ÅRSREDOVISNING 2008 1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING 7 2.1 INLEDNING, ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL 8

ÅRSREDOVISNING 2008 1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING 7 2. RESULTATREDOVISNING 8 2.1 INLEDNING, ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL 8 2.2 EKONOMI 8 2.2.1 Ett år med osedvanligt höga kostnader och intäkter 8 2.2.2 Det andra önskemuseet blev en framgång 9 2.2.3 Rekordstora gåvor och donationer 9 2.2.4 Moderna Museet Malmö 10 2.2.5 Accessprojektet 10 2.2.6 Höga lokal- och bevakningskostnader 10 2.3 SAMLINGENS BEVARANDE 11 2.3.1 Måluppfyllelse 11 2.3.2 Verksamhetsöversikt 11 2.3.2.1 Konserveringsarbeten och förebyggande vård 12 2.4 TILLGÄNGLIGHET TILL SAMLINGEN 13 2.4.1 Måluppfyllelse 13 2.4.2 Verksamhetsöversikt 14 2.4.2.1 Samlingens tillgänglighet 14 2.4.2.2 Den unga publiken 17 2.4.2.3 Åtgärder för att öka tillgängligheten för funktionshindrade 18 2.4.2.4 Antal besökare fördelat på olika kategorier 19 2.5 KUNSKAPSUTVECKLING 20 2.5.1 Måluppfyllelse 20 2.5.2 Verksamhetsöversikt 21 2.5.2.1 Kunskapsstrategier 21 2.5.2.2 Kataloger och böcker 21 2.5.2.3 Pontus Hulténs samling 22 2.5.2.4 Konstdatabasen/Sök i Samlingen/Bildrättigheter 22 2.5.2.5 Fotografibiblioteket 23 2.5.2.6 Samverkan med universitet och högskola 24 2.5.2.7 Symposier, seminarier och konferenser 24 2.6 SVENSKA KONSTNÄRER UTOMLANDS 25 2.6.1 Måluppfyllelse 25 2.7 LEDANDE INSTITUTION INOM 1900- OCH 2000-TALSKONSTEN 25 2.7.1 Måluppfyllelse 25 2.7.2 Verksamhetsöversikt 26 2.7.2.1 Samlingen 26

2.7.2.2 Förvärv till samlingen 26 2.7.2.3 Genusbalans etnicitet globalt lokalt 27 2.7.2.4 Det andra önskemuseet 27 2.7.2.5 Gåvor, donationer 27 2.7.2.6 Tillfälliga utställningar 27 2.7.2.7 Program 31 2.7.2.8 Stor publik 31 2.7.2.9 Mottagande i media 32 2.7.2.10 Internationellt intresse 33 2.8 UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 34 2.9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING 35 2.9.1 Måluppfyllelse 35 2.9.2 Verksamhetsöversikt 35 2.9.2.1 Rätt kompetens 35 2.9.2.2 Medarbetares kompetens nyttjas effektivt 36 2.9.2.3 Personalsammansättning som präglas av mångfald 37 2.9.2.4 Attraktiv arbetsgivare 38 2.9.2.5 Hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö 38 2.10 LOKALKOSTNADER 39 2.10.1 Hyra 39 2.10.2 El och uppvärmning 39 2.10.3 Reparationer och underhåll 39 2.10.4 Övriga driftskostnader 40 2.10.5 Fördelning på publik verksamhet, magasin och kontorslokaler 40 2.11 AVGIFTER OCH BIDRAG 40 2.11.1 Avgiftsbelagd verksamhet 40 2.11.2 Sponsring 41 2.11.3 Bidrag 42 3. FINANSIELLREDOVISNING 43 Bilaga 1: Förteckning över inköp och gåvor 53 Bilaga 2: Förteckning över utlån 56 Bilaga 3: Förteckning över programverksamheten 58 Bilaga 4: Förteckning över producerade kataloger 61 Bilaga 5: Förteckning över resebidrag 62 Bilaga 6: Mätmetoder 63

1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING Vilket märkesår! Inte bara bokstavligen Moderna Museet firade ju sin 50-åriga födelsedag. Utan i det närmaste i alla hänseenden! Med över 500 000 besökare hade vi en av de bästa besökssiffrorna i vår historia, vilket är roligt, inte minst med tanke på vad våra gäster erbjöds i form av utställningar, pedagogik och program just i år! Trots en i stort sett oförändrad grundfinansiering under de senaste åren kunde vi 2008 producera innehåll i form av bl.a. utställningar, för mer än dubbelt så mycket pengar som ett normalår närmare bestämt ca 30 mkr. Tack vare god hushållning tidigare år, bra sponsorsamarbeten och stark egen intjäning via framför allt entrébiljetter, uthyrningar, butik och restaurang, kunde vi göra utställningar som ytterst få moderna museer i världen mäktar med. Främst bör förstås de rosade Andy Warhol- och Max Ernst-retrospektiverna och samtidsutställningen Eklips Konst i en mörk tid nämnas, liksom utställningsserien Tid & Plats, som i tur och ordning fokuserade på tiden runt 1960 i Rio de Janeiro, Milano/Turin och Los Angeles. Alla utställningarna fick ett fantastiskt mottagande i såväl svenska som internationella media och, i sig ett mått på museets internationella status, fem av de sex utställningarna turnerar sedan vidare till andra platser i Europa och USA. 50-årsfirandet kulminerade kring månadsskiftet maj juni med en rad festligheter för såväl den breda publiken, som för Moderna Museets Vänner, konstnärerna, konstvärlden och museets närmaste stöttepelare och donatorer. Just donatorerna bör få ett särskilt omnämnande detta år. Personer, främst med anknytning till våra supportergrupper 100 Vänner i Sverige och den amerikanska vänföreningen The American Friends of the Moderna Museet, Inc. (AFMM) donerade kontanter för inköp till samlingen, eller verk till densamma, för sammanlagt 111,2 mkr! Moderna Museets Vänner, som vid årsskiftet passerade det magiska 10 000 strecket för antalet medlemmar bidrog med 2 mkr och AFMM med 7,3 mkr, varav drygt 6,6 mkr på den auktion föreningen ordnade i samband med museets jubileumsfirande. Det är, som framgår av förteckningen i slutet av årsredovisningen, många som visat extraordinär generositet, men jag vill särskilt nämna tre storslagna gåvor: Pontus, Åke, Eva, Karl Otto och Peggy Bonniers donation av Pablo Picassos, Tête de Femme, 1957, Anna-Stina Malmborgs donation av Cy Twomblys, Roman Notes, 1970 och till sist Krister och Karin Olssons penninggåva, som möjliggjorde förvärvet av Lioubov Popovas, Space-force Construction, 1921. Den anda av generositet och vilja att ge till det allmännas bästa som lade grunden till att vi här långt upp i norr kan ha en av världens främsta samlingar av modern konst ser ut att vara återuppväckt! Det stöd museet fått från olika håll under året publik, sponsorer, donatorer är det yttersta beviset för att Moderna Museet möter de höga förväntningar som rätteligen också ställs på detta, ett av världens mest ansedda moderna museer. Ett varmt tack för ert stöd och sist, men som bekant inte minst, till dem som realiserade detta makalösa år: konstnärerna och museets fenomenala, alldeles fantastiska personal! Tack! Stockholm i februari 2009 Lars Nittve Överintendent

2. RESULTATREDOVISNING 2.1 INLEDNING, ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL Denna årsredovisning har en annorlunda disposition jämfört med de närmast föregående åren. Detta beror på att regeringen har beslutat att de tidigare tre verksamhetsgrenarna Bevarande, Förmedling och Kunskapsuppbyggnad ska ersättas av en verksamhetsgren Museiverksamhet. Även målen och återrapporteringskraven har ändrats och blivit färre och mindre detaljerade. Moderna Museet har anpassat dispositionen efter återrapporteringskraven i 2008 års regleringsbrev. Dock innehåller årets resultatredovisning i de flesta fall information som också har redovisats föregående år. Detta gäller särskilt beträffande de olika tabellerna. Trots ändrad struktur går det alltså att göra jämförelser med tidigare år. Museets övergripande verksamhetsmål är Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Modernas Museets verksamhet Ett barnperspektiv ska integreras i Moderna Museets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete ska öka och integreras i Moderna Museets verksamhet. Moderna Museet ska redovisa måluppfyllelse samt analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. De övergripande verksamhetsmålen genomsyrar hela verksamheten och kommer till uttryck på en rad olika sätt och måluppfyllelsen redovisas på flera olika ställen i resultatredovisningen. Eftersom de övergripande målen är att integrera olika perspektiv i verksamheten har någon särskild redovisning av dessa mål inte gjorts, utan det framgår vid redovisningen av de olika museiverksamhetsmålen på vilka sätt och i vilken utsträckning de övergripande målen har uppfyllts. Avsnitten för de olika målen har en likartad disposition som förgående år. Varje avsnitt innehåller en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen angiven på en fyrgradig skala: helt uppfyllt, i huvudsak uppfyllt, delvis uppfyllt och inte uppfyllt. Därefter följer en verksamhetsöversikt som mer detaljerat beskriver årets verksamhet såväl kvalitativt som kvantitativt. De metoder som används för att mäta t.ex. antal konstverk av olika slag, antal besökande både på museet och på hemsidan och bevakning i massmedia redovisas i bilaga 6. 2.2 EKONOMI 2.2.1 Ett år med osedvanligt höga kostnader och intäkter År 2008 präglades av Moderna Museets 50-årsjubileum. Utställningsverksamheten, inklusive katalogproduktionen, var mer än dubbelt så omfattande som ett normalår. De sammanlagda kostnaderna för utställningar och kataloger, exklusive kostnader för museets egen personal, uppgick till 30 mkr, vilket är ca 17 mkr mer än ett normalår.

Tabell 1. Resultatredovisning totala kostnader och intäkter 2008 2007 2006 Intäkter av anslag 111 694 104 499 112 528 Intäkter av avgifter 54 541 45 222 29 307 Intäkter av bidrag * 7 418 8 770 4 994 TOTALA INTÄKTER 173 653 158 491 146 829 Personalkostnader 58 740 56 073 51 010 Lokalkostnader 55 001 54 298 53 295 Övriga driftskostnader 59 617 48 296 43 172 TOTALA KOSTNADER 173 358 158 667 147 477 *I årsredovisningen för 2007 redovisades Intäkter av bidrag med 13 770 tkr. I detta belopp ingick de 5 mkr som regeringen under 2007 gav som engångsbidrag för inköp av konst till Det andra önskemuseet. Denna extraordinära post stör jämförelsen mellan åren och har därför inte tagits med i årets redovisning. Som framgår av tabell 1 ovan har museets totala kostnader ökat med 14,4 mkr (9,1 %) under 2008 jämfört med 2007. Kostnadsökningen är, förutom effekten av avtalsenliga löne- och hyresökningar, helt hänförlig till utställnings- och katalogproduktionen. Intäkterna har ökat med 15,2 mkr (9,6 %) under 2008 jämfört med 2007. Intäkter av anslag har ökat med 7,2 mkr, vilket beror på att tidigare anslagssparande har ianspråktagits (2,7 mkr), att inköp av konst för anslagsmedel tillfälligt har minskats (2,5 mkr) samt att anslaget har ökats (1,0 mkr). Avgiftsintäkter har sammantaget ökat med 9,3 mkr. De största posterna är ökade entréintäkter (3,2 mkr), ökade sponsringsintäkter (2,3 mkr), höjda ersättningar för turnering av museets utställningar till utländska museer (2,5 mkr) samt stöd från Moderna Museets Vänner (1,0 mkr). Intäkterna av bidrag har minskat med 1,4 mkr. Denna minskning är en kombination av minskade bidrag för Accessprojektet och ökade bidrag för bl.a. museets historieprojekt. Redovisningsmässigt är intäkterna från bidrag lika stora som kostnaderna. Det sammantagna resultatet för 2008 blev att museet, tack vare de osedvanligt höga avgifts- och bidragsintäkterna och genom att använda större delen av tidigare års anslagssparande, kunde finansiera de osedvanligt höga kostnaderna som årets omfattande utställningsverksamhet innebar. 2.2.2 Det andra önskemuseet blev en framgång Till och med den 31 december 2008 hade museet tagit emot sammanlagt drygt 37 mkr i bidrag till Det andra önskemuseet, varav drygt 32 mkr från privata donatorer och 5 mkr i engångsbidrag från regeringen. Detta har möjliggjort inköp av flera nyckelverk av kvinnliga konstnärer, primärt verksamma under 1900-talets första hälft. Under 2008 förvärvades två särskilt betydande verk av Mary Kelly och Lioubov Popova. Till och med den 31 december 2008 hade inköp för sammanlagt ca 30 mkr genomförts. Därutöver har tre konstverk donerats till ett värde av 1,4 mkr. Bakgrunden och inköpen till Det andra önskemuseet beskrivs närmare i avsnitt 2.7.2.4 (s. 27). 2.2.3 Rekordstora gåvor och donationer Jubileumsåret innebar också att museet fick ta emot utöver till Det andra önskemuseet extraordinära gåvor och donationer för inköp till samlingen, eller verk till densamma. Konstverk till ett värde av sammanlagt 100 mkr förvärvades på så vis till samlingen 2008. Samtliga förvärv redovisas i bilaga 1.

2.2.4 Moderna Museet Malmö År 2008 blev ett märkesår också för att det blev året då staten, Malmö stad och Region Skåne träffade en överenskommelse om ett unikt samarbete för att kunna etablera Moderna Museet i Malmö. Verksamheten som bedrivs inom ramen för den statliga myndigheten Moderna Museet skall hålla samma höga internationella klass som denna. Hösten 2008 beviljade regeringen ett särskilt bidrag på 3 mkr för att museet ska kunna etablera och påbörja verksamheten i Malmö. Rekryteringen av personal har inletts, en chef har utsetts och ombyggnadsprojektet har påbörjats. Allt med sikte på att Moderna Museet ska kunna öppna i Malmö under hösten 2009. 2.2.5 Accessprojektet Accessprojektet, som var en särskild sysselsättningssatsning för kultursektorn varigenom Kulturrådet fördelat bidrag till olika kulturinstitutioner i hela landet fr.o.m. 2006, gav museet en tillfällig personalförstärkning på 24 personer under delar av 2006, hela 2007 och delar av 2008. Härigenom har museet fått en mycket välkommen möjlighet att ordna, vårda, dokumentera, registrera och fotografera stora delar av museets samling, arkiv och bibliotek. Satsningen omfattade också en ökad tillgänglighet till de nyregistrerade verken i museets konstdatabas och på hemsidan. En begränsad förlängning 2009 har beviljats i januari 2009. Resultaten av de olika Accessinsatserna kommer att slutredovisas till Kulturrådet senast i augusti 2009. 2.2.6 Höga lokal- och bevakningskostnader Moderna Museet har en exceptionellt hög hyra. I föregående årsredovisningar har beskrivits hur Moderna Museets lokalkostnadsandel är mer än tre gånger så hög som genomsnittet för hela statsförvaltningen. Under 2008 uppgick kostnaderna för hyror, andra nödvändiga kostnader för fastighetsbunden utrustning och inredning, lokalvård och bevakning till knappt 60 % av statsanslaget. Konsekvensen av att Moderna Museet har så höga fasta kostnader för lokaler och bevakning är att utrymmet för personal och de direkt verksamhetsknutna kostnaderna blir mycket begränsat. För att klara sin verksamhet måste museet uppnå mycket höga intjänandekrav. Statsanslaget räcker knappt till att täcka enbart de fasta kostnaderna. Något mer än hela den rörliga delen av budgeten måste täckas av egengenererade intäkter. Med tanke på osäkerheten i de flesta inkomstkällorna (entréintäkter, sponsorer, butik etc.) blir det nödvändigt för museet att kunna bygga upp och disponera ett större anslagssparande som buffert mellan ekonomiskt goda och dåliga år. 10

2.3 SAMLINGENS BEVARANDE Mål Förbättrade förutsättningar för samlingarnas bevarande. Återrapportering Moderna Museet ska redovisa måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. 2.3.1 Måluppfyllelse De tekniska förutsättningarna för samlingens långsiktiga bevarande är goda. Arbetet med att vårda samt registrera och dokumentera samlingen digitalt har fortgått under 2008 och har gett betydande resultat tack vare de extra resurser som Accessprojektet har inneburit. Den sammanfattande bedömningen är att målet helt har uppfyllts under året. 2.3.2 Verksamhetsöversikt Moderna Museet har en mycket fin samling 1900- och 2000-talskonst. Den anses vara en av Europas främsta och har under 2008, museets Jubileumsår, berikats med många högintressanta nyförvärv se vidare avsnitt 2.6 (s. 25). Samlingen växte med 91 konstverk 2008 och vid årets slut var 62 557 konstverk registrerade i museets konstdatabas vartill kommer omkring 205 000 oregistrerade fotografiska verk. Totalt uppgick samlingen till 267 557 konstverk. Tabell 2. Antal föremål i samlingen Antal föremål 1 2008 2007 2006 Måleri, skulptur och installation 5 189 4 888 4 744 Teckning och grafik 28 833 28 670 28 233 Fotografi 27 362 26 605 23 819 Rörlig bild (Film och video) 354 344 334 Övrigt 2 819 1 182 1 445 Totalt registrerade i konstdatabasen 62 557 61 689 58 575 Fotografi 3 205 000 205 000 205 000 Samlingens totala omfång 267 557 266 689 263 575 1 I tabellen Antal föremål i samlingen redovisas verk klassificerade som måleri, skulptur, installation, teckning, grafik, fotografi och rörlig bild (rörlig bild klassificerades tidigare som film och video). Samtliga verk är digitalt registrerade i konstdatabasen 2 I kategorin övrigt ingår verk klassificerade som affisch, annat, artist s books, auktoriserat dokument, ej klassificerat och konst på papper i konstdatabasen. Att antalet verk inom kategorin är färre än tidigare årsredovisning beror på att t.ex. verk klassificerade som ej klassificerat har fått en klassificering under 2008 och därför ingår i en annan kategori. 3 En kvalificerad uppskattning av antalet oregistrerade fotografiska verk som ingår i samlingen. I arbetet med att bevara denna stora konstsamling ingår dels att säkra rätt klimat i byggnaden där konst visas och förvaras, dels direkta konserverings- och underhållsarbeten på enskilda konstverk. 11

2.3.2.1 Konserveringsarbeten och förebyggande vård Samarbetet med Statens Fastighetsverk för att klimatanläggningarna ska fungera för utställningsrummen, magasinen, konserveringsatejéerna har varit fortsatt tillfredsställande. Förutom löpande underhåll på uteskulpturerna har ett större arbete lagts ned på Alexander Calders De fyra elementen där den del som är elden har arbetats om så att det inte är någon risk att vingarna tar fatt i luften. Större konserveringsarbeten har även lagts ner på Elli Hembergs Husgavel och Liga Pangs Cat Woman. Depositioner och utlån: Arbetet med depositioner har varit något mindre under året. Tillståndsrapporter har gjorts för 79 konstverk och 47 av dessa har konserverats. Det löpande konserveringsarbetet har ändrats så att det genomförs vid behov hos depositionsmottagaren. Inför varje utlån har en besiktningsrapport utförts för varje konstverk. Denna medföljer sedan verket till utställningsplatsen. Detta föregås alltid av restaureringar och av konservering vid behov. Större konserveringar inför utlån har varit Niki de Saint Phalles King Kong och Eva Löfdahls Utan titel. Utställningar: Under Jubileumsåret 2008 koncentrerades arbetet på utställningsverksamheten. Tillståndsrapporter för varje enskilt verk har upprättats vid ankomst och efter utställningens slut. Speciella insatser gjordes i samband med utställningarna Andy Warhol Andra röster, andra rum och Max Ernst Dröm och revolution. Även Eklips och Tid & Plats: Rio de Janeiro, Milano Turin och Los Angeles, liksom för utställningsserierna Den 1:a på Moderna och Moderna Museet Nu. Konstnärsintervjuer: Under året har sex konstnärsintervjuer gjorts med konstnärerna Joseph Kosuth, Mike Nelson, Felix Gmelin, Magnus Bärtås, Peter Geschwind och Keith Sonnier. Metadata från intervjuerna har sedan registrerats i databasen International Network for the Conservation of Contemporary Arts (INCCA). Nyförvärv: Alla 91 nyförvärv (inköp och donationer) har gåtts igenom i konservatorsateljén. Material, teknik och måttuppgifter samt komponenter har dokumenterats och registrerats i konstdatabasen. Tillståndsrapport har införts i konservatorernas särskilda databas och nödvändiga konserveringsåtgärder har utförts. Exempel på nyförvärv under året är Ann Böttcher: Ryamatta, Sverige, Felix Gmelin: Tools and Grammar 2:5, Cy Twombly: Roman Notes, Pablo Picasso: Tête de femme, David Douglas Duncan: Ett porträtt av ett porträtt. Tre större konserveringsprojekt med Accessbidrag har avslutats under året: Pontus Hulténs donation Arbetet med de sista verken ur donationen har blivit dokumenterade och konserverade. Registrering i konstdatabasen samt konserveringens databas har utförts. Grafik- och teckningsmagasinet Utformandet av en vårdplan har fortsatt. Det nya förvaringssystemet har tagits i bruk för att under kommande år fullt ut ersätta det gamla. Direktpositivsamlingen Dokumentation och akut konservering har genomförts. Ändamålsenlig förvaring av de ca 400 föremålen har införskaffats. 12

2.4 TILLGÄNGLIGHET TILL SAMLINGEN Mål Ökad tillgänglighet för samlingarna. Återrapportering Moderna Museet ska redovisa: måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten den verksamhet som avser eller svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka andelen ung publik de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för funktionshindrade antal besökare med fördelning på bl.a. ålder, kön, utbildningsbakgrund, geografisk hemvist samt antal skolbesök. 2.4.1 Måluppfyllelse Moderna Museet arbetar fortgående med att öka tillgängligheten till samlingen, dels genom att presentera samlingen på ett intresseväckande och kunskapsgivande sätt, dels genom att på olika vis nå ut till såväl återbesökare som en ny publik. Ett brett utbud av visningar, workshops, program och kurser syftar till att förbättra tillgängligheten för olika kategorier besökare. Till detta kan läggas den museala grundverksamheten med samlingspresentation, depositioner och utlån av konstverk till många andra orter i landet och utomlands. I det följande redovisas ett antal aktiviteter för att öka tillgängligheten, sammanfattningsvis: Pontus Hulténs visningsmagasin har invigts. Detta möjliggör ett helt nytt sätt att tillgängliggöra samlingen magasinet bygger på interaktivitet och möjliggör fördjupning på ett banbrytande vis. Närmare 18 000 barn och unga har deltagit i program, visningar och workshops riktade till den unga publiken, vilket är en stor ökning från år 2007. Tre Zon Moderna-projekt har genomförts med gymnasielever, vilket är en ökning med 50 %. Omkring 400 lärare från hela landet har deltagit i fortbildning på museet och ett helt nytt bildpaket har tagits fram som lärare ska kunna använda i sin undervisning även dessa insatser innebär en ökning i förhållande till föregående år. En helt ny folder Lättläst om samlingen, har tagits fram, för att underlätta för en bredare publik att tillgodogöra sig samlingen. Flera olika kurser, workshops och visningsserier har ordnats för besökare med olika funktionshinder såsom synsvaga, elever med neurologiska skador, personer med hörselnedsättning och skolbarn med kognitiva funktionshinder även dessa insatser har ökat jämfört med föregående år. Antalet besökare har ökat med drygt 10 %. Med 500 000 besökare blev Moderna Museet det mest besökta konstmuseet i Sverige 2008. Den sammanfattande bedömningen är att målet helt har uppfyllts under året. 13

2.4.2 Verksamhetsöversikt 2.4.2.1 Samlingens tillgänglighet Samlingsprestentationen Samlingen hängdes helt om inför Jubileumsåret, med den omvända kronologin kvar som en grundläggande princip för installationen. Vissa kompletteringar har senare gjorts i några av salarna. Några omhängningar påkallade av utlån och utställningar har också genomförts under året. Det stora rummet i blocket Samtid på temat samhällsmodeller har fått ett avgörande tillskott genom att Andrea Zittels A-Z Mobile Compartment Units (2003/2008) har kommit på plats. Verket, som ursprungligen gjordes i en turnerande version för en utställningsbuss under museets exilperiod (2002 2003), har producerats inom museet under överinseende av konstnären och är nu slutgiltigt införlivat i samlingen. I det s.k. Richter-rummet har andra måleriska sammanhang uppstått då Bach-sviten lånats ut för en Gerhard Richter-retrospektiv. Tonvikten har lagts vid samtida svenska målare som Kristina Jansson, Erik Jeor och Karin Mamma Andersson i sällskap med Nigel Cook samt keramiska skulpturer av Klara Kristalova. I Videopassagen har programmet växlat, och även i det rum där måleri som handling varit temat. Här har tillfälliga utställningar visats, och sedan återgått till grundtanken: videoverk av bl.a. Bruce Nauman och Chris Burden samt fotografibaserade verk av Susan Hiller och Carolee Schneeman, grupperade kring Paul McCarthys ikoniska verk Ketchup Sandwich. I mittblocket, med underrubrik Framtid, har rummen varit i stort sett intakta, med tillägget att den remarkabla donationen av Picassos Tête de femme och den fotografiska sviten av David Douglas Duncan, Ett porträtt av ett porträtt (i urval) har hängts i nära anslutning till konstverk av Dorothea Tanning och Jean Fautrier. I den äldsta delen, betecknad Ny tid, har det stora rummet installerats på nytt: stor vikt har lagts vid Duchamp, Brancusis Le nouveau-né II har placerats centralt, Alexander Calders The white frame har lyfts fram vid sidan av ryska konkretister, bl.a. Malevitj och Alexandra Exter. Visningsmagasinet Färdigställandet och öppnandet av Visningsmagasinet var en av Jubileumsårets stora höjdpunkter. Visningsmagasinet är ett lagerrum för konst i två våningar. Magasinet är öppet för publik, och här visas delar av Pontus Hulténs samling tillsammans med andra donationer. En specialritad maskin transporterar konstverken från sin magasinsplats på det övre planet i lokalen ned till publiken, med hjälp av ett datorverktyg som styrs av en museivärd eller annan personal. Visningsmagasinet innehåller också ett referensbibliotek med studieplatser och är öppet för forskare efter överenskommelse och för museets besökare vissa timmar dagligen. Pontus Hulténs historiska donation har således fått den inramning som är hans gärning värdig, hans idéer kring konstmuseet som en dynamisk mötesplats kommer här till uttryck. Arkitekten Renzo Piano har utformat ett rum i hjärtat av museet som ger besökarna nya möjligheter att möta konsten, här finns ramverket för närstudier, samtal och fördjupningar av allehanda slag. 14

Depositioner Under 2008 var 2 156 konstverk ur samlingen deponerade och antalet har således minskat något från 2007. Det är en trend när det gäller deponerade verk i Stockholm såväl som i övriga landet. Myndigheter upphör med sin verksamhet eller byter adresser, ofta till kontorsmiljöer med fler glasade ytor. Tabell 3. Depositioner Totalt Område Måleri Skulptur Grafik Teckning Övrigt 2008 2007 2006 Stockholm 448 47 466 43 13 1 017 1 060 1 214 Övriga Sverige 354 21 356 58 5 794 845 948 Utland 204 8 110 17 6 345 324 381 Totalt 1 006 76 932 118 24 2 156 2 229 2 543 Många av låntagarna återfinns i området runt Stockholm där 1 017 konstverk är deponerade, vilket till stor del en följd av omfattande depositionsverksamhet hos departementen och andra statliga myndigheter. I övriga landet är spridningen stor, med nästan lika stor andel måleri som grafik, 354 verk respektive 356 verk. När det gäller svensk konst placerad runtom i världen är konstverken i huvudsak deponerade på svenska ambassader och konsulat. Utlån Under 2008 har antalet utlån legat på en relativt låg nivå i förhållande till tidigare år. Detta beror på att museet dels inte turnerat större samlingsutställningar, dels medvetet avslog utlån av verk som skulle ingå i museets 50-års hängning samt en ambition att begränsa arbetsinsatsen under det arbetsintensiva Jubileumsåret. Årligen (2002 2008) inkommer ca 125 låneansökningar. Under 2008 behandlades 104 ansökningar om utlån under de kommande åren. För utställningar under 2008 lånades 209 konstverk ut till 68 institutioner i Sverige och utomlands, medan 86 institutioner fick avslag för 187 verk. Fördelningen av beviljade utlån framgår i tabell 4. Lån har beviljats till betydande monografiska och tematiska utställningar, bland andra Cézanne / Giacometti: Paths of Doubt, Louisiana Museum, Humlebæk, Thea Ekström, Länsmuseet, Halmstad och Västerås Konstmuseum, R E T R O ett svenskt romantiskt perspektiv, Kalmar Konstmuseum; Andy Warhol Other Voices Other Rooms, Wexner Center for the Arts, Columbus, Ohio och Southbank Center, London; Rolf de Maré, Dansmuseet, Stockholm; Giuseppe Penone, MAMBO, Bologna; Marcel Duchamp: A Work that is not a Work of Art, Museo de Arte Moderna, São Paulo och Fundación Proa, Buenos Aires. Det nyinköpta verket Pillar av Louise Bourgeois lånades fortsatt ut till Centre Pompidou, Paris, Guggenheim Museum, New York och MOCA, Los Angeles, för att efter visning våren 2009 i Hirshhorn Museum, Washington äntligen kunna visas i Moderna Museets samling. Samtliga beviljade utlån finns förtecknade i bilaga 2. Tabell 4. Utlån Låntagare Konstverk Område 2008 2007 2006 2008 2007 2006 Stockholm 14 7 10 42 64 102 Övriga Sverige 20 34 22 116 157 384 Utland 34 46 44 51 564 311 Totalt 68 87 76 209 785 797 Avslag 86 89 69 187 232 197 15

Diagram 1. Fördelning av lånande institutioner 2008 29% Utland Stockholm Övr Sverige 50% 21% Diagram 2. Fördelning av utlånade konstverk 2008 24% Utland Stockholm Övr Sverige 56% 20% Visningar För att göra samlingen och utställningarna mer tillgängliga har de avgiftsfria visningarna utökats. Varje vecka ordnas flera offentliga (kostnadsfria och ej bokningsbara) visningar för vuxna och för barn. Totalt har 219 st offentliga visningar genomförts under året, varav 32 på engelska. Nytt för året var de offentliga visningarna av Pontus Hulténs visningsmagasin en gång i veckan alltsedan öppningen i början av maj. Moderna Museet genomför även andra typer av kostnadsfria visningar, t.ex. babyvisningar, visningar för synsvaga och visningar med teckentolk. Offentliga visningar för barn ges i samband med Familjesöndag och lovprogram. 87 st visningar har gjorts i samband med Familjesöndag och 62 st i samband med lovprogram. Antalet bokade avgiftsbelagda visningar av museets samling och tillfälliga utställningar har totalt varit 891 st. Av dessa var 501 st för förskolor och skolor och 390 för vuxna (inkl. Hylanders våning). I samband med särskilda besök från Sverige och utlandet samt studiebesök från högskolor och universitet genomfördes därutöver ett antal visningar av museets intendenter. 16

Tabell 5. Visningar 2008 2007 2006 Offentliga visningar 219 207 190 Bokade visningar, vuxna 344 385 343 Skolvisningar 395 390 440 Förskolor 106 40 31 Konstskola/kurs 85 67 60 Familjesöndag 87 38 0 Studiedagar 4 1 2 Lovprogram för barn 62 35 35 Visning Hylanders våning 46 22 23 Företagsprogram 7 5 3 Totalt 1 355 1 190 1 127 Audioguiden Audioguiden fortsätter att vara ett populärt pedagogiskt verktyg för både svenska och utländska besökare. Genom sponsoravtal har museet även 2008 kunnat erbjuda besökarna gratis Audioguide. Den nya handenhet som introducerades 2007 har under året uppdaterats ett antal gånger både vad det gäller hårdvara och mjukvara. En grundaudioguide finns på svenska, engelska, tyska och franska. En konstnärsaudioguide, med konstnärskommentarer, och en familjeaudioguide för yngre besökare finns på svenska. En ny hörselslinga har även införskaffats till Audioguiden. 2.4.2.2 Den unga publiken Familjesöndag museets öppna programverksamhet för barn som äger rum varje söndag året runt fortsätter att dra en stor och trogen publik. 2 063 deltagare räknades in under 2008. Lovprogrammen är en annan mycket uppskattad kostnadsfri verksamhet för barn. Varje skollov arrangeras visning av aktuell utställning och verkstad. 2 245 deltog i årets lovprogram. Bara jullovet 2008 hade 832 deltagare i visning och verkstad. Förskolan och skolan, årskurs 0 6, kan boka visning och verkstadsprogram för en hel klass. 106 st visning och verkstadsprogram har bokats av förskoleklasser. Särskilda kurser arrangeras i Verkstan för barn och tonåringar, under året gavs 9 kurser med 10 deltagare i varje kurs, vid 85 tillfällen. För högstadiet och gymnasiet har de 2,5 timmar långa workshops som etablerades 2007 fortsatt och ökat markant. I samband med Andy Warhol Andra Röster, andra rum hölls workshops där man arbetade med frågor kring kommersialism, tid och rum, färg och form. Till utställningen Max Ernst Dröm och revolution erbjöds en surrealistisk workshop där eleverna fick möjlighet att iscensätta slumpmässiga situationer med hjälp av dadaistiska instruktioner. 607 elever, fördelade på 30 workshops, deltog i denna workshop. Ett antal workshops har också hållits med verk ur samlingen som utgångspunkt. Exempelvis har elever arbetat med surrealistiska och dadaistiska verk och skapat ljudpoesi utifrån Tristan Tzaras recept. Totalt har 64 st workshops genomförts med sammanlagt 1 214 elever. I de sammanlagt 935 skolvisningarna har närmare 9 900 elever deltagit. Totalt har närmare 18 000 barn och unga deltagit i de aktiviteter som är riktade till den unga publiken en stor ökning i förhållande till år 2007. 17

Zon Moderna Zon Moderna vänder sig direkt till gymnasieskolan där eleven och konstnären, samhället och konsten kopplas samman. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och under året har Zon Moderna presenterats nationellt såväl som internationellt. Zon Moderna har även en efterföljare på 21st Century Museum of Contemporary Art, Kanasawa, Japan. Inom ramen för Zon Moderna har tre projekt under ledning av tre konstnärer genomförts under året. Det första projektet knöt an till Tid & Plats: Rio de Janeiro 1956 1964, under ledning av Laercio Redondo. Arbetet resulterade i en kollektiv mobil skulptur, en vagn inpirerad av Rios slumområden, las favelas. Det andra projektet utgick från Andy Warhol Andra röster, andra rum med Åsa Cederqvist som konstnärlig ledare. Tillsammans med museets fotografer och tekniker genomförde eleverna en filmproduktion, iscensatt i ett silverfolierat Zon Moderna. Höstens projekt utgick från Tid & Plats: Los Angeles 1957 1968 med Matti Kallioinen som konstnärligt ansvarig. Zon Moderna byggdes om till en suggestiv installation av ljus, ljud och film med en pneumatisk skulptur i centrum, inspirerat av L A:s undergroundscen. Varje projekt har redovisats i form av en utställning. Under 2008 inleddes ett samarbete med Kungliga Konsthögskolan där Zon Moderna-elever erbjuds besöka skolans studenter i deras ateljéer och verkstäder. Syftet är breddad rekrytering och mångfald på Konsthögskolan. Totalt har 65 gymnasieelever deltagit i Zon Moderna-projekten. Skolan, lärarna och övrig pedagogisk verksamhet För att nå den unga publiken utgör visningarna av utställningar och samling samt verksamheten i Verkstan och i Zon Moderna grundfundamenten. Till detta kan läggas direkt riktade åtgärder mot lärare för att de i sin tur ska kunna ge sina elever en insikt och ett intresse för den moderna och samtida konsten. Moderna Museet producerar därför lärarhandlingar till ett urval utställningar och har under Jubileumsåret också framställt ett nytt pedagogiskt paket: 50 högupplösta bilder av verk ur samlingen med texter, färdiga att använda i undervisningen. Till detta kan läggas de alltid fulltecknade lärarkvällarna, då en aktuell utställning presenteras under året arrangerades tre lärarkvällar för cirka 300 lärare. I samarbete med Nationalmuseum genomfördes en två dagars kostnadsfri fortbildningskurs för lärare i olika skolformer och ämnen. Ett hundratal lärare från hela Sverige fick ta del av hur båda museernas samlingar kan fungera som inspiration och kunskapskälla i skolarbetet. Totalt har antalet deltagande lärare ökat något i förhållande till år 2007. 2.4.2.3 Åtgärder för att öka tillgängligheten för funktionshindrade Moderna Museet definierar begreppet tillgänglighet i såväl fysiska som intellektuella termer. Målet är att tillgänglighetsarbetet ska vara en naturlig del av museets arbete och verksamhet med generella lösningar och integrerade insatser. Ett antal offentliga visningar för besökare med funktionshinder har genomförts: för synsvaga vid nio tillfällen, för personer i gruppboende vid nio tillfällen, med teckentolk för personer med hörselnedsättning vid åtta tillfällen. I samarbete med Jorielskolan, en skola för elever med neurologiska skador, har två heldagar med workshops genomförts i samband med Andy Warhol- och Max Ernst-utställningarna. En särskild kurs i samverkan med Lillholmsskolan har givits, skolbarn med kognitiva funktionshinder arbetade i Verkstan och gjorde en utställning tillsammans. 18

2.4.2.4 Antal besökare fördelat på olika kategorier Museet delar systematiskt och löpande under året ut enkäter till de besökare som löser en biljett i kassan. Målgruppen består av museets besökare över 14 år. Enkäten ställer frågor om besökarens ålder, kön, geografisk hemvist etc. men även frågor om vad de nyttjade av museets stora utbud samt synpunkter på dagens besök i synnerhet och museet i allmänhet. Året innan gjordes samma typ av enkätundersökningar istället under tre fastställda mätveckor. Den nya metoden är tänkt att ge ett än mer rättvisande resultat över året. Alla åldersgrupper besöker museet. Den positiva trenden med en blandad publik åldersmässigt håller i sig jämfört med tidigare perioder med entré (fram till 2001). Men den största gruppen besökare under 2008 är fortfarande vuxna yrkesarbetande 25 65 år. Den andel av besökarna som främst har ökat är från Stockholms län och med utbildning på högskole- och universitetsnivå. Medelåldern bland besökarna är 45 år. Antalet bokade skolbesök har varit högt de senaste åren och ökat med 16 % under 2008 från 430 st till 500 st. Uppskattningsvis 13 000 skolelever har, under ledning av sina lärare, besökt museet på egen hand. Som det ofta är i kultursammanhang överväger antalet kvinnliga besökare, men under 2008 ökade faktiskt antalet manliga besökare med 23 %. Bland utländska besökare är det däremot helt jämn könsfördelning. Under sommaren utgjorde de utländska besökarna över hälften av besöken. Men om man slår ut andelen svenska och utländska besökare över hela året blir andelen lägre än tidigare år 24 %. Andelen besökare med högre utbildning har ökat väsentligt efter det att den fria entrén togs bort, från 73 % år 2006 till 81 % år 2008. Andelen förvärvsarbetande har gått upp från drygt 50 % till 62 %, 11 % studerar och 17 % är pensionärer. Andelen besökare över 65 år har dock gått ned under året jämfört med de senaste åren. Detta år har de tillfälliga utställningarna varit det starkaste skälet till att besöka museet. 77 % angav det som avgörande eller av stor betydelse jämfört med samlingen som fick 48 %. Om vi ser enbart på de svenska besökarna så har 83 % tillfälliga utställningar som avgörande eller stor betydelse för besöket. Bland de utländska besökarna är det istället samlingen som avgör med 80 %. Ca 68 % går på museet för att tillbringa tid med familj och vänner. 70 % av besökarna tog del av samlingshängningen (95 % av de utländska besökarna och 62 % av de svenska). Andy Warhol Andra röster, andra rum var årets mest besökta utställning. Under sin utställningsperiod gick 93 % av besökarna på just den utställningen. Näst mest välbesökt var Max Ernst Dröm och revolution med 85 % och på tredje plats kommer Eklips Konst i en mörk tid med 67 % av besöket under sin utställningsperiod. Hälften av besökarna går även in i museets butik och 34 % besöker restaurangen. Av de senare är det främst de svenska besökarna. Längden på besöket har ökat för tredje året i rad och nu stannar 95 % av besökarna i mer än en timme (90 % år 2007 och 85 % år 2006). 52 % av besöken är två timmar eller längre. Det genomsnittliga besöket varar 113 min varav 86 minuter tillbringas i utställningarna. Museet fortsätter få oerhört positiva omdömen från besökarna; 93 % ger högsta eller näst högsta betyg. 1 % har en negativ helhetsbild av museet och sitt besök. De utställningar som uppskattas mest av årets besökare är i ordning Max Ernst Dröm och revolution, Andy Warhol Andra röster, andra rum och samlingen. Vad gäller den övriga verksamheten får även guidade visningar, museipersonalen och butiken högsta betyg. 19

Tabell 6. Totala antalet besökare fördelade på kön och ålder 2008 2007 2006 Fördelning män/kvinnor (%) 43/57 39/61 41/59 Vuxna över 25 år (%) 66 56 58 Pensionärer (%) 14 20 17 Ungdom 15-25 år (%) 20 24 25 Totalt (avrundat) 500 000 455 000 606 000 c/o och övrigt i Sverige (avrundat) 0 800 15 000 TOTALT I SVERIGE (avrundat) 500 000 455 800 621 000 Tabell 7. Besökarnas geografiska ursprung, utbildning och tidigare besök 2008 2007 2006 Geografiskt ursprung % % % Storstockholm 51 41 41 Övriga Sverige 23 27 27 Utlandet 26 32 29 Ej svar 0 0 3 Högsta utbildning Universitet/högskola 81 76 73 Gymnasium 17 19 21 Grundskola 2 5 6 Ingen uppgift 0 0 0 Tidigare besök 1:a besöket någonsin 31 34 35 1:a besöket på 12 månader 38 38 35 Besökt museet någon gång förut 69 66 65 2-3 gånger per år 39 39 35 4 gånger eller fler per år 23 23 30 2.5 KUNSKAPSUTVECKLING Mål Ökad kunskap inom det område museet verkar, bl.a. genom forskning och utveckling samt samverkan med universitet och högskolor. Återrapportering Moderna Museet ska redovisa måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. 2.5.1 Måluppfyllelse Museets resurser för att bedriva kunskapsuppbyggnad har alltid varit och är fortfarande begränsade. Samarbetet med universitet och högskolor är dock i tilltagande, liksom det internationella kunskapsutbytet med konstmuseer i andra länder. Forskningsprojektet om museets historia har kunnat avslutas under 2008 med stöd av Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse och Statens kulturråd. Konstdatabasen har, tack vare Accessprojekten, blivit till en allt större källa för kunskapssökning, en mängd verk 20

har registrerats och samlingen har gjorts än mer tillgänglig för internt och externt bruk. Pontus Hulténs visningsmagasin har därutöver bidragit med ett helt nytt verktyg för kunskapsinhämtning för såväl besökarna, forskarna som personalen. Den sammanfattande bedömningen är att målet delvis har uppfyllts, men att museet skulle behöva ökade resurser för att tillvarata den potential som finns både i samlingen och i personalens kompetens. 2.5.2 Verksamhetsöversikt 2.5.2.1 Kunskapsstrategier Vid årsskiftet 2007/2008 utarbetade Moderna Museet på uppdrag av regeringen nya kunskapsstrategier för sitt verksamhetsområde. Museets kunskapsstrategiska mål är att intensifiera och vidareutveckla positionen som ledande institution inom 1900- och 2000-talskonsten i Sverige och norra Europa. För att tillgodose behoven av forskning och kvalificerat utvecklingsarbete inom den moderna och samtida konsten avser museet att konkretisera målen enligt tre handlingslinjer: Ett fortsatt kunskapsutbyte i seminarieform där museets samling och utställningar utgör den naturliga grunden Ett samarbete med två likvärdiga internationella museiparter för ömsesidig kunskapsutveckling Ett djupgående genusorienterat projekt med utgångspunkt i museets satsning Det andra önskemuseet. Tabell 8. Prestation inom Kunskapsuppbyggnad 2008 2007 2006 Föredrag vid seminarier, konferenser och liknande 48 41 59 Kataloger och övrig bokproduktion 7 5 5 Uppdrag i forskningsråd och liknande 1 1 1 Redaktionella uppdrag i tidskrifter 2 3 1 Forskarbesök vid museet (antal besök) 54 44 44 Arrangerade seminarier 5 4 12 Handledning av studerande på universitetsnivå 8 4 15 2.5.2.2 Kataloger och böcker Moderna Museet har en omfattande utgivning av utställningskataloger och böcker. Samarbetet med Steidl förlag i Göttingen medför att museets kataloger får en stor internationell spridning. Till varje stor utställning har en katalog utgivits, med texter av ansvarig intendent, kompletterade med essäer av inbjudna skribenter. Den stora satsningen har varit Historieboken. Om Moderna Museet 1958 2008, resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt. Resultatet har blivit en omfattande publikation, en antologi som kommer att ligga till grund för fortsatt forskning när museernas roll och konsthistorien under främst 1900-talet skärskådas. Tolv skribenter, externa forskare och museets egna intendenter, har bidragit med texter om Moderna Museet ur olika synvinklar. Materialet är strukturerat i tre delar: Moderna Museets historia, Moderna Museets verksamhet och Moderna Museet i ett internationellt perspektiv. Därutöver innehåller boken ett rikt bildmaterial och en konstnärlig intervention av Neil Cummings och Marysia Lewandowska. I bilaga 4 förtecknas museets hela katalog- och bokutgivning för 2008. 21

2.5.2.3 Pontus Hulténs samling Pontus Hulténs donation av konst, arkiv och bibliotek har i princip uppordnats klart, med undantag av biblioteket som kvarstår. Tack vare Accessprojektet var konsten färdigregistrerad, konserveringsinsatserna gjorda och arkivet uppordnat i tid till öppningen av Pontus Hulténs visningsmagasin. 2.5.2.4 Konstdatabasen/Sök i Samlingen/Bildrättigheter Digitaliseringen av samlingen och det utställningsdokumentära bildmaterialet har, tack vare Accessprojekten, tagit ännu ett stort kliv framåt och gjort samlingen mer tillgänglig både för externt och för internt bruk. I slutet av 2007 var 61 689 verk registrerade i databasen och vid utgången av 2008, 62 557 verk. På grund av att verk som består av flera komponenter som portfolios, artist s books, skissböcker etc., sedan hösten 2008 registreras som överordnade verk med underordnade virtuella föremål, har antalet verk i kategorierna artist s books, fotografi, grafik, konst på papper och teckning minskat med 1 237 nummer. Inklusive de virtuella föremålen omfattade samlingen 63 794 verk vid utgången av 2008. Tabell 9. Antal verk registrerade i konstdatabasen Teknik/klassificering 2008 2007 2006 1998-2005 TOTALT Affisch 3 89 5 274 371 Annat (trycksaker t.ex.) 4-1 5 10 18 Artist s Books 4 48 3 6 61 Auktoriserat dokument 1 0 0 1 2 Fotografi 757 2 786 3 233 20 586 27 362 Grafik 45 261 269 15 369 15 944 Konst på papper 6 10 19 33 68 Måleri 287 91 43 3 540 3 961 Rörlig bild 10 10 8 326 354 Rörlig bild - film 1 0 0 0 0 0 Rörlig bild - filminstallation 1 0 0 0 0 0 Rörlig bild - video 1 0 0 0 0 0 Rörlig bild - videoinstallation 1 0 0 0 0 0 Teckning 118 176 205 12 390 12 889 Tredimensionellt verk 1 0 0 0 0 0 Tredimensionellt verk 1 - Installation 13 6 14 23 56 Tredimensionellt verk 1 - Skulptur 1 47 47 1 077 1 172 Ej klassificerat verk 2-381 -409 462 627 299 Totalt registrerade i konstdatabasen 868 3 114 4 313 54 262 62 557 Antal registrerade konstverk med bild 3 1 702 1 987 1 334 15 150 20 173 Utställningsdokumentära bilder 4 1 402 632 772 1 533 4 339 1 Klassificeringar som har utgått under 2008. Nya Klassificeringskategorier: installation och skulptur 2 381 verk i kategorin ej klassificerade verk, har klassificerats och ingår i andra kategorier 3 Antal registrerade konstverk med bild inkluderar även virtuella föremål (se text ovan). Verket kan ha registrerats tidigare och bilden lagts till under 2008 4 På grund av ett misstag i förra årsredovisningen redovisades enbart statistik av utställningsdokumentära bilder från 2006 och framåt (arbete som ingick i Accessprojektet). Kolumnen 1998 2005 har kompletterats med siffror i efterhand Museet bedriver sedan 2005 ett omfattande projekt för att tillgängliggöra konstdatabasen på hemsidan. Under åren 2006 2008 kunde museet med bidrag från Accessprojektet utöka resurserna för Sök i Samlingen. Tack vare denna personalförstärkning har antalet sökbara verk i Sök i Samlingen mer än fördubblats från 18 995 st år 2005 till 44 736 st och antalet konstverk med bild ökat från 9 995 st år 2005 till 17 126 st. 22

Tabell 10. Antal sökbara verk i Sök i Samlingen 2008 2007 2006 Teknik/klassificering Antal verk varav m bild Antal verk varav m bild Antal verk varav m bild Blandteknik 291 115 28 25 21 17 Affisch 370 232 311 278 272 212 Annat (trycksaker t.ex.) 16 5 13 4 2 0 Artist s Books 124 70 16 6 2 0 Auktoriserat dokument 2 0 1 0 1 0 Fotografi 8 665 8 328 8 038 7 798 7 712 7 401 Grafik 16 150 2 296 15 633 1 878 15 494 1 479 Installation1 54 35 Konst på papper 73 49 48 28 43 19 Måleri 3 952 1 675 3 589 1 417 3 435 1 249 Rörlig bild 353 194 335 156 328 94 Skulptur1 1 171 481 Teckning 13 515 3 646 12 629 2 698 12 491 1 894 Tredimensionellt verk1 0 0 1 179 465 1 114 402 Totalt i SIS 44 736 17 126 41 820 14 753 40 915 12 767 1 Tredimensionellt verk har utgått som klassificeringskategori i konstdatabasen och ersatts med skulptur och installation För att kunna visa bilder i Sök i Samlingen till verk av konstnärer som inte är anslutna till BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) eller som avlidit för mer än 70 år sedan, måste tillstånd ansökas direkt från konstnären eller från annan bildrättsinnehavare. Av totalt 5 370 konstnärer är bildrättigheterna vid utgången av 2008 klara för 82 % eller för 4 400 konstnärer. Även detta arbete görs till största del med hjälp av extra Accessanställda. 2.5.2.5 Fotografibiblioteket Fotografibiblioteket har under året flyttat från Prästgården till hus 21, Sjökarteverket, på Skeppsholmen. Fr.o.m. mars april har arbetet huvudsakligen inriktats på flytten, vilken genomfördes under sommaren 2008. Höstens arbete har präglats av att återupprätta verksamheten inför öppnandet av biblioteket som är planerat till januari 2009. Under denna tid har även löpande arbete som katalogisering, förvärv, fjärrlån etc. bedrivits. Ärende 2008 1 Registrerade besökare 102 Läsesalslån 2 153 Libris fjärrutlån 40 Libris fjärrinlån 4 Kopior till externa besökare 116 Löpande tidskrifter 92 Nya katalogposter i Libris 299 Uppdaterade poster i Libris 1 312 Nya beståndsposter i Libris 532 Nya monografiska poster i Mikromarc 503 Nya periodikaposter i Mikromarc, huvudposter och häftesposter 616 Nyinlagda Video/Dvd 3 1 Begränsat öppethållande p.g.a. flytt 2 Förutom böcker som besökare själva hämtar i öppna hyllor 23

2.5.2.6 Samverkan med universitet och högskola Universitetens och högskolornas intresse för Moderna Museet är stort. Ett antal introduktioner för universitetsstuderande och doktorander har gjorts om samlingen, om utställningsverksamheten, om publikt och pedagogiskt arbete. Introduktioner och specialvisningar har bl.a. resulterat i uppsatsskrivande inom området. På forskarnivå har arbetet med att närstudera Moderna Museets egen historia resulterat i utgivningen av Historieboken. Moderna Museet 1958 2008. Museets intendenter har bidragit till undervisningen på Kungliga Konsthögskolan, Konstfack, Södertörns Högskola samt universiteten i Stockholm och Uppsala. I seminarieform har flera utbyten möjliggjorts: tillsammans med International Artists Studio Program in Sweden (IASPIS) har en offentlig diskussion om konstnärlig forskning och praktik hållits, i samarbete med bl.a. Stockholms Universitet genomfördes tvådagarsseminariet Feminisms, historiography and curatorial practices och i samband med utgivningen av Historieboken arrangerades ett stort seminarium med deltagare från ett antal internationella lärosäten. 2.5.2.7 Symposier, seminarier och konferenser Moderna Museet arrangerar symposier, seminarier och konferenser i syfte att öka kunskapsutbytet inom området. I samverkan med bl.a. universitet och högskola fördjupas verksamheten ytterligare i detta avseende (se ovan). Därutöver deltar museets personal i ett kontinuerligt kunskapsutbyte vid symposier, vetenskapliga seminarier och föreläsningar inom och utom landet. Inom nätverk som CIMAM (International Committee of ICOM for Museums and Collections of Modern Art), IKT (International Association of Curators of Contemporary Art), IIC (The International Institute for Conservation of Historic and Artistic Works), INCCA (International Network for the Conservation of Contemporary Art), ICROM (Center for Renovation and Maintenance), NKF (Nordiska Konservatorsförbundet), Engage (The National Association for Gallery Education) m.fl. nätverk har medarbetarna deltagit i seminarier och bidragit med föreläsningar inom sina respektive specialistområden. Museet anordnar kontinuerligt kurser för personal från andra museer i olika frågor, under året hölls en fulltecknad kurs för hantering, packning och transport av konstföremål. Tillsammans med nätverket för konst och publikfrågor (förutom Moderna Museet ingår Nationalmuseum, Riksutställningar, Statens konstråd, Västra Götalandsregionen och Region Skåne) arrangerades ett välbesökt nordiskt seminarium om forskning kring konst- och publikfrågor. Med utgångspunkt från projektet Det andra önskemuseet arrangerade museet det första publika seminariet i en serie om flera under rubriken Ljuset på Det andra önskemuseet, med fokus på Dorothea Tannings konstnärskap. De publika seminarierna är en del av ett forsknings- och utvecklingsprojekt, delvis finansierat av Kulturrådet som också omfattar mer forskningsinriktade symposier samt texter. 24