KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun
1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och ligger i centrala Töllsjö. Två avdelningar är i åldrarna 1-3 år och två avdelningar är i åldrarna 3-5 år. På förskolan har det varit ca 65 barn i snitt under året. En av avdelningarna ligger i samma byggnad som skolan, Tigern. Två avdelningar, Lejonet och Ekorren, ligger i direkt anslutning till skolan. Samt Blåbäret som har sin verksamhet i en lägenhet ca 200 meter från de tre övriga. Blåbäret och Tigern är inte avsedda för permanent förskoleverksamhet men har bedömts kunna fungera som provisorium under en kortare period. 1.2 Personal Förskolorna har en grundbemanning med tre heltidstjänster per avdelning bestående av två förskollärare och en barnskötare på syskonavdelningarna, samt på småbarnsavdelningarna en förskollärare och två barnskötare. Verksamhetsområdet har brist på förskollärare. På dessa vakanta tjänster vikarierar barnskötare. 1.4 Materiella resurser Lejonet och Ekorren har ändamålsenliga lokaler i förhållande till barngrupperna som vistas där i. Blåbäret har inte ändamålsenliga lokaler, verksamheten är i en lägenhet. Avdelningen har varit ett provisorium sedan startern våren 2006. Under året har avdelningen delat hela lokalen med äldreomsorgen, vilket har inneburit många störande moment i den pedagogiska verksamheten. Från och med maj 2008 har hemtjänsten lämnat lokalen och nu har vi tillgång till alla rum. Utemiljön har varit begränsad vilket innebär liten yta för barnen att röra sig på. Tigerns lokaler är byggda för skolverksamhet, och det innebär vissa svårigheter att bedriva förskoleverksamhet. Ett av rummen är mycket stort och är svårt att möblera så att det fungerar bra. De övriga rummen är normalstora. Utbudet av den pedagogiska utrustningen är god på Slättänsgården. 1.5 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas rektorsområdet en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.6 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Större delen av personalgruppen har gått utbildning i EQ, Mini-röris under läsåret. Vi har även fått inspiration i utomhuspedagogik under en kompetensutvecklingsdag. Vi har också fått fortbildning i form av nätverksträffar under året. Temat för träffarna har varit Att synliggöra barns lärande.
Vi har även läst böckerna Lyssnandets pedagogik samt Portfolio i förskolan. All personal har genomgått en tre timmars brandutbildning. Framtida satsningar kommer att vara matematik samt Tras- tidig registrering av språk. Vi har också ett behov av datautbildning. Förskoleverksamheten leds av rektor som också har sin arbetsplats belägen på förskolan. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete.
2. Viktiga händelser under året Vi har infört ett nytt arbetssätt som är inspirerat från boken Lyssnandets pedagogik. Detta innebär att barnen själva får bestämma vad vi skall arbeta med. Vi har märkt ett stort engagemang och intresse bland barnen då vi arbetet med detta arbetssätt. Barnen får bestämma hur vi skall arbeta och vad som skall göras i form av barnmöten med de äldre barnen. Detta har varit rolig och givande för både barn och pedagoger. Vi kommer att fortsätta att arbeta på detta sätt. Vi har även fått en ny rektor under läsåret. Under året har diskussioner om nya lokaler förts. Vi har Jaana Ben-Maaouia som specialpedagog på Nya Slättängsgården. Jaana har haft de barn som är födda -02 vid ett tillfälle i veckan för att på ett lekfullt sätt stimulera barnens språkutveckling. Detta arbete har varit väldigt nyttigt och uppskattat. Till höst blir det inte Jaana som ska hålla i språkgruppen utan Maria Elvingsson kommer att ta över nästa språkgrupp. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. 3.1.1 Insatser Inskolning och överinskolning Fasta rutiner och strukturer under dagen Vi ska vara där barnen är och delta i lek och samtal 3.1.2 Resultat Inskolning och överinskolning: Vi har en utarbetad plan för hur inskolningarna ska fungera på Nya Slättängsgården. Överinskolningarna har fungerat bra men det har inte funnits en gemensam plan hur den ska fungera. Fasta rutiner och strukturer under dagen: För att ge barnen trygghet och struktur går vi igenom hur dagen ska se ut på morgonen. En avdelning använder bilder för att tydliggöra dagen. Vi ska vara där barnen är och delta i lek och samtal: Genom att befinna sig i de olika rummen upplever vi ett lugnare klimat i barngruppen samt att konflikter minskat genom vår närvaro. Genom att dela upp oss i de olika rummen ger vi även barnen trygghet att delta i olika lekar och aktiviteter. 3.1.3 Grund för bedömning Utvecklingssamtal/uppföljningssamtal, föräldramöten samt våra egna iakttagelser. 3.1.4 Analys
Inskolning och överinskolning: Vår inskolningsmodell bygger på korta dagar och vi känner att det funkar bra då både barn och personal orkar vara fokuserade och aktiva under inskolningstiden. Barnen blir inte så trötta av alla nya intryck och går oftast hem med en positiv minnesbild vilket gör att de kommer tillbaka nyfikna dagen efter igen. När fler barn skolas in samtidigt sitter föräldrarna tillsammans och pratar och lär känna varandra, det tycker vi skapar en trygghet. Någon personal som inte har inskolning försöker prata extra mycket med föräldrarna, eftersom inskolningspersonalen koncentrerar sig på att vara med barnet. Fasta rutiner och strukturer under dagen: Under verksamhets - avdelningsmöten har vi diskuterat kring regler och förhållningssätt. Vi anser att det är viktigt att personal är samspelta eftersom det skapar trygghet för barnen. Vi ska vara där barnen är och delta i lek och samtal: Vi tänker på att vara där barnen är både ute och inne, då det skapar lugn, trygghet och vi har god uppsikt över barnen. Inne har vi valt att ha en öppen planlösning både för vår och barnens skull, då barnen gärna vill kunna se en vuxen. 3.1.5 Måluppfyllelse God 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Inskolning och överinskolning: Under året som kommer ska vi utarbeta bättre rutiner för överinskolning mellan avdelningarna. Vi ska vara där barnen är och delta i lek och samtal: Vi kommer att hålla diskussionen levande om hur vi ska göra för att vara närvarande i barnens lek. 3.2 Barn- och elevinflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3.2.1 Insatser Utgå från barnens intressen och önskemål. Undvika att avbryta barnens lek i möjligaste mån och vara flexibla i vårt arbetssätt. Dela in barnen i mindre grupper. 3.2.2 Resultat Utgå från barnens intressen och önskemål: De teman vi har arbetat med kommer utifrån barnens egna intressen och förslag. Barnen får även vara med och bestämma vad de vill göra under dagen. Undvika att avbryta barnens lek i möjligaste mån och vara flexibla i vårt arbetssätt: Vi tänker på att inte avbryta barnens aktiviteter i onödan. Vi har även låtit dem välja om de vill leka klart inne
eller gå ut. Vi har erbjudit/bjudit in barnen till samling och haft dörren öppen så att de kunnat välja att delta. Dela in barnen i mindre grupper: Vi har fått en lugnare och mer harmonisk barngrupp när vi har delat dem. Barnen blir sedda och får mer inflytande över sin vardag i en mindre grupp. 3.2.3 Grund för bedömning Observationer och egna bedömningar, samt barnens egna reflektioner på barnmötena. 3.2.4 Analys Utgå från barnens intressen och önskemål: Barnen är i dag mer intresserade av att vara med och påverka vad som ska ske på förskolan. Undvika att avbryta barnens lek i möjligaste mån och vara flexibla i vårt arbetssätt: Vi har arbetat utifrån att barnen ska få leka färdigt. Genom att ge barnen tid för mycket fri lek har de fått möjlighet att avsluta leken. I dag styr inte klockan vår verksamhet utan barnens intressen. Dela in barnen i mindre grupper: Vi har sett att det har fungerat mycket bra när vi har delat upp barnen. Barnen syns mer i de mindre grupperna och inflytandet har ökat. 3.2.5 Måluppfyllelse God 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Fortsätta arbeta som vi gjort tidigare med att inte avbryta barnens lek i onödan. Vi fortsätter att arbeta med mindre grupper och det kan vi även vidareutveckla, genom att ha det mer strukturerat /inplanerat. Vi vidareutvecklar barnmötena. 3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. 3.3.1 Insatser Utvecklingssamtal och IUP Diskussionsfrågor på föräldramöten Föräldrarådet och föräldraföreningen Spontana föräldrabesök 3.3.2 Resultat Utvecklingssamtal och IUP: Vi har erbjudit utvecklingssamtal en gång per termin. Inför samtalet får föräldrarna frågor som de ska fundera på inför mötet.
Diskussionsfrågor på föräldramöten: Inför föräldramötet har föräldrarna kunnat komma med förslag på samtalsämnen. Vi har även diskuterat föräldrarnas delaktighet i verksamheten. Föräldrarådet och föräldraföreningen: Vi har informerat om föräldrarådet och föräldraföreningen och satt upp anslag om nya möten och protokoll som finns att läsa i pärmen. Spontana föräldrabesök: Genom att vi haft öppna dörrar, så har vi fått mer kontakt med våra föräldrar. Detta har gett föräldrarna större möjlighet att se hur barnen har det på Nya Slättängsgården 3.3.3 Grund för bedömning Föräldrarnas reflektioner under samtal och möten. 3.3.3 Analys Utvecklingssamtal och IUP: På utvecklingssamtalet har föräldrarna fått delge sina synpunkter och frågor. De har även varit väl förberedda och fyllt i den enkät de har fått med sig hem. Diskussionsfrågor på föräldramöten: Det känns bra att diskutera delaktigheten med föräldrarna på mötena och föräldrarna får möjlighet att prata med varandra. Vi upplever också att föräldrarna tycker att det är värdefullt at få prata med varandra om verksamheten. Föräldrarådet och föräldraföreningen: Skolans och förskolans föräldraråd och föräldraförening är mycket aktiva. De arbetar för att barnen ska ha det bra under sin vardag på skola/förskola. Spontana föräldrabesök: Vi har kommit en bra bit på väg med våra spontana föräldrabesök. Föräldrarna har möjlighet att se den vardagliga verksamheten och på detta sätt fått möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka barnens vardag. 3.3.5 Måluppfyllelse God 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta att ha diskussioner på föräldramötena om delaktighet och önskemål. Vi fortsätter med att skicka ut en enkät där föräldrarna själva få ge förslag på diskussionsfrågor. Vi ska bli bättre på att uppmuntra föräldrarna till att lämna förslag till föräldrarådet då de kommer med något som vi känner kan passa där. Vi försöker skriva lite om vad som tagits upp på skolrådet i vårt månadsbrev när de haft möte Vi kommer att fortsätta ha med punkten om föräldrars önskemål om verksamheten på utvecklingssamtalen.
3.4 Barns/elevers hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. 3.4.1 Insatser Mini-röris Utveckla utemiljön. Prioritera utevistelsen. 3.4.2 Resultat Mini-röris:Vi har haft Mini-röris minst en gång /vecka sedan januari månad. Utveckla utemiljön: Några barn har tagit hem pinnar från skogen men vi har inte jobbat aktivt med att förändra utemiljön. Blåbäret har arbetat aktivt med att förändra sin utemiljö. Prioritera utevistelsen: Alla barnen är ute minst en gång per dag oftast två. 3.4.3 Grund för bedömning Barnens intressen och våra iakttagelser. 3.4.4 Analys Mini-röris: Barnen tycker att det är roligt med mini-röris, några är dock fortfarande iakttagare. Nu fortsätter vi med att försöka få alla barnen nyfikna på mini-röris. Utveckla utemiljön: Blåbäret har gjort utemiljön mer lockande. De har kompletterat med fler lekredskap så barnen är mer aktiva när de är ute på gården. Arbetet har påbörjats av de övriga avdelningarna men kommer att utvecklas under nästa läsår. Prioriterar utevistelsen: Vi prioriterar att vara ute så mycket som möjligt oavsett väder. 3.4.5 Måluppfyllelse God 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Mini-röris: Vi kommer att försöka ha mini-röris två gånger i veckan. Utveckla utemiljön: Vi kommer att fortsätta arbeta med detta prioriterade mål under kommande läsår Prioriterar utevistelsen: Fortsatt hög prioritet på utevistelse.
3.5 Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen Vision Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.1 Delmål/mål för enheten Vision Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.2 Insatser Flertalet av de tillsvidaranställda har under våren 2008 fått utbildning i EQ vilket har bidragit till att personalen arbetat aktivt med EQ i verksamheten i form av samtal, övningar, drama. Likabehandlingsplanen har tagits upp och diskuterats i inflytanderådet på föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns väl synlig för alla på förskolan Personalen har diskuterat likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten samt på personalens nätver ksträffar. Diskussionsunderlaget på dessa träffar har bland annat varit fallbeskrivningar. Förskolan har utvecklat en enkel utvecklingsplan för likabehandlingsarbetet. Personalen arbetar mer medvetet med att dela upp sig både ute och inne för att motverka kränkande behandling. 3.5.3 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Vi kan inte se att det förekommit något fall av kränkande behandling men vi behöver arbeta med att få likabehandlingsplanen mer levande i vardagsarbetet. 3.5.4 Måluppfyllelse God 3.5.5 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Under kommande läsår utveckla egen likabehandlingsplan med den gemensamma likabehandlingsplanen som grund. 4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Pedagogernas viktigaste uppgift är att ge barnen en trygg, lärorik och rolig miljö. För att må bra och kunna lära sig och förstå är grundtrygghet det allra viktigaste. Pedagogerna strävar åt samma håll och försöker att vara bra förebilder. Vi har arbetat med våra tre prioriterade mål som varit, trivsel och trygghet, barns inflytande och föräldrars delaktighet. Störts kraft har lagts på dessa områden och vi har nått längst här.
4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi kommer att mer aktivt arbeta med våra utvecklingsplaner under kommande läsår. På detta sätt tror vi att målen hålls mer levande. Vi kommer även att använda BRUK som utvärderingsmaterial. Vi kommer att arbeta mer med att involvera föräldrarna i våra utvecklingsplaner och utvärdering av vår verksamhet. Vi intervjuar några föräldrar inför nästa läsårs kvalitetsredovisning och på detta sätt får vi reda på deras tankar och synpunkter om verksamheten. Ulf Gunnarsson Lena Gillberg Jonas Eriksson Rektor Förskollärare Barnskötare Kristina Johansson Förskollärare Maria Elvingsson Förskollärare