Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/ anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr 2006-107-12 Publicering www.socialstyrelsen.se, juni 2006 2

Förord Försäkringskassan och Socialstyrelsen har gemensamt av regeringen haft i uppdrag att utveckla statistiken på så sätt att det finns tillgång till riksomfattande och jämförbar statistik inom området, att ta fram underlag som gör det möjligt att bedöma befolkningens tandhälsa och att analysera tandvårdsförsäkringens eventuella påverkan och effekter på tandhälsan. Uppdraget redovisas i tre separata rapporter; Statistik från tandvårdsräkningar, Befolkningens tandhälsa och Tandvårdsförsäkring, tandvårdskonsumtion och tandhälsa. Denna rapport redovisar underlag som gör det möjligt att bedöma befolkningens tandhälsa. En enkätstudie har genomförts för att få en uppfattning om befolkningens aktuella munstatus med hjälp av respondenternas självskattade munhälsa. Enkäten ligger också till grund för överväganden om vilka uppgifter som behövs och på vilket sätt dessa kan hämtas in för att det skall vara möjligt att fortlöpande följa utvecklingen av munhälsan/orala hälsan i befolkningen. Rapporten har utarbetats av Agneta Ekman, Socialstyrelsen och Jan Håkansson, Försäkringskassan, vilka också gemensamt varit projektledare för det samlade uppdraget. Curt Malmborg Försäkringskassan Kjell Asplund Socialstyrelsen 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Förslag 9 Uppdraget 10 Bakgrund 11 Tandhälsans utveckling 11 Förekomst av egna tänder och tandlöshet 11 Självskattad tandhälsa 11 Förekomst av implantat 12 Tuggförmåga 12 Tandläkarbesök 12 Ej åtgärdade besvär från tänderna 12 Tandvårdsbesök uppdelat efter vårdgivare 13 Befolkningsförändringar 13 Nya krav på tandvården 13 Uppföljning av tandhälsan 14 Oral hälsa 14 Oral hälsa hos barn, ungdomar och vuxna 14 Undersökningar på riksnivå 15 Regionala undersökningar 15 Syfte 16 Metod 17 Frågeformuläret 17 Populationen 17 Svarsfrekvens och bortfall 18 Resultatredovisning 20 Tandhälsan hos befolkningen 20 Tandstatus 20 Besök hos tandvården 21 Tillfredsställelse med tänderna 28 Diskussion, sammanfattning och förslag 33 Metod 33 Begränsningar med enkätundersökningar 33 Befolkningens tandhälsa och besök i tandvården 33 Tandstatus 33 Obehag inför tandläkarbesöket 34 Besöksfrekvens 35 Privattandvård eller folktandvård? 35 Varför ej tandvårdsbesök? 35 Tillfredsställelse med tänderna 36 5

Metod för återkommande epidemiologiska undersökningar 36 Behov av riksomfattande epidemiologi 36 Återkommande enkätundersökningar 37 Behov av kliniska undersökningar 38 Förslag 38 Referenser 40 Bilagor 42 6

Sammanfattning Försäkringskassan och Socialstyrelsen har genomfört en enkätundersökning under år 2005 bland 8 400 personer, varav 75 procent svarade. Undersökningen baseras bl. a. på erfarenheter från tidigare rikstäckande tandvårdsundersökningar Statistiska centralbyråns ULF-undersökningar 1980/81 2004 och Riksförsäkringsverkets undersökningar 1998 respektive 2004. Frågor som använts i tidigare regionala tandvårdsundersökningar har också införlivats i enkäten. Dessa har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Landstingsförbundet), landstingen i Östergötland och Örebro samt för Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Innan formuläret slutgiltigt utformades av Försäkringskassans utvärderingsenhet sändes det till företrädare för Sveriges Privattandläkarförening, Tjänstetandläkarna och Sveriges Tandhygienistförening för synpunkt. Enkäten har utarbetats för att kunna utnyttjas såväl på riksnivå som vid regionala undersökningar för att bedöma tandhälsa och tandhälsorelaterade faktorer. Många landsting genomför redan idag enkätundersökningar för att samla in uppgifter om tandhälsa. Det önskvärt att träffa överenskommelse med landstingen om att dessa undersökningar samordnas tidsmässigt och med delvis samma frågeställningar. Socialstyrelsen avser att närmare undersöka förutsättningar för att kunna göra detta i alla landsting och ansvara för att sammanställa uppgifter på nationell nivå. Enkätundersökningen är den första som sedan år 1965 belyst hur stor andel av hela befolkningen upp till 85 år som har löständer. En sammanfattning av resultaten visar följande: Det har skett en kraftig minskning av personer med löständer sedan år 1965. Då hade drygt 23 procent av hela befolkningen löständer, medan det i denna undersökning år 2005 är mindre än 3 procent som säger sig ha enbart löständer. Kvinnor har i högre utsträckning än män enbart löständer. De som enbart har löständer har svårast för att tugga hårda födoämnen såsom hårt bröd och äpplen. Jämfört med de tandförsedda, som i 82 procent av fallen inte anser sig ha tuggsvårigheter, uppger drygt 40 procent av dem som enbart har löständer att de har problem med att tugga. Besvär med tandgnissling/tandpressning har 30 procent eller fler i åldrarna under 60 år, högst andel återfinns bland 30 49-åringarna. Större andel kvinnor än män uppger att de har besvär med tandgnissling eller tandpressning. De flesta 20 39 åringar, mer än 90 procent, har inga synliga tandluckor efter tänder som saknas. Av alla i åldrarna upp till 85 år uppger 15 procent att de har synliga tandluckor. Synliga tandluckor är vanligare i de äldsta åldersgrupperna. 7

Mer än 85 procent uppger att de, inklusive akutbesök, besökt tandvården minst en gång vartannat år medan endast 76 procent av 20 29-åringarna uppger att de besökt tandvården de senaste två åren. Tandvårdsbesöken görs i högre utsträckning hos folktandvården till och med 49 års ålder medan personer äldre än 50 år oftare besöker privattandvården. Besöksfrekvensen varierar med inkomsten. Knappt 62 procent av personerna i det lägsta inkomstskiktet, under 15 000 kronor i månaden före skatt, hade besökt tandvården det senaste året jämfört med omkring 84 procent av dem med de högsta inkomsterna, 30 000 per månad före skatt eller mer. Att tandläkarbesöket är så obehagligt att det hindrar dem från att söka vård anser 3,4 3,8 procent av respondenterna i åldrarna 20 39 år. Av samtliga som besvarat enkäten är det endast 2 procent som anser detta. Var fjärde respondent uppger att de tvingats avstå från tandvård av ekonomiska skäl. Vanligast är detta i åldersgruppen 20 29 år, där mer än 40 procent anger det svarsalternativet. Fyra av tio i befolkningen uppger att de inte skulle klara av en oväntad tandvårdsutgift på 5 000 kronor. Information om vad hela behandlingen kommer att kosta har 34 procent av respondenterna fått, vanligen via ett muntligt kostnadsförslag. Drygt 42 procent uppger att frågan inte tagits upp. Det är vanligare att tandläkaren lämnar såväl kostnadsförslag som alternativa behandlingsförslag till patienter med låga månadsinkomster. Drygt hälften av respondenterna uppger att de fått råd om hur de bör sköta sina tänder. Missnöjet med de egna tändernas utseende är mest utbrett i åldrarna 20 39 år, där var fjärde svarar att de inte är nöjda. Tillfredsställelsen med tänderna ökar med åldern. Skälet till varför man inte åtgärdat det man är missnöjd med är att ekonomin inte skulle klara av detta. Bland respondenterna är det 2 3 procent som uppger att de någon enstaka gång undviker ett normalt umgängesliv på grund av tänderna. För att kunna göra en mer ingående bedömning av tandhälsan behöver intervjuuppgifter kopplas till intervjupersoners tandstatus, varför också en klinisk undersökning är nödvändig. För att kunna beskriva tandhälsa och tandstatus hos befolkningen och bedöma förändringar över tiden torde det räcka att vart 5:e år genomföra en enkätundersökning och vart 10:e år komplettera denna med en klinisk undersökning. Det bör i detta sammanhang påpekas att den pågående Tandvårdsutredningen i sitt delbetänkande om stöd till hälsobefrämjande tandvård (22) har påtalat bristen på information om tandvårdskonsumtion och tandhälsa. Utredningen menar bl.a. att ett nytt IT-stöd bör ge underlag för sådan information på individnivå och att den under det fortsatta arbetet avser att precisera krav och förutsättningar i dessa delar. 8

Förslag För att följa tandhälsan och dess utveckling hos befolkningen genomförs regelbundet återkommande enkätundersökningar med fem års intervall. Enkätundersökningen kompletteras vart 10:e år med en klinisk undersökning för en mer ingående bedömning av befolkningens tandstatus och dess förändring. Formerna och förutsättningarna för de kompletterande kliniska undersökningarna bör utredas närmare. Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslår vidare att man vid dessa undersökningstillfällen använder, för denna undersökning, framtagna enkätfrågor och registrerar föreslagna kliniska variabler. 9

Uppdraget Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen och Försäkringskassan att gemensamt utveckla statistiken inom tandvården på så sätt att det finns tillgång till riksomfattande jämförbar statistik inom området. Socialstyrelsen och Försäkringskassan skall vidare i samverkan ta fram underlag som gör det möjligt att bedöma befolkningens tandhälsa samt analysera tandvårdsförsäkringens eventuella påverkan och effekter på tandhälsan. De insatser som gjorts samt de resultat som erhållits skall redovisas till Socialdepartementet i en delrapport senast den 30 november 2005 och i en slutrapport senast den 30 juni 2006. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har i en projektplan delat upp uppdraget i tre delprojekt, nämligen 1. utarbeta förslag till regelbundet återkommande statistik, 2. lämna underlag för att bedöma befolkningens tandhälsa samt 3. besvara frågan om samband mellan tandvårdsförsäkring och tandhälsa. Denna rapport är resultatet av arbetet med det andra delprojektet, det som handlar om att lämna underlag för att bedöma befolkningens tandhälsa. 10

Bakgrund Utvecklingen och utbyggnaden inom hälso- och sjukvård och tandvård och därmed sammanhängande stigande kostnader, ställer idag krav på effektivt resursutnyttjande och snabb utvärdering av insatta åtgärder. Kunskap om sjukdomar, deras variation och hur de påverkar olika åtgärdsprogram är därför viktiga komponenter i en samlad syn på vården. Epidemiologin intar idag en allt mer central plats inom tandvården och ses som ett instrument för analys, vårdplanering och utvärdering. Epidemiologiska undersökningar bör därför utgöra en plattform för framåtsyftande bedömning av tandhälsoutvecklingen i en population och därmed den vård som kommer att krävas. Upprepade epidemiologiska undersökningar ger en förhållandevis säker grund för bedömningar av tandhälsoutvecklingen såvida inga större förändringar i den studerade befolkningsgruppen sker t.ex. i ålderssammansättning eller att nya grupper av individer med andra tandvårdsvanor och andra attityder till tandvård och tandhälsa tillkommer. Tandhälsans utveckling Förekomst av egna tänder och tandlöshet Av ULF-undersökningen (Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden) från 2002/03 framgår att den orala hälsan, mätt som antalet kvarvarande tänder, genomgått stora förändringar under senare decennier (1). Eftersom både karies och parodontit kan leda till tandförluster är information om olika grad av betandning i en befolkning en viktig uppgift för att bedöma det orala hälsotillståndet. Allmänt sett är tandförluster sällsynta bland yngre vuxna. Andelen personer som helt saknar egna tänder har minskat med nästan två tredjedelar från 17,4 till 6,4 procent i befolkningen i åldersgruppen 25 84 år sedan början av 1980-talet (2). Även i de högre åldersgrupperna ses en påtaglig minskning av andelen tandlösa med nästan en halvering i åldrarna 75 84 år. De socioekonomiska skillnaderna har också blivit mindre vad gäller avsaknad av egna tänder, där i synnerhet de ej facklärda arbetarna uppvisar en mycket positiv utveckling och nu ligger nära befolkningsgenomsnittet. Självskattad tandhälsa ULF-undersökningen från 1996/97 visar att rapporteringen av besvär från tänderna eller proteserna minskar ju äldre individerna blir (2). Detta är något förvånande med tanke på att de i stället borde öka i takt med att tänder, fyllningar och proteser åldras eller behöver bytas ut eller justeras. Samma trend gäller för andelen som inte är nöjd med tändernas/protesernas utseende (2 ). I den nationella folkhälsoenkäten däremot uppger 11 procent av befolkningen att de har mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa. Det finns inte några stora skillnader mellan åldersgrupperna, men den självskattade tand- 11

hälsan är något sämre i åldrarna 45 år och däröver. Socioekonomiska faktorer och födelseland är utslagsgivande avseende tandhälsa (3). Förekomst av implantat Undersökningen från 1996/97 visar att förekomst av implantat är sällsynt i de lägre åldersgrupperna t.o.m. 44 år. I åldersgruppen 45 64 år uppger drygt två procent att de har någon typ av implantat medan förekomsten ökar till fem procent i åldrarna 65 84 år (2). Det är troligt att förekomsten av implantat är betydligt högre idag till följd av att högkostnadsskyddet för protetik, som gäller från och med det kalenderår man fyller 65 år, infördes 1 juli 2002 (4). Tuggförmåga Nedsatt tuggförmåga definieras som att inte alls eller endast med svårighet kunna tugga hårda födoämnen som hårt bröd eller äpple. Ungdomarnas tuggförmåga liksom deras orala status är förhållandevis god. I åldrarna 45 år och däröver har tuggförmågan stadigt förbättrats under den senaste tjugoårsperioden, särskilt i åldersgruppen 65 år och äldre (1,2). Folkhälsoinstitutets (FHI) undersökning visar att andelen personer med tuggsvårigheter ökar med åldern (3) i likhet med andelen personer som saknar egna tänder (2). I åldersgruppen 65 84 år återfinns såväl den högsta andelen tandlösa som högsta andelen personer som har problem att tugga hårda saker (2,3). Tandläkarbesök ULF-undersökningarna visar att en mycket stor andel, drygt 85 procent, av den vuxna befolkningen har regelbunden kontakt med tandvården (1,2). Andelen vuxna som inte besökt tandläkare på minst två år har minskat sedan början av 1980-talet. Framför allt i åldersgrupperna 55 år och äldre är minskningen påtaglig, vilket sannolikt återspeglar att allt fler har kvar sina egna tänder. Även data ur Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät visar att de flesta svenskar har regelbunden kontakt med tandvården och närmare 90 procent går åtminstone vartannat år (3). Ej åtgärdade besvär från tänderna I den nationella folkhälsoenkäten uppger knappt en femtedel av befolkningen att de har behov av tandvård men, av olika orsaker, inte sökt sådan. Det är vanligast att personer som är 45 år och yngre uppger besvär från tänderna utan att ha åtgärdat dessa (3). Detta överensstämmer väl med uppgifter ur ULF-undersökningen 2002/03, där en fjärdedel i åldersgruppen 25 34 år uppger sig ha haft behov av tandvård men avstått från att söka vård (1). Bland dem som inte sökt vård anges ekonomiska skäl som bidragande orsak till detta (1,3). 12

Tandvårdsbesök uppdelat efter vårdgivare I studier som SCB utfört på uppdrag av Socialstyrelsen åren 1997, 1999 och 2002 i fyra län, där uppgifterna på totalnivå kan betraktas som tämligen representativa för Sverige som helhet, har besöksfrekvensen redovisats med uppdelning efter vårdgivare (5). De som uppger att de fått sin tandvård inom privattandvården har tätare tandvårdskontakter än de som fått tandvård inom folktandvården. Andelen som besökt privattandvården under en tvåårsperiod är 93 procent jämfört med 81 procent för folktandvården. Befolkningsförändringar Under 1990-talet ökade Sveriges befolkning med drygt 290 000 personer. En något lägre ökningstakt har prognostiserats för den närmaste tioårsperioden då befolkningsökningen förväntas uppgå till cirka 230 000 personer. Därefter förväntas befolkningstalet öka med ytterligare omkring 650 000 personer under perioden 2010 2050. Den kraftigaste ökningen förväntas ske under de första 20 åren av denna period. Hela befolkningen passerade niomiljonersstrecket år 2005 och beräknas ha ökat till 9,8 miljoner till år 2050 (6). Diagram 1: Sveriges befolkning 31 december 2005 efter ålder och kön (SCB). Diagrammet ovan illustrerar den förändring som den s.k. befolkningspyramiden genomgått, dvs. befolkningspyramiden är på väg bort från pyramidformen, till följd av de allt större grupperna äldre. Mot bakgrund av den förändrade ålderssammansättningen, ökad kunskap om tandvårdssituationen hos kroniskt sjuka och funktionshindrade samt en omfattande invandring till Sverige behöver en mera noggrann analys av dessa förhållanden göras i relation till såväl framtida vårdbehov som behov av eventuella modifieringar av sjukdomsförebyggande insatser. Nya krav på tandvården Tandhälsoutvecklingen generellt, den ökande andelen äldre i befolkningen och den tekniska och medicinska utvecklingen ställer nya krav på tandvår- 13

den. Detta leder i sin tur till förändrade krav på utbildning och kompetens. Trots att den orala hälsan/munhälsan i befolkningen stadigt förbättrats de senaste årtiondena kan behovet av tandvård komma att öka inom den närmaste framtiden. Förklaringen är att det har tillkommit nya patientgrupper med stora vårdbehov och att alltfler patienter blir allt äldre. Det reformerade tandvårdsstödet (7) har också inneburit fler arbetsuppgifter för tandvårdspersonalen, inte minst är den uppsökande verksamheten resurskrävande, och införandet av ett förstärkt högkostnadsskydd för äldre (4) har ytterligare ökat efterfrågan på vård. I perspektivet av begränsade totala resurser är det av stort värde att den framtida tandvården planeras utifrån befolkningens behov av olika vårdinsatser. Uppföljning av tandhälsan Oral hälsa Traditionella epidemiologiska mått på tandsjukdom tar endast hänsyn till det biostatistiska perspektivet. En mera fullständig mätning bör också ta hänsyn till individens egen upplevelse av hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Som exempel kan nämnas den svenska beskrivningen av oral hälsa, som blev ett av resultaten av Konsensuskonferensen Oral Hälsa år 2002. Oral hälsa beskrivs som en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom (8). Sammantaget innebär detta att bedömningen av det orala hälsotillståndet sker som en syntes av två olika bedömningar, en odontologisk bedömning grundad på undersökning och diagnostik och individens bedömning av sin egen hälsa. Oral hälsa hos barn, ungdomar och vuxna Socialstyrelsen har sedan år 1985 följt tandhälsan hos barn och ungdomar genom sammanställningar av uppgifter från tandvårdshuvudmännen. Hittills har enbart uppgifter om kariologiskt status tagits in, dvs. en kartläggning av tandhälsa genom registrering av andelen barn och ungdomar som är kariesfria och en kartläggning av tandohälsa genom registrering av antalet kariesskadade och fyllda tänder och tandytor. För en fullständigare bild bör på sikt en variabel avseende parodontal hälsa eller parodontal ohälsa inkluderas i de årliga sammanställningarna. Det är betydligt svårare att beskriva oral hälsa och hälsoutveckling hos vuxna än hos barn och ungdomar. Det beror dels på att det inte föreligger konsensus om vilka mått eller index som är lämpliga, dels finns det få uppgifter på riksnivå. Den orala hälsan är en produkt inte enbart av direkta sjukdomsorsaker utan också i hög grad av sociodemografiska och kulturella faktorer. Om tand- och munsjukdomar inte läker ut medför det att varje munhåla dokumenterar anhopade effekter av genomgångna perioder av ohälsa. Det innebär att en tand som skadats av karies och fått en fyllning är en bestående skada. Variationerna ökar därför med ökande ålder och innebär epidemiologiska problem när det gäller val av variabler och när tolkning av resultaten från undersökningar av vuxenpopulationen görs. 14

Undersökningar på riksnivå Den fösta riksomfattande epidemiologiska undersökningen angående tandstatus gjordes år 1965 av Smedby (9). År 1974, året då den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes i Sverige, genomförde Håkansson (10) en riksomfattande intervju- och klinisk undersökning av drygt 1 000 personer. En uppföljning av denna undersökning gjordes år 1986 då Håkansson (11) undersökte samma population. Utöver den longitudinella undersökningen gjordes samtidigt en ny tvärsnittsundersökning. Det finns ingen ny samlad epidemiologisk information beträffande den vuxna befolkningens orala hälsa i Sverige, utöver den som erhålls via de löpande undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och hushållens ekonomi/inkomstförhållanden (HEK) som utförs av Statistiska Centralbyrån (SCB) (1,2). Dessa undersökningar är riksomfattande och berör den vuxna befolkningen över 16 år. Undersökningarna inkluderar ett flertal frågor om orala förhållanden, dvs. den tillfrågade får göra en självskattning av den orala hälsan. Statens Folkhälsoinstitut har i den nationella folkhälsoenkäten (3) använt liknande frågor som de som ingår i ULF-undersökningarna. Regionala undersökningar Det finns också ett stort antal lokala undersökningar, tvärsnittsstudier, som genomförts med fem till tio års mellanrum avseende oral hälsa, tandvårdsvanor och kunskap om orala sjukdomar och hur man kan förebygga oral ohälsa (12,13,14,15). Trots att de lokala undersökningarna genomförts av kalibrerade undersökare, är studierna inte helt jämförbara eftersom undersökarna i de olika regionerna inte sinsemellan är kalibrerade. Dessutom har man inte valt samma index för att belysa frågeställningarna. I de s.k. Jönköpingsundersökningarna, som genomförts med 10 års mellanrum under en 30-årsperiod, åren 1973 2003, har oral hälsa och faktorer relaterade till oral hälsa och ohälsa studerats hos omkring 1 000 slumpmässigt utvalda individer vid varje tillfälle. Den studerade populationen är jämnt fördelad på åldersgrupper mellan 3 och 80 år. Studierna baseras på enkäter avseende självskattad tandhälsa, kunskap om och attityder till tandhälsa samt tandhälsobeteende. Samma enkätfrågor har använts vid alla undersökningstillfällen och enkäten har fyllts i och lämnats i samband med undersökningen. Utöver klinisk undersökning har också röntgenologisk undersökning genomförts. Varje undersökning har tagit mellan 60 och 90 minuter i anspråk och undersökarna har kalibrerats före undersökningstillfället avseende diagnostiska kriterier. Vid undersökningen har ett standardiserat datorbaserat formulär använts (16,17,18,19). 15

Syfte Syftet med denna undersökning är att med en nyframtagen enkät samla in uppgifter om tandvårdsvanor, attityder till tandvård och tandstatus hos personer i åldrarna 20 84 år som är bosatta i Sverige, studera samband mellan vissa bakgrundsvariabler, tandvårdsvanor och tandstatus samt att med utgångspunkt från enkätfrågorna föreslå kliniska variabler, som vid uppföljande studier tillsammans med enkätfrågorna kan bidra till att det orala hälsotillståndet hos befolkningen kan bedömas. 16

Metod För att få kunskapsunderlag om såväl befolkningens aktuella tandhälsa som hur utvecklingen av tandhälsan kan följas i framtiden på ett över riket jämförbart sätt har en enkätundersökning genomförts. Frågeformuläret Den enkät som ligger till grund för undersökningen har utarbetats av Försäkringskassans utvärderingsenhet. Den baseras bland annat på erfarenheterna från tidigare rikstäckande tandvårdsundersökningar Statistiska centralbyråns ULF-undersökningar 1980/81 2004 och Riksförsäkringsverkets undersökningar 1998 respektive 2004. I enkäten har även frågor som använts i tidigare regionala tandvårdsundersökningar inarbetats. Frågorna har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Landstingsförbundet), landstingen i Östergötland och Örebro samt för Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Innan formuläret slutgiltigt utformades sändes det till företrädare för Sveriges Privattandläkarförening, Tjänstetandläkarna och Sveriges Tandhygienistförening. Synpunkter från dessa arbetades in i formuläret. Avsikten med enkäten var att ta fram ett antal grundfrågor som skulle kunna utgöra bas för vad man enhetligt bör följa upp vid enkätundersökningar i lokala/regionala studier i hela landet för att därigenom kunna få fram jämförbara data. I den enkätundersökning som nu gjorts har även vissa andra frågor tagits med för att kunna täcka de frågeställningar som skall besvaras i en annan delstudie i regeringsuppdraget. Frågeformuläret i sin helhet, med uppgift om de frågor som avsetts för denna studie, återfinns i bilaga 1. Ett frågeformulär med följebrev skickades ut till de utvalda personerna i början av maj 2005. Två påminnelser som innehöll följebrev och frågeformulär skickades ut till dem som ännu inte hade svarat, den första i slutet av maj och den andra i början av september samma år. Det bör betonas att någon översatt version av enkäten till andra språk inte har gjorts. Populationen Populationen i denna undersökning är personer mellan 20 och 84 år, som var folkbokförda i Sverige i april 2005. Urvalet har gjorts ur det statliga personadressregistret SPAR, som omfattar uppgifter om alla personer som är folkbokförda i Sverige. Registret uppdateras varje vardag av respektive skattemyndighet. Ett stratifierat, slumpmässigt urval drogs den 29 april 2005. Urvalet var stratifierat för att säkerställa att antalet personer var tillräckligt stort i varje län och åldersgrupp. Urvalsstorleken var 8 400 individer och svarsfrekvensen var 74,6 procent. 17

Urvalets fördelning på ålder och kön framgår av tabell 1. Det bör observeras att urvalet i åldrarna 50 år och däröver är uppdelat på 5-årsgrupper. Tabell 1. Fördelning av ursprungsurvalet uppdelat på ålder och kön. Kön Ålder Män Kvinnor Totalt 20 29 år 418 422 840 30 39 år 427 413 840 40 49 år 420 420 840 50 54 år 440 400 840 55 59 år 439 401 840 60 64 år 429 411 840 65 69 år 408 432 840 70 74 år 408 432 840 75 79 år 367 473 840 80 85 år 356 484 840 Totalt 4112 4288 8400 Svarsfrekvens och bortfall Tabell 2. Svarsfrekvensen i olika åldrar för män och kvinnor. Ålder Män Kön Kvinnor Totalt 20 29 år 51,7 % 65,2 % 58,5 % 30 39 år 52,2 % 70,2 % 61,1 % 40 49 år 61,9 % 76,2 % 69,0 % 50 54 år 68,9 % 81,5 % 74,9 % 55 59 år 77,0 % 84,5 % 80,6 % 60 64 år 81,4 % 82,7 % 82,0 % 65 69 år 84,3 % 86,1 % 85,2 % 70 74 år 83,3 % 81,9 % 82,6 % 75 79 år 81,7 % 81,0 % 81,3 % 80 85 år 73,6 % 69,2 % 71,1 % Totalt 71,4 % 77,8 % 74,6 % Det totala bortfallet var 25,4 procent. Det största bortfallet i enkätsvaren återfinns bland män i åldersgrupperna under 40 år och i åldersgruppen 40 49 år. Även bland kvinnor var bortfallet större i yngre åldrar, som störst i den yngsta åldersgruppen. I åldrarna 50 79 år är bortfallet under 20 procent. Det har inte gått att få fram hur många som inte svarat på grund av språkproblem eller för att de inte befunnit sig i Sverige. Fördelningen av dem som besvarat enkäten i förhållande till deras respektive födelseländer presenteras i tabell 3. Av tabellen framgår att 12,8 procent av respondenterna är födda utomlands att jämföra med drygt 15 procent av hela den vuxna populationen i Sverige. Således är representativiteten avseende personer med utländsk bakgrund god i undersökningen och motsvarar i stort sett riksgenomsnittet. Andelen personer i de olika grupperna med annat födelseland än 18

Sverige är dock få varför några slutsatser om tandtillståndet med utgångspunkt från ursprungsland inte kan dras. Tabell 3. Fördelning mellan olika födelseländer bland dem som besvarat enkäten. Födelseland Andel Sverige 87,2 % Övriga Norden 3,6 % Övriga Europa (inom EU) 2,1 % Övriga Europa (utom EU) 2,0 % Nord- och Centralamerika,2 % Sydamerika,7 % Mellanöstern/Nordafrika 1,3 % Asien (ej Mellanöstern) 1,9 % Afrika (ej Nordafrika),7 % Oceanien,1 % Totalt 100,0 % 19

Resultatredovisning Tandhälsan hos befolkningen Tandstatus De tandstatusfaktorer som är relevanta att undersöka med en enkätundersökning är hur många som har; enbart löständer, det vill säga alla tänder är utdragna ur munnen, både löständer och egna tänder; kan vara helt tandlösa i ena käken eller ha tänder i båda käkarna där det åtminstone i den ena finns avtagbara löständer tillsammans med egna tänder, enbart egna tänder. Enbart löständer Andelen personer som anger att de enbart har löständer i åldrarna 20 84 år är 2,8 procent. I alla åldersgrupper under 50 år uppger mindre än 0,5 procent detta. Andelen är högre ju äldre personerna är (tabell 4). I åldersgruppen 65 74 år uppger 5,9 procent att de enbart har löständer och för åldersgruppen 75 84 år är motsvarande andel 14,6 procent. Av dem som har enbart löständer är 56,4 procent kvinnor. I hela den undersökta gruppen är det 2,4 procent av dem som är födda i Sverige som har enbart löständer medan motsvarande andel för personer födda i övriga Norden är 9 procent. Både löständer och egna tänder Andelen personer i åldrarna 20 84 år som anger att de har både löständer och egna tänder är 5,8 procent (tabell 4). I åldersgruppen 65 74 år uppgår andelen personer med både löständer och egna tänder till 12,3 procent jämfört med 21,4 procent i åldersgruppen 75 84 år. Fördelningen är ungefär lika mellan män och kvinnor; 51,9 procent av männen har både löständer och egna tänder. Personer födda i Sverige uppger i 4,8 procent att de har både löständer och egna tänder. De som är födda i övriga Norden har i 15,1 procent av fallen både löständer och egna tänder medan personer födda i Europa, utanför de nordiska länderna, har det i 16,2 procent. 20

Tabell 4. Andelen personer som uppgivit att de har både egna tänder och/eller löständer uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Enbart egna tänder (inkl bryggor, kronor och implantat) Har egna tänder eller löständer? Enbart löständer Både löständer och egna tänder Varken löständer eller egna tänder Vet ej Totalt 20 29 år 97,5 % 0,2 % 0,9 % 0,2 % 1,3 % 100,0 % 30 39 år 97,4 % 0 % 1,1 % 1,5 % 100,0 % 40 49 år 95,9 % 0,4 % 2,0 % 0,2 % 1,5 % 100,0 % 50 59 år 94,1 % 1,6 % 3,2 % 0,5 % 0,6 % 100,0 % 60 64 år 88,2 % 2,5 % 9,0 % 0,0 % 0,3 % 100,0 % 65 74 år 80,0 % 5,9 % 12,3 % 0,4 % 1,4 % 100,0 % 75+ år 62,1 % 14,6 % 21,4 % 0,9 % 1,0 % 100,0 % Totalt 89,9 % 2,8 % 5,8 % 0,3 % 1,1 % 100,0 % Besök hos tandvården Obehag inför tandläkarbesöket Samtliga tillfrågade fick besvara frågan Tycker du att tandläkarbesöket är så obehagligt att det hindrar dig från att söka vård?. Avsikten med frågan var att fånga in dem som undviker att söka tandvård på grund av att tandläkarbesöket upplevs så obehagligt. De som tycker att ett besök är obehagligt men som trots detta har sökt vård bör således inte ha valt svarsalternativet Ja, absolut på denna fråga. I de yngre åldersgrupperna, 20 39 år är det vanligare med svaret Ja, absolut på frågan om tandläkarbesöket är så obehagligt att det hindrar personen från att söka vård, 3,6 procent (tabell 5). I hela materialet anger fler kvinnor än män detta svarsalternativ, 3,1 procent jämfört med 1,3 procent. Alternativet Ja, delvis som svar på samma fråga är också vanligare bland yngre personer med en fallande frekvens ju äldre man är. Även detta svarsalternativ är något mer frekvent för kvinnor än för män. Tabell 5. Andelen personer som anser att tandläkarbesöket är så obehagligt att det hindrar dem från att söka vård uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Anser tandläkarbesök så obehagligt att det hindrar vård Ja, absolut Ja, delvis Nej, inte alls Vet ej Totalt 20 29 år 3,4 % 17,5 % 78,1 % 1,0 % 100,0 % 30 39 år 3,8 % 16,6 % 77,3 % 2,4 % 100,0 % 40 49 år 2,2 % 14,7 % 81,7 % 1,3 % 100,0 % 50 59 år 1,1 % 12,6 % 84,4 % 2,0 % 100,0 % 60 64 år 2,8 % 7,1 % 88,1 % 1,9 % 100,0 % 65 74 år 1,0 % 8,6 % 89,2 % 1,2 % 100,0 % 75+ år 1,9 % 5,6 % 89,9 % 2,5 % 100,0 % Totalt 2,3 % 12,6 % 83,4 % 1,7 % 100,0 % Besöksfrekvens Besöksfrekvensen har i enkäten belysts med tre frågor: När var du senast hos tandläkare/tandhygienist? 21

Hur ofta brukar du gå till tandläkaren? Hur ofta tycker du att du borde kontrollera tänderna? Dessa enkätfrågor har besvarats med frekvenser som varit mycket lika varandra trots olika frågekonstruktion. Det bör dock observeras att ingen av frågorna ger något svar på vilka åtgärder som ingår i tandvårdsbesöket. Svaren på frågan När var du senast hos tandläkare? framgår av tabell 6. Tabell 6. Svarsfördelning på frågan När var du senast hos tandläkare/tandhygienist? Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder När var du senast hos tandläkare/tandhygienist? Högst ett år sedan 1 2 år sedan Mer än 2 år sedan Vet ej Totalt 20 29 år 50,2 % 26,6 % 22,1 % 1,1 % 100,0 % 30 39 år 59,8 % 20,8 % 17,8 % 1,6 % 100,0 % 40 49 år 64,5 % 18,3 % 14,9 % 2,2 % 100,0 % 50 59 år 76,4 % 13,6 % 9,2 % 0,7 % 100,0 % 60 64 år 81,9 % 12,4 % 4,8 % 0,9 % 100,0 % 65 74 år 77,3 % 11,6 % 9,6 % 1,5 % 100,0 % 75+ år 68,8 % 11,7 % 16,2 % 3,3 % 100,0 % Totalt 68,2 % 16,7 % 13,6 % 1,5 % 100,0 % Den årliga besöksfrekvensen hos tandläkare/tandhygienist är 68,2 procent för hela populationen och 84,9 procent besöker tandvården vartannat år eller oftare. Besöksfrekvensen är lägst i åldersgruppen 20 29 år, där 50,2 procent besöker tandläkare en gång per år eller oftare jämfört med 30 39-åringar som i 59,8 procent av fallen besöker tandläkare minst en gång per år. De flitigaste tandvårdsbesökarna återfinns i åldrarna 50 74 år. Årligen besöker mellan 76,4 procent och 81,9 procent i de åldrarna tandvården. I den yngsta åldersgruppen besöker 76,8 procent av respondenterna tandläkare minst en gång vartannat år, medan det i åldrarna mellan 50 och 74 år är 90 94,3 procent som anger detta. Besöksfrekvensen är något högre för kvinnor än för män. Den största skillnaden finns i den yngsta åldersgruppen där 46,7 procent av männen uppger att de varit hos tandläkare senaste året mot 53,3 procent av kvinnorna. Bland dem som är födda i Sverige återfinns den högsta andelen som uppgett att det senaste tandläkarbesöket gjorts för högst ett år sedan, 70,6 procent. Motsvarande andel för personer födda i övriga Norden är 60,9 procent och av dem som är födda i övriga Europa uppger 50,6 procent att de besökt tandvården för högst ett år sedan. Vid en jämförelse mellan svaren på frågan När var du senast hos tandläkare? och Hur ofta brukar du gå till tandläkaren? är överensstämmelsen mycket god. Endast ett par procents lägre andel svarar en gång per år eller oftare på frågan Hur ofta brukar du gå till tandläkaren?. På frågan Hur ofta tycker du att du borde kontrollera tänderna? är det däremot många som svarar att de borde kontrollera tänderna oftare än vad de faktiskt gör vid jämförelse med svaren i de två föregående frågorna (tabell 7). I den yngsta åldersgruppen är det drygt 50 procent som har besökt tandläkare det senaste året (tabell 6) medan 88 procent i samma åldersgrupp anser att man behöver kontrollera tänderna minst en gång per år (tabell 7). I 22

samtliga övriga åldersgrupper är det cirka 15 18 procent fler som anser att man behöver kontrollera tänderna minst en gång per år i förhållande till hur många som besökt tandläkare det senaste året, vilket visar på en god överensstämmelse i åsikterna om hur ofta man bör kontrollera tänderna och hur ofta man svarar att man faktiskt besöker tandläkare. Tabell 7. Svarsfördelning på frågan hur ofta man anser att tänderna bör kontrolleras. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Minst två gånger om året Hur ofta anser du att tänderna behöver kontrolleras? Ungefär en gång om året Ungefär vartannat år Ungefär vart tredje år Bara vid behov Vet ej Totalt 20 29 år 21,7 % 64,7 % 11,6 % 0,7 % 1,0 % 0,3 % 100,0 % 30 39 år 18,3 % 59,4 % 19,6 % 1,5 % 1,1 % 0,1 % 100,0 % 40 49 år 15,4 % 67,5 % 11,7 % 0,6 % 2,5 % 2,2 % 100,0 % 50 59 år 19,1 % 73,7 % 4,8 % 0,5 % 1,7 % 0,2 % 100,0 % 60 64 år 30,3 % 64,0 % 3,0 % 0,0 % 1,9 % 0,8 % 100,0 % 65 74 år 25,3 % 62,2 % 4,9 % 0,3 % 6,1 % 1,3 % 100,0 % 75+ år 24,8 % 56,5 % 3,9 % 0,9 % 10,6 % 3,2 % 100,0 % Totalt 21,2 % 65,0 % 9,0 % 0,7 % 3,1 % 1,0 % 100,0 % I hela gruppen som svarade, anser 86,2 procent att tänderna behöver kontrolleras en gång per år eller oftare och 95,2 procent att detta bör göras minst vartannat år. Andelen som anser att kontroller bör göras minst varje år varierar, beroende på åldern, från 77,7 till 94,3 procent. Tandvårdskostnader Tandvårdskostnaderna de senaste 12 månaderna i förhållande till ålder presenteras i tabell 8. Nästan 61 procent av respondenterna har haft tandvårdskostnader på högst 1 000 kronor, inberäknat de 22 procent som uppger att de inte varit hos tandläkaren. Lägre kostnad än 500 kronor har 9,1 procent haft medan de som har haft kostnader på mellan 501 och 1 000 kronor utgör 29,8 procent av de svarande. Drygt 21 procent har haft kostnader som uppgått till mellan 1 001 och 2 000 kronor, 11,3 procent har haft kostnader på mellan 2 001 och 5 000 kronor och för 6 procent har tandvårdskostnaderna överstigit 5 000 kronor. 23

Tabell 8. Kostnader för tandvård under senaste 12-månadersperioden. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Har inte varit hos tandvården Mindre än 500 kronor Tandvårdskostnader under de senaste tolv månaderna 501 1000 kronor 1001 2000 kronor 2001 5000 kronor 5001 7000 kronor 7001 10 000 kronor 10 000 kronor eller mer Totalt 20 29 år 37,8 % 21,2 % 23,4 % 11,9 % 4,8 %,3 %,2 %,3 % 100,0 % 30 39 år 30,5 % 7,8 % 36,8 % 12,9 % 10,4 %,7 %,4 %,3 % 100,0 % 40 49 år 26,4 % 8,5 % 27,3 % 23,4 % 11,1 % 1,1 % 1,6 %,5 % 100,0 % 50 59 år 14,7 % 6,0 % 31,8 % 24,5 % 14,0 % 3,0 % 1,7 % 4,0 % 100,0 % 60 64 år 9,6 % 6,6 % 27,4 % 31,9 % 17,0 % 3,2 % 1,0 % 3,2 % 100,0 % 65 74 år 13,2 % 6,5 % 31,3 % 24,5 % 12,0 % 3,7 % 3,4 % 5,4 % 100,0 % 75+ år 18,3 % 9,0 % 26,5 % 26,5 % 9,8 % 4,3 % 3,9 % 1,7 % 100,0 % Totalt 22,0 % 9,1 % 29,8 % 21,7 % 11,3 % 2,2 % 1,6 % 2,2 % 100,0 % Besöksfrekvens i förhållande till olika inkomster framgår av tabell 9. Besöksfrekvensen varierar med inkomsten. I inkomstskiktet under 15 000 kronor per månad före skatt har 61,6 procent besökt tandvården det senaste året. Motsvarande andel i inkomstskiktet 30 000 kronor per månad eller mer är 83,7 procent. Tabell 9. Besöksfrekvens fördelad efter inkomst per månad före skatt. Inkomst Högst ett år sedan Senaste tandläkarbesök 1 2 år sedan Mer än 2 år sedan Vet ej Totalt Mindre än 15 000 61,6% 16,7% 19,3% 2,4% 100,0% 15 000 19 999 69,6% 17,4% 12,8%,2% 100,0% 20 000 24 999 73,0% 18,4% 8,5%,1% 100,0% 25 000 29 999 72,1% 23,4% 4,5% 100,0% 30 000 eller mer 83,7% 8,7% 7,1%,5% 100,0% Vet ej 56,1% 16,4% 15,5% 12,1% 100,0% Totalt 67,9% 16,9% 13,7% 1,5% 100,0% På frågan om man vid den senaste undersökningen fick veta vad hela behandlingen skulle komma att kosta uppger 34,1 procent att man fått antingen skriftligt eller muntligt kostnadsförslag, medan 42,6 procent uppger att frågan inte togs upp. Drygt 17 procent svarar att kostnadsförslag inte behövdes (tabell 10). Det är vanligare att tandläkaren lämnar såväl kostnadsförslag som ett eller flera alternativa behandlingsförslag, vid mera omfattande behandlingar, till patienter i inkomstskikten under 20 000 kronor per månad före skatt. 24

Tabell 10. Fick kostnadsförslag vid senaste undersökningen. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Ja, muntligt Fick kostnadsförslag vid senaste undersökningen Ja, skriftligt Nej, tandläkaren kunde/ville inte svara Nej, frågan togs inte upp Nej, det behövdes inte Vet ej Totalt 20 29 år 25,9 % 7,0 % 1,8 % 44,2 % 14,2 % 7,0 % 100,0 % 30 39 år 24,9 % 5,5 % 1,6 % 52,8 % 10,6 % 4,6 % 100,0 % 40 49 år 27,3 % 4,5 % 1,7 % 45,9 % 16,9 % 3,8 % 100,0 % 50 59 år 29,9 % 7,6 %,6 % 41,5 % 18,4 % 1,9 % 100,0 % 60 64 år 30,3 % 4,9 % 2,7 % 37,4 % 22,3 % 2,4 % 100,0 % 65 74 år 31,6 % 5,0 % 1,7 % 36,0 % 21,8 % 4,0 % 100,0 % 75+ år 29,8 % 5,5 % 1,7 % 33,4 % 24,1 % 5,5 % 100,0 % Totalt 28,3 % 5,8 % 1,6 % 42,6 % 17,6 % 4,0 % 100,0 % Råd om hur man bör sköta sina tänder uppger 54,8 procent att de fått vid den senaste undersökningen. I åldersgruppen 20 29 år har 62 procent fått sådan information jämfört med 50 procent i åldrarna 75 år och däröver. Kvinnor och män anger i lika hög utsträckning att de fått skötselråd. Det finns heller ingen skillnad avseende sådan rådgivning i förhållande till utbildningsnivå eller inkomst. Privattandvård eller folktandvård Svaren på frågan var intervjupersonerna får sin tandvård, dvs. hos folktandvården/tandläkarhögskola eller hos privattandläkare, visas i tabell 11. Drygt 50 procent uppger att de brukar gå till privattandvården och 42 procent att de brukar gå till folktandvården eller tandläkarhögskola. I de yngsta åldersgrupperna, under 40 år, går majoriteten till folktandvården medan de flesta i de äldre grupperna går till privattandläkare. Ålder Privattandvård eller folktandvård Tabell 11. Besök hos privattandläkare eller folktandvård. Uppdelat på olika åldersgrupper. Privattandvård Folktandvård/ Tandläkarhögskola Ibland privattandvård, ibland folktandvård/ tandläkarhögskola Brukar inte gå till tandvården Vet ej Totalt 20 29 år 22,5 % 63,6 % 7,4 % 4,9 % 1,6 % 100,0 % 30 39 år 37,5 % 52,6 % 5,6 % 2,5 % 1,8 % 100,0 % 40 49 år 45,3 % 46,2 % 3,2 % 3,5 % 1,9 % 100,0 % 50 59 år 63,0 % 31,8 % 3,0 % 1,7 % 0,4 % 100,0 % 60 64 år 62,2 % 32,8 % 2,9 % 1,7 % 0,5 % 100,0 % 65 74 år 64,4 % 29,5 % 2,8 % 2,6 % 0,6 % 100,0 % 75+ år 61,4 % 31,6 % 2,7 % 2,8 % 1,4 % 100,0 % Totalt 50,4 % 41,7 % 4,0 % 2,8 % 1,2 % 100,0 % 25

Personer som besöker privattandvården har mer frekventa besök än de som besöker folktandvården (tabell 12). Detta resultat bör jämföras med fördelningen av besökare i förhållande till åldrar som visas i tabell 11. Tabell 12. Besök hos privattandläkare eller folktandvård. Uppdelat efter besöksfrekvens. Privattandvård/folktandvård Ungefär två gånger om året Hur ofta man brukar gå till tandläkaren Ungefär en gång om året Ungefär vartannat år Ungefär vart tredje år Mera sällan Vet ej Totalt Privattandvård 18,5 % 65,3 % 8,4 % 1,7 % 5,0 % 1,1 % 100,0 % Folktandvård/tandläkarhögskola 9,3 % 44,0 % 24,1 % 6,8 % 12,6 % 3,2 % 100,0 % Ibland privattandvård, 16,2 % 29,7 % 12,0 % 10,0 % 28,9 % 3,2 % 100,0 % ibland folktandvård/tandläkarhögskola Brukar inte gå till tandvården 1,6 % 2,0 % 6,3 % 60,5 % 29,6 % 100,0 % Vet ej 4,6 % 7,4 % 3,5 % 3,8 % 55,6 % 25,2 % 100,0 % Totalt 13,9 % 52,6 % 14,9 % 4,3 % 11,3 % 3,1 % 100,0 % Anledning till senaste tandläkarbesök. På frågan varför det senaste besöket ägde rum svarar cirka 20 procent av samtliga som besvarade enkäten att det skedde p.g.a. akuta besvär och knappt 60 procent att det var för rutinundersökning/tandhygienistbehandling. Fördelningen mellan de olika åldersgrupperna är lika, vilket framgår av tabell 13. Tabell 13. Anledning till senaste tandvårdsbesök. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Akuta besvär Varför besökte du tandläkaren senast? Fortsatt behandling efter akutvård Rutinundersökning/tandhygienistbehandling Annat Vet ej Totalt 20 29 år 19,5% 2,3% 69,5% 7,0% 1,7% 100,0% 30 39 år 22,9% 4,4% 68,7% 3,4%,6% 100,0% 40 49 år 19,7% 5,3% 69,6% 2,3% 3,1% 100,0% 50 59 år 19,7% 4,6% 71,7% 3,3%,7% 100,0% 60 64 år 19,9% 4,4% 71,4% 3,4%,9% 100,0% 65 74 år 21,1% 4,7% 68,0% 4,5% 1,7% 100,0% 75+ år 20,7% 3,4% 65,3% 6,3% 4,3% 100,0% Totalt 20,5% 4,3% 69,4% 4,1% 1,7% 100,0% Varför ej tandvårdsbesök? I åldersgruppen 20 39 år uppger knappt 25 procent att de behövt men inte sökt tandvård.. I övriga åldersgrupper är det färre som anger detta skäl; 18,7 procent i åldersgruppen 40 49 år och 6,6 procent i åldersgruppen 60 64 år (tabell 14). 26

Tabell 14. Andelen som behövt men inte sökt tandvård. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Behövt men inte sökt tandvård Nej Ja Vet ej Totalt 20 29 år 74,0 % 24,8 % 1,2 % 100,0 % 30 39 år 74,7 % 24,5 % 0,8 % 100,0 % 40 49 år 79,7 % 18,7 % 1,7 % 100,0 % 50 59 år 82,8 % 15,9 % 1,3 % 100,0 % 60 64 år 92,7 % 6,6 % 0,6 % 100,0 % 65 74 år 91,1 % 8,1 % 0,9 % 100,0 % 75+ år 86,9 % 10,7 % 2,4 % 100,0 % Totalt 82,3 % 16,5 % 1,2 % 100,0 % Vilket land respondenterna är födda i har stor betydelse för hur de besvarat frågan om man Behövt men inte sökt tandvård. Av de i Sverige födda uppger 13,5 procent att de behövt men inte sökt tandvård medan 18,6 procent av personer från övriga Norden svarar Ja på samma fråga. Frågan Har du tvingats avstå från tandvård under de senaste 12 månaderna, därför att du inte har haft råd? visar på stora skillnader mellan olika åldersgrupper. I gruppen 20 29 år anger 41,5 procent att de tvingats avstå från tandvård helt eller delvis på grund av ekonomin. I åldrarna över 60 år är det mindre än 14 procent som svarar att de varit tvungna att avstå tandvård av denna orsak (tabell 15). Tabell 15. Andelen personer som tvingats avstå från tandvård av ekonomiska skäl de senaste 12-månaderna. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Tvingats avstå från tandvård av ekonomiska skäl senaste 12 månaderna Nej Ja Vet ej Totalt 20 29 år 55,0 % 41,5 % 3,5 % 100,0 % 30 39 år 68,9 % 28,6 % 2,6 % 100,0 % 40 49 år 70,4 % 27,5 % 2,1 % 100,0 % 50 59 år 78,9 % 19,6 % 1,5 % 100,0 % 60 64 år 87,4 % 12,1 % 0,6 % 100,0 % 65 74 år 85,0 % 13,6 % 1,5 % 100,0 % 75+ år 84,4 % 10,6 % 4,9 % 100,0 % Totalt 74,8 % 23,0 % 2,3 % 100,0 % Andelen personer i olika åldersgrupper som skulle klara en oväntad tandvårdsutgift på 5 000 kr framgår av tabell 16. I den yngsta åldersgruppen, 20 29 år, skulle 22,2 procent klara en sådan utgift och i åldrarna 30 49 år ungefär 40 procent. Betydligt högre andelar, 55 65 procent, i åldrarna 50 år och äldre uppger att de skulle klara en sådan utgift. 27

Tabell 16. Andelen som uppger att de skulle klara av en oväntad tandvårdsutgift på 5 000 kronor. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Skulle klara av en oväntad tandvårdsutgift på 5000 kronor Ja Nej Vet ej Totalt 20 29 år 22,2 % 67,4 % 10,4 % 100,0 % 30 39 år 41,2 % 50,0 % 8,8 % 100,0 % 40 49 år 39,1 % 48,1 % 12,8 % 100,0 % 50 59 år 59,1 % 32,9 % 7,9 % 100,0 % 60 64 år 64,7 % 26,6 % 8,7 % 100,0 % 65 74 år 57,1 % 30,9 % 12,1 % 100,0 % 75+ år 54,9 % 27,1 % 17,9 % 100,0 % Totalt 47,5 % 41,7 % 10,8 % 100,0 % Anledningen till färre tandläkarbesök än en gång per år har analyserats och redovisas i tabell 17. Den population som analyserats är de som har uppgivit att de går mer sällan än en gång per år till tandläkare, dvs. inte alla som tagit emot och besvarat enkäten. Det vanligaste skälet till att man inte har gått oftare till tandläkare är att det är för dyrt. Drygt 50 procent i den yngsta åldersgruppen, 20 29 år uppger detta som skäl. Av samtliga som svarar att de går mindre ofta än en gång per år anser totalt 34 procent att det är för dyrt. Drygt 35 procent av respondenterna har fått besked av tandläkare eller tandhygienist att det räcker med färre besök än en gång per år och 11 procent anser att det räcker att gå till tandvården mer sällan än en gång per år. Ålder Tabell 17. Orsak till färre tandläkarbesök än en gång per år. Uppdelat på olika åldersgrupper. Tandläkare/hyg ienist anser att det räcker Jag anser att det räcker Orsak till färre tandläkarbesök än en gång per år Det är för dyrt Behöver bara gå vid tandvärk Svårt att få tid hos tandvården Har lång väg till tandvården Rädd för tandläkaren Det blir inte av Jag har inte tid Annat 20 29 år 26,0 % 7,2 % 50,9 % 2,9 % 2,4 % 0,2 % 3,1% 6,0 % 0,2 % 1,2 % 100,0 % 30 39 år 33,5 % 9,1 % 35,8 % 3,5 % 1,9 % 2,9 % 7,2 % 3,0 % 3,3 % 100,0 % 40 49 år 37,7 % 6,0 % 38,6 % 2,5 % 4,0 % 4,0 % 4,7 % 0,1 % 2,4 % 100,0 % 50 59 år 33,9 % 13,0 % 32,0 % 3,3 % 2,9 % 0,1 % 4,0 % 6,3 % 0,3 % 4,2 % 100,0 % 60 64 år 45,9 % 14,3 % 21,2 % 2,6 % 3,5 % 0,5 % 2,0 % 2,3 % 0,3 % 7,6 % 100,0 % 65 74 år 45,1 % 15,5 % 25,2 % 2,7 % 1,9 % 0,2 % 0,8 % 4,5 % 0,5 % 3,5 % 100,0 % 75+ år 39,8 % 22,2 % 18,9 % 4,6 % 1,6 % 0,4 % 1,2 % 3,7 % 7,6 % 100,0 % Totalt 35,9 % 11,2 % 34,3 % 3,1% 2,6 % 0,1 % 2,8 % 5,4 % 0,8 % 3,7 % 100,0 % Totalt Tillfredsställelse med tänderna De personer som uppgav att de hade egna tänder fick frågan om de kunde tugga hårda saker såsom hårt bröd eller äpplen. I åldrarna upp till 60 år uppgav 84,8 88 procent att man kunde detta utan svårighet. Andelen minskade med högre ålder ned till 62,7 procent i den äldsta åldersgruppen (tabell 18). 28

I hela den studerade populationen uppger 82 procent att de utan svårighet kan tugga hårt bröd eller äpplen. Färre kvinnor, 79,9 procent, uppger att de kan tugga utan svårighet jämfört med män, 84,3 procent. I samtliga åldersgrupper är det mindre än 3 procent som uppger att de inte alls kan tugga sådana födoämnen, övriga svarar ja, fast försiktigt. Vid jämförelse mellan olika inkomstgrupper visar det sig att 74 procent av personer med inkomst under 15 000 kronor per månad kan tugga hårt bröd eller äpplen utan svårighet. Tabell 18. Andel med egna tänder med olika uppfattning om förmågan att tugga hårda saker som hårt bröd eller äpplen. Uppdelat på olika åldersgrupper. Ålder Kan tugga hårda saker som hårt bröd eller äpplen Ja, utan svårighet Ja, fast försiktigt Nej, inte alls Vet ej Totalt 20 29 år 88,0 % 10,8 % 1,3 % 100,0 % 30 39 år 87,3 % 9,9 % 2,7 %,1 % 100,0 % 40 49 år 84,8 % 14,5 %,7 % 100,0 % 50 59 år 85,3 % 13,8 %,9 %,0 % 100,0 % 60 64 år 78,4 % 19,8 % 1,7 %,1 % 100,0 % 65 74 år 74,0 % 23,2 % 2,4 %,4 % 100,0 % 75+ år 62,7 % 34,3 % 2,7 %,2 % 100,0 % Totalt 81,9 % 16,3 % 1,6 %,1 % 100,0 % De som enbart har löständer har svårast att tugga hårt bröd och äpplen, 40,3 procent, jämfört med 82 procent av de tandförsedda (tabell 19). Tabell 19. Andel personer med såväl egna tänder som löständer med olika uppfattning om förmågan att tugga hårda saker såsom hårt bröd eller äpplen. Egna tänder/löständer Kan tugga hårda saker som hårt bröd eller äpplen Ja, utan svårighet Ja, fast försiktigt Nej, inte alls Vet ej Totalt Enbart egna tänder (inkl 84,6 % 14,1 % 1,2 %,1 % 100,0 % bryggor, kronor och implantat) Enbart löständer 40,3 % 44,4 % 15,3 % 100,0 % Både löständer och 48,8 % 45,4 % 5,5 %,3 % 100,0 % egna tänder Varken löständer eller 54,2 % 25,5 % 20,3 % 100,0 % egna tänder Vet ej 40,9 % 49,4 % 5,4 % 4,3 % 100,0 % Totalt 82,0 % 16,2 % 1,6 %,1 % 100,0 % Andelen personer som anger att de Ibland har besvär med tandgnissling eller tandpressning är 30 procent eller mer i åldrarna under 60 år. Högst andel återfinns bland 30 49-åringar, vilket framgår av tabell 20. Besvär av detta slag är också vanligare bland kvinnor än bland män, 32,9 procent mot 22,1 procent. 29