Beskrivning av ärendet Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan,

1 (14) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Remiss/samråd om vattenmyndigheternas: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021. Förslag till beslut Nämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på vattenmyndighetens remiss och överlämnar det till kommunstyrelsen Sammanfattning Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021 för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars 2015. Beskrivning av ärendet Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021 för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars 2015. Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Direktivet innebär att berörda aktörer ska arbeta utifrån en helhetssyn med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-689 90 24 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

2 (15) Remissens olika delar Förslag till förvaltningsplan sammanfattar läget efter föregående förvaltningscykel och beskriver bakgrund och tillvägagångssätt för de revisioner som gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna speglar helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av de olika vattenförekomsterna 1. Planen rapporteras till EUkommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning. Förslag till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificering av olika vattenförekomster samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav. Normen används för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt istället för att reglera utsläppsmängder från enskilda källor. Varje vattenförekomst får en miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs. Förslag till åtgärdsprogram visar vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner, som i sin tur ska omsätta det i sina beslut eller verksamheter. Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styrmedlen och åtgärderna men innehåller också en beskrivning av vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och när, vilka källor som orsakar problemen samt åtgärdernas bedömda effekter. Till åtgärdsprogrammet finns en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I MKBn beskrivs den process och miljöbedömning, som pågått samtidigt som åtgärdsprogrammet tagits fram. Vidare beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som genomförandet av åtgärdsprogrammet kan antas medföra. Åtgärdsprogram för olika avrinningsområden Dessa är bilagor till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen baseras på utdrag ur VISS 2 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Programmen visar vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas i åtgärdsområdena samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. 1 En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km 2. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura 2000- områden och sjöar med EU-bad. 2 VISS = VattenInformationSystemSverige utvecklat av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. VISS ger en överblick över alla större sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten med avseende på hur de mår.

3 (15) Huddinge berörs av följande åtgärdsprogram: - Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden (omfattar de delar av Huddinge som rinner mot Mälaren dvs Långsjön i Segeltorp, Albysjön och Vårbyfjärden som är en del av Rödstensfjärden) - Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden (omfattar större delen av Huddinge ) - Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde (omfattar Holmträsket och den del av området kring Sofielund som avrinner mot Kagghamraån). - Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden (omfattar Långsjön och Öran i Hanveden vilka avrinner mot Vitsån samt mark och våtmarker som avrinner mot Husbyån). Miljökvalitetsnormer för Huddinges vattenförekomster Vattendirektivets syfte är att alla vatten ska ha åtminstone god vattenstatus. Begreppet god vattenstatus delas upp i ekologisk status och kemisk status, när det gäller ytvatten. Den indelningen är grunden för miljökvalitetsnormerna. Mälarens avrinningsområde: Albysjön Långsjön (Segeltorp) Mälaren Rödstensfjärden

4 (15) Tyresåns avrinningsområde: Orlången Norrån Magelungen Forsån Drevviken

5 (15) Kvarnsjön-Lissma Tyresåns avrinningsområde rinner ut i kustvattnet Kalvfjärden (Tyresö) som har MKN. Kagghamraåns avrinningsområde: Holmträsket och delar av området vid Sofielund rinner till Kagghamraån (Botkyrka) som har MKN. Vitsåns avrinningsområde: Långsjön (Paradiset) Även Öran i Hanveden ingår i avrinningsområdet som rinner ut i Vitsån (Haninge). Vitsån har MKN. Husbyåns avrinningsområde: Mark- och vattenområden nordost om Öran avrinner mot Husbyån (Haninge). Husbyån har MKN. Huddinge kommun påverkar även kustvattnen vid Himmerfjärden (Botkyrka) och Lilla Värtan (Stockholm) eftersom det kommunala avloppsvattnet släpps ut där via Himmerfjärdens respektive Henriksdals avloppsreningsverk. Himmerfjärden och Lilla Värtan har MKN. Ekologisk status För bedömningen av ekologisk status finns fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig status. Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologisk, fysikalisk-kemisk, samt hydromorfologisk kvalitet. Den biologiska kvaliteten visar förändring i artsammansättning av

6 (15) vattenlevande växter och djur. Den fysikalisk-kemiska visar på förändringar i vattenkemin och de hydromorfologiska på förändringar i hydrologin (hur vattnet rinner) eller morfologin (vattenområdets utseende och form). De fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorerna beskriver kvaliteten på strukturen och funktionen hos ekosystemet. Om de fysikalisk-kemiska och/eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna förändras i en vattenförekomst, kommer även livsmiljöerna och förutsättningarna för allt biologiskt liv att förändras. De biologiska faktorerna väger därför tyngst vid klassificeringen. Vid sammanvägningen utgår man från principen sämst styr, vilket innebär att den kvalitetsfaktor som visar sämst status är den som avgör den slutliga statusen. Kemisk status För klassificeringen av kemisk status i ytvatten används klasserna god och uppnår ej god. Klassningen av kemisk status görs utifrån beslutade gränsvärden på de EU-gemensamma prioriterade ämnena (33 st) samt åtta övriga ämnen. Dessa utgör en del av de ämnen som kallas miljögifter. På grund av kvicksilver uppnår ingen av Huddinges ytvattenförekomst god kemisk status, precis som i resten av Sverige. I Orlången, Magelungen och Drevviken överskrids även gränsvärdena för PBDE 3 och TBT 4. I Drevviken finns även höga halter av ammoniak. I Albysjön överskrids gränsvärden för TBT och i Långsjön (Segeltorp) överskrids gränsvärdena för PBDE och antracen. Icke-försämringskrav För alla vatten gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Undantag från miljökvalitetsnormerna När statusklassningen, som ligger till grund för normerna, visar att det finns vattenförekomster som inte kommer att nå god status 2015 kan undantag göras. Det finns fyra olika typer av undantag: - Tidsfrister för när kvalitetskraven ska vara uppnådda. - Mindre stränga kvalitetskrav än god status. - Nya verksamheter som under vissa förutsättningar får leda till att god status inte uppnås eller att den nuvarande statusen försämras. - Tillfällig försämring av den nuvarande statusen på grund av exceptionella naturliga orsaker eller olyckor I bestämmelserna om undantag är det angivet under vilka förutsättningar vattendelegationen kan besluta om undantag. Det finns tre huvudsakliga skäl: 3 PBDE = Pentabromerad difenyleter, flamskyddsmedel 4 TBT = tributyltenn, användes tidigare i båtbottenfärg men är förbjuden sedan en tid.

7 (15) - Tekniskt omöjligt vilket innebär att: o det saknas teknik för att genomföra åtgärder till 2015. o åtgärderna är så tidskrävande att de inte hinner genomföras eller få avsedd effekt till 2015. o det finns bristande kunskap om problem, påverkan eller åtgärder. - Orimliga kostnader vilket innebär något av följande: o otillräcklig administrativ kapacitet hos myndigheter att genomdriva åtgärder. o otillräckliga offentlig finansiering av fysiska åtgärder. o otillräcklig lagstiftning för att genomföra åtgärder. o åtgärderna är ekonomiskt orimliga att genomföra utifrån en samhällsekonomisk analys av kostnader och nytta. - Naturliga förhållanden som används i de fall då, pga naturens återhämtningsförmåga, effekten av en genomförd eller planerad åtgärd inte kan uppnås till 2015 men kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt Det tar tid att se effekten De åtgärder som har börjat genomföras som en följd av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram från 2009 har i de allra flesta fall inte hunnit ge så stora effekter. Det finns en inneboende tröghet i mark- och vattensystem som gör att det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattenstatusen. Generella krav som ställs på kommunerna Vatten myndigheten har formulerat generella krav som ställs på kommunerna. Kommunerna arbetar olika mycket med olika frågor beroende på vilka problem som finns i respektive kommun. Dessa krav följer vattenmyndigheten upp årligen. För att nå miljökvalitetsnormerna behöver kommunerna senast 2018: - bedriva tillsyn och prövning av olika verksamheter och förorenade områden. - bedriva tillsyn så att utsläpp (kväve, fosfor, växtskyddsmedel) från jordbruk och hästhållning minskar - se till att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. - bedriva tillsyn på ledningsnätet och mindre reningsverk. - vid behov genomföra kompletterande åtgärder som tex behandling av näringsbelastade sediment, biomanipulation - säkerställa långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen - utveckla översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att MKN följs (tex dagvattenfrågan) - utveckla vatten- och avloppsplaner - inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder

8 (15) Arbete pågår i Huddinge Under 2014 har Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram två åtgärdsprogram för kommunens två mest påverkade sjöar: Trehörningen och Orlången. Trehörningen är inte en vattenförekomst men behandlas så, eftersom den påverkar nedströms liggande vattenförekomster: Norrån, Magelungen, Forsån och Drevviken. I programmen lyfts åtgärder fram som görs inom befintlig budget t ex inrätta naturreservat, ställa krav i arrendeavtal, markanvisningsavtal m fl, ställa krav vid köp av entreprenader, åtgärder i samband med drift och skötsel samt utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA). Utöver detta presenteras ett antal åtgärder, främst dagvattenanläggningar av olika slag, men även informationsinsatser, för perioden 2015-2021. Under 2014 har även tillsynen av ledningsnätet kommit igång. Flera utredningar pågår som förberedelser för olika kommande åtgärder. Sedan ett par år tillbaka har kommunen en intern Vattengrupp som samordnar frågor, arbetar med kunskapshöjning och erfarenhetsutbyte. Förvaltningens synpunkter Vattenmyndigheten har tagit fram ett bra, välstrukturerat och gediget material. Omfattningen av material (ca 700 sidor) gör dock att det är mycket material att bearbeta och ta till sig. Mycket åtgärder behöver göras för att MKN ska nås, varför kommunerna behöver stöd gällande finansieringen av dessa åtgärder. Havs- och vattenmyndighetens (HaV) anslag nämns som möjlig att ta del av, men för Huddinges del kommer det ej i fråga då anslaget i första hand ges till projekt som berör kustvatten. Synpunkterna redovisas dokument för dokument och i samma kronologi som i dokumenten. Förslag till förvaltningsplan Generellt Överlag är planen bra och överskådlig. Det förekommer dock en del förkortningar som borde förklaras i löpande text. På de ställen strukturkalkning tas upp som åtgärd, bör nämnas att det idag inte går att tillämpa på jordbruksmark med ekologisk drift, såsom KRAV, eftersom EU:s regler för ekologisk produktion inte tillåter den form av kalk som idag används (bränd kalk, släckt kalk). Stora delar av jordbruksmarken inom Huddinge kommun har ekologisk drift, bland annat enligt KRAV. Där kan inte strukturkalkning användas. De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII Förvaltningen anser att dagvatten bör tas upp tydligare i texten. Sett till hela vattendistriktet utgör dagvatten 7 procent av påverkan, men i Tyresån,

9 (15) Kalvfjärden står dagvatten för hela 75 procent av påverkan. För Huddinge är alltså dagvattenfrågan den största utmaningen. Nämnas bör i texten att variationerna är stora inom vattendistriktet och att ett område har en viss utmaning och ett annat område en annan utmaning. Framgångsfaktorer, s XII VA-huvudmannen bör nämnas ha en nyckelroll. Visserligen kan VAhuvudmannen ses som en del av kommunens verksamhet, men förvaltningen tycker att det är viktigt att VA-huvudmannen också nämns explicit. Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag som Huddinge kommun äger 2 procent av. Stockholm Vatten är kommunens VA-huvudman. Påverkanskällor som kan bidra till övergödningsproblem, s 82, 83, 84 I kartorna anges för Huddinge vattenförekomster, att jordbruket och enskilda avlopp har en betydande påverkan. Förvaltningen delar inte den bilden. Då 75 procent av påverkan kommer från dagvatten, 9 procent från jordbruket och 9 procent från enskilda avlopp har påverkan från jordbruket och enskilda avlopp inte samma dignitet som påverkan från dagvatten. Förvaltningen anser att fel bild av läget förmedlas i kartorna. Jordbruksmarken bedrivs generellt som vallodling och till stor del som extensiva vallar (för bete och slåtter) som inte har plöjts och gödslats på mycket länge. Förslag till miljökvalitetsnormer Det är otydligt i vilka fall det ska anges kompletterande krav för skyddade områden under kolumnen Skyddade områden. Eventuellt kan kolumnen behöva kompletteras med Gynnsam bevarandestatus för vattenförekomsterna Kvarnsjön-Lissma och Långsjön (Paradiset) vilka berörs av Natura 2000- områdena Kvarnsjön respektive Hanveden. Eventuellt kan kolumnen behöva kompletteras med Tillfredsställande vattenkvalitet där det finns så kallade EU-bad. I Mälaren-Rödstensfjärden är tex Vårbybadet i Huddinge ett sådant bad. Likaså kan Mälaren-Rödstensfjärden behöva kompletteras angående att det är en dricksvattentäkt och även ett så kallat fisk- och musselvatten. Förslag till åtgärdsplan Generellt Det är många åtgärder som ska genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Förvaltningen ställer sig frågan hur man säkerställer att de färdiga programmen kommer att implementeras tillräckligt snabbt för att programmen ska hinna uppnås inom uppsatt tid. Förvaltningen anser att det är svårt att hitta den information man söker i VISS (även om man försöker följa vägledningarna). Det vore bra om vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kan arbeta vidare med att göra VISS ännu mer användarvänlig så att det blir lättare att snabbt hitta information.

10 (15) Modelleringssystem (som används vid beräkningar) kan inte tillämpa den nytta som våtmarker och mindre sjöar bidrar med. Detta innebär en felkälla både vad gäller de naturgivna förutsättningarna och för modellering av nytta med åtgärder, främst på lokal-regional nivå. Huddinge kommun ligger i sprickdalslandskapet, där det finns många små våtmarker och bäckar och till och med sjöar, vilka inte beaktas. Modelleringssystemen behöver utvecklas avseende detta. Länsstyrelserna m fl har idag ofta bristfälliga kartunderlag vid handläggning av våtmarksärenden. I regionen finns det fler våtmarker i verkligheten än vad som syns på de GIS-skikt som länsstyrelsen använder sig av. Det kan leda till en felaktig hantering av nya markavvattningsärenden när inte alla våtmarker framgår. Orienteringsklubbarnas kartor är idag det bästa materialet, men dessa är inte heltäckande. Förhoppningsvis kan de nya laserskannade höjdmodellerna även användas för att kartera våtmarker. Angående strukturkalkning, se kommentar under förslag till förvaltningsplan. Perspektivet att Trafikverket utöver att vara myndighet även är verksamhetsutövare saknas i programmet. Saknas gör även perspektivet som markägare. Staten är tex en stor markägare som skulle kunna bidra med åtgärder på egen mark. Vilka åtgärder som olika aktörer (tex Trafikverket, Sveaskog, Statens fastighets verk, kommuner, enskilda osv) som är markägare kan göra behöver tas med. Trafikverkets uppdrag skulle behöva vara bredare både vid investeringar och drift och inbegripa även förbättringsåtgärder för miljön utifrån redan befintliga förhållanden istället för att mildra effekter eller göra vissa förbättringsåtgärder utifrån ett framtida scenario. Förvaltningen saknar i åtgärdsprogrammet åtgärden att skydda natur. Genom att skydda natur från exploateringar och skogsbruksåtgärder samt reglera driften av jordbruksmark kan mycket förebyggande arbete åstadkommas. Även i naturreservatsföreskrifter kan annat regleras som gagnar vattenvården. Den skyddade naturen är också en viktig resurs för anpassningen till klimatförändringarna vad avser de hydrologiska förändringarna. I tätortsnära områden är detta speciellt påtagligt. I naturen finns i många fall förutsättningar för att återställa till exempel skogsdiken till våtmarker eller uträtade diken till slingrande bäckar och åar. På så sätt kan skyddade områden bidra till minskade översvämningsrisker i tätorter, underlätta reningsprocesser, hålla kvar vatten i områden med ökande torrperioder med mera. Myndigheter som arbetar med skydd av natur är bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna. I åtgärdsprogrammet saknas hänvisning till ordlistan eller varför vissa ord är markerade med asterisk.

11 (15) Utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII se kommentar under rubriken: De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 10 Informationen bör även spridas via intresseföreningar. Lantmäteriet, åtgärd 1: Denna åtgärd innebär även en samverkansfördel avseende bl a var öppna diken i jordbrukslandskapet finns med generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Naturvårdsverket, åtgärd 2: Texten bör även uppmärksamma att det spillvatten som läcker eller bräddar ut från ledningsnätet är av olika kvalitet beroende på vad som är påkopplat på ledningen. Till exempel finns ledningsnät för spillvatten som leder lakvatten från deponier och utsläppen från dessa har specifika egenskaper. Naturvårdsverket åtgärd 7: I södra Sverige är det ett generellt förbud mot markavvattning, för att bevara kvarvarande våtmarker. Det behöver tydligare framgå att markavvattningsförbudet även bör gälla förbud mot att fylla upp våtmarker. Det är viktigt att värna om våtmarkernas skyddsfunktioner för sjöar, vattendrag och Östersjön förutom även dess livsmiljöer och bidrag till upplevelsevärden i bebyggd miljö. Naturvårdsverket åtgärd 9: Dagvattnets kvalitet påverkas av olika utsläpp (läckage och bräddningar) från spillvattenledningsnätet (åtgärd 2), läckage från markföroreningar m m vilket hittills inte har beaktats eller att denna påverkan har varit svår att beräkna. Dagvatten tar även emot diffust läckage av miljögifter från bebyggd miljö (åtgärd 8). Tillkommande bebyggelse ger ytterligare spillvatten och därmed risk för ytterligare läckage eller bräddning från spillvattenledning eller pumpstation. Sådana miljökonsekvenser har vanligen inte beaktats vid framtagande av detaljplaner eller i samband med bygglovsprövning. Kommunerna åtgärd 1a och b samt åtgärd 2: Redan idag utövar kommunen tillsyn enligt miljöbalken och dess förordningar. För att ha en bra och tillräcklig tillsyn behöver mer resurser tillsättas och prioriteringar göras. För att underlätta detta krävs bättre styrmedel. Kommunerna, åtgärd 7 Det finns idag begränsade möjligheter i plan- och bygglagen (PBL) att genom detaljplanebestämmelse säkra att MKN för vatten uppnås. Det går inte att genom planbestämmelse ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten eller på att dagvatten ska renas eller hur mycket dagvatten det får släppas ut inom eller från ett planområde. Som alternativ kan t ex ytor reserveras för dagvattenhantering samt krav ställas på skydd mot översvämningar. 5 5 Jonas Christensen: Planbestämmelser för dagvattenhantering Ekolagen Miljöjuridik 2012

12 (15) När det gäller privat mark kan kommunen främst förmedla sin vilja med dagvattenhanteringen genom information och råd. Där kommunen äger marken kan kommunen formulera krav i köpe- eller markanvisningsavtal som villkor för överlåtelsen. Kommunen kan vidare ställa krav på dagvattenlösningar i rollen som beställare av nya skolor, förskolor m m samt som huvudman för det kommunala bostadsföretaget verka för goda dagvattenlösningar i företagets bostadsområden. För att kommunerna ska kunna arbeta mer framgångsrikt med dagvatten i detaljplaneringen behöver PBL ses över och förtydligas avseende möjligheten att reglera dagvatten i planer. Det bör vidare även ses över hur samordningen mellan planläggning och lovgivning enligt PBL och prövning och tillsyn i miljöbalken (MB) kan öka i fråga om dagvatten (i likhet med utredningen om ökad samordning mellan PBL och MB avseende buller). Förvaltningen instämmer i att Boverket och länsstyrelserna bör utarbeta vägledningar för åtgärdernas genomförande. Vägledningar bör dock utarbetas i samråd med kommunerna. Kommunerna, åtgärd 8 Förvaltningen anser att det är viktigt att vatten- och avloppsplaner tas fram, men vill tillägga att dessa planer bör utföras som en del av arbetet med översiktsplanen för att de ska kunna utgöra bra underlag för detaljplaneringen. Det är viktigt att även koppla detta till klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna, åtgärd 1 mfl Förutom att det idag sker bräddningar vid själva avloppsreningsverket och att det är viktigt att minimera dessa är det viktigt att förhindra eller minimera möjligheterna till bräddning från själva spillvattenledningsnätet. Dessa bräddningar sker ofta till andra recipienter än den som är i fokus vid tillståndsprövningen för avloppsreningsverket. I stockholmsregionen sker dessa bräddningar ofta till vattendrag och sjöar (direkt eller via ledning) i en helt annan kommun, vilken också har krav på sig att följa miljökvalitetsnormer. Länsstyrelserna, åtgärd 11 Förvaltningen håller med om det ska vara lätt att digitalt överföra planeringsunderlag från VISS till kommunerna för översikts- och detaljplaner. Dessutom är det viktigt att underlagen är lätta att tillämpa i planeringen. Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Generellt Beroende på om programmet ska kunna läsas fristående eller inte, så kan det vara bra att hänvisa till ordlistan i åtgärdsprogrammet. Det förekommer även en del förkortningar som borde förklaras i löpande text. Sammanfattning Punkt 4: Även länsstyrelsen behöver bedriva tillsyn, så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar, bl a när det gäller södra regionens största deponi

13 (15) och återvinningsanläggning vid Sofielund-Gladö kvarn, vars avrinning och avledning till stora delar sker mot Tyresåns sjösystem. Vad gäller Östra Mälaren så har länsstyrelsen tillsynsansvar för vattenskyddsområdet. Punkt 7: Här anges behov av ekologiskt funktionella kantzoner utmed strandzoner på två platser medan kapitel 2.5.4 anger tre platser. Vilka avses? 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Det finns ytterligare ett Natura 2000-område inom Huddinges med namnet Hanveden och områdesid SE0110197. Området Hanveden består av flera dystrofa sjöar och småvatten, varav den lilla sjön Ormputten. Om sjön saknas i tabellen på grund av att den betraktas som för liten för den nationella vattenförvaltningen bör detta kommenteras i texten, men helst även i tabellen. Natura 2000-områdena Kvarnsjön och Hanveden består båda av de akvatiska naturtyperna Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. Kvarnsjön består dessutom av Skogsbevuxen myr. Även dessa naturtyper bör beaktas inom vattenförvaltningen, eftersom den förstnämnda naturtypen ligger i direkt anslutning till sjöarna Kvarnsjön och Ormputten och kan betraktas som delar av dessa samt eftersom de i övrigt är viktiga delar av vattenlandskapet (1.2.3). Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten, s 17 Dagvatten är den i särklass största källan till problematiken i området. Detta behöver lyftas fram tydligare i texten. 2.1 Övergödning SMHIs aktuella gräns för Tyresåns avrinningsområde tar inte hänsyn till tekniskt avrinningsområde för sjön Magelungen. Tyresåns vattenvårdsförbund har fått igenom flera förändringar av Tyresåns vattendelare, men ändringen för Magelungen har ännu inte accepterats av SMHI. Det innebär att uträkningarna av betinget för Magelungen är överskattade, okänt hur mycket. Detta påverkar två olika åtgärdsområden som får för litet respektive för stort beting. Om en ändring av gränsen kan göras snabbt vore det önskvärt med en omräkning av betingen. I annat fall behövs en skrivning om att kartan inte stämmer helt med verkligheten. 2.2 Försurning Även Gömmaren har kalkats på 1980-talet och början av 1990-talet. 2.3.1 Tillstånd Förutom PBDE i fisk visade undersökningen 2013 att gränsvärdet för PFOS 6 i fisk överskreds i Magelungen och Tyresö-Flaten. I Orlången tangerades gränsvärdet för PFOS i fisk. TBT verkar endast ha undersökts i Drevviken, vilket kan vara missvisande för övriga sjöar och vattendrag. Detta bör i så fall 6 Perfluoroktansulfonsyra, flamskyddsmedel

14 (15) framgå i texten. Drevviken har visat sig ha höga halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) 2007-2012. Har Orlången bedömts på motsvarande sätt? Om miljögifterna finns i sjöarna borde dessa även finns i vattendragen mellan berörda sjöar. Då borde även vattendragen Norrån och Forsån få motsvarande MKN. 2.3.2 Förbättringsbehov Tabell 5: Se synpunkterna under 2.3.1. 2.3.3 Källor till påverkan Tabell 6: Drevviken, Magelungen, Orlången. Det enda avloppsreningsverk som har funnits i området låg uppströms i sjösystemet vid Trehörningen och stängdes 1972. Drevviken och Magelungen påverkas dock fortfarande av sviterna från den tidens utsläpp. Alla tre sjöar tar emot dagvatten från tätorter. Dagvattenledningarna tar även emot spillvatten 7 i samband med bräddningar, felkopplingar och läckage. De nämnda sjöarna saknar marinor och båtvarv. Däremot finns det enskilda eller gemensamma småbåtsbryggor. Motoreffekten är sedan 1992 begränsad till motsvarande 5 hästkrafter (mindre utombordare) i alla de tre sjöarna. Det är tänkbart att TBT-halterna i Drevviken kommer av felaktig användning av båtbottenfärger och/eller att båtar från skärgården har flyttats till sjön. Förvaltningen anser att specifika A- och B-verksamheter som finns som punktkällor inom respektive sjös avrinningsområde behöver anges. Inom Orlångens avrinningsområde ligger till exempel södra regionens största deponiområde och återvinningsanläggning. Lakvattenanläggningarna är kopplade på spillvattenledningar, men om dessa bräddar hamnar lakvattnet i Orlången. Dagvattnet avrinner mot Orlången. 2.4 Främmande arter Förekomst av främmande arter borde synliggöras inom den ekologiska statusen på motsvarande sätt som förändrade habitat genom fysisk påverkan och att kvicksilver påverkar den kemiska statusen. 7 Spillvatten som normalt skulle ha gått till avloppsreningsverk, i detta fall till Henriksdals avloppsreningsverk.

15 (15) I hanteringen av remissen har även följande personer deltagit: Annika Blomquist (planavdelningen), Emma Henriksson (miljötillsynsavdelningen), Tiina Laantee (naturvårdsavdelningen) och Marie Vestin (miljötillsynsavdelningen). Sune Eriksson tf samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson agenda 21-samordnare Bilagor Alla handlingar finns på: http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/norraostersjon/deltagande-och-dialog/samrad-infor-storre-beslut/samradforvaltningscykel-2009-2015/pages/default.aspx Beslutet delges Samhällsbyggnadsutskottet Kommunstyrelsen