SÅNGSVANENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete SVANENS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING LÄSÅRET 2013-2014
Övergripande På avdelning Svanen finns 3 heltidstjänster fördelat på 2 förskollärare och 2 barnskötare. Avdelningen är en 1-6 årsavdelning och barngruppen består av 17 barn. Vi har fem nya barn det här läsåret. På avdelningen har vi sex pojkar och elva flickor. Avdelningen är en av två fristående villor som har en varierad utemiljö med en liten skogsdunge att leka i. Den pedagogiska miljön inomhus består av bygg- och konstruktionsrum, snickar- och målarrum, rörelserum för dans, musik, sång och samlingar samt det centrala rummet med en familjelek/affärsvrå, samt utrymme för pussel, spel, pyssel m.m. Inför läsåret har ett nytt rum skapats, språkrummet, där fokus och inspiration för att arbeta med språk på olika sätt kommer att finnas. I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten och utgår från den reviderade Läroplanen 2010, FNs: Barnkonvention och Agenda 21.T.ex. är barnen med i det dagliga arbetet med att källsortera vårt avfall. Vi lär barnen att vara rädda om våra saker och hushålla med våra resurser. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. I förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vi arbetet med jämställdhet, mångfald och diskriminering. Vi kommer att arbeta utifrån ett tematiskt arbetssätt där innehållet blir mångsidigt, sammanhängande och innehållsrikt. Vi kommer att arbeta med Bamse som tema under året. Vi har tänkt använda Bamse bl.a. i vårt arbete med värdegrundsfrågor och i våra prioriterade områden natur, språk och matematik. Barnskötaren på avdelningen går distansutbildningen Lärarprogrammet för verksamma barnskötare på högskolan i Jönköping. Genom studierna har flera olika projektarbeten gjorts tillsammans med barnen bl.a. mattedans, skapande av film i photostory, skapande av barnes egna sångtexter m.m. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I vår systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål. Kriterierna är kända för alla medarbetare vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2014 utvärderar och granskar särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Tydliga mål innebär att man väljer olika åtgärder och metoder för att nå målen. Under läsåret ska vi fokusera på fem utvalda utvecklingsområden som är gemensamma för alla enheter på Rud, språk, naturvetenskap/teknik, kommunikation/omtanke och målstyrda processer 2
Nuläge inom våra utvecklingsområden Språk Vi använder oss av sång, rim och ramsor i vårt arbete. Vi läser ofta böcker för barnen. Mycket språkmaterial är synligt och lättåtkomligt för barnen. Vi tar varje tillfälle i akt att föra dialoger med barnen. Vi uppmuntrar till att barnen även lyssnar på varandra när de pratar och att det blir en dialog mellan barnen. I verksamhetens miljö uppmuntras användandet av bokstäver och symboler exempelvis legobokstäver, namnskyltar, spel, pussel etc. Naturvetenskap och teknik Vi har ett stort urval av teknik och byggmaterial (klossar, lego, geomag, kaplastavar). Vid snickarbänken kan barnen öva sig i att snickra och konstruera. Vi uppmuntrar barnens intresse för djur och växter som de hittar ute i naturen på vår gård. På vår gård har vi vägmarkeringar målade på asfalten och på sandlådekanterna. Vi går ofta till skogen vid Rudsskolan. Kommunikation Varje grupp har en egen dokumentationsplats i hallen där vi sätter upp fortlöpande arbete från grupperna. Aktuell information till föräldrarna sätts upp på ytterdörren och/eller whiteboarden i hallen. Varje barn har ett eget postfack där skriftlig information delas ut. I hallen finns även en planeringskalander där vi skriver vad som händer i veckan. Omtanke Vi har påbörjat Omtanke Karlstad möten på Sångsvanen. Vi har börjat använda ipad i verksamheten med barnen. Barnen använder appar för att träna språk, matematik, samarbete m.m. Vi använder dator, kamera och videokamera i verksamheten med barnen och i dokumentationen på avdelningen. Målstyrda processer Vi använder oss kontinuerligt av dokumentet planering av lärande objekt när vi planerar vår undervisning i grupperna. Dokumenten samlas i pärmar på avdelningen. 3
Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2014. Språk Bakgrund Utvärderingarna 2012/2013 visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga förmågor från en tid till en annan. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i verksamheten finns det arbete att göra. Framför allt när det gäller arbetets genomförande och bibehållande av det man redan har kommit överens om. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bilder, texter och olika medier. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen. Senast den 2013-10-15 ska arbetslaget använda områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. Arbetslagen bestämmer själva vilket kartläggningsmaterial de väljer att använda. Alternativen är: koltis, språksnabben eller svapp. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet innan överenskommen tid, 2013-10-15. Senast den 2014-02-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, 2014-02-15. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2013-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. 4
Senast den första november 2013 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2013-11-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Arbete för att nå mål/målkriterier Dagligen använder vi oss av ramsor och klappramsor i samlingen och vid måltider. Vi kommer att använda oss av olika rytminstrument i vårt arbete med språket. Vi uppmuntrar barnen att använda hela meningar när de kommunicerar. Vi använder oss i möjligaste mån av öppna frågor när vi kommunicerar med barnen för att stimulera barnens verbala språk. Vi kommer att uppmuntra barnen att framträda inför varandra genom att spela teater med t.ex. handdockor. Det gör att barnen tränar sitt språk och sin fantasi genom att berätta och lyssna på varandra. Barnens namn står skrivet på många ställen på avdelningen för att väcka intresse och få förståelse för bokstäver och ord (t ex på barnens lådor, korgar och barnens samlingskort). Vi har skyltar med rummens namn på de olika språk som pratas på avdelningen. För att se över vår språkliga miljö kommer vi att ställa i ordning ett språkrum där det kommer att finnas bilder på alfabetet, olika material som pennor, papper, pussel m.m. för att stimulera till språkträning. Vi kommer att skriva ett lärande objektsdokument där vi beskriver undervisningen som är planerat i språkrummet. Vi har språkappar installerade på vår Ipad där barnen på ett lekfullt sätt tränar språk och kommunikation då de uppmuntras att spela tillsammans. Vi kommer att under höstens pedagogkväll få en introduktion i tecken som stöd för att ytterliggare kunna förstärka barnens språkträning. Material och böcker vi använder oss av i vår undervisning är bl.a. Språklekar efter Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström, Språklust av Carin Rydja, Språkglädje av Ann-Katrin Svensson och Vägen till språket av Monica Centerheim-Jogeroth. När vi väljer ut barnböcker till avdelningen från exempelvis bokbussen försöker vi välja ur ett genusperspektiv. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi genomför kartläggningsmaterialet Koltis, Språksnabben, Svapp senast den 2013-10-15 och 2014-02-15. Genom våra observationer ser vi vilken nivå undervisningen i verksamheten ska ligga på. Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Språk Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 5
1. Vi har tillsammans med barnen hittat på flera olika matramsor och dagens matpresentatör får välja ramsa. De äldsta barnen har arbetat med bl a Bornholmsmodellens språkspel. 2. Vi använder måltider till att föra diskussioner med barnen och styr samtalen så att alla får komma till tals och att barnen får lära sig att lyssna på varandra. 3. Många av våra barn är intresserad av bokstäver och vill gärna skriva text till sina teckningar. De frågar då hur orden stavas. Några barn kan ljuda och skriva orden själva. Med de äldre barnen har vi jobbat med Inger och Lasse Sandbergs bok om Bokstavshäxan. Hon kom även på besök och barnen gav henne bokstäver som de tillverkat. 4. På våra sittvilor efter lunchen läser vi böcker med olika svårighetsgrad. Vid val av appar på Ipaden har barnen ofta valt appar där de tränar både skrift- och talspråk. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har systematiskt planlagt, skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen genom lärandeobjektsmallen huvudsakligen inför våra gruppverksamhet vi har varje vecka. 2. Vi använde kartläggningsmaterialet Koltis och Språksnabben på samtliga barn i oktober-13. 3. P g a vår utflyttning till Rudsängen (renovering av Svanen) och flera nya inskolningar så har vi inte hunnit med att kartlägga språket som skulle gjorts senast 15 februari. 4. Vi har bl a använt oss av Bornholmsmodellen och boken Språklust när vi planerat inför vårt lärande. 5. Vi har påbörjat utvecklingen av vårt Språkrum där barnen i lugn och ro kan utveckla sina språkliga förmågor. Där finns spel och aktiviteter som barnen kan arbeta med. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Vi har sett att barnen ofta valt rim- och bokstavsspel och även andra spel och därigenom förs dialoger. Flera av barnen har under året knäckt läs- och skrivkoden. På Ipaden tränar barnen gärna appar med skrift- och talspråk. Vuxna och barn har spelat teater där barnen har tränat sitt språk och sin fantasi genom att de har berättat och lyssnat på varandra. Utifrån vårt tema Bamse har de olika figurerna hälsat på barnen ( Lille Skutt, Farmor och Bamse). Vi introducerade några tecken som stöd där vi började med frukternas namn. Barnen lärde sig tecknen snabbt och använder tecken ofta idag.. Med hjälp av Babblarna, som är mycket populära bland barnen, har vi bl a jobbat med färger och prepositioner. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vad har ni sett, vad har ni lärt er och hur tänker ni gå vidare med ert resultat Vi vill gå vidare med fler tecken. Vi har tagit hjälp av Irene Ohlsén på SPO med kunskap om de olika tecknen. 6
Naturvetenskap/Teknik Bakgrund Utvärderingarna från förra läsåret visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns tekniska och naturvetenskapliga förmåga från en tid till en annan. Ett kriterium bör alla arbetslag arbeta mer medvetet med. Det handlar om källsortering och dess betydelse i ett större sammanhang. När det gäller medarbetarnas måluppfyllelse har man nått upp till 91 %. Precis som förra året blir det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid experiment är komplicerat. Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Naturvetenskap och teknik är ett område som ska redovisas till huvudmannen 2014. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. 7
o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment. Arbete för att nå mål/målkriterier Vi arbetar med planerade och spontana experiment, både inom naturvetenskap och teknik, både i större och mindre grupper, som vi dokumenterar för att för att fånga barnens hypoteser som vi sedan kan reflektera tillsammans med barnen omkring. Vi vill uppmuntra naturintresset hos barnen t.ex. genom att ge barnen luppar. Dessa ska finnas tillgängliga för alla barn. Vi fortsätter vårt arbete med att göra Svanens naturbok respektive experimentbok tillsammans med barnen. Med hjälp av Bamse och hans vänner kommer vi att fördjupa oss i några av de svenska djuren i skogen, exempelvis ekorre, varg, björn och vi kommer att prata med barnen om att man ska värna om naturen och miljön. Vi kommer även att dramatisera i utemiljön och bygga upp någon miljö från Bamses värld. Vi har för avsikt att under hösten fortsätta att utveckla vår utemiljö genom att tillföra mer material. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att källsortera tillsammans med våra barn i mindre grupper genom att vi går till sopsorteringsförrådet med skräp och får då tid att förklara för dem hur och varför vi sopsorterar. Under hösten kommer även vår teknikhylla att fyllas på med mer teknikmaterial. Vi kommer att använda oss av följande litteratur i vår undervisning för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet: Russinhissen av Hans Persson, Bygg och konstruktion av Mia Mylesand, NO-tips och idéer i förskola och förskoleklass av Lisbeth Brogren och Sune Jonasson och även böcker som vi lånar på biblioteket. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi observerar barnen för att fånga upp barnens intresse för natur och teknik. Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Naturvetenskap och teknik Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1. Barnen har varit med och källsorterat skräp i vårt soprum. 2. Barnen har fotograferat naturen på gården vid olika årstider. Barnen visar stort intresse för växter och djur som finns på gården och vill gärna visa vad de hittar och få reda på vad de heter. Vi fortsätter att fylla på fakta, som har intresserat barnen, i vår Naturbok. 8
3. Några olika experiment har vi genomfört under året. Vi har bl a experimenterat med olika ljud. 4. Vid de experiment vi gjort har barnen kommit med förslag på förklaringar på vad som händer. 5. Barnen ställer frågor om de experiment vi har dokumenterat i Svanens Experimentbok och Svanens Naturbok. 6. Barnen har tillsammans med oss vuxna varit på besök på Tekniklusten på museet. I vårt målarrum erbjuds barnen olika sort material att använda när de skapar fritt. Detta vill de ofta göra. 7. Barnen bygger spontant med de bygg- och konstruktionsmaterial som finns på avdelningen. Vi har även legobyggsatser med ritningar som de äldre barnen följer och bygger ihop. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har systematiskt arbetat med människokroppen( ögat, örat-ljud, matsmältningen m.m.). Dessutom har barnen ofta tittat i en bok om människokroppen som de varit mycket intresserad av. Barnen har tagit del av årstidsväxlingar genom att de fotograferat vissa träd både med löv och när de tappat dem. Friktion har vi även berört. T ex på samling fick barnen vara med och tänka vilket som faller snabbast till marken, boll eller fjäder 2. Vi använder ibland vår gård när vi har våra grupper då vi pratar om djur och natur. Bamses farmor bor på Höga Berget bakom Svanen. En gång när barnen var på gården var hon hemma i sitt hus. Hon lärde barnen mycket om små kryp som fanns under stockar och stenar som fanns kring hennes hus. 3. Många barn har fått en dokumentation från olika experiment i sin portfolio. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. När vi t.ex. gör experimenten ser vi att barnen är uppmärksamma och nyfikna och försöker att dra egna slutsatser. Vi ser att barnen ofta väljer tekniklekar exempelvis byggsatser i lego, plusplus och geomag som de bygger enligt ritningar, och tekniklådor ifrån teknikhyllan. Barnen utvecklar sin förmåga till konstruktion. Vi märker att barnen vill lära sig mera om människokroppen genom att de ofta ställer frågor och vill veta mera. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vi ska köpa in en egen bok om människokroppen, den vi hade var lånad från biblioteket, så att barnen kan fortsätta att fördjupa sig. Vi vill också köpa in ytterligare ett teknikmaterial som heter Click-it som finns på Tranan och som barnen uppskattar. 9
Kommunikation Bakgrund Vår utvärdering från förra läsåret visar att det finns en diskrepans mellan vad medarbetarna tror och upplever när det gäller informationen till vårdnadshavare och vad vårdnadshavare egentligen tycker. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. Vi måste använda vårt kartläggningsmaterial systematiskt för att få professionella utvecklings- och föräldrasamtal och digitalisera viss information. Vi bör förenkla och förnya kommunikationen genom att använda kunskapen vi får genom projektet OMTANKE IKT. Vår förhoppning är att förse alla avdelningar med I-pads. Den fysiska och digitala kommunikationen kan samverka med varandra. Omtanke är ett område som kommer att redovisas till huvudmannen 2014. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtal. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Vi synliggör vår verksamhet genom pedagogisk dokumentation då vi har en varsin vägg/dörr i hallen där de tre olika grupper vi har sätter upp dokumentation från gruppaktiviteter som vi då har kopplar till de nationella målen i läroplanen för förskolan. Vår verksamhet dokumenterar vi även enligt lärandeobjektmallen som samlas i pärmar för var och en av de tre grupperna vi har samt en pärm för vår verksamhetsdokumentation. Alla barn har en varsin portfoliopärm där vi dokumenterar barnens utveckling och lärande och som vi sedan använder oss av vid vårens utvecklingssamtal. För att tydliggöra och synliggöra för föräldrar har vi satt upp de nationella målen från förskolans läroplan på väggen i hallen. På höstens utvecklingssamtal kommer vi att ha en föräldrafråga angående vilken information föräldrarna vill ha om sitt barn när de hämtar på förskolan. Denna fråga kommer sedan att följas upp på vårens utvecklingssamtal. På föräldramötet visar vi en photostoryfilm som vi gör tillsammans med barnen som visar hur en dag på Svanen ser ut. 10
Vi erbjuder föräldrarna att vara med en dag för att få tillfälle att synliggöra barnens verksamhet för föräldrarna. Vi uppmuntrar föräldrarna att reflektera och ställa frågor om det är något de undrar över angående deras barn eller verksamheten. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Föräldrafrågan från höstens utvecklingssamtal följs upp på vårens utvecklingssamtal Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Kommunikation Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. När vi planerar verksamhet använder vi oss ibland av lärandeobjektsmallen så att vi kan koppla till de nationella målen. Verksamheten synliggörs genom pedagogisk dokumentation. 2. För att följa varje barns utveckling har vi arbetat med portfolio. Vi är noga med att datera dokumenten så att vi kan följa barnens utveckling. 3. Vi har i viss mån ändrat våra rutiner vid utvecklingssamtalen. Vi har börjat att använda Ipaden (filmat deras barn i lek) och visat föräldrarna på samtalet. Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat kommunikationen mellan föräldrar och förskola från en tid till en annan. Genom två enkätundersökningar som genomförts ser vi att föräldrarna är mycket nöjda med kommunikationen från förskolan. Alla har inte tagit del av vad som står i Svanens arbetsplan/läroplan. Det förklarar de med tidsbrist/ej prioriterat intresse. Föräldrar och barn uppskattar vår verksamhetsdokumentation med foton/bilder som vi sätter upp i hallen. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vi har varsin vägg/dörr för de tre olika grupperna där vi sätter upp dokumentation från gruppaktiviteter. Barnen tittar gärna på den dokumentation där de varit delaktiga och inspireras av varandras aktiviteter. Vi ser att vi kan utveckla den pedagogiska dokumentationen genom att ännu mer få med barnens egna tankar. 11
Omtanke Bakgrund Förskolan ska ligga i tiden med sitt arbete och i takt med att IT, datorer och surfplattor utvecklas. Det är viktigt att förskolan använder dessa verktyg som ett naturligt hjälpmedel i sin verksamhet. Det är viktigt att alla känner till och förstår vad som händer i denna omvälvande tid och kan därmed skapa en bild om var vi befinner oss och hur vi ska skapa en rörelse i riktning mot det önskade IKT Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn genom IKT utvecklar: intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar och utmanar barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. använda IKT tillsammans med barnen som ett verktyg för att visa bilder och texter 2. använda IKT tillsammans med barnen för att utmana barns nyfikenhet, kommunicera och tolka. 3. använda IKT tillsammans med barnen för att visa hur enkel teknik fungerar. 4. använda IKT tillsammans med barnen inom språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. 5. barnen själva får använda IKT ta kort och dokumentera, ljudupptagning m.m. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhe 1. Arbetslagen ska använda IKT sin vardag på förskolan, i den omfattning de har tillgång till IKT. o Målet är uppnått när arbetslagen använder datorer, Ipads, fotoramar m.m. i sin undervisning, utvecklingssamtal, skrivande av utvecklingssamtal, handlingsplaner och i sina dokumentationer m.m. 2. Arbetslagen ska ha med IKT i sin verksamhet med barnen. o Målet är uppnått när arbetslagen använder datorer och Ipads tillsammans med barnen i ett pedagogiskt syfte och beskriver vad de har gjort tillsammans med barnen. 3 Arbetslagen deltar i OMTANKE Karlstad. o Målet är uppnått när arbetslagen deltar aktivt läser in texter och broschyrer. 4 Alla i arbetslaget bidrar i processen - med reflektioner, tankar och frågor på its - innan träffar inom OMTANKE. o Målet är uppnått när arbetslagen läser in sig på träffens texter och reflekterar, ställer frågor eller funderingar på its. Alla ska använda its. 12
Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Vi kommer att systematiskt använda oss av Ipaden i både samlingar och gruppaktiviteter. Vi kommer då och då att använda oss av IKT-verktyg på sittvilan med de äldre barnen. Vid barnens funderingar använder vi oss ibland av Ipaden eller dator för att söka svar eller information. Vi, både pedagoger och barnen, dokumenterar med kamera och det mesta av dokumentationsarbetet gör vi med hjälp av IKT-verktyg. Under läsåret är tre Omtankemöten inplanerade där hela arbetslaget deltar, dels genom att skriva reflektioner på vår lärplattform, It s learning, utifrån det aktuella material som lästs, och dels genom att delta i diskussionen under själva mötet. Vi observerar med hjälp av en lista så att alla barn får möjlighet att använda Ipaden som även kommer att bli en valmöjlighet i de aktivitetsval vi har två gånger om dagen för att ge fler tillfällen till träning med de pedagogiska appar som finns på Ipaden. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi stämmer av i slutet av terminen genom att titta på dokumentationer. Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Omtanke Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1. Barnen ber ofta om att söka efter bild eller information på internet. 2. Barnen får använda sig av kamera och Ipad och gör egna foton och filmer. 3. Se 2 4. Barnen använder sig av appar där de tränar matematik, teknik, naturvetenskap och språk. 5. Se 2 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har använt oss av IKT i vardagen på förskolan. Detta har underlättats när avdelningen har en egen Ipad och slipper dela den med Tranan. 2. Vi har laddat ner ett antal nya pedagogiska appar som barnen använder sig av. 3. Arbetslaget deltar i OMTANKE Karlstad. Däremot har vi inte haft alla träffar än p g a reparationer på avdelningarna och utflyttning från Sångsvanen. 4. Alla har bidragit med reflektioner och tankar. 13
Hur ser vi på barnen eller i verksamheten utvecklingsområdena- att IKT har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Många av barnen visar sig intresserade av skriftspråk och flera av barnen har i och med att vi har använt oss av språkappar på Ipaden utvecklat kunskap om bokstäver, ord och stavning. Barnen visar intresse för att dokumentera med kameran arbeten som exempelvis byggen och konstruktioner som de gjort. Barnens nyfikenhet på att prova den IKT som vi haft tillgång till på avdelningen under året då vi har gjort olika varianter av filmprojekt där barnen själva bl.a. har fått sköta filmning och ljudinspelningar. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Barnens positiva intresse för att vilja prova, lära och försöka använda sig av IKT ger en vilja för oss vuxna att lära oss mer så att vi kan hänga med i barnens utveckling. Där ser vi att vi behöver mer och träning i att använda oss av appar i Ipaden. Planera och strukturera hur Ipaden ska användas för att än mer bli ett pedagogiskt verktyg i barnens aktivitet. Utveckla användningen av projektorn för att kunna koppla Ipad eller datorn och visa barnens arbeten på storbild. Att visa små filmsnuttar på barnen lek i utvecklingssamtalet var mycket uppskattat av föräldrarna och ska göras i större utsträckning vid nästa samtal. Målstyrda processer Bakgrund Undervisning - målstyrda processer lärandeobjekt: Läroplanen beskriver att det ska finnas undervisning i förskolan. Det vill säga målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Därför ska ni använda er av målstyrda processer. Att planera, dokumentera och utvärdera sin undervisning och utgå från de nationella målen och de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem är nödvändigt för att se barnens förändrande kunnande från en tid till en annan. Det är också nödvändigt för att följa varje barns utveckling och lärande samt kunna få ett kvitto på kvalitén i verksamheten Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 3. Alla ska under läsåret 2013-2014 planera undervisning lärandeobjekt utifrån de didaktiska frågorna VAD; HUR; VARFÖR och VEM. o Målet är uppnått när arbetslagen arbetar målmedvetet med undervisning utifrån de didaktiska frågorna och kan visa den för ansvarig förskolechef. 14
Arbete för att nå uppnåendemål Vi planerar undervisningen för våra gruppaktiviteter med hjälp av den lärandeobjektsmall vi har att använda oss av, där vi utgår från de nationella målen. Planeringarna sparas i fyra olika pärmar, en för varje grupp och en gemensam för avdelningen. Vi kommer även att under läsåret utöka planering av undervisning enligt lärandeobjektmallen för samlingar, läsvilor och för vårt projekt med ljud och ljudmiljö. Hur följer vi upp arbetet Området Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Granskning av våra planer och planeringar inför byte av grupp (pedagogerna har varje grupp en månad i taget). Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Målstyrda processer Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har fortsatt att planera verksamhet med hjälp av lärandeobjektsmallen. Planeringarna/analyserna sparas sedan i pärmar. Vi har däremot inte gjort lärprocesser för samlingen och läsvilor som vi tänkt. Hur ser ni att det har skett en utveckling i verksamheten utvecklingsområdetnär ni använder lärandeobjekt. Vi pedagoger får en bra uppfattning och överblick över vad respektive grupp arbetat med, vad de enskilda barnen lärt sig och vad vi behöver jobba vidare med. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov. Vi har börjat ha de tre grupperna på olika dagar i veckan så att vi kan analysera och skriva reflektioner direkt efter aktiviteten och får då hjälp av de andra som tar hand om barnen. Vi behöver involvera vikarier som ska jobba hos oss en längre tid så att de också kan använda lärandeobjektsmallen. 15