Minnesanteckningar från samverkan Avdelningsnivå 2015-09-29 Närvarande: Åsa Israelsson, Sture Veräjä, Kicki Kvarnström, Peder Hansson, Lena Sjölin, Lilliann Carlstén, Kommunal, Anne Andersson, Kommunal, Annika Bäckström, Lärarförbundet, Anna Janzén, Vision, Vibeke Nordström, SACO, Lilian Bergkvist, SACO/FSA, Eva Åkerlund, sekreterare. Föregående protokoll Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är; Förslag till ny organisation av utvecklings- och ekonomienheten. Det som hänt sedan förra mötet är att Åsa haft en samverkan kring organisationsförändring av utvecklings- och ekonomienheten. Med anledning av de synpunkter som facken då lämnade finns nu ett nytt förslag som även inbegriper resursavdelningens överföring till Stöd och service. När det första förslaget presenterades hade kommunfullmäktige ännu inte fattat beslut i frågan. Ny samverkan sker 1 oktober. Aktiviteter i arbetsmiljöplanen Personalutvecklingsenheten vill ha in goda exempel på arbetsplatser där man lyckats bra, t.ex. ur arbetsmiljösynpunkt, brukarperspektiv eller ekonomiskt. Kommunal nämner stödteamen som ett gott exempel. Samverkansgruppen får i uppdrag att lämna förslag på goda exempel, med motivering, till Åsa snarast, 9 oktober. Samverkansgruppen noterar informationen i övrigt. från verksamheterna och facken Medborgare Åsa, Kicki och verksamhetscheferna informerar kort om vad som är på gång inom avdelningen. Avdelningen övergripande Samverkan om förslag till ny organisation i samband med överföring av Resursavdelningen till Stöd och service sker den 1 oktober.
Processen med överföringen av resursavdelningen har startat. En processledare från Stöd och service och en från resursavdelningen leder arbetet. Arbetsgrupper med ansvar för olika ämnesområden som rör överföringen är utsedda. Gruppernas första uppdrag är att till den 9 oktober presentera en plan för vad som behöver göras före årsskiftet och vad som kan och ska göras under 2016. En risk- och konsekvensanalys för varje ämnesområde ska presenteras av arbetsgrupperna under senare delen av oktober. En verksamhetsplaneringsdag kommer att genomföras den 8 oktober tillsammans med resursavdelningen (innehåll inte klart) Men fokus på Gemensam ny LSS-verksamhet, Visionen, Mål, aktiviteter, Ekonomiska förutsättningar, uppföljning kommer att ingå i någon form. Du kan följa arbetet på mötesytan Överföring av Resursavdelningens verksamhet Boende och daglig verksamhet Rekrytering av boendechef pågår. Överföringen av resursavdelningen kommer att ta mycket tid i anspråk framöver. Arbetsgruppen för samordning av LSS-boende har haft ett inledande möte där man konstaterar att mycket skiljer men att det också finns likheter. Den boendeform som finns hos Resursavdelningen är korttidsboende med målgrupp 0-21 år. Utvecklings- och ekonomienheten - information Arbetsgruppen för information och kommunikation kring överföringen av resursavdelningen sätter igång sitt arbete nu. Uppdraget är intern och extern information. Daglig verksamhet är på väg att bygga upp nya sidor på www.skelleftea.se. Alla verksamheter ska ha en egen sida och alla sidor ska ha en och samma uppbyggnad. De ska indelas i inriktningar, t.ex. Djur och natur, Hantverk och skapande, och även innehålla praktisk information som t.ex. arbetsplatsens storlek och bussförbindelser. Tanken med det nya upplägget är att den som söker daglig verksamhet ska kunna få strukturerad information och möjlighet att önska att komma till en viss verksamhet. Socialpsykiatrin Socialpsykiatrin håller på att kartlägga graden av sysselsättning bland personer med SoL-insats. Man tror att sysselsättning är en stor framgångsfaktor och vill jobba för att få ut personerna i arbete.
Den händelse som inträffade vecka 39 i en bostad, med polisinsats och mediabevakning som följd, har analyserats. Man kan konstatera att media förstorade upp det hela till proportioner som inte överensstämde med läget. Personalen i bostaden hanterade situationen på ett professionellt sätt, och övriga personer i bostaden har inte lidit någon skada av det som skedde. Den omorganisation som psykiatriska kliniken genomför, med färre vårdplatser som följd, kan komma att påverka socialpsykiatrins arbete. Därför är det viktigt att kommun och landsting gemensamt arbetar för att färre personer ska behöva läggas in för vård. Här har kommunens hälsooch sjukvårdsenhet en viktig roll. Åsa kommenterar detta med att HS-enhetens chef är inbjuden till samtal med ledningsgruppen under oktober månad. Beslutsenheten Man ser mycket positivt på att Resursavdelningen kommer över till Stöd och service. Beslutsenheten har nu en handläggare som enbart arbetar med uppföljning av SoL-beslut. I de fall stödet inte längre behövs, eller kan minskas, bidrar det till Stöd och service vision om att självständiggöra personerna. Sedan en tid arbetar man enligt en ny utredningsmodell för LSS ICF. Klassifikationen är framtagen av Världshälsoorganisationen, och ICF är en förkortning av International Classification of Functioning, Disability and Health. Med ICF som grund får besluten fokus på målsättning med insatsen, det friska, styrkor och förmågor. Två handläggare kommer att träffa socialstyrelsen kring ICF under hösten. Från och med november kommer LSS-handläggarna att ingå i ett nätverk tillsammans med kollegor i Umeå och Luleå. Nätverkets syfte är att handläggarna ska utbyta erfarenheter och lära av varandra. De fackliga organisationerna informerar om övergripande arbete som berör Stöd och service. SACO och Vision Det mesta arbetet kretsar just nu kring överföringen av resursavdelningen och rekryteringen av boendechef. SACO/FSA Vid inspirationsdagen 30 september 2014 framkom det i Annika Wennerströms rapport Daglig verksamhet i framtiden att kompetensen legitimerade arbetsterapeuter inom daglig verksamhet skulle omställas.
Under året som gått har en grupp leg. arbetsterapeuter vid några tillfällen träffat Lena Sjölin och Nina Olausson för att diskutera vad som ska hända med arbetsterapeuterna och hur det ska ske. En swot analys är genomförd och där fokuserades på hur brukarna på daglig verksamhet drabbas om kompetensen tas bort. Dessutom har arbetsterapeuterna svarat på en enkät där man under en vecka skrev ner sina arbetsuppgifter. Utifrån den enkäten skulle man kunna avgöra hur mycket av det vi gör som är renodlade hs-insatser. 15 september kallades arbetsterapeuterna till en träff med Lena Sjölin och Nina Olausson. Samtidigt hade hs-teamet arbetsplatsträff med sin chef Magnus Strömkvist, och vi fick då samtidigt informationen att hs-teamet behöver förstärkas med 2.25 leg. arbetsterapeut för att klara uppdraget mot daglig verksamhet. Rekryteringen ska vara klar 1 februari 2016 och hsteamet ansvarar för den. Nina Olausson och Magnus Strömkvist ska tillsammans med en arbetsgrupp bestående av leg. arbetsterapeuter från daglig verksamhet och hsteamet jobba vidare med hur uppdraget inom daglig verksamhet ska se ut i framtiden. SACO/FSA ställer också en fråga med anledning flyktingströmmen: En man som kommit hit som flykting steg in på en daglig verksamhet med ett litet barn i behov av stöd. Han hade på något sätt fått reda på att det var en verksamhet för personer med funktionsnedsättning, och ville att personalen på dagliga verksamheten skulle ta emot barnet. Personalen kände sig villrådig inför hur man skulle agera, och var man skulle kunna hänvisa mannen att komma rätt. Kicki svarar att det beror på om personen fått uppehållstillstånd eller inte. Den som inte har uppehållstillstånd är inte berättigad att söka insats enligt LSS, utan ska hänvisas till individ- och familjeomsorgen. Kommunal Helgtjänstgöring och fem veckors schema. Kommunals medlemmar upplever att det inte fungerar så bra sedan Stöd och service införde fem veckors schema, och att man måste arbeta två av fem helger. Kommunal har vid några tillfällen påtalat vikten av att förändringar måste förankras, och att information ska gå ut i god tid och vara lika till alla ställen samtidigt, vilket inte sker idag. Detta medför att personal jämför mellan olika arbetsställen och ser då att det inte är lika. Detta har inte samverkats med Kommunal och upplevs som att ingen information gick ut innan det skulle börja gälla. Att arbeta två av fem helger och att bli tvingad att ta ut tio semesterdagar
för att slippa arbeta en helg är inte samverkat och har ingen förankring i avtal. Medlemmar har nu börjat prata om massuppsägningar, om att säga upp avtalet om periodplanerad arbetstid. Central SAG Medlemmar hör av sig utifrån rykten om central SAG och vill att vi inte ska godkänna detta inom boendesida och socialpsykiatri. Man har hört att det fungerar mindre bra på andra ställen, vilket gör att de inte vill ha detta. Personalen uttrycker att de känner sig kränkta, fråntagna ansvar och kan inte förstå varför arbetsgivaren ska genomföra en förändring på de ställen där nuvarande SAG fungerar. Man skulle också vilja ha redovisat vad som är mest ekonomiskt, nuvarande upplägg eller centrala SAG:are. Titulaturbyte Kommunal har gjort en omfattande undersökning om hur det ser ut i Sverige och vad medlemmarna anser om ett titulaturbyte till stödassistent respektive stödpedagog. Antalet svar där samtliga medlemmar unisont säger nej till detta är stort. Det finns andra sätt att skilja på utbildad respektive icke utbildad personal. Medlemmarna vii kunna titulera sig utifrån den utbildning man har, gärna med tillhörande spetskompetens likvärdigt det som finns inom Landstinget. T.ex. undersköterska socialpsykiatri, undersköterska omsorg, undersköterska neuropsykiatri, undersköterska demensvård etc. Åsa kommenterar titulaturbytet med att Stöd och service behöver tydliggöra behovet av kompetens, och att det är en viktig fråga. Vilken kompetens behöver vi, vilken har vi, och hur använder vi oss av och utvecklar den? Kompetensen ska vara till nytta för brukarna. Områdesindelningen Områdesindelningen inom LSS-boendena har vållat oro eftersom att personalen upplever att man får olika information beroende på vilket område man tillhör. Man efterlyser samstämmig information, och om något ändå ska skilja sig åt mellan områdena bör detta framgå så att det är tydligt varför informationen kan se olika ut. Arbetssituationen Kommunal har också blivit kontaktad av medlemmar som har frågor om uppsägning och tjänstledighet. Man menar att arbetssituationen är skäl till att man inte orkar längre och funderar i sådana banor. Rehabprocessen Signaler har nått Kommunal om att rehabprocessen inte alltid följs, och därför har PUE föreslagit en uppdatering av kunskapen i chefsleden. Sture kommenterar detta med att det finns en känsla av att Försäkrings-
kassan inte är lika snabb att agera som tidigare när det gäller långtidssjukskrivna. Det kan vara en orsak till att processen drar ut på tiden. Åsa säger att personalen inom SSF i genomsnitt har 15 sjukdagar/år. Det vill hon ha som mål att minska, gärna till hälften. Vägar till framgång kan vara närvarande chefer och hälsosamma scheman. Sture förtydligar med att 15 sjukdagar/år omsatt i procent ger ungefär 9 %. Av dessa är ungefär hälften personer som varit sjukskrivna mer än 90 dagar. Det är i sin tur inte så många av dessa som lider av kroppslig sjukdom, däremot är den psykiska ohälsan stor. Samverkansgruppen noterar informationen Förflyttning av ordinarie personal Kommunal frågar vad det är som gör att inom personlig assistans MBLförhandlas det sällan inför en förflyttning av ordinarie personal? Inom boende och daglig MBL-förhandlas det inför varje förflyttning! Varför hanteras det olika? I diskussionen som följer menar Åsa att man i grunden är anställd i Skellefteå kommun, och inte nödvändigtvis en specifik arbetsplats. Sture säger att arbetsgivaren har rätt att förflytta en anställd i sex månader utan att förhandla, och att Skellefteå kommun följer lagar och avtal i det avseendet. En stadigvarande förflyttning, däremot, kräver MBL-förhandling. Det måste också finnas vägande skäl. Orsak till stadigvarande förflyttning kan t.ex. vara tjänstefel eller samarbetssvårigheter. Kommunal frågar hur många misstag en chef får göra innan denne blir förflyttad, och menar att när det uppstått problem mellan en chef och en personal är det alltid personalen som förflyttas. Åsa svarar att det är allas ansvar att förhålla sig korrekt till varandra, och att chefer har ett extra ansvar i detta. Om facket får kännedom om problem mellan chef och underställd ska man alltid först försöka lösa det med aktuell chef. Om ingenting förändras, går man vidare upp i organisationen. Fungerar inte heller det går man vidare ett steg till. Sammanfattningsvis avslutar arbetsgivaren ärendet med att vårt kollektivavtal Allmänna bestämmelse reglerar vad som gäller vid
stadigvarande och tillfällig förflyttning. SSF alla verksamheter är bundna till att följa dessa regler. Vikarier vid sjukdom Kommunal anför att personal framför klagomål över hur vikariesituationen ser ut. Ofta behövs vikarierna på samma tider vilket ställer till problem. Ett stort problem är helgerna sedan bemanningen slutat, personalen har då inga aktuella namn (vilka som ligger tillgängliga) att ringa. Detta gör att ordinarie måste kvala ut. Vid dagens sammanträde svarar arbetsgivaren att den 30/10-14 fick alla verksamheter information om hur man kan se vikarielistan i Time Care Pool. en gick ut via e-post. Den innebär att grupperna själva kan se modulen Gruppkalender vilket betyder att utskick från chefer på tillgängliga vikarier inför röda dagar och helger inte längre behövs. Personalen kan själv se vikariernas tillgänglighet och utlåningstid som finns tillgänglig för sin verksamhet. I diskussionen som följer drar samverkansgruppen slutsatsen att det hela handlar om bristande information. Den information som gick ut för ett år sedan kan ha fallit i glömska och informationen kanske inte har nått ny personal. Bemanningen ska skicka ut informationen på nytt. Samverkansgruppen beslutar att uppmana cheferna att påminna om vikarielistan i TCP på sina personalmöten, och att Eva lägger ut informationen på Insidan. I det fall vikarier som ligger tillgängliga på vik-listan inte går att nå uppmanas ordinarie personal att ta upp det med vikarien vid lämpligt tillfälle.