Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Författare: Ann-Marie Mattsson Johan Lundgren Marie Bengtsson Birgitta Asterland Godkänt av (förvaltningschefer): Lars Andersson, Kerstin Melén Gyllensten Datum för godkännande: 2013-05-xx Introduktion Att se måltiden som en del i den pedagogiska verksamheten kan utveckla barnens måltidsupplevelse som helhet. Pedagoger och måltidspersonal får en samsyn och jobbar mot samma mål. Måltidspersonalen får en insikt och blir en del av skolans verksamhet vilket gör att man tar större ansvar. Blir lunchen en stund för avkoppling bidrar detta till att antalet elever som äter ökar, vilket i sin tur leder till att eleverna uppnår högre måluppfyllelse. Ledning från Barn och Familj samt ledning från Måltid utgör styrgrupp. Ekenässkolan och Västra skolan får nytt tillagningskök under ht 13. Projektet ska genomföras i samarbete med kökspersonalen på Ekenässkolans nya kök och pedagoger på Västra och Ekenässkolan samt pedagoger på förskolorna, Skogsgläntan, Trollet, Skyttebo och Ekebo. 1
1. Bakgrund Kunskap kring mat har blivit viktigare att förmedla än tidigare. Samhället idag kommer allt längre ifrån livsmedelsproduktionen och därmed förståelse och insikt om vad livsmedel egentligen är. Media och reklam får en allt större påverkan på personers livsmedelsval. Kostrelaterade sjukdomar ökar. Andelen barn och unga med övervikt ökar. Medvetenheten kring hushållning av våra resurser bör öka då matsvinnet är stort. Hälsosam livsstil påverkar prestationsförmågan i skolan. Miljöperspektivet kring mat är också en viktig kunskap att förmedla då livsmedelsproduktionen står för ca 25% av all klimatpåverkan. Kunskap kring mat medför bl a ökad folkhälsa och klimat/miljömässiga fördelar. Folkhälsorapporten Barn och unga i Eslöv 2012 visade att kommunen har större andel överviktiga personer och personer med fetma än genomsnittet i Skåne. Av 12 redovisade köns- och åldersgrupper låg Eslöv över snittet i 9 grupper. Den högsta andelen är pojkar i åk 9 där var fjärde elev är överviktig eller har fetma. I frågan kring Matvanor visar det att många elever i högstadiet, framförallt flickor hoppar över frukosten. 55 % uppger att man äter frukost varje dag. Endast 24 % av flickorna i åk 9 uppger att man har regelbundna måltidsvanor. Av pojkarna är det 51%. Pedagogisk måltid för alla årskurser har prövats på en del svenska skolor med gott resultat. Exempel finns också på skolor som gjort lunchen till en lektion där man efter måltiden går tillbaka till klassrummet. Ljungbyhedsskolan har besökts av projektgruppen. Skolan har positiva erfarenheter av att göra måltiden pedagogisk från förskola till 9:an. Måltidsmiljön blev lugnare och tryggare. Alla går till matsalen och äter. Pedagoger har fått utökad möjlighet till positiv kontakt med elever. Skolverket och skolinspektionen anger numera tydligt att skolmåltiden är en del av utbildningen samt att den ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Livsmedelsverket har gett ut nya råd och rekommendationer för skollunchen (april 2013) och måltiden består av 6 viktiga punkter: God, Integrerad, Trivsam, Hållbar, Näringsriktig, Säker. Minst tre av punkterna får betydligt större utvecklingspotential av pedagogiska måltider (integrerad, trivsam, hållbar). Idag serveras det en lunchrätt i skolan. Ökar utbudet med olika lunchalternativ är sannolikheten större att alla elever äter en fullvärdig lunch. Av högstadieelever väljer idag endast ca 90 % att äta skolmaten. 2
2. Målbild. Syftet med projektet är Långsiktigt hållbart Eslöv, Mångfald och Medborgarfokus och bemötande. Målet är att utveckla och förverkliga kostpolicyn med betoning på valda delar: - Matgästerna ska få ett bra bemötande och service i trevlig måltidsmiljö så att alla matgäster trivs. Måltiderna ska även presenteras på ett sätt som främjar goda matvanor. Andelen elever som har en positiv måltidsupplevelse ska öka. - Grundlägga och behålla en bra relation till mat, goda matvanor samt ge kunskaper och färdigheter för hälsa och välbefinnande, samt förebygga kostrelaterade problem. Medvetenheten kring miljöpåverkan och goda matvanor ska öka. Effektmål: Andelen inskrivna elever som äter ska öka. Matsvinnet ska minska. Kunskapen kring matens miljö- och klimatpåverkan ska öka. Attityden till skolmat ska förbättras. Öka andelen elever som äter frukost. Matråd (del av elevråd på Ekenäs, Matråd på Västra samt kostråd på förskola+kök) ska utvecklas samt öka dess delaktighet. Leveransmål: Öka den pedagogiska måltiden till att gälla hela grundskolan, upp till 9:an. Start okt 13. Från F-6 eventuellt göra lunchen till en lektion, dvs direkt gå tillbaka till klassrummet utan påföljande rast. Ta fram riktlinjer för pedagogisk lunch så att pedagoger har samma plattform att jobba utifrån. Ge pedagoger på förskola och skola olika inspirationsföreläsningar för att aktualisera kunskaper kring maten; pedagogiskt, närings- och miljömässigt. Start ht 13 Barn och elever medverkar i tillagningskök och förskolekök. Ht13-Vt14 Hemkunskapen utvecklas i samarbete med köket, för åk F-6. Sammanställa alla idéer och tips kring pedagogiska måltider på förskola i ett häfte. Ht 13. Involvera elevråd/matråd i tex inreda matsal, trivselregler i matsal. Ht13 Test av gratis servering av frukostbuffé för de klasser som har långa nationella prov. Ht14. Utöka antalet rätter som serveras i Ekenässkolans matsal till minst två huvudrätter (varav en vegetarisk). Okt 13. 3
3. Uppföljning, utvärdering Projektet ska vara en modell där goda exempel hämtas och startas upp på andra skolor/förskolor i Eslövs kommun. Styrgruppens uppföljning av projektet avgör vilka delar som ska implementeras på andra skolor och förskolor. Ekenässkolan och Västra skolan ska uppnå 80 % på nivå 2 i utvärderingsverktyget Skolmat Sverige för såväl Service och pedagogik som Miljöpåverkan. Den pedagogiska måltiden bör bidra till minskat matsvinn samt hållbarare portionsstorlekar av kött. Detta ska mätas och värderas. Kan denna minskning motsvara kostnaden för ökning av antalet elev- och pedagogiska måltider? För att mäta projektets resultat ska följande mätas och följas upp av styrgruppen: Andel ätande av inskrivna elever, Enkätundersökning skola Lusten att gå till skolan, Enkätundersökning förskola Föräldraenkäten, Matsvinnsprocent. 4. Avgränsningar Detta projekt genomförs på Ekenässkolan/Västra skolan samt 4 förskolor. När det utvärderats genomförs förändringar på andra skolor/förskolor. 5. Tidplan 2013 aug Handlingsplanen klar och implementeras i verksamheten. 2014 ht Utvärdering av projektet görs. Planering för fortsatt utvecklingsarbete med implementering på övriga enheter görs. 2014 dec Rapportering av utvärdringen i berörda nämnder. 6. Förvaltningsövergripande Måltid, SoT och BoF samarbetar i detta projekt. Båda förvaltningar har representanter i projektgruppen. 7. Långsiktig effektivitet Blir lunchen en stund för avkoppling samt kunskapen kring mat och måltider ökar bidrar detta till att antalet elever som äter ökar vilket i sin tur leder till att eleverna uppnår högre måluppfyllelse. Grundläggs bra matvanor i förskola/skola uppnås en bättre hälsa genom hela livet. På lång sikt kan det ge ekonomiska fördelar i minskat matsvinn, lägre andel sjukfrånvaro, mindre antal timmar för elever med resursbehov, mindre andel elever i sommarskola. Resurser Förberedafasen Studiebesök på skola, förskola Klippan: 2000 kr (2013) 4
Kick-off: inspirationsföreläsning: 20 000 kr (2013) Måltidspedagogik i teori och praktik, projektgruppen, 7000 kr 5/9-13 Projekt. Utbildning för pedagoger på förskola, skola, måltidspersonal: 10 000 kr (2014) Saperemetoden, utbildning av fsk/skolans pedagoger (maj): 35 000 kr (2014) Miljö-klimatkunskap för pedagogisk och Måltids personal: 30 000 kr (2013) Miljön i matsalen utsmyckning (till elevrådet): 15 000 kr (2013) Projektet på skolan ökat resursbehov/vikarier vid möten osv: 300 000 kr (2013-14) Projektet i köket ökat resursbehov/vikarier vid möten osv: 60 000 kr (2013-2014) Övertid vid kvällsföreläsning/ar: 40 000 kr (2013-14) Summering Uppskattat resursbehov 2013: 274 000 kr Uppskattat resursbehov 2014: 245 000 kr Bilagor: Bilagans namn: Kort beskrivning av bilaga: Kostpolicy, Eslövs kommun 5