Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting angående det lokala folkhälsoarbetet för perioden 2012-2015. Detta innebär en nystart och utveckling av det lokala samarbetet för kommunernas folkhälsoarbete. Nytt för denna avtalsperiod är den lokala samverkan mellan kommunen och Karlskoga lasarett och primärvården samt ny prioriterad målgrupp är den äldre befolkningen utöver tidigare satsning på barn och unga. Äldre är en prioriterad målgrupp utifrån det politiska utskottet för folkhälsa Karlskoga och Degerfors och för folkhälsa Örebro läns landsting. Därför har en projektspecifikation tagits fram som underlag för utveckling av arbetet med hälsosamt åldrande. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 9 oktober, 2013 Projektplan hälsosamt åldrande 2013 c:\temp\bsps9amcdf.doc Bakgrund En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Idag är cirka 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre, och andelen förväntas öka till 23 procent år 2030. Prognoser visar att kostnaderna för vård och omsorg kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040 om inget görs. Att satsa på ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete ökar förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande och är en förutsättning för att möta en åldrande befolkning. Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting angående det lokala folkhälsoarbetet för perioden 2012-2015. Detta innebär en nystart och utveckling av det lokala samarbetet för kommunernas folkhälsoarbete. Nytt för denna avtalsperiod är den lokala samverkan mellan kommunen och Karlskoga lasarett och primärvården samt ny prioriterad målgrupp är den äldre befolkningen utöver tidigare satsning på barn och unga. Äldre är en prioriterad målgrupp utifrån det politiska utskottet för folkhälsa Karlskoga och Degerfors och för folkhälsa Örebro läns landsting. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-622 49 www.karlskoga.se 212000-1991

2014-02-10 2 (3) Hälsosamt åldrande är en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. (Äldres hälsa en utmaning för Europa. Statens folkhälsoinstitut, 2007). Beskrivning av förslag Arbetet för ett hälsosamt åldrande ska leda till att insatser både långsiktiga och kortsiktiga ska utformas för att utveckla arbetet för friska äldre (65 år+), den så kallade tredje ålder, samt ge förutsättningar för att kunna arbeta för ett hälsosamt åldrande. Övergripande målområden för arbetet: Att utifrån lokala förutsättningar och med utgångspunkt i de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; öka kunskapen och skapa fördjupad samverkan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att bevara de äldres hälsa, funktionsförmåga och oberoende. Uppdraget ska utföras i nära samverkan med lokala aktörer. Att identifiera utvecklingsområden och aktörer för hälsofrämjande arbete bland äldre (tredje åldern). Undersöka möjlighet att utveckla metoder för att stärka de fyra hörnpelarna; social gemenskap, fysisk aktivitet, goda matvanor samt meningsfullhet. Projektets mål är att: Stärka de kanaler som äldre nyttjar för information och dialog samt undersöka behovet av att hitta nya kanaler Utveckla befintliga mötesplatser samt skapa möjlighet till åldersintegrerade arenor Utveckla samarbete för att öka tillgängligheten för fysisk aktivitet Utveckla förutsättningar för att skapa goda matvanor hos äldre Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner projektplanen för hälsosamt åldrande. Birgitta Spens Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning

Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa en positiv påverkan Ekologiska Avfall ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Tillväxt

1 (9) PROJEKTSPECIFIKATION Hälsosamt åldrande - Karlskoga och Degerfors kommuner Projektansvarig: Ulrika Lundgren Projektledare: Birgitta Spens Revideras vid behov

2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Översikt 1 1.1 Bakgrund till projektet 1 1.2 Projektets syfte 2 2 Projektmål 2 2.1 Projektresultat 2 2.2 Tid och kostnad 3 3 Intressentsituation 3 4 Projektets omfattning 4 4.1 Krav på projektresultat 4 4.2 Avgränsningar 4 5 Projektstrategier 4 5.1 Framgångsfaktorer 4 5.2 Riskhantering och strategier 4 6 Planer 5 6.1 Arbetets innehåll samt övergripande tidplan 5 6.2 Tidplan för mötesplanering 6 7 Budget 6 8 Projektorganisation 6 8.1 Roller, ansvar och befogenheter 6 9 Kommunikation och informationsspridning 8 9.1 Kommunikationsplan 8 9.2 Projektplats 9 9.3 Ändringshantering 9 10 Överlämning av projektresultat och avslutning 9 11 Bilaga 10

3 (9) 1 Översikt 1.1 Bakgrund till projektet Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting angående det lokala folkhälsoarbetet för perioden 2012-2015. Detta innebär en nystart och utveckling av det lokala samarbetet för kommunernas folkhälsoarbete. Nytt för denna avtalsperiod är den lokala samverkan mellan kommunen och Karlskoga lasarett och primärvården samt ny prioriterad målgrupp är den äldre befolkningen utöver tidigare satsning på barn och unga. Äldre är en prioriterad målgrupp utifrån det politiska utskottet för folkhälsa Karlskoga och Degerfors tillsammans med nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting. Hälsosamt åldrande är en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället. En åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Vi lever längre och antalet friska levnadsår ökar. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män. Till exempel visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer jämfört med yngre personer är de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande insatser därför större per person för äldre än för yngre. I Örebro län beräknas den äldre befolkningen öka med 20 000 människor, vilket sätter stora krav på äldreomsorgen och bostadsmarknaden för målgruppen. Det finns också starka etiska argument för att investera i äldres hälsa och därmed ge människor förutsättningar till ett hälsosamt åldrande. Tillsammans behöver vi utveckla strategier för att hantera denna utmaning. Det är aldrig för sent att satsa på god hälsa. Bakgrund Karlskoga och Degerfors I och med uppdraget att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för äldres hälsa har en kartläggning genomförts. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med pensionärsföreningar (PRO, SPF, SKPF) i Karlskoga och Degerfors. Den äldre målgruppen är inte en homogen grupp vilket sätter stora utmaningar på kommuner och landsting samt andra aktörer att utforma bra insatser och aktiviteter. Utgångspunkten i intervjuerna har varit de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande: social gemenskap, goda matvanor, fysisk aktivitet och att känna meningsfullhet. Lokalt finns det mycket utbud för individer som har slutat arbeta men man måste ha ett mål med att vara pensionär och veta hur man vill leva. Övergången mellan arbetsliv till pension är inte alltid en lätt period, det kan vara svårt det första året menar pensionärer. Tankar som kan cirkulera är att ingen behöver mig, vad vill jag göra nu vid pension? Vem är jag utan mitt arbete? Och man måste hela tiden fundera och planera över nästa dag för att ha ett mål. Representanter från föreningarna menar att man går med i en förening för att kunna påverka och för en social gemenskap, det är som en fortsatt fackförening.

4 (9) Det finns ett samband mellan frivilligt arbete och hälsa, mellan socialt deltagande och hälsa samt mellan sociala relationer och hälsa. Folkbildningen, frivilligorganisationer samt kultur och föreningslivet är viktiga arenor för äldre. Olika former av mötesplatser inom folkbildningens verksamhet är exempel på miljöer där äldre fortsatt kan delta aktivt i sociala nätverk och till att skapa en mening i tillvaron efter ett avslutat arbetsliv. Statens folkhälsoinstitut (2009) lyfter fram fyra argument för att satsa på äldres hälsa: Andelen äldre ökar, vilket förmodligen kommer att ge ökade kostnader inom omsorgen och hälso- och sjukvården Det är lönsamt att investera i äldres hälsa. Det finns beräkningar som visar att de ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården är större per person för äldre än för yngre eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet. Hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnaderna jämnas inte ut med ökad ålder utan skillnader som uppstod tidigare i livet tenderar att bli bestående. 1.2 Projektets syfte Syftet med projektet är att utforma ramar och riktlinjer för arbetet med ett hälsosamt åldrande samt hitta och utveckla metoder för att kunna arbeta för äldres hälsa. Projektet kommer att fortgå under avtalsperioden fram till år 2015. 2 Projektmål 2.1 Projektresultat Projektet för ett hälsosamt åldrande ska leda till att insatser både långsiktiga och kortsiktiga ska utformas. Detta för att utveckla arbetet för äldre och ge förutsättningar för att kunna skapa ett hälsosamt åldrande för invånare 65 år och äldre i Karlskoga och Degerfors. De kommunspecifika folkhälsopolitiska planerna är en del i helheten av folkhälsoarbetet i Karlskoga och Degerfors. Syftet med planerna är att skapa förutsättningar för att kunna: Skapa en god och jämlik hälsa och ge befolkningen möjlighet till god livskvalitet Ange och möjliggöra den politiska inriktningen för hur folkhälsoarbetet ska utformas i Karlskoga och Degerfors kommuner. Skapa en gemensam syn och strategi för all verksamhet, i frågor som handlar om folkhälsa. Övergripande målområden för projektet: Att utifrån lokala förutsättningar och med utgångspunkt i de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, öka kunskapen och fördjupad samverkan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget ska utföras i nära samverkan med lokala aktörer (i landsting, kommun, ideell sektor m.fl.) Att identifiera utvecklingsområden och aktörer för hälsofrämjande arbete bland äldre. Undersöka möjlighet att utveckla metoder för att stärka de fyra hörnpelarna

5 (9) Utvecklingsarbetets mål är att: Stärka de kanaler som äldre nyttjar för information och dialog samt undersöka behovet av att hitta nya kanaler Utveckla befintliga mötesplatser samt skapa möjlighet till åldersintegrerade arenor Utveckla samarbete för att öka tillgängligheten för fysisk aktivitet Utveckla förutsättningar för att skapa goda matvanor hos äldre 2.2 Tid och kostnad Utifrån samverkansavtalet för perioden 2012-2015 är äldre en prioriterad målgrupp. Projektet kommer att fortgå under denna period och utgör en del i ordinarie verksamhet och dess prioriteringar. 3 Intressentsituation Samverkan är viktig och ska ske med de enheter/funktioner som arbetar inom området. Det är angeläget att intressenterna blir identifierade och informerade i arbetet. De som berörs kommer även att bli involverade i arbetet. Förutsättning för att utvecklingsarbetet med äldres hälsa är att samverkan sker med redan befintliga verksamheter och organisationer. Det är viktigt att arbetet förankras i det tvärsektoriella nätverket politiker respektive tjänstemän, folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors, samt utskottet för folkhälsonämnden på Örebro läns landstings. 4 Projektets omfattning 4.1 Krav på projektresultat De viktigaste kraven är att arbetet leder till utveckling av metoder för äldres hälsa och skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande utifrån de fyra hörnpelarna; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. 4.2 Avgränsningar Samverkansavtalet med Örebro läns landsting samt de lokala folkhälsopolitiska styrdokumenten för Karlskoga och Degerfors ligger till grund för arbetet med målgruppen äldre och visar på riktlinjer för att arbeta för ett hälsosamt åldrande. Utifrån avtalet ska kommunerna verka för ett hälsosamt åldrande och utgå från de fyra hörnpelarna samt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Målgrupp Äldre är en heterogen grupp varför man delar in dem i olika faser utifrån några olika faktorer. Utifrån prioriteringar ligger fokus för utvecklingsarbetet på individer i den tredje åldern, 65 år och äldre. Den tredje åldern beskrivs som den friska perioden i livet som pensionär utan nämnvärda begränsningar av aktiviteter på grund av ohälsa och

6 (9) funktionsnedsättning. Forskning har konstaterat att främst fyra faktorer är betydelsefulla när det gäller att främja ett hälsosamt åldrande, dessa kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar: social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet, goda matvanor. Enligt Sveriges kommuner och landsting så delar de in medborgare utifrån individens intresse istället för ålder, vilket gör att åldersintegrerade arenor kan vara av betydelse. Mer specifikt utgår de fyra hörnpelarna från följande: Social gemenskap är centralt i alla åldrar. Det sociala nätverk som finns runt den enskilda är en skyddande faktor mot ohälsa. Bland närstående och i vänkretsen kan det finnas hjälp i form av personligt stöd och praktisk hjälp, men med stigande ålder minskar ofta äldre människors sociala nätverk. Mötesplatser där äldre kan mötas och knyta nya kontakter utgör en stödjande miljö för deras sociala deltagande och känsla av meningsfullhet och delaktighet. Sociala mötesplatser kan också vara en ingång till fysisk aktivitet och ett gott socialt nätverk har visat sig ha en tydlig koppling till goda matvanor. Närheten till en mötesplats och ett varierat innehåll ökar deltagandet (Agahi m.fl. 2010). Meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd. För många förknippas pensioneringen med en rädsla över att inte vara behövd och att inte vara en del i ett sammanhang. Delaktighet och inflytande i samhället främjar känslan av att vara en del i ett sammanhang och är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM) betyder att man upplever att tillvaron är begriplig, meningsfull och hanterbar, vilket har visat sig ha betydelse för varför en del människor klarar påfrestningar bättre än andra. Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande egenskaper. Regelbunden fysisk aktivitet för äldre personer har minst lika stor betydelse för hälsan som för yngre individer. Även en liten ökning av den fysiska aktiviteten kan medföra stora skillnader i välbefinnande och hälsa hos äldre personer samt möjlighet att behålla sitt oberoende. Redan uppkommen funktionsnedsättning kan dessutom bromsas om man är fysiskt aktiv, vilket sannolikt ökar livskvaliteten och möjligheten till ett självständigt liv hos individen. Möjligheten till rörelse och aktivitet i omgivningen utanför bostaden kan vara en avgörande faktor för att vara fysiskt aktiv. Kosten och goda matvanor är av betydelse för att äldre människor ska må bra. Våra kostvanor grundläggs ofta tidigt i livet och är en viktig livsstilsfaktor. Dåliga matvanor kan läggas samman under livet och är ofta en bidragande orsak till flera olika sjukdomar. Det är dock aldrig för sent att ändra på sina kostvanor, även om kostomläggningar görs sent i livet så har det positiva hälsoeffekter. Dessa fyra faktorer kan påverka hälsan i positiv riktning, speciellt för de personer som fortfarande är oberoende och inte är i behov av större stödinsatser. Eftersom fokus i detta uppdrag är att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande är det viktigt att fokus ligger på hälsofrämjande insatser, det vill säga insatser som riktas till att bevara det som redan är friskt sker innan ohälsa uppstår.

7 (9) 5 Projektstrategier 5.1 Framgångsfaktorer För att utvecklingsarbetet för äldres hälsa ska fungera är det viktigt med god förankring, kommunikation och samverkan med berörda. Att få med sig olika aktörer och inrätta ett gott samarbete leder till goda möjligheter för att nå de uppsatta målen. Samverkan, tydlig arbetsfördelning/roller och att ta vara på varje verksamhets specifika kompetens ger goda förutsättningar för utveckling. Det är av stor betydelse att föra dokumentation under hela arbetets gång för att kunna följa upp och utvärdera utvecklingen. 5.2 Riskhantering och strategier Med hänsyn till ovanstående framgångsfaktorer utgör bristande kommunikation en risk i projektet, både internt och externt. Bristande delaktighet leder till svårigheter att genomföra planerade aktiviteter, vilket leder till att målen inte nås. Återkommande avstämning, information, diskussion och återkoppling av arbetet till dem som berörs skall vara en bestående del av arbetet för att minska denna risk. Andra viktiga delar för att undvika att hinder uppstår i arbetet är att ha en tydlig arbetsstruktur, där roller och ansvar tydliggörs. Svårigheter som ses är att det inte finns någon specifik arena där hälsofrämjande arbete med äldre bedrivs. Ett viktigt utvecklingsarbete är att utgå från befintligt arbete och utveckla det med nya metoder. 6 Planer 6.1 Arbetets innehåll samt övergripande tidplan (revideras vid behov) När Våren 2013 Hösten 2013 Innehåll Information Kommunala pensionärsrådet Karlskoga Seniormässa, arbetsgruppsmöten 25 april, 2013 - Seniormässa hölls för första gången i Karlskoga. Syftet med mässan är att samla kommunen, aktörer och företag som på något sätt arbetar med och/eller för äldre för att marknadsföra och uppmärksamma olika servicetjänster och aktiviteter som finns tillgängliga i kommunen 14 oktober samverkanspartners för hälsosamt åldrande träffades för ett första möte 18 oktober Folkhälsokonferens Folkhälsa i fokus Information och dialog med pensionärsråd i Karlskoga och Degerfors. Fokusgruppsintervjuer med pensionärsföreningar.

8 (9) Vår/höst 2014 27 feb återkopplingsseminarium från fokusgruppsintervjuer samt presentation från samverkanspartners 12 mars - politiskt beslut Projektplan hälsosamt åldrande Folkhälsonämnden 8 maj Seniormässa Syftet med mässan är att samla kommunen, aktörer och företag som på något sätt arbetar med och/eller för äldre i syfte att marknadsföra och uppmärksamma olika servicetjänster och aktiviteter som finns tillgängliga i kommunen. 31 mars möte gällande IT-guider 16-18 maj - inspirationshelg tema Åldersmaktsordning, med Sveriges ungdomsråd, pensionärsföreningar och folkhälsoförvaltningen där syftet med dagarna är att skapa möjlighet till dialog mellan ungdomar och äldre. Samarbete med socialförvaltningen angående mötesplatser för äldre. Anhörigdagen med kost-, städ- och folkhälsoenheten. December utvärdering och uppföljning Vår/höst 2015 Februari delrapport till Folkhälsonämnden December slutrapport till Folkhälsonämnden Fortsatt planering och utveckling av aktiviteter/insatser sker under våren och hösten 2014. 7 Budget Arbetet med målgruppen 65 år och äldre ligger inom ramen för det ordinarie arbetet utifrån samverkansavtalet med Örebro läns landsting för det lokala folkhälsoarbetet. 8 Projektorganisation 8.1 Roller, ansvar och befogenheter 8.1.1 Politisk ansvarig nämnd Folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors är politisk ansvarig nämnd för projektet och har ansvar för projektets styrning då det gäller resurser och sakinnehåll. Folkhälsonämnden ska pröva och godkänna de planer och rapporter som utarbetas av projektledaren/arbetsgruppen. 8.1.2 Projektansvarig Ulrika Lundgren, förvaltningschef för folkhälsoförvaltningen, är projektansvarig och ytterst ansvarig för arbetet. 8.1.3 Projektledning Projektledningen består av projektansvarig och folkhälsoutvecklare som är projektledare. Projektledaren har i uppdrag att samordna arbetet och ansvarar för att

9 (9) projektet drivs och genomförs. Huvuduppgiften är att ansvara för planering och styrning så att uppdragets mål uppnås. Samordnaren har informationsansvar och avrapporterar till projektansvarig. 8.1.4 Samverkanspartners (referensgrupp) Förutsättningar för att arbetet med hälsosamt åldrande ska kunna utvecklas bör en arbetsgrupp skapas. Förankring har skett med representanter från olika verksamheter för att kunna skapa förutsättningar för en referensgrupp. Stort intresse finns och samordnare för detta är representant från folkhälsoförvaltningen som har förankrat arbetet med följande representanter: hemvård Karlskoga, vård- och omsorg Degerfors, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt representanter från pensionärsföreningar. Medverkande kan komma att förändras över tid beroende av behov. Representant från folkhälsoförvaltningen har i uppdrag att samordna arbetet och ansvarar för att projektet drivs och genomförs enligt angivna direktiv, mål, budget och tidplan. 9 Kommunikation och informationsspridning 9.1 Kommunikationsplan Kommunikation kring projektet sker i enlighet med förvaltningens kommunikationsplan som finns beslutad av Folkhälsonämnden (2011-12-14, FHN 149, FHN 2011.0105). Kontakten med media sker via folkhälsoförvaltningens informatör. 9.3 Ändringshantering Ändringar och tillägg i projektet av större karaktär ska beslutas av folkhälsonämnden. Mindre ändringar i det operativa arbetet beslutas direkt av samordnaren i samråd med ansvarig. 10 Överlämning av projektresultat och avslutning Projektet återkopplas regelbundet till Folkhälsonämnden samt en slutlig återrapportering presenteras för och beslutas av Folkhälsonämnden vid samverkansavtalets sluttid december 2015. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Birgitta Spens Folkhälsoutvecklare