Rudboda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rudboda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, fritidshem, fritidsklubb och förskoleklass Läsår: 2015/2016

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, fritidshem, fritidsklubb och förskoleklass Ansvariga för planen Anna Grimlund, rektor Skolans Likabehandlingsgrupp med specialpedagog, idrottslärare, skolsköterska samt representanter från alla årskurser. Vår vision Lidingö stad har visionen nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling, vilket är grunden för arbetet på Rudboda skola. Värdegrunden Vilja och Våga blir ledord i vårt främjande arbete. Rudboda skolas personal och elever tar avstånd från alla tendenser till kränkningar, diskriminering och trakasserier. Utgångspunkten för vårt arbete är förhållningssättet "alla lika-alla olika"och den värdegrund som personal, elever och föräldrar tillsammans har beskrivit som trygghet, respekt, kunskap, livsglädje och social kompetens och att alla har ett likavärde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning eller ålder. Utgångspunkten för skolans agerande är den enskildes subjektiva upplevelse av vad som har skett. Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro. På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt, som genomsyrar hela verksamheten. känns och märks arbetet med vår värdegrund. känner sig alla sedda och trygga. -blir alla respekterade och känner tillhörighet. har vi roligt och trivs tillsammans och känner livsglädje. tränar alla elever på att få social kompetens, dvs. den kunskap om dem själva och andra som gör att vi kan fungera bra tillsammans. får vi de kunskaper och färdigheter som behövs för framtiden. arbetar vi efter en samarbetsbaserad problemlösningsmetod, CPS-metoden (Collaborative Problem Solving) Planen gäller från 2015-08-01 Planen gäller till 2016-07-31 Läsår 2015/2016

Elevernas delaktighet I samband med klassråd, trygghetsråd och elevråd utvärderas och förbättras arbetet kontinuerligt kring t ex rastvakter och personal- och elevledda rastaktiviteter. Eleverna är delaktiga vid kartläggning av riskområden i skolans lokaler samt skolgård. Eleverna är delaktiga vid revidering av skolans ordningsregler. Eleverna svarar på en VG-enkät angående trygghet och kränkningar en gång per termin. Frågeställningarna är anpassade F-3 respektive 4-6. Varje årskursgrupp dvs. parallellärare med tillhörande fritidspersonal, analyserar resultaten av VG-enkäten, bestämmer nya värdegrundsmål och tar fram åtgärder tillsammans med eleverna. Åtgärderna ska också utvärderas tillsammans med eleverna. Vårdnadshavarnas delaktighet Brukarundersökning genomförs varje år för vårdnadshavare och elever i åk 3 och åk 5 (dock uteblev resultat från vårdnadshavarna vt-15) Info på föräldramöten På skolrådet har vi haft information om Skolverkets rapport "Kränkningar i skolan" samt dialog med föräldrarepresentanter. Personalens delaktighet Utvärdering görs i likabehandlingsgruppen och värdegrundsgruppen i maj (efter att ha hämtat in synpunkter från personalen). Likabehandlingsgruppen analyserar incidentrapporter och handlingsplaner. Utgångspunkten är det utvärdering av verksamheten som görs av personalen i maj och juni. På hösten analyseras resultaten av VG-enkäten och nya mål sätts och åtgärder bestäms i arbetslagen (parallellärare + tillhörande fritidspersonal). På våren utvärderas och analyseras målen och utvecklingsområden identifieras på organisationsnivå och årskursnivå för fortsatt arbete med likabehandlingsarbetet. Obs! Likabehandlingsarbetet är ett kontinuerligt utvecklingsarbete som ständigt pågår. Förankring av planen Augusti Genomgång med personal kring analys av föregående års arbete, identifierade utvecklingsområden, Likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna. Personalen går igenom rutinhjul med "lathund" för agerande vid kränkningar. Trygghetsvecka - PP-presentation av Likabehandlingsplanen för eleverna. PP-presentation av diskrimineringsgrunderna. Samt dialog i klasserna. Genomgång av Likabehandlingsplanen och hur skolan agerar vid kränkningar på föräldramöte. Oktober Värdegrundsenkät (VG-enkät). Genomförs och analyseras i personalgrupp och med elever. Lika-Olika vecka - PP-presentation av Likabehandlingsplanen för eleverna. PP-presentation av diskrimineringsgrunderna. Samt dialog i klasserna.

Bjuder in föräldrar till en öppen föreläsning med diskussionsfrågor till föräldrar. November FN-dagen - Eleverna håller presentationer för varandra kring Likabehandlingsplanen, Barnkonventionen och ordningsregler. Januari Bjuda in föräldrar åk 4-6 till föreläsning om hur man kan agera på nätet utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Februari Föräldramöten med värdegrundsdiskussioner årskursvis. April Maj Övrigt Värdegrundsenkät (VG-enkät). Genomförs och analyseras i personalgrupp och med elever. (vecka 15) Utvärderingsarbete i hela personalgruppen med öppna frågeställningar. Samt analys av läsårets framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Likabehandlingsplanen finns på skolans gemensamma server, samt på skolans hemsida. Bilder av rutinhjul för elever finns i alla klassrum. Bilder av personalens rutinhjul och lathundar finns i personalarbetsrum.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Organisatorisk nivå I maj har varje arbetsgrupp gjort en utvärdering utifrån öppna frågeställningar. Genomgång av kränkningar/incidentrapporter/handlingsplaner som skett under året. I juni har Likabehandlingsgruppen en planeringsdag där arbetet utvärderas på organisatorisk nivå. Här analyseras resultat under läsåret med hjälp av bland annat Skolverkets BRUK. Årskursnivå Analys av VG-enkäter utifrån framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Individnivå Uppföljning av kränkningar och handlingsplaner, sker kontinuerligt med en sammanställning i juni. Uppföljning på individnivå i Elevhälsoteamet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan I samband med klassråd, trygghetsråd och elevråd utvärderas och förbättras arbetet kontinuerligt kring t ex rastvakter och personal- och elevledda rastaktiviteter. Varje årskursgrupp, elever och personal, utvärderar resultatet av VG-enkäten på våren. Utvärdering görs i likabehandlingsgruppen och värdegrundsgruppen i maj (efter att ha hämtat in synpunkter från personalen). Likabehandlingsgruppen analyserar incidentrapporter och handlingsplaner. Utgångspunkten är den utvärdering av verksamheten som görs av personalen i maj och juni. Föräldrars synpunkter sammanfattas från skolråden. Elevhälsoteamet utvärderade och analyserade resultaten av elevhälsoarbetet vid planeringsmöte i juni. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Organisationsnivå Rutinhjul, PP-presentationer och lathundar sitter i personalgruppen. Våra modeller för handlingsplaner fungerar bättre och används som verktyg i arbetet. Handledning av fritidspersonal kring CPS-metoden. Lärarna har påbörjat arbetet med positiv respons. Alla på skolan är snabbt inne och reder ut konflikter och incidenter men vi behöver fortsätta att arbeta kring de främjande och förebyggande insatserna och att bygga goda relationer mellan vuxna och elever på skolan.

Vi arbetar medvetet med att eleverna ska känna att skolan ska ger pojkar och flickor samma förutsättningar vilket gett ett bättre resultat i brukarenkäten. Årskursnivå Vår omorganisation med fokus på årskursarbetslag där skola och fritids samarbetar utifrån elevens bästa har gett goda resultat årskurs F-3. Framgångsfaktorn är att ha ett gemensamt förhållningsätt och drar åt samma håll. Vg-lektioner i alla klasser under vårterminen har gett bra respons från eleverna och det har varit ett bra forum för att fånga upp stämningar i grupperna. Individnivå Genom CPS-metoden har vi stärkt flera individer och hjälp dem att lösa problem och hantera konflikter. Tydliga handlingsplaner och kontinuerlig dokumentation har gett goda resultat för eleven och i kontakt med vårdnadshavare. Kartläggningar på individnivå (Pedagogisk/Socialt/Åtgärdsprogram) har lätt till fler och bättre anpassningar och åtgärder som gynnat eleven. Kartläggning har visat Utfrysningar och skitsnack elever emellan har förekommit. Elever som känner sig skuldbelagda av vuxna. Oro från föräldrar som upplever att deras barn är utsatt av andra elever där motparten upplever detsamma. Kränkningar har förekommit på nätet. T ex Falska Instagramkonton som upprättats. Negativa ledare som får med sig andra i maktkamp mot lärare. Sammanfattningsvis ser vi i analysen att vi främst behöver arbeta mer med: Goda förtroendefulla relationer mellan vuxna på skolan och elever Motverka syndabockssyndromet Elevernas attityder och språkbruk Motverka utfrysningar Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-15 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Som föregående års, se ovan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anna Grimlund, rektor

Främjande insatser Namn Genusarbete Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla elever ska uppleva att de behandlas lika oavsett kön. Uppföljning sker i Brukarenkät (Skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar) Insats Varje årskurs har en handlingsplan med åtgärder inom området. Ansvarig Anna Grimlund, Rektor Datum när det ska vara klart 2016-05-31

Namn Goda relationer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig sedda och respekterade av vuxna på skolan. Uppföljning sker genom: Insats Ansvarig VG-enkäten (Jag är respekterad av vuxna, Jag får skulden för sådant jag inte gjort, En vuxen säger otrevliga saker till mig, Det finns vuxna som bryr sig om mig.) Brukarenkät (Jag blir bra bemött av vuxna i skolan, De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa, Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter) Samtal med elever Elevhälsoarbete. Alla personal utbildas i CPS-metoden och använder sig av den i verksamheten. Motverka syndabockssyndromet genom att hålla dialogen kring ämnet i personalgruppen. Kontinuerliga diskussioner i personalgruppen runt värdegrundsfrågor. (I värdegrundsgruppen, på APT, i årskursvisa arbetsgrupper och vid handledning) Utveckla arbetet med sociala utredningar (SU) i årskursarbetsgrupperna. Regelbunden handledning av fritidshemspersonal. Ett tydligt kalendarium med gemensamma aktiviteter/traditioner för alla på skolan för att skapa en vi-känsla. Införa elevledda storsamlingar. Arbeta fram ett koncept och utöka fadderverksamheten på skolan. Systematiskt arbeta med rastaktiviteter. Regelbundna VG-lektioner i alla årskurser. Se över skolans ordningsregler och involvera eleverna i större utsträckning i arbetet och förtydliga uppdraget för Trygghetsråden. Tydliggöra för personal vad de olika arbetsgrupperna (LB-grupp, VG-grupp, Trygghetsråd och handledning) har för uppdrag och förväntningar på deltagarna. Anna Grimlund, Rektor Datum när det ska vara klart 2016-05-31

Namn Delaktighet och lärande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska vara motiverade och delaktiga i undervisningen. Uppföljning sker genom - Kollegiala lärandet och samtal i lärargruppen. - Ökade resultat i Brukarenkäten (Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag vill lära mig mer. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.) Insats På lärarkonferenserna arbeta med Formativ bedömning och elevers delaktighet i undervisningen. Utveckla Elevens val med utgångspunkt i elevernas delaktighet. Hitta forum för att elever lär av och med varandra. Ansvarig Anna Grimlund, Rektor Datum när det ska vara klart 2016-05-31

Namn Trygghet och trivsel på rasterna Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på rasterna och känna att de har något att göra. Uppföljning sker via: VG-enkät (Jag har något att göra på rasterna, Jag känner mig trygg på rasterna) Insats Fritidspersonal får i uppdrag att kvalitetsutveckla rastverksamheten och dagligen erbjuda styrda aktiviteter i samband med raster. Vi utökar med 1 person/rast som är boden/rastaktivitetsansv. Årskursansvariga ska ha som uppdrag att planera upp rastaktiviteterna för hela läsåret. Veckoplaneringarna presenteras varje måndag på intern TV:n. Ansvarig Mia Levin, Biträdande rektor Datum när det ska vara klart 2015-10-01

Kartläggning Kartläggningsmetoder Genomgång av: Sammanställning av samtal vid Cafébord på APT i sep-14 och Planeringsdag jan-15. Mål i arbetslagen VG-analyser Utvärderingar LB-gruppen och VG-gruppen Incidentrapporter och handlingsplaner Utvärdering studiedag 18 maj med öppna frågor kring LB-arbetet Brukar-enkäten (Åk 3 och 5 ) BRUK-skattning i LB-grupp Examensuppgift på SU - Projekt mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom klassråd, trygghetsråd och elevråd involveras eleverna i att kartlägga skolans riskområden. Värdegrundsenkäter vilka mäter trygghet och upplevelse av kränkningar och utanförskap, samt formulerade mål av arbetslagen. Brukarenkät i åk 3 och 5. Promenad i faddergrupper för att kartlägga otrygga platser i vår skolmiljö. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom representanter från varje årskurs i Likabehandlingsgruppen och Värdegrundsgruppen, vilka både fångar upp olika frågor, uppdrar åt och informerar arbetslagen. Genom samtal och diskussioner i olika personalkonferenser och årskursarbetsgrupper. Resultat och analys Framgångsfaktorer Tydliga rutiner som är väl förankrade Elevens val - elevaktiva arbetsätt Regelbundna värdegrundlektioner Individuella samtal enligt CPSmetoden (Vad har hänt?) Trygghetsvecka / Lika-olika / Vänskapsvecka Utvecklingsområden Goda relationer Rastverksamhet Elevaktivt arbetsätt Fadderverksamhet Personal bör kunna namnen på elever i andra årskurser Organisation i kapphallarna

Förebyggande åtgärder Namn Mål och åtgärder för respektive årskurs. Se bifogade filer! Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Se alla mål och åtgärder i bilagor! (Utifrån värdegrundsenkäten handlar mycket om att ha något att göra på rasterna och att bli respekterad när någon säger sluta). Åtgärd Se bilagor! Motivera åtgärd Se bilagor! Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2016-05-31

Namn Nätet och virituell kamratskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ingen elev ska uppleva sig kränkt eller utfryst på nätet eller på mobilen. Uppföljning görs via: Samtal med elever VG-enkät (Kompisarna sprider elaka saker om mig på mobilen eller nätet) Åtgärd F-3 tar del av skolverkets material "Nosa på nätet". 4-6 tar del av skolverkets material "Schysst på nätet". Föräldraföreläsning med information kring hur man agerar på nätet. Ökad kompetens hos personalen inom området. Motivera åtgärd Konflikter, kränkningar och utfrysning förekommer på nätet, ofta i samband med spel, men även i samband med att man lägger ut bilder på Instagram och andra sociala medier. Kränkningarna sker oftast på fritiden, men konflikterna fortsätter i skolan. Vi behöver lära oss mer om detta, samt hur vi samarbetar med hemmen. Ansvarig Anna Grimlund, Rektor Datum när det ska vara klart 2016-05-31

Namn Tydliga rutiner Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning All personal ska känna till och tillämpa uppsatta rutiner. Uppföljning sker genom god hantering och snabba insatser. Likabehandlingsgruppen följer upp detta arbete månadsvis vid sina möten. Åtgärd Likabehandlingsgruppen ansvarar för att skolan har för ändamålet tydliga dokument. Lathunden och rutinhjulet gås igenom noga med all personal i augusti. Rutinhjul och Powerpoint för elever, gås igenom för elever under Trygghetsveckan (augusti) och under Lika-olika vecka (oktober). Rutinhjul och elevernas Powerpoint gås igenom på föräldramöten i början av terminen. Eleverna får i läxa att presentera likabehandlingsplanen för sina föräldrar i början av terminen. Rutinhjul sätts upp i alla klassrum. Personalrutiner sätts upp i arbetsrum. En tydlig handledare för respektive stadie för utarbetning och uppföljning av handlingsplaner vid upplevd kränkande behandling. Motivera åtgärd Rutinerna måste sitta i ryggmärgen i personalgruppen för att ge en trygghet i handlandet i vardagen. I vår utvärdering har vi sett att vi behöver förtydliga vem i organisationen man vänder sig till för stöd att komma igång med analys och dokumentation. Föräldrar har uttryckt att de behöver mer information kring hur skolan agerar i bl a LJUSgranskningen. Ansvarig Anna Grimlund, Rektor Datum när det ska vara klart 2015-10-01

Namn Elevernas delaktighet i utformande av ordningsregler Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska vara delaktiga i utformandet av ordningsreglerna. Uppföljningen ska visa att eleverna tycker att reglerna känns meningsfulla och vill följa dessa. Åtgärd Förtydliga uppdraget för trygghetsråden och representanterna där. Hitta en röd tråd mellan klassråd - elevråd - trygghetsråd - likabehandlingsgrupp - värdegrundsgrupp. Utarbeta nya ordningsregler. Motivera åtgärd Eleverna uttrycker i nuläget frustration kring ordningsreglerna och ser inte meningen med att följa dessa. Ojämn uppföljning av regler från personal. Ansvarig Anna Grimlund, Rektor Datum när det ska vara klart 2015-12-01

Rutiner för akuta situationer Policy På Rudboda skola finns trygga och glada elever som tycker det är roligt att lära. Alla vuxna ser och hör och ingriper vid all form av kränkning samt hjälper till att reda ut konflikter. Som elev på Rudboda skola gör vi så här: Säger någon: Sluta! Måste det respekteras. Respekteras det inte, säger man till en vuxen. Det är okej att göra misstag - vi hjälps åt att reda ut dem. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I årskursarbetsgruppen gås varje vecka igenom vad som observerats i elevgruppen. Tydliga rutinhjul för förväntat agerande för både elever och personal. Trygghetsråd (känna av attityder och stämningar) Klasskonferenser VG-enkät Hälsoenkät åk 4 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevens mentor Anna Grimlund, rektor, anna.grimlund@lidingo.se Mia Ekwall, specialpedagog, mia.ekwall@lidingo.se Åsa Bengtsson, idrottslärare, asa.bengtsson@lidingo.se Marie Fhürong, skolsköterska, marie.fhurong@lidingo.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Anmäla Alla vuxna ser och hör! Alla ingriper mot all form av kränkning (trakasseri, mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling) Gemensamt förhållningssätt vid uppenbara enstaka situationer som man själv bevittnar: Det där var inte OK! Annars använder vi alltid Nödplan B: Vad har hänt? och hjälper eleverna att reda ut hela händelseförloppet. Ha som vana att föra kortfattade egna anteckningar. När? Vad? Vilka? Var? Skriver en anmälan som ges till rektor Blankett för anmälan finns på T-servern. Inblandade elever, typ av kränkning, konkreta exempel. Var? När? Hur? Var objektiv, undvik att värdera. Bolla med representant i Likabehandlingsgruppen kring hur anmälan skrivs.

Informera mentor Information till mentor kan komma från: Enskild personal Enskild elev Trygghetsrådet Rektor Förälder Dokumentera Mentor samlar arbetslaget, tar hjälp av representant från LB-gruppen. Använd blankettet Dokumentation av incidenter och kränkningar. Samla fakta Samlar ytterligare fakta och konkreta exempel på kränkningar. Vad? Vilka? Var? När? Hur? Hur ofta? Samtala med: den utsatte de elever som utsätter ev. föräldrar undervisande lärare fritidspersonal årskursarbetslaget Analys Analys på individ- och gruppnivå. Gruppen som helhet? Attityder/jargonger? Vem/vilka bestämmer? Ledare/medlöpare? Högstatus/lågstatus? Vilka lekar/sporter gäller? Får alla vara med? Lagindelning? Platser t.ex. i matsalen? Kalasinbjudningar? Handlingsplan - vem gör vad? Var behövs extra koll? (T.ex. raster, matsalen, omklädningsrummet? Stötta utsatt elev lite extra Omfördela resurser i arbetslaget? Behov av punktmarkering? Vem håller i samtalen med eleverna som kränker? Allvarssamtal med elever Beroende på karaktär av kränkning/konflikt och hur många som är inblandade, väljs lämplig samtalsmetod: Individuella samtal med de elever som kränker: Konfliktsamtal Samtal i klassen Problemlösaren

Kontakt med hemmen Kontakta föräldrarna till den elev/er som kränker. Fakta och konkreta exempel. Informera föräldrarna till den utsatte. Vid behov kontaktas övriga föräldrar Informera Informera berörd personal Diskutera gemensamt förhållningssätt Uppmana till att vara extra observanta Uppföljningssamtal Med den utsatte Med de elev/er som kränker Elevhälsan Elevhälsan tar över ifall kränkningarna inte upphör Polisanmälan vid behov, görs av rektor

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Ärendet handhas av rektor. Rektor anmäler, kartlägger, dokumenterar och vidtar åtgärder. Vid allvarliga hot och kränkningar görs en polisanmälan. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder enligt LAS i (lagen om anställningsskydd) gentemot den anställde som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering av handlingsplan sker kontinuerligt och dokumenteras i avsedd blankett tills dess att kränkningarna upphört. Då avslutas ärendet skriftligt och lämnas in till rektor. Rutiner för dokumentation Den som fått kännedom om en upplevd kränkning skriver "anmälan om upplevd kränkning" på anvisad blankett. Lämnas till Rektor för att skickas vidare till Huvudman. Därefter ansvarar mentor för att utreda och att åtgärder sätt in med hjälp av Likabehandlingsgruppen. Arbetet dokumenteras i blankett "Dokumentation av incident och kränkningar". När ärende avslutas lämnas samlad dokumentation till rektor. Ansvarsförhållande Allas ansvar: att reagera och ingripa vid alla former av kränkningar, samt meddela mentor. Den som fått kännedom om en upplevd kränkning skriver "anmälan om upplevd kränkning" på anvisad blankett. Mentors ansvar: att utreda och åtgärda (ta hjälp av någon från Likabehandlingsgruppen) dokumentera i blankett "dokumentation av incident och kränkningar". Mentor ansvarar även för att samla alla personal kring eleven för att få en helhetbild och tillsammans sätta in åtgärder. Rektors ansvar: att ärenden följs upp och att skicka "Anmälan om upplevd kränkning" till huvudman.

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]