BOENDE FÖR ÄLDRE Utredning om boende för äldre Antagen av Socialnämnden Beslutsdatum/paragraf 2015-02-24, 29 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum Ej aktuellt Beteckning SN2013/214-739, 2015.271 Kategori Utredning Ansvarig handläggare utredare Anne Bertilsson Uppföljningsansvarig socialchef Monica Tuvberger
INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Styrdokument... 4 Kommunens vision och mål... 4 Bostadsförsörjningsprogram Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning... 4 Äldreomsorgsplan för åren 2012-2016... 5 Lagstiftning... 5 Olika typer av boende och stöd för äldre... 6 Boendeformer... 6 Stöd i hemmet... 7 och andra kommuner... 8 Äldreomsorg i Då och nu... 12 Hemtjänst...15 Fixartjänst...15 Vad har de äldre i för önskemål?... 16 s utmaningar... 17 Analys och behov... 19 Grunderna för analysen...19 Den åldrande befolkningen...19 Fyrstegsprincipen...19 Analys och behov för...20 Den åldrande befolkningen...20 Fyrstegsprincipen...21 Handlingsplan och Förslag till beslut... 24 Handlingsplan...24 Förslag till beslut...24 Källor... 25 Externa källor...25 Styrdokument i...25
3 (25) SAMMANFATTNING Den äldre befolkningen ökar snabbt i och fram till år 2032 blir det 17,6 procent fler ålderspensionärer (65 år och äldre) och 71,1 procent fler personer över 80 år. År 2014 gick den sista generationen av 40-talister i ålderspension, detta är en ny och annorlunda grupp av pensionärer då de under sina år har förändrat samhället på sin väg genom livet och de kommer antagligen att göra det även som pensionärer. De kommer att ställa krav både på samhället och på företagen och kommunerna måste hitta ett sätt att möta de krav som den nya generationen ålderspensionärer ställer. Pensioneringen är för de flesta en tid av fortsatt aktivt liv och förhållandevis hög levnadsstandard och god hälsa. Det är först i 80-årsåldern som behov av stöd och omsorg kan behövas. Ur boendesynpunkt och för att klara sin vardag är de viktigaste hälsofaktorerna en god rörelseförmåga, hörsel, syn och frånvaro av psykiska besvär och demens förutsättningar för att fortsatt klara av det egna boende. Mer tillgängliga och anpassade boendeformer tar hänsyn till att hälsan och rörelseförmågan kan svikta med stigande ålder och kan på så sätt kompensera det som individen själv saknar eller får mindre av. I bor de flesta personer över 65 år i småhus eller hyresrätter, även om majoriteten bor i småhus vid pensioneringen så flyttar de flesta till lägenhet eller särskilt boende inom 20-25 år. Flytten från småhus till lägenhet kan ske i 70-80 årsåldern medan flytten från småhus till äldreboende sker vid 80 år och äldre. De som bor i lägenhet kan i regel bo kvar 10 år längre och flyttar först vid 90 år eller äldre in i särskilt boende. I fastigheter med hög tillgänglighet kan personerna bo kvar ännu högre upp i åldrarna. Hur kan utveckla de olika boendeformerna för äldre beskrivs kapitlet Analys och behov. Utgångspunkten är att kommunen ska skapa möjligheter för att personer som är 65 år och äldre idag och i framtiden ska kunna göra ett aktivt val av annan bostad när den nuvarande bostaden, i takt med den stigande åldern, börjar bli för stor och svår att sköta om. Boendet ska vara tillgänglighetsanpassat samt ge förutsättningar för trygghetskänsla, närhet till gemenskap samt närhet till personal. Även om inte själv bygger bostäder bör kommunen stödja tillkomsten av bra bostäder för äldre på flera olika sätt i linje med kommunens Bostadsförsörjningsprogram och det övergripande målet Växande Vadstena. Opinionsbildning och marknadsföring samt samverkan med pensionärsorganisationer för dialog kring bra boende för äldre är andra exempel på hur kommunen kan stödja tillkomsten av bostäder som de äldre efterfrågar. Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att vara stort under en lång tid framöver. Det bedöms inte möjligt att lösa behovet av bostäder för äldre med en åtgärd utan det kommer att behövas flera olika åtgärder, samverkan och nytänkande för att finna lösningar som motsvarar behovet. I handlingsplanen, som presenteras sist i utredningen, listas ett antal åtgärder som bedöms skapa förutsättningar för att tillgodose behovet av bra bostäder för äldre. Flera av åtgärderna bör starta snarast och åtgärderna kommer att behöva pågå parallellt framöver. En utgångspunkt i handlingsplanen är att i möjligaste mån minska behovet av att utöka antal platser inom särskilt boende genom att ge förutsättningar för andra typer av boendeformer för äldre. Om inga åtgärder genomförs kommer behovet av platser i särskilt boende behöva utökas successivt med totalt 59 platser fram till år 2032, varje plats motsvarar en driftskostnad om drygt 633 tkr per plats och år (2013 års kostnad enligt Kolada).
4 (25) INLEDNING Vid socialnämndens sammanträde i oktober 2013 gavs socialchef i uppdrag att presentera ett förslag på hur behovet av särskilda boenden för äldre ska tillgodoses på kort och lång sikt. Förslaget redovisades på socialnämndens sammanträde 28 januari 2014 och socialnämnden beslutade ( 2): Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att en extern tjänst/konsult ska ges i uppdrag, efter genomförd upphandling, att utreda på vilket sätt behovet av platser inom vård- och omsorgsboende ska tillgodoses samt utreda på vilket sätt nuvarande fastigheter (Vätterngården och Wasagården) ska användas. Kommunstyrelsen beslutade 23 maj 2014 149: Ärendet återlämnas till socialnämnden för vidare utredning internt. Arbetet bör samordnas med bostadsförsörjningsprogrammet samt andra relevanta befintliga underlag. Uppdrag till socialchef Vid socialnämndens sammanträde 16 september 2014, 107 gavs: Socialchef i uppdrag att utreda behov av olika boendeformer för äldre på kort och lång sikt. Uppdraget ska redovisas på socialnämndens sammanträde i april 2015. Styrdokument Kommunens vision och mål Kommunens vision beslutades av kommunfullmäktige 18 november 2009, 126 och lyder Vadstena Livsmiljön för dig. Till visionen finns fyra övergripande mål; Växande Vadstena, Ekologiskt hållbart, Demokrati och hållbarhet samt God hushållning med resurser. Det prioriterade målet för planperioden 2014-2016 är Växande Vadstena till vilket de strategiska målen Bygga bostäder och Skapa attraktivitet är kopplade. Bostadsförsörjningsprogram Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning Under 2013-2014 gjordes ett arbete med att ta fram ett Bostadsförsörjningsprogram enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL, lag 2000:1383). Kommunfullmäktige beslutade 10 september 2014, 130 att Anta Bostadsförsörjningsprogram riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunstyrelsen fattade 10 juni 2014, 176 att Anta Bostadsförsörjningsprogram Handlingsplan 2014-2015. Syftet med riktlinjerna för bostadsförsörjning är att, med grund i översiktsplanen, uttrycka kommunens övergripande strategier för bostadsförsörjning och därigenom ge en enhetlig bild av behovet nu och i framtiden samt skapa planeringsberedskap för nya bostäder i kommunen. Riktlinjerna ska tydliggöra kommunens bostadspolitik och redogöra för prioriteringar och särskilda åtgärder som ska leda till en förbättrad bostadsförsörjning i kommunen. Till riktlinjerna beslutas om tvååriga handlingsplaner som ska ange hur kommunen avser att arbeta med bostadsförsörjningsfrågorna under kommande två år. Bostadsmarknaden ska analyseras regelbundet och utvärdering av riktlinjerna ska ske samtidigt. En del i handlingsplanen för 2014-2015 var att inrätta en exploateringsgrupp i kommunen, vilket gjordes under hösten 2014. Ett av exploateringsgruppens uppdrag är att ansvara för att bostadsförsörjningsprogrammets mål uppnås och att handlingsplanen verkställs. Under 2015 har exploateringsgruppen bland annat i uppdrag att göra en bostadsmarknadsanalys med fokus på demografins förändringar samt boende för äldre och boende för personer med funktionsnedsättning.
5 (25) Äldreomsorgsplan för åren 2012-2016 Kommunfullmäktige antog 20 juni 2012, 113 Äldreomsorgsplan för åren 2012-2016. Planens syfte är att ge underlag för att styra, planera och utveckla den kommunala äldreomsorgen under åren 2012-2016. En tydlig viljeinriktning inom socialnämnden som beskrivs i äldreomsorgsplanen är att kommunen ska verka för att underlätta för de äldre att bo kvar i ordinärt boende som länge som möjligt. Detta bedöms särskilt påverka kommunens hemtjänst. Denna viljeinriktning kan resultera i att det är personer med demensproblematik samt stora kognitiva svårigheter och/eller med omfattande omvårdnads- och trygghetsbehov som blir aktuella för plats inom särskilt boende. Lagstiftning För att få vård och/eller omsorg från kommunens äldreomsorg krävs en ansökan om bistånd till kommunens biståndskontor. Rätten till bistånd regleras i främst socialtjänstlagen (SoL), de lagrum som specifikt reglerar socialnämndens uppgift och ansvar i förhållande till äldre personer är följande; 3 kap 6 SoL Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. 4 kap 1 SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. / / Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4 kap 4 SoL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 kap 5 SoL Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 5 kap 6 SoL Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.
6 (25) OLIKA TYPER AV BOENDE OCH STÖD FÖR ÄLDRE I takt med att åldersstrukturen i Sveriges befolkning förändras där antalet äldre blir fler och fler har flera bedömningar gjorts på nationell nivå, bland annat via Äldreboendelegationen, som visar på att en utveckling av boende och närmiljön i det vanliga bostadsbeståndet måste till för att möta behovet. En följd av detta är att boendesituationen för äldre är en mycket angelägen fråga för de flesta av landets kommuner. Det finns ett generellt behov av att kunna erbjuda äldre personer boendealternativ till det som redan finns idag. Bostäderna behöver motsvara de önskemål som de äldre personerna har, men måste också motsvara det behov som en stigande ålder medför. Olika undersökningar bland äldre visar på att det finns generella önskemål kring boendesituationen såsom god tillgänglighet, god tillgång till service, förutsättningar för gemenskap samt möjlighet att få vissa tjänster utförda. Boendeformer Det finns olika typer av boendeformer som särskilt riktar sig till äldre personer. I Äldreboendedelegationens slutbetänkande från 2008 finns definition av olika typer av boendeformer i syfte att öka tydligheten. Förslaget har inte antagits som helhet, men begreppen används inom den offentliga förvaltningen och återfinns bland annat på Boverkets webbplats som definitioner. Delegationens förslag om begrepp var följande; seniorbostäder, trygghetsbostäder samt vård- och omsorgsboende. Ordinärt boende; Alla boenden som inte omfattas av särlagstiftning. Seniorbostäder; Samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Bostaden ska ge möjligheter till gemensam social samvaro förslagsvis genom en gemensamhetslokal eller liknande. Tillgänglighetsnivån kan variera i seniorbostäder. Trygghetsbostäder; En form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. En bostad i trygghetsbostad innebär att den boende ska ha tillgång till gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, närhet till personal som en gemensam resurs under vissa angivna tider. Den fysiska tillgängligheten i trygghetsbostad bör vara mycket god, vilket möjliggör för den enskilde att bo kvar längre. Vård- och omsorgsboende, En boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt 5 kapitlet i socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Boendet kräver en biståndsprövning och beslut från kommunen. Denna form av begrepp har inte ändrats utan i dagligt tal används fortfarande särskilt boende som begrepp för biståndsbedömt boende enligt socialtjänstlagen. Korttidsvård/växelvård; En form av tidsbegränsat boende inom särskilt boende för äldre. Boendet är avsett för till exempel rehabilitering eller eftervård efter sjukhusvistelse. Korttidsvård kan även ges till personer i livets slutskede. Korttidsvård kräver en biståndsprövning och beslut från kommunen. Korttidsvård i form av växelvård kan även ges till personer som vårdas hemma av anhörig, och som ibland behöver avlastning. Seniorbostäder och trygghetsbostäder kan byggas, ägas och förvaltas av vilken entreprenör som helst, och behöver inte nödvändigtvis drivas i kommunal regi. Detta skapar möjligheter för marknaden att bygga enligt efterfrågan. Dock bör kommunen vara aktiv och ge förutsättningar till olika byggherrar för att etablera olika boendeformer som riktar sig till äldre. Seniorbostäder och trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Enligt det investeringsstöd som Boverket har förmedlat under perioden 2007-2010 ska en bostad inom trygghetsbostäder innehas av person/personer som fyllt 70 år för att erhålla stödet. Denna åldersgräns finns fortfarande kvar när det idag talas om kriterierna för trygghetsbostad.
7 (25) Äldreboendedelegationen förordar att kommunerna har möjlighet att utforma egna kriterier och regler för vad som gäller för trygghetsbostäder samt vad som gäller för en person som ska söka sig till en trygghetsbostad. Detta gynnar möjligheterna för att lokala förutsättningar tillvaratas och kommunen har möjlighet att vara vägledande för hur boende för de äldre bäst kan utformas. Tanken är att senior- och trygghetsbostäder ska kunna komplettera befintligt bostadsbestånd och minska glappet mellan det ordinära boendet och särskilda boendet. Ett samlingsbegrepp för detta är mellanboende. Äldreboendedelegationen har i sitt slutbetänkande tagit med ekonomiska konsekvenser av hur tillskapandet av mellanboenden kan ge effekter på flera sätt. Det finns studier som visar på att det är tre gånger så stor risk för att en flytt från ordinärt boende till särskilt boende ska ske, än att en flytt sker till särskilt boende från någon form av mellanboende. Studien baseras på äldre vårdtagare i Kungsholmens stadsdel i Stockholm. Vilken boendeform som den äldre bor i har en stor påverkan på sannolikheten för att flytta. Det betyder att hur äldre personer bor i en kommun kan få påtagliga konsekvenser för behovet av platser i särskilt boende. De ekonomiska beräkningar som är gjorda i Äldreboendedelegationens slutbetänkande och som beskrivs ovan bygger på en tänkt omfördelning av ett antal personer med vård- och omsorgsbehov mellan olika typer av boendeformer. Det innebär att äldre personer med hemtjänst i ordinärt boende flyttar till hemtjänst i någon form av mellanboende. Omfördelningen antas påverka såväl antalet platser i särskilt boende som den totala kostnaden för äldreomsorgen i en kommun. Resultatet av beräkningarna som gjorts på uppdrag av Äldreboendelegationen indikerar på minskade kostnader för äldreomsorgen totalt genom att ett antal vård- och omsorgstagare i det ordinära boendet minskar i samband med flytt till någon form av mellanboende, detta minskar i förlängningen behovet av antalet platser i särskilt boende. Kostnaderna i mellanboende kan vara något högre än för ordinärt boende, men understiger markant kostnaderna för en plats i särskilt boende. För att skapa attraktivitet för byggande av trygghetsboende ger många kommuner driftsstöd i olika former till den entreprenör som önskar bygga flerfamiljshus med inriktning mot äldre. Detta för att uppmuntra byggnation av trygghetsboende. Driftsstöd kan till exempel vara 2 500 kr per bostad och år för lokal avsedd för trygghetsskapande aktiviteter och gemensamma måltider med mera och samt 7 500 kr per bostad och år för kostnader för personal (Göteborgs stad). Stöd i hemmet Hemtjänst är en form av bistånd enligt socialtjänstlagen, som kan ges till personer som bor hemma men som behöver olika former av stöd och hjälp för att känna sig trygga hemma även när hälsan sviktar och åldern ökar. Med hemtjänst avses bland annat hjälp med personlig omvårdnad, delegerad hemsjukvård, städning och tvättning. Hemtjänst ska finnas tillgängligt dygnet runt samt på helger och stödet ska vara individuellt utformat enligt den enskildes behov. Den sociala omsorgen syftar till att ge stöd och hjälp åt enskilda för att förbättra deras livssituation. För att öka tryggheten kan den enskilde även ansöka om bistånd i form av trygghetslarm för att kunna kalla på hjälp i akuta situationer. En annan biståndsbedömd insats är matdistribution som den enskilde kan få om den har behov av att få lagad mat en gång om dagen. Olika former av dagverksamhet för personer med någon form av ohälsa är en annan insats dit äldre kan komma för att få social aktivitet samt omsorg. Det skapar även en avlastning för anhöriga.
8 (25) VADSTENA KOMMUN OCH ANDRA KOMMUNER Här beskrivs fakta kring befolkning och platser inom äldreomsorg. Jämförelse sker med de kommuner som finns i kommunens planeringsförutsättningar samt med de mindre kommunerna i Östergötland. s befolkningsstruktur har förändrats över åren och gällande gruppen personer över 65 år har en konstant ökning skett. Aktuell siffra för 2014 finns ännu inte tillgängligt i den officiella statistiken. 2 500 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w 2 000 1 500 Antal 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Befolkningshistorik 2005-2013, femårsgrupper från 65 år och uppåt. Källa: Kolada Befolkningshistoriken från år 2005 visar på en total ökning av antalet personer 65 år och äldre fram till år 2013 med ca 480 personer. Den åldersgrupp som har ökat mest under perioden är åldersgruppen 65-69 år, övriga grupper ökar också men inte fullt så mycket. Gruppen 80-84 år minskar dock under perioden, men minskningen är liten.
9 (25) Det ökade befolkningsantalet i åldersgruppen 65 år och äldre i Vadstena syns tydligt i den åldersstruktur som redovisas nedan där jämförs med riket och Östergötland för år 2013. Åldersstrukturen i Vadstena år 2013 jämfört med Östergötland och riket. s åldersstruktur visar att grupperna 20-40 år är underrepresenterade medan åldersgruppen 60-70 år är överrepresenterade. Jämfört med riket och länet blir midjan i befolkningspyramiden tydlig, en bild som Vadstena delar med de flesta andra mindre kommuner i regionen. Befolkningsprognosen från SCB som skrivits fram för s del visar på fortsatt ökning av antal personer i åldrarna 65 år och äldre. Nedan visas två diagram gällande framskrivning av åldersstrukturen för. 3 000 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år 2 500 2 000 Antal 1 500 1 000 500 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 Befolkningsframskrivning till 2032 av femårsgrupper från 65 år och uppåt. Källa: SCB
10 (25) Framskrivningen visar på en total ökning av antalet personer 65 år och äldre fram till år 2032 med ca 400 personer. Den åldersgrupp som minskar istället för att öka är åldersgruppen 65-69 år, övriga femårsgrupper ökar konstant under tiden för prognosen. Den grupp som ökar mest under prognostiden är åldersgruppen 80 år och äldre, vilket tydligt visas i följande diagram: 1 200 80-84 år 85-90 år 90-w 1 000 Antal 800 600 400 200 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 Befolkningsframskrivning till 2032 av grupperna 80-84 år, 85-89 år samt 90 år och äldre. Källa: SCB Framskrivningen visar på en markant ökning av antalet personer 80 år och äldre under perioden 2015-2032. Gruppen 85 år och äldre ökar konstant medan gruppen 80-84 år minskar till förmån för gruppen 85 år och äldre. Den största ökningen i åldersgruppen 85 år och äldre börjar år 2021 och fortgår resten av prognostiden. En annan variabel att ta hänsyn till i befolkningsprognosen är att människor generellt lever längre idag i Sverige än tidigare. Detta visar även statistiken för s medborgare, där medellivslängden har ökat betydligt mellan åren 2000 och 2013. Medellivslängden som presenteras nedan är förväntad medellivslängd för de som föddes 2000 respektive 2013. Medellivslängd År 2000 2013 Män 76,2 80,5 Kvinnor 82,2 86,1 Medellivslängden ökar med drygt fyra år för män och knappt fyra år för kvinnorna, kvinnorna lever dock till en högre ålder än männen.
11 (25) Nedan visas en jämförelse i befolkningsstruktur och antal platser i särskilt boende samt om kommunen har trygghetsbostäder eller ej. 65-79 år 80-w 65-79 år 80-w Kommunen har % Antal % Antal Platser trygghetsboende Mullsjö 1 165 383 0,5 6 8,6 33 39 Ja Boxholm 954 319 0,5 5 9,1 29 34 Ja Perstorp 1 091 426 0,9 10 10,1 43 53 Ja Valdemarsvik 1 678 533 0,5 8 10,3 55 63 Ödeshög 981 354 0,6 6 11,6 41 47 Ja Kinda 1 774 620 1,0 18 12,4 77 95 Ja Vingåker 1 666 537 1,0 17 12,5 67 84 Nej Bollebygd 1 314 356 0,6 8 12,9 46 54 Nej Vadstena 1 564 637 0,7 11 13,0 83 94 Nej Lessebo 1 376 527 0,4 6 13,9 73 79 Nej Lekeberg 1 174 368 0,7 8 14,1 52 60 Nej Kungsör 1 461 457 1,2 18 21,0 96 114 Jämförelser av andel personer i befolkningen 65-79 år respektive 80-w som bor i särskilt boende. Källa: Kolada Ja I statistiken för anges att det inte finns något trygghetsboende, detta eftersom det så kallade trygghetsboendet i är biståndsbedömt och uppfyller således inte kriterierna som Äldreboendedelegationen föreslagit för vad som ska gälla för att definieras som trygghetsboende. ligger i den del i statistiken som har en högre andel av befolkningen boende i särskilt boende. Dock är inte skillnaden så stor mot övriga kommuner, det är fyra kommuner som ligger mellan 12-13 procent. I skattesystemet får varje kommun ett viss belopp för de medborgare som befinner sig i en ålder som genererar direkta kommunala kostnader såsom barnomsorg, skola och äldreomsorg. har genom införandet av Styrsystem för också infört ett resursfördelningssystem som har sin utgångspunkt i demografiska förändringar. Resurserna i systemet fördelas utifrån följande prislappar: "Prislappar" i kostnadsutjämningen för Vadstena 2016 avser kostnadsutjämning 2015 Priser i kostnadsutjämningen avdrag gemensam fördelad verksamhet avdrag Ålder lokaler á-pris 65-79 år 16 560 5,16% 5,60% 14 778 80-89 år 103 735 5,16% 5,60% 92 573 90+ år 257 166 5,16% 5,60% 229 495 Denna intäkt till kommunen i kostnadsutjämningen kan sättas i relation till de kostnader som kommunen har för sin äldreomsorg.
12 (25) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 800 000 700 000 600 000 500 000 Kronor 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Hemtjänst Särskilt boende Diagrammet ovan visar kostnaderna för hemtjänst och särskilt boende år 2013, kr/brukare. Källa: Kolada Bruttokostnaden exklusive lokalkostnader för en plats i särskilt boende uppgick år 2013 till drygt 633 tkr per år, bruttokostnaden för hemtjänst vid samma tidpunkt uppgick till drygt 158 tkr per brukare och år. I kostnader för hemtjänst räknas både insatsen omvårdnad och vissa insatser inom service in. ÄLDREOMSORG I VADSTENA KOMMUN DÅ OCH NU Det har tidigare konstaterats i bland annat kommunens Bostadsförsörjningsprogram att det råder brist på lämpliga bostäder för äldre i Vadstena. Det är inte ovanligt att många äldre bor kvar i villan/småhuset längre än vad personen/personerna egentligen förmår då alternativa boenden saknas. Ett ökat tryck på de särskilda boenden som finns i kommunen har märkts de senaste åren. Efterfrågeökningen kan till stor del bero på avsaknaden av olika typer av mellanboenden men också på den ökade andelen äldre och att fler lever längre än tidigare. Det kan också bero på en minskande andel avlidna de senaste åren jämfört med tidigare. I finns inte några mellanboenden enligt Äldreboendedelegationens definitioner. Särskilt boende verkställs i Vadstena utifrån två inriktningar, vårdboende respektive trygghetsboende. Det är olika kriterier för de olika inriktningarna där vårdboende beviljas enskilda personer som har stora och omfattande omvårdnadsbehov, behov av personal dygnet runt samt ett stort trygghetsbehov. För att beviljas trygghetsboende krävs att ett trygghetsbehov föreligger, några ytterligare krav på omvårdnadsbehov finns inte. har två särskilda boenden med totalt 94 platser för heldygnsomsorg. Boendena är lokaliserade på två olika geografiska lägen i Vadstena tätort. Det ena boendet, Wasagården, ligger centralt nära slottet och centrum, det andra boendet, Vätterngården, ligger ca en kilometer från centrum men nära vårdcentralen och har ett sjönära läge.
13 (25) s form av trygghetsboende finns integrerat i det särskilda boendet Wasagården. Trygghetsboendet är biståndsbedömt och ansökan görs till biståndskontoret. Trygghetsboendet omfattar 27 platser, möjlighet till gemensamma måltider finns samt närhet till personal. Det är viktigt att poängtera att kommunens trygghetsboende är biståndsbedömt och ger således inte den enskilde möjlighet att själv aktivt välja en bostad som bättre passar behovet utifrån en stigande ålder. Vadstena har korttidsvård på en enhet på Vätterngården. Korttidsvården har 11 platser, men möjlighet till dubbelbeläggning finns när det är ökat tryck på korttidsvården. Det finns en plats för växelvård på Wasagården. Behoven av platser i särskilt boende och insatser via hemtjänsten varierar över tid. I Vadstena har förändring skett över åren och det har funnits perioder när antalet platser i särskilt boende varit i balans och perioder som antal platser varit för många eller för få. Det går att skönja en parallell mellan ökat platsbehov och befolkningsstatistiken som presenterats tidigare. De senaste årens ökade platsbehov stämmer överens med de år som antalet äldre har ökat samt att medellivslängden har ökat. Antalet platser inom särskilt boende har fluktuerat under åren. Äldreboendet Wasagården byggdes i början av 1970-talet och antalet platser i boendet har förändrats över tiden, som mest har antalet platser på Wasagården varit 80 stycken. Vätterngården byggdes 1995 och genom detta tillkom 55 platser i särskilt boende. Ombyggnationer har skett då till exempel antalet platser har minskat genom att rum slogs ihop för att tillskapa lägenheter med rymliga badrum och trinettkök. Senaste ombyggnationen på Wasagården skedde 2008-2009 då investeringsstöd tilldelades för ombyggnation av särskilt boendeplatser på Wasagården till biståndsbedömt trygghetsboende. Som mest har haft totalt 159 platser inom särskilt boende. I början av 2014 var motsvarande siffra 94 platser. 2011 var antalet beslut om särskilt boende (gäller båda formerna; vårdboende och trygghetsboende) 174 stycken under hela året, under 2012 och 2013 minskade antalet beslut för att sedan återigen stiga under 2014 till totalt 193 beslut om särskilt boende. Kommunen har inte kunnat möta det ökade behovet av platser inom särskilt boende, varken vårdboende eller trygghetsboende, vilket har gjort att flera personer har fått vänta alltför länge på en plats inom särskilt boende. De personer som är beviljade plats inom särskilt boende har ofta varit beviljade bistånd i form av korttidsvård. En följd av detta har då blivit att korttidsvården varit fullbelagd av personer som egentligen inte längre är i behov av korttidsvård, men som inte kan återvända till sitt ordinarie boende, då vård- och omsorgsbehovet är så stort att de har fått biståndsbeslut om särskilt boende. Konsekvensen av fullbeläggningen på korttidsvården har blivit att kommunen har haft svårt att erbjuda personer som är medicinskt färdigbehandlade på sjukhus en plats för rehabilitering på korttidsvård. För att lösa situationen har kommunen sedan mitten av oktober hyrt ett annex till Vadstena Klosterhotell, där korttidsvård (benämnt Klostergården) bedrivs i avvaktan på att platserna på ordinarie avdelning för korttidsvård blir lediga alternativt att det blir ledig plats i särskilt boende. För varje person som måste stanna kvar i sjukhusvård även efter att de är medicinskt färdigbehandlade får kommunen betala ca 4 500 kr/dygn. Lösningen att hyra delar av Vadstena Klosterhotell har varit kostsam, men i förhållande till kostnaden som skulle ha blivit om personerna blivit kvar i sjukhusvård hade varit större. Lösningen med Klostergården är endast temporär och kan vara som längst till mitten av april 2015 då Vadstena Klosterhotell ej längre kan hyra ut annexet. En annan effekt av att inte verkställa biståndsbeslut om särskilt boende inom rimlig tid är risken att åläggas vite för icke verkställt beslut. Ett biståndsbeslut ska verkställas skyndsamt, men någon egentlig tidsgräns finns inte. Dock anses skyndsamt vara senast inom tre månader från beslutet. Kommunerna
14 (25) lämnar uppgifter till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en gång per kvartal om antalet icke verkställda beslut som överstigit 90 dagar från beslutet. För Vadstenas del har det de senaste åren rapporterats följande antal icke verkställda beslut om särskilt boende: Antal icke verkställda beslut* per kvartal enligt rapporter till Socialstyrelsen/IVO Icke verkställda beslut/år 2011 2012 2013 2014 Q1 5 0 0 6 Q2 4 0 1 5 Q3 1 1 2 13 Q4 0 0 4 12 * Icke verkställda beslut om särskilt boende och trygghetsboende enligt SoL Som tabellen visar har det tidigare funnits brist på platser inom särskilt boende, men under två år (2012-2013) har balans förelegat. Dock fanns inte planering för det snabbt växande behovet av platser under 2014 vilket resulterat i den lösning som presenterats ovan gällande korttidsvård. Under senhösten 2014 har en förändring gjorts för att möta det ökade behovet av platser inom särskilt boende, genom att omvandla fyra platser inom befintlig enhet för korttidsvård till platser för särskilt boende. Planering för tillskapande av ytterligare två till fyra platser på Wasagården pågår tillsammans med hyresvärden Vadstena Fastighets AB (VFAB). Ytterligare åtgärder som är planerad till våren 2015 är att omlokalisera personalutrymmet för hemtjänsten från Wasagården till annan lokal. Denna flytt planeras till 1 mars 2015 och genom detta frigörs ytterligare utrymmen på Wasagården. De frigjorda utrymmena kan eventuellt användas till platser inom särskilt boende alternativt till lokaler för dagverksamhet för personer med demensproblematik. Ytterligare utredning av dessa lokaler samt kostnadsberäkning för eventuella ombyggnationer måste genomföras innan beslut om verksamhet kan tas. I anslutning till Wasagården finns en gruppbostad för personer med psykisk funktionsnedsättning, Kalkhagen. Vid socialnämndens sammanträde 27 januari 2015 beslutades att föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att investera i en nybyggnation av en gruppbostad för att möjliggöra en flytt av gruppbostad Kalkhagen från Wasagården. Vid en flytt av gruppbostaden skulle dessa lokaler, efter ombyggnation, kunna fungera som platser inom äldreomsorgen. Lokalerna har tidigare använts för korttidsvård innan de omvandlades till gruppbostad. Om lokalerna på Wasagården skulle användas till korttidsvård, skulle det frigöra nuvarande platser för korttidsvård på enheten Linnäs på Vätterngården och därmed möjliggöra en omvandling av resterande sju platser på Linnäs till platser för särskilt boende för vårdboende. Nuvarande 27 platser för trygghetsboende som är lokaliserade på Wasagården bör omvandlas till särskilda boende platser för vårdboende. Denna omvandling bör ske successivt varefter nuvarande brukare avslutar sitt beslut om trygghetsboende. Denna successiva övergång förväntas ta mellan 5-10 år och skulle till slut generera ytterligare 25 platser i vårdboende. Två av nuvarande platser förväntas åtgå till gemensamhetsutrymmen för att leva upp till kraven på hur ett särskilt boende ska utformas. För att göra detta krävs att trygghetsboende i dess nuvarande form inte finns som en biståndsbedömd insats.
15 (25) Den totalt utökningen av platser inom särskilt boende som delvis redan genomförts tillsammans med ovan nämnda planering blir på en 10 års period följande: Antal Aktivitet platser När Omvandling av platser för korttidsvård på Linnäs till särskilt boende, vårdboende 4 Genomfört december 2014 Ombyggnation av utrymmen på Wasagården Planering pågår för till platser för särskilt boende, vårdboende 2 till 4 genomförande vår 2015 Omvandling av resterande platser för korttidsvård på Linnäs till platser för särskilt boende, vårdboende. Kan ske när Kalkhagen har 7 flyttat Omvandling av nuvarande trygghetsboende till särskilt boende, vårdboende 25 Sker successivt under 5-10 år Total utökning av platser i särskilt boende, vårdboende 38 till 40 Klart till 2025 Hemtjänst Bistånd för insatser inom hemtjänst omfattar både omsorgsinsatser och serviceinsatser. Med omsorgsinsatser menas bland annat hjälp med morgonbestyr, ADL och tillsyn. Serviceinsatser innefattar bland annat hjälp med tvätt, städ och inköp. Andra insatser som utförs av hemtjänsten är leverans av daglig lunch och besvarande av trygghetslarm. Målet med hemtjänst är att den enskilde ska kunna bo kvar så länge som möjligt i ordinärt boende. Beslut om stöd från hemtjänst beviljas med max 30 personaltimmar/vecka, om behovet överstiger 30 timmar ska en ny utredning om behoven genomföras. Antal personer med stöd från hemtjänsten har under 2011-2014 varierat men en markant ökning av antal beslut om hemtjänst har skett mellan åren 2013 och 2014. Under 2014 fanns beslut om 305 insatser inom hemtjänst, av dessa insatser är det 279 unika personer som har en eller flera insatser från hemtjänsten. Dock har omfattningen i timmar per brukare inte ökat utan det är antalet brukare som ökat. En viktig aspekt för att den enskilde ska kunna bo kvar hemma är att skapa trygghet i det ordinära boendet, detta kan kommunen bidra till genom installation av trygghetslarm samt ge stöd och omsorg i de basala behoven. Även antalet beslut om trygghetslarm har ökat, och även där ses en särskild ökning mellan åren 2013 och 2014. Fixartjänst Sedan augusti 2014 erbjuder fixartjänst till personer som fyllt 67 år och äldre. Syftet med fixartjänsten är att förebygga olyckor och skador i hemmet. Fixaren hjälper till exempel till med att sätta upp gardiner, byta glödlampor och hämta saker från vinds- och källarförråd. Det är ännu för tidigt att utvärdera om/på vilket sätt fixartjänsten har minskat antalet fallolyckor i hemmet.
16 (25) VAD HAR DE ÄLDRE I VADSTENA KOMMUN FÖR ÖNSKEMÅL? Tjänstemän i social sektor i samverkan med stadsarkitekten genomförde den 14 januari 2015 en medborgardialog med representanter från kommunens pensionärsorganisationer. Totalt deltog ca 25 personer på dialogen och nedan presenteras vilka frågeställningar som diskuterades samt en sammanfattning av vad som framkom som önskemål. Vad är viktigt för mig när jag väljer boende som äldre? Vilken boendeform kan vara mest attraktiv? Är det bra att sätta etiketter på boendet? Mycket viktigt: närhet till gemensamhetslokal för lunch, aktiviteter samt tillgång till värdinna/värd, anpassad bostad från början inklusive teknikanpassning. Viktigt: närhet till samhällsservice alternativt närhet till goda kommunikationer, möjlighet att få välja storlek på boendet (ett till fyra rum och kök), balkong/uteplats, kostnaden för boendet. Mindre viktigt: standarden behöver inte vara så hög, tillgång till vård. De närvarande hade olika åsikter om att sätta etikett på boenden. Det var flera grupper som ansåg att det inte var till nackdel att boendet hade en etikett eftersom det skulle ge en vetskap om vad som kunde förväntas. Dock var alla eniga om att ett boende anpassat för äldre med fördel skulle vara integrerat med boenden för alla åldrar. Vad innebär tillgänglighet och flexibilitet (kring boendet) för mig? Vilken upplåtelseform kan vara mest attraktiv? Mycket viktigt: tillgänglighet i trapphus, hiss, dörröppnare, tillgänglighet till butiker och bankomater, belysning på gator och cykelbanor, materialval på gator och vägar, större utbud av bostäder. Viktigt: anropsstyrd kollektivtrafik, utrymmen för hjälpmedel i trapphusen, flexibel primärvård. Hyresrätter och kooperativa hyresrätter bedöms vara mest attraktivt som upplåtelseform. Dock är hyreskostnaden per månad avgörande för den enskilde. Bostadsbidrag finns att söka, men det kan vara en tröskel att söka detta bidrag om man tidigare inte har behövt söka stöd för att klara sin ekonomi. Fler än hälften av de närvarande bor idag i villor, en relativt liten del i hyresrätt och resterande del i bostadsrätter. De var alla eniga om att det finns för få alternativa boendeformer för äldre i Vadstena kommun.
17 (25) VADSTENA KOMMUNS UTMANINGAR har en allt äldre befolkning och prognosen pekar mot att antalet äldre kommer att öka ytterligare fram till år 2032. Många av de äldre bor i villor som kan innebära ett ökat arbete för den enskilde då boendet kan vara stort och kräva omfattande underhåll som inte kan tillgodoses av den enskilde ensam, utan stöd från anhöriga och samhället måste till. s äldre befolkning bor både i tätort och på landsbygden. Idag finns två särskilda boenden för äldre i kommunen, båda är lokaliserade i Vadstena stad. För att skapa förutsättningar för ett tryggt åldrande i krävs ett nytänkande kring olika boendeformer som passar fler åldrar och som skapar förutsättningar för varje enskild person att göra ett aktivt val av bostad. För en äldre som blivit ensam i en villa som kräver underhåll och som är en för stor bostad, bör det finns alternativ som är attraktiva ur såväl trygghetssynpunkt som att storleken är rimlig att själv kunna klara av utan att vara beroende av stöd från andra. Kommunen samarbetar idag med pensionärsorganisationen PRO Östgöta Dal när det gäller matservering i Borghamn. Denna samverkan bedöms viktig för att skapa förutsättningar för att de äldre även i och runt Borghamn ska kunna bo kvar på landsbygden. I finns inte något trygghetsboende enligt definitionen som beskrivs i äldreboendedelegationens slutbetänkande. Vadstenas trygghetsboende är biståndsbedömt vilket kräver en ansökan till biståndskontoret om behov av ett boende för trygghet och gemenskap. Trygghetsboendet är samlokaliserat med särskilda boendet på Wasagården vilket skapar en förvirring för de boende om huruvida de har ett särskilt boende eller inte. Förvirringen yttrar sig i de synpunkter som inkommer på att de inte har den heldygnsomsorg som finns på andra avdelningar i samma byggnad. Eftersom trygghetsboendet heller inte har en värdinna som skapar förutsättningar för aktiviteter och samvaro på boendet blir flera av de boende på trygghetsboendet mer passiviserade än vad som skulle ske i ett annat boende där mer ansvar hamnar på den enskilde för dennes väl och ve. Tröskeln till kommunens trygghetsboende är relativt låg i jämförelse med en plats på särskilt boende. Kommunen måste vara tydligare med vad som är trygghetsboende och vad som är särskilt boende. Detta görs bäst genom att renodla boenden och inte integrera dessa med varandra. De personer som erhåller beslut om särskilt boende är i stort behov av heldygnsomsorg, hälso- och sjukvård och har svårigheter i de flesta fall, att klara fysiska aktiviteter såsom städning, tvätt och matlagning. Detta gör att aktivitetsnivån bland de som bor i kommunens särskilda boenden är låg, vilket riskerar att sprida sig till de som bor i trygghetsboendet i samma byggnad. Möjlighet till aktivitet och social samvaro bör skapas för att stimulera de boende i särskilda boendet mer, vilket även torde öka välbefinnandet för de äldre. I finns få eller inga kategoriserade boenden som kan kallas mellanboende, det vill säga olika boendeformer som skapar förutsättningar för ett åldrande i det egna hemmet (seniorboende, trygghetsboende). Då få varianter på mellanboende finns, bor de äldre kvar i sitt nuvarande boende vilket med den stigande åldern kan bli för stort och tungt att ta hand om. Den kommunala hemtjänsten utför omsorg och stöd till enskilda i det ordinära boendet efter beslut från biståndskontoret. Omsorgen och stödet är begränsat i tid och insatser, men syftar till att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen. En viktig aspekt för att den enskilde ska kunna bo kvar hemma är att skapa trygghet i det ordinära boendet, detta kan kommunen bidra till genom installation av trygghetslarm samt ge stöd och omsorg i de basala behoven. Dock kan inte hemtjänsten ständigt finnas
18 (25) tillgänglig för trygghetsskapande åtgärder dygnet runt, ej heller utför hemtjänsten idag gemensamma aktiviteter eller skapar möjlighet till att äta lunch tillsammans med andra. Statistik visar att kostnaderna per brukare som har hemtjänst i ordinärt boende är betydligt lägre än för brukare som bor i särskilt boende per brukare. Detta ska dock ställas i relation till den kvalitet som hemtjänsten bör ge den enskilde samt vilken grad av trygghetskänsla den enskilde har i sitt ordinarie boende. En bra kvalitet i hemtjänsten borgar för att den enskilde kan bo kvar hemma trots behov av stöd och omsorg från andra. Den allt äldre befolkningen i kombination med få bostadsalternativ visar på att hemtjänsten behöver utveckla sin verksamhet för att skapa god kvalitet i omsorgen som i sin tur kan leda till en trygghetskänsla även för de som bor kvar hemma. Teknikutvecklingen går ständigt framåt och så även inom socialnämndens verksamhetsområden. I takt med den ökade äldre befolkningen stiger även kraven på teknik. Den kommande generationen äldre har både högre kunskap och krav kring teknik och tekniska lösningar och det förutsätter att även äldreomsorgen hänger med i den tekniska utvecklingen. Generellt i Sverige gäller att i framtiden är det färre personer som ska försörja fler, är inte något undantag för detta vilket bör beaktas i hur den framtida äldreomsorgen i kommunen ska se ut. Förutom att ha en äldreomsorg med god kvalitet och möjlighet till snabba omställningar ligger även utmaning i att vara en attraktiv arbetsgivare inom äldreomsorgen för att säkra en god vård och omsorg. Detta görs genom att ha en god kompetens hos medarbetarna inom äldreomsorgen. En tydlig satsning på kvalitet och trygghet torde kunna skapa förutsättningar för en trygg och säker omsorg om den enskilde. Undersökningar visar att alternativa mellanboendeformer minskar behovet av en plats på särskilt boende med mellan fyra och fem år. Bra alternativa boenden för personer över 65 år bör kombineras med en hemtjänst av god kvalitet. Ju fler äldre som bor kvar i sina villor eller dåligt anpassade bostäder i flerfamiljshus kan komma att ha ett ökat behov av bostadsanpassning för att kunna bo kvar. Bostadsanpassning i redan befintliga bostäder kan vara dyrt likväl som återställningen till ursprungsskicket efter det att det beviljade bostadsanpassningen har upphört. Hemtjänstens personal vittnar om många äldre som bor i lägenheter utan tillgång till hiss samt trånga utrymmen i till exempel kök och badrum. Detta gör det dels svårt för den enskilde att själv ta sig ut om det saknas hiss i trapphuset samt dels svårigheter för hemtjänsten att ge en bra omsorg med till exempel hygien då badrummen är små. Kommunen bör initiera en inventering av tillgängligheten i befintligt bostadsbestånd för att få en bättre överblick av vilka större och mindre bostadsanpassningar som skulle kunna genomföras för att underlätta för den äldre befolkningen att bo kvar.
19 (25) ANALYS OCH BEHOV Här beskrivs olika förhållanden som bör beaktas vid analysen och beslutet om framtida alternativa boendeformer för äldre i. Utgångspunkten i analysen är det ansvar som faller inom socialnämndens verksamhetsområde äldreomsorg. Ansvaret tydliggörs i socialtjänstlagen och för den här utredningen är det framförallt i kapitel 3 6 och kapitel 5 5 som är aktuella eftersom de handlar om att skapa förutsättningar för den enskilde att kunna bo kvar hemma samt att kommunen ska verka för att den enskilde har tillgång till goda bostäder och vid behov särskilt boende. Grunderna för analysen Här beskrivs två delar som analysen bygger på, dels den åldrande befolkningen och de förändrade kraven samt en modell för vilka steg som bör beaktas i arbetet med att skapa olika boendeformer för äldre. Den åldrande befolkningen Gunnar Wetterberg beskriver i sin bok Kurvans kraft hur samhället förändras utifrån hur befolkningsstrukturen förändras. När samhället byggs upp, byggs om eller byggs ut finns det några särskilda grunder att ta hänsyn till. Kostnaderna som uppkommer med åldrandet beror delvis på hur bostadssituationen ser ut. Men det finns även ett förhållande åt andra hållet, det vill säga att byggandet och boendet är tätt sammanflätat med hur den demokratiska utvecklingen ser ut. Den kommande stora gruppen äldre, 40-talisterna, är de som de närmaste 15 åren kommer att blir den äldre befolkningen, har under hela sin livstid krävt förändringar på bostadsmarknaden i takt med en stigande ålder. När denna grupp nu närmar sig 75 år och äldre och bor kvar i sina boenden som inte är anpassade utifrån minskad rörlighet, skapar det också en ökad olycksrisk i hemmet. Detta kan göra att de tvingas flytta till det särskilda boendet fyra-fem år för tidigt. Det stöd som de kan få via anhöriga och gemenskap med andra ersätts med offentligt finansierade medel. Ett tidigt stöd från kommunen tenderar att skapa en passivitet och mer ökande behov av stöd och omsorg när hushållssysslorna inte längre håller den enskilde alert. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men många av hemmen är dåligt anpassade för att det ska fungera. Den kommunala äldreomsorgen kan inte ta anhörigas stöd och omsorg om den äldre för given. Den kommunala äldreomsorgen kan heller inte ta organisationers stöd och omsorg för given. Det måste skapas förutsättningar för samverkan mellan kommun, organisationer och anhöriga för att möta behovet av omsorg om äldre inom de kommande 15 åren. Fyrstegsprincipen Analysen av behov av olika boendeformer för äldre har gjorts utifrån en fyrstegsprincip om vilka analyser och förändringar som anses viktiga för att utveckla möjligheten och för att kunna möta behovet. Fyrstegsprincipen för det kommunala ansvaret och utredningen om alternativa boendeformer för äldre ser ut enligt följande: 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av insatser i form av stöd och omsorg från kommunen. Det skulle innebära att hitta svar på frågeställningar om; Är biståndsbesluten rätt? Erbjuder vi rätt typer av insatser?
20 (25) 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av de resurser som kommunen har. Det skulle innebära att hitta svar på frågeställningar som; Arbetar hemtjänsten på rätt sätt? Samverkar kommunen med organisationer och andra instanser i samhället på ett sätt som skapar trygghet och stöd utan biståndsbeslut från kommunen? Är tryggheten i det egna hemmet optimerat med de insatser som beviljas idag? Används befintliga lokaler på ett optimalt sätt? 3. Bygg om Det tredje steget innebär begränsade ombyggnationer för att möta behovet. Aktuella frågeställningar är; Kan flytt av verksamhet skapa förutsättningar för annan verksamhet? Kan verksamhet struktureras om för att möta behovet bättre? Kan lokalerna optimeras med begränsad ombyggnation? 4. Bygg nytt Det fjärde steget handlar om att nyinvestera och/eller göra större ombyggnader. För att nå det fjärde steget ska tidigare tre steg inte kunna tillgodose behovet. Frågeställningarna i detta steg är; Finns förutsättningar för att aktivt kunna välja sitt boende vid en stigande ålder? Finns förutsättningar i nuvarande bostadssituation för trygghet och god kvalitet? Stegen handlar även om att bearbeta attityder och att framhålla och marknadsföra hållbara val av bostäder som kan ge förutsättningar för att den äldre befolkningen att kunna bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. En viktig uppgift är att föra en kontinuerlig dialog med den äldre befolkningen om hur boendet och tryggheten sak kunna optimeras så långt som möjligt. Det är också viktigt att noggrant följa utvecklingen och att med jämna mellanrum analysera och vid behov ställa om kompassen om så behövs. En sådan ständigt pågående uppföljning och analys skapar goda förutsättningar för att i god takt utveckla äldreomsorgen till att möta behovet. Analys och behov för Den åldrande befolkningen Befolkningsprognosen för visar på en tydlig ökning av antal personer från 65 år och äldre. Den stora åldersgruppen från år 2021 och framåt är personer som är 80 år och äldre. Detta är även den åldersgrupp som har störst behov av insatser från kommunens äldreomsorg. En förändring av nuvarande äldreomsorg behöver ske för att kunna möta såväl det stora antalet som även det förmodade ökade kravet på kvalitet, insatser och effektivitet. Nuvarande antal platser inom särskilt boende, vårdboende (94 platser) tillgodoser inte idag behovet relaterat till antalet icke verkställda beslut. Inom två år kan en utökning av platser behöva ske om inget annat görs för att möta behovet. En ökning av platser inom särskilt boende kan göras inom befintliga lokaler. Men för att skapa förutsättningar för att den äldre själv ska kunna göra ett aktivt val av bostad medan ork och förmåga fortfarande finns, bör kommunen skapa fler alternativa mellanboenden. Detta skapar förutsättningar för att den enskilde själv får möjlighet att skapa sin trygghet gemensamt med andra, det skapar också förutsättningar för kommunen att effektivisera det stöd och den omsorg som hemtjänsten kan tillhandahålla. En sådan byggnation av olika former av mellanboende bedöms möjliggöra en fördröjning av behov av plats inom särskilt boende.