läkemedlet utvärderades och visade sig ha en signifikant effekt vid viktminskning. I tre oberoende studier erhöll 25 % av försökspersonerna en viktnedgång på 10 % av sin kroppsvikt under en Åsa-Helena Nilsson 5

tidsperiod på 1-1,5 år. Sibutramin godkändes i Sverige år 2001 under läkemedelsnamnet Reductil (Kjellström et al.). Avslutande diskussion De bakomliggande orsakerna till obesitas är många. Även begränsat till ett neuropsykologiskt perspektiv utkristalliserar sig ett flertal tänkbara orsaksfaktorer till obesitas. För många människor som lider av obesitas känns förmodligen andra orsaksförklaring än bara felaktigt livsstil som en välsignelse, och förhoppningsvis kan detta leda till en större förståelse för den oerhört komplexa problematik som ligger bakom obesitas. Jag har tittat närmare på serotonin och dess prekursor tryptofan för att se vilka samband man har funnit mellan dessa och obesitas och resultaten har varit tämligen entydiga: Serotonin har primärt och sekundärt betydelse för människans viktbalans. Låga nivåer av tryptofan i plasma har rapporterats hos obesa personer. Ju mer övervikt desto lägre tycks nivåerna bli (Roca et al. 1999). Nivåerna tycks också sjunka mer hos män (Roca et al. 1999). Numera har låga serotoninnivåer också visat på samband med insulinresistens (Muldoon et al. 2004). Nedsatt 5-HT funktion i hypotalamus är associerat med avsaknad av/nedsatta mättnadskänslor (Attenburrow 2003) vilket sannolikt kan förklara varför vissa en del drabbas av obesitas. Det kan också nämnas att frågeställningen kring serotoninet är kraftigt förenklad då det finns en rad olika processer kopplade till det seretonerga systemet vilka jag har bortsett ifrån. Svagheterna med denna undersökning är förutom den ringa omfattningen att frågeställningen kring obesitas även skulle ha kunnat omfatta stress och depression eftersom det numera har kunnat påvisas kopplingar mellan dessa faktorer och obesitas och serotonin. Med en sådan utökad frågeställning skulle jag förmodligen ha täckt in fler aspekter på serotoninets påverkan på människans viktbalans. Åsa-Helena Nilsson 6

Referenser Attenburrow M-J, Williams C, Odontiadis J, Powell J, Van de Oudeera F, Williams M and Cowen P.J. The effect of a nutritional source of tryptophan on dieting-induced changes in brain 5-HT function. Psychological Medicine, 2003, 33, 1381-1386. Berger K. Enterostatin target proteins and intra cellular mechanisms. Function in food intake and energy metabolism. 2003, Lund Björck I, Elmståhl H, Glykemiskt index metabolism och mättnadsgrad. Scandinavian Journal of Nutrition Vol 44: 113-117, 2000. Breum L, Rasussen M.H, Hilsted J, Fernström J.D. Twenty-four-hour plasma trytophan concentrations and ratios are below normal in obese subjects and are not normalized by substantial weight reduction. American Journal of Clinical Nutrition 2003;77:1112-8. Damberg M. Transcription Factor AP-2 in Relation to Seretonergic Functions in the Central Nervous System 2002, Uppsala. Hellénius M-L Motionens betydelse för det metabola syndromet. Medikament nr 1, 2001. Kjellström T m.fl. Fetma problem och åtgärder En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapport nr 160. Göteborg 2002. Muldoon F,M, Mackey H.R, Williams K.V, Korytkowski M.T, Flory J.D, Manuck S.B. Low central nervous system serotonergic responsivity is associated with the metabolic syndrome and physical inactivity. The journal of clinical Endocrinology & metabolism 89(1):266-271 2004 Roca P, Proenza A.M, Palou A. Sex differences in the effect of obesity on human plasma tryptophan/large neutral amino acid ratio. Annals of Nutrition & Metabolism 1999; 43: 145-151. Währborg P. Stress och den nya ohälsan, Natur och kultur 2003. Åsa-Helena Nilsson 7