Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa
I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont
Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till äldresk - kompetens etc. (s.231-233; SoU 2006:100 Satsning/prioritering av äldres psykiska ohälsa kvarstår (s.63 f, Nationell utvecklingsplan, 2006) Äldres psykiska ohälsa är det område som fått minst uppmärksamhet. (Socialstyrelsen 2006)
Äldres psykisk (o)hälsa Vad - vem omfattas av begreppet?
Äldres psykisk (o)hälsa omfattar en heterogen grupp människor med den gemensamma nämnaren att de fyllt 65 år! Det innebär att vi talar om ett område som sträcker sig från det normala åldrandet med dess olika skeenden, livskriser, psykiskt illabefinnande, psykisk sjukdom till psykisk funktionsnedsättning. Och så tror jag att det måste vara!
Det betyder också att vi omfattar när det gäller insatser allt från Förebyggande Behandlande Stödjande Det betyder insatser från Primärvård socialtjänst (äldreomsorg, social, funktionsnedsättning, beroendeenhet ), geriatrik, och äldre
Den stora utmaningen är emellertid våra egna föreställningar; individuellt och organisatoriskt, om äldre och om psykisk ohälsa Ålderism Stigma
Kvinna Ganska gammal Svårt att gå; rollator Snäll, glad men kan vara deprimerad Mormor
Det kan vara vem som helst En man ca 40 år Det syns på honom, sliten Kanske farlig??
Hur vi tänker, hur vi talar och vilka föreställningar vi har om äldre och om psykisk sjukdom har större betydelse för vårt handlande än vad vi tror! Elsa 74 år med schizofreni Elsa 74 år med schizofreni
Men hur ser det då ut med den psykisk hälsan och ohälsan hos äldre? Paradox äldre har en högre självskattad psykisk hälsa än unga men fler självmord och fler med en depressionsdiagnos samt omfattande förskrivning av antidepressiva läkemedel.
Om vi tittar på sjukdomsgrupper så är panoramat motsvarande befolkningen i stort och epidemiologiskt ser det ut så här: - Depressionssjukdom 12-15 procent (punktprevalens) - Psykossjukdom 1-2 procent - Bipolär sjukdom 1-3 procent och självklart alla andra tillstånd också
Det går också att se på målgruppen/området så här: Att drabbas i samband med åldrandet Att drabbas i unga år och åldras med psykisk funktionsnedsättning Att drabbas av demenssjukdom och annan psykisk ohälsa Att ha upplevt trauma i livet och åldras
Promotion och prevention Övergripande mål för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar: - Delaktighet - Tillhörighet - Gemenskap är något som vi kan säga tillhör en social tillgång
Brister i det social nätverket risk för psykisk ohälsa och ökad psykisk belastning Det handlar om relationer men också att ha en trygghet och tillit till relationer, grannar och närstående I en studie gjord i Österbotten (Fi) och Västerbotten (SE) upplevde fler äldre på äldreboende (55 %) att de var ensamma än hemmaboende (45%)!! - Tillgång till sociala relationer men också kvaliteten på relationer Anna Forsman, THL Finland
Det går att förebygga och främja hälsan med psykosociala interventioner: - Fysisk träning - Reminiscens - Övningar i färdighet och bemästring - Sociala aktiviteter - Stödgrupper - Aktiviteter med blandat innehåll
Den existentiella hälsan ett kunskapsområde och dimension som växer - Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder - Tankar och frågor om livet och döden berör oss på djupet det är viktigt att vi vet vad dessa frågor gör med oss (Cecilia Melder) Jane Österlind - Palliativ vård
del 2 Den existentiella folkhälsan Helhet Hopp Harmoni Existentiell och andlig styrka Existentiell och andlig kontakt Personlig tro Meningen i och med livet Förundran
Vi kan inte tala om att om att bemöta brukarnas existentiella behov utan att vara beredda på att själv bli berörda (Cecilia Melder)
Att inte längre vilja leva! Självmord är vanligare bland äldre i de flesta industrialiserade länder Självmordstalen i Sverige har sjunkit i de flesta åldersgrupper utom bland de yngsta och äldsta Ovanligt att psykisk friska äldre tappar livsmodet även ovanligt i ett slutstadiet av cancer Äldre som tar sitt liv har inte sällan kort före varit på besök hos sin läkare En tredjedel har kommunicerat självmordstankar till sin läkare Tre fjärdedelar har kommunicerat självmordstankar till anhöriga
Riskfaktorer - Depression - Psykos - Leva ensam bli ensam - Alkohol - Fysisk sjukdom - Smärtor men också tillgången och möjlighet att ta sitt liv bidrar
Skyddsfaktorer - Socialt nätverk - Religiös tillhörighet - Tillgång till praktiskt stöd i vardagen - God relation mellan patient och vårdgivare, kontinuitet - God följsamhet till behandling
Första hjälpen till psykisk hälsa
Några nyheter: Första vet. artikeln om Trygga möten - Skapa kontakt innan du ens tänker att du ska göra något - Tänk i flera steg, situationen behöver inte lösas eller ordnas direkt - Ibland får personal vara buffert mellan den äldre och anhöriga - Var lyhörd och känslig för skamkänslor försök att underlätta istället för att bekräfta eller förstärka känslan - Knep är bra men integritet inkännande är mycket viktigt
och en avhandling i fyra delar bl a intervjuer med äldre med psykiska funktionsnedsättningar - Kämpar med sin livssituation/existens/varande - Förlust av värdighet, maktlöshet, kämpar för att få respekt - Vill bli sedd för den man är - Både formella och informella vårdgivare hade stor betydelse för att undvika fokus på diagnoser. Ge stöd, vara närvarande för att ge möjlighet att få ett värdigt liv
En 90-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och social isolering har vid en helhetsbedömning inte ansetts tillförsäkrad en skälig levnadsnivå genom insatser av hemtjänsten i den egna bostaden. Hon var därför berättigad till bistånd enligt socialtjänstlagen i form av s.k. särskilt boende. 1 kap. 1, 4 kap. 1 första stycket, 5 kap. 4 och 5 socialtjänstlagen (2001:453)