Laxne skola F-5 Kvalitets- och årsredovisning 2014 Utvecklingsplan 2015
Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Personal... 3 2.2. Barn/Elevantal... 3 2.3. Analys av förutsättningarna... 4 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet... 4 4. Normer och värden... 5 4.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 6 4.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 6 4.3. Resultatredovisning... 6 4.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 7 4.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 8 5. Kunskaper... 8 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 9 5.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 9 5.3. Resultatredovisning... 9 5.4. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 11 6. Elevernas ansvar och inflytande... 11 6.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 12 6.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 12 6.3. Resultatredovisning... 12 6.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 13 6.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 13 7. Skola och hem... 13 7.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 14 7.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 14 7.3. Resultatredovisning... 14 7.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 14 7.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 14 8. Övergång och samverkan... 15 8.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 16 8.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 16 8.3. Resultatredovisning... 16 8.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 17 8.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 17 9. Skolan och omvärlden... 17 9.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 17 9.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 17 9.3. Resultatredovisning... 18 9.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 18 9.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 18 10. Bedömning och betyg... 18 10.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 19 10.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 19 1
10.3. Resultatredovisning... 19 10.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 19 10.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 20 11. Rektors ansvar... 20 11.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 21 11.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 22 11.3. Resultatredovisning... 23 11.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 23 11.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 24 11.6. Prioriterade utvecklingsområden... 24 12. Sammanfattning av verksamhetsåret... 24 2
Laxne skola Kvalitets- och årsredovisning 2014 och verksamhetsplan/utvecklingsplan för 2015 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Laxne skola ligger i Laxne samhälle ca 20 km norr om Gnesta, med skogen alldeles inpå knutarna. Närheten till skog och natur utnyttjas dagligen. Under året har också alla klasser arbetat med NTA-teman för att förstärka det naturvetenskapliga tänkandet. Lärarna är organiserade i ett arbetslag. De arbetar integrerat för att så långt möjligt använda den samlade kompetensen som finns på skolan. Slöjdlärare delas med Kvarnbackaskolan och Welandersborgs skola. Eleverna åker därför till Björnlunda med buss en gång i veckan. Fritidshemmet samarbetar med förskolan Gläntan under både morgon- och eftermiddagstid för att kunna hålla en hög servicegrad. Samarbetet med den kommunövergripande Elevhälsan fungerar också väl. Vi samarbetar med skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog, tal- och specialpedagog. Tre gånger per termin har vi EHG (elevhälsogrupp) möte då personal på skolan har möjlighet att träffa Elevhälsan i frågor kring elever och verksamheten. 2. Förutsättningar 2.1. Personal Antal årsarbetare, exkl resurser Egen statistik Mått: Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen SCB Antal lärare med speciallärar- eller specialpedagogutbildning Egen statistik Andel legitimerade lärare Egen statistik Fritidshem 1,15 0 0 Förskoleklass 0,625 63 % 0 1,00 Åk 1-5 3,20 0 2,15 Källa: Personalmallar ekonomi Mått i internkontrollplanen: Antal rekryteringar som inte tillsätts med behörig personal är idag 0,5 tjänster. Vi har ett minskat elevunderlag och därmed inget behov av rekrytering. 2.2. Barn/Elevantal Antal barn/elever i förskoleklass 4 Antal elever i åk 1-5 30 Antal barn/elever i fritidshem åk F-2 15 Antal barn/elever i fritidshem åk 3-5 8 Källa: Personalmall Ekonomi 20141027 3
Mått: Andel klasser (F-5) i grundskolan med max 20 barn per lärare Egen statistik Mått: Antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass/grundskola SCB Mått: Genomsnittligt antal barn i fritidshemsgrupperna per personal Egen statistik Mått: Inskrivna elever per anställd i fritidshem SCB 3 av 3 10,6 11,5 11,5 Källa: Personallmall Ekonomi 2014-10-27 Våren 2014 var eleverna organiserade i en F-klass med 10 barn, en årskurs 1-2 med 11 barn och en årskurs 3-4-5 med 21 barn. Antalet elever varierar från år till år och detta måste vi förhålla oss till och därför gör vi förändringar i organisationen. Antalet elever inför läsåret 2014 2015 minskade med 10 elever så därför har vi nu en organisation bestående av F-1, 2-3 och 4-5. En fördel med denna organisation är att pedagogerna kan fokusera och följa upp resultaten mot de nationella proven i åk 3 och 6. 2.3. Analys av förutsättningarna Tyvärr är det svårt att rekrytera legitimerade lärare i alla ämnen då skolan till antalet elever är så liten, samt det geografiska läget med knapphändiga kommunikationer. Speciallärare/specialpedagog är också svårt att rekrytera Tidigare har Laxne och Welandersborg delat på en utbildad lågstadielärare med hög kompetens inom läs- och skrivinlärning men den läraren arbetar nu enbart på Welandersborg. För att belysa ett rekryteringsproblem fick vi en uppsägning i början av sommaren 2014, vi annonserade hela sommaren men fick ingen behörig sökande. Jag tror att attraktionskraften minskar när skolan är så liten till antalet elever och med kollegor. Kraven på att undervisande lärare har legitimation ökar vilket ställer högre krav på kommunerna att organisera sig så att kraven uppfylls. Trots det låga antalet elever är det en god stämning på skolan och enkäterna visar på stor trivsel och trygghet. 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på: motorisk screening F-klass fonolek år 1 Skolverkets diagnoser år 1-5 Nya språket lyfter (svenska) Diamant (matematik) lästest Vilken bild är rätt? år 2 nationella prov i svenska och matematik år 3 4
bedömning måluppfyllelse av kursplanemålen år 4, 5 elevenkät föräldraenkät I förskoleklass gör vi språklig medvetenhet i november för att se hur väl eleverna når målen. Detta test görs sedan om i februari efter att vi arbetat med de delmoment som eleverna visar svårigheter i. Resultatet brukar vara nästan 100 % men om svårigheter kvarstår sker överlämnande till kommande klasslärare i åk 1 samt till elevhälsan. Motorisk screening görs i februari och elevernas resultat redovisas till elevhälsan, blivande lärare i årskurs 1 samt föräldrar. Innan denna screening tränas motoriken under hela F-klassåret. Fonolektestet utförs i november åk 1. De elever som inte klarar godkänd nivå ges extra stöd inom klassens ram. Om svårigheter kvarstår erbjuds ytterligare stöd. Skolverkets diagnoser används kontinuerligt för att se vad vi behöver arbeta vidare med. Dessa material används även som underlag till de skriftliga omdömena, samt vid åtgärdsprogram. Lästestet Vilken bild är rätt utförs i februari. De som uppnår ett lågt resultat erbjuds stöd inom klassens ram. Dessa elever får träna mer på läsning, öka sin läsförståelse och öka sitt ordförråd. 4. Normer och värden Lgr 11, kap 2.1 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev - kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet - för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med miljö- och klimatfrågor (mål 5) 5
4.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Eleverna behöver få mer redskap för att oftare kunna lösa konflikter själva. Vi ska fortsätta arbetet med att öka elevernas empatiska förmåga och deras kunskap om hur man förhåller sig till varandra i situationer då konflikter uppstår. Kontinuerligt aktualisera skolans ordningsregler. Ett fortsatt arbete med att förbättra elevernas språkbruk i alla relationer är nödvändigt. Eleverna behöver redskap för att lösa konflikter själva. Öka elevers empatiska förmåga och kunskaper om konflikter Förbättra elevernas språkbruk Uppdatera och aktualisera skolans ordningsregler 4.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen För att förbättra språkbruket och skapa redskap för eleverna att lösa konflikter, har vi bland annat arbetat med kompisrelationer genom böcker, filmer, gemensamma och enskilda diskussioner, samt olika samarbets- och dramaövningar. Skolans ordningsregler revideras i början av varje läsår och här finns regler om respekt och hänsyn vilket också aktualiserar hur man verbalt uppträder mot varandra. 4.3. Resultatredovisning Resultat från elevenkät åk 3-5 Normer och värden Mått: Jag trivs bra i min skola 100 100 Jag trivs bra med mina klasskamrater 100 100 Jag trivs bra med de vuxna på skolan 87 100 Mått: Jag känner mig trygg i skolan 100 100 Jag känner mig trygg med mina klasskamrater 100 100 Jag känner mig trygg med de vuxna på min skola 87 100 Min skola arbetar bra för att förhindra kränkningar 100 73 På min skola säger alla vuxna nej till fult språk 100 91 På min skola säger alla vuxna nej till skojbråk 87 73 De vuxna på skolan behandlar pojkar och flickor på samma sätt 100 100 Jag har blivit utsatt för kränkningar i skolan/fritidshemmet under detta läsår 0 ja18/nej82 Om Ja: När jag hade blivit kränkt fick jag hjälp och stöd av de vuxna i skolan/fritidshemmet - 100 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Normer och värden Mått: Jag upplever att mitt barn trivs i skolan 100 100 Mått: Jag upplever att vår skola är en trygg skola för mitt barn 100 100 Jag upplever att personalen i skolan visar respekt för barnen 90 78 Jag upplever att skolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt 80 66 Jag upplever att skolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar 90 68 Jag har fått information om hur likabehandlingsplanen tillämpas på skolan 40 44 6
Resultat från elev- och föräldraenkät åk F-5 Normer och värden fritidshem/fritidsklubb Elev Mått: Jag trivs på fritidshemmet/fritidsklubben 100 100 Förälder Mått: Mitt barn trivs på fritidshemmet/fritidsklubben 75 100 Kommentarer: Vi behöver uppmärksamma att några flickor upplever att de blir kränkta. Vi behöver veta var och när detta händer och vilka det är som kränker. Föräldrarana upplever inte heller att vuxenvärlden gör ett tillräckligt bra arbete med attityder och för att motverka kränkningar. Vi behöver också bli bättre på att presentera vår likabehandlingsplan för föräldrarana och hur vi tillämpar den. Mått: Andel förskolor/skolor med utmärkelsen Grön Flag. Vi har inte grön flagg på Laxne skola. 4.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x Kommentarer: Vi upplever att vårt arbete med språkbruk och attityder bidrar till ett bättre klimat bland elever, vi har stor trivsel och trygghet från vår enkät men behöver arbeta mer med likabehandlingsplanen när det gäller attityder och kränkningar. Vi tror också att det gäller att ständigt vara uppmärksam på vad vi säger och på vilket sätt vi gör det. 7
4.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Presentera likabehandlingsplanen för elever och föräldrar Kartlägga var, när och hur kränkningar sker Fortsätta att aktualisera likabehandlingsplanen i verksamheten, t.ex. genom en stående punkt på klassråden. Fortsätta vårt pågående arbete med språkbruk och konflikthantering bland eleverna för att hålla enkätresultaten på en hög nivå. 5. Kunskaper Lgr 11, kap 2.2 Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de natur-vetenskapliga, tekniska, samhälls-vetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både själv-ständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, 8
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (Kf) BoU:s verksamheter ska ha en väl utvecklad samverkan med förenings-, kultur- och närings- /yrkesliv (mål 3) Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Fortsätta att ytterligare utveckla arbetet med olika former av pedagogisk planering Ytterligare synliggöra målen för eleverna Fortsätta och utveckla arbetet med alternativa verktyg/it 5.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Eleverna kommer med egna förslag hur de vill arbeta i olika ämnesområden och hur de kan redovisa sina arbeten. Eftersom det finns smartboard och datorer med redovisningsprogram i alla klassrum blir redovisningarna i sig en utveckling inom It. När det gäller målen ger vår elevenkät bekräftelse på att eleverna är väl förtrogna med kunskapsmålen. 5.3. Resultatredovisning Resultat från elevenkät åk 3-5 Kunskaper Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 100 100 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 100 82 Mått: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 100 100 Mått: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 63 73 På lektionerna kan jag koncentrera mig på mina arbetsuppgifter 100 73 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Kunskaper Jag känner till vad mitt barn ska kunna för att uppnå målen 60 68 Mitt barns lärare förväntar sig att mitt barn ska nå målen i alla ämnen 50 100 Mått: Lärarna i mitt barns skola hjälper mitt barn i skolarbetet om mitt barn 60 66 9
behöver det Skolarbetet gör mitt barn så nyfiket att han/hon får lust att lära mer 70 66 Jag upplever att mitt barn har arbetsro på lektionerna 60 33 Jag tycker att lärarna engagerar sig i elevernas situation på ett bra sätt 80 67 Resultat från elev- och föräldraenkät åk F-5 Kunskaper fritidshem/fritidsklubb Förälder : Jag upplever att innemiljön stimulerar till lek och lärande 88 75 Förälder : Jag upplever att utemiljön stimulerar till lek och lärande 88 100 Kommentarer: Vi upplever att barnen är aktiva, intresserade och har lust att lära. Eleverna kommer ofta med egna tankar och idéer kring hur och vad vi ska arbeta med inom olika områden i skolan Däremot har elever och föräldrar olika uppfattningar om hur det är i skolan. Eleverna tycker det är hyggligt bra arbetsro men föräldrar har en annan uppfattning. Eleverna vet vad som förväntas av dem i olika ämnen men föräldrarna har inte den kunskapen. Detta kan bero på att föräldrar inte tar sig in i Infomentor där det står att läsa om kunskapsmålen. Vi behöver informera föräldrarna om vad som finns att läsa i InfoMentor och instruera hur man tar sig in i programmet. Detta görs lämpligen vid ett föräldramöte. Mått: Aktiviteter som genomförts för att öka samarbetet med förenings-, kultur- och närings- /yrkesliv Samarbete med Kulturskolan genom LEK-kurser. Kulturevenemang och föreställningar genom Scenkonst Sörmland. Årliga studiebesök i närbelägen kyrka. (Oftast Dillnäs kyrka i samband med advent.) Mått: Aktiviteter som genomförts för att utveckla det entreprenöriella lärandet Klass 4-5 har gjort ett besök på Mariefreds brandstation. Tidigare samarbete med SYV kring framtida yrkesval och yrkesliv. F-klass åker varje år på Skolans säkerhetsdagar. Genom studiebesök kommer eleverna i kontakt med olika yrkesgrupper. I samarbetet med studie- och yrkesvägledaren breddas kunskapen om olika näringar och vilka utbildningar som krävs till olika jobb. Mått: Andel närvarande elever Källa: Infomentor Andelen närvarande elever är 98.2 %, siffran beskriver elevernas närvaro från skolstart till och med den 22 okt 2014. Resultat på nationella prov åk 3 Andel elever 2012 2013 2014 som nått kravnivån Pojkar/flickor Pojkar/flickor pojkar flickor Svenska 100 100 - - Matematik 100 100 - - Antalet elever är så litet att vi ej kan publicera resultatet 10
Kommentarer till nationella proven i svenska och matematik. För att bli helt godkänd måste alla delmoment vara godkända. I matematik är 43 % av eleverna helt godkända. De olika delmomenten testar elevernas kunskaper i muntlig kommunikation 71 % godkända, skriftliga räknemetoder 57 %, bråk 71 %, geometriska begrepp 71 %, taluppfattning 86 %, huvudräkning 71 %, problemlösning 71 % och mätning 71 %. I ämnet svenska ser det betydligt bättre ut. Här når vi en godkänd nivå på 71 %. Testets olika moment består av muntliga uppgifter, läsning skönlitteratur, läsning faktatext, högläsning, läsning textsamtal, skrivuppgift berättande text, stavning och interpunktion och skrivuppgift faktatext. Mått: Aktiviteter för att nå hög måluppfyllelse i NP åk 3 Organisationsförändringen på Laxne skola innebär att läraren nu får följa sina elever hela vägen fram till avstämningen i år 3 i form av NP. Läraren får då ett större inflytande och ansvar över inlärningen i olika ämnen. Tidigare har man bytt lärare efter årskurs 2 och då tappar eleverna kontinuitet i undervisningen. Under detta läsår har Gnesta kommun också tillsatt tre förstelärare i matematik för högre måluppfyllelse. Varje läsår sker två utvecklingssamtal med skriftliga kommentarer där pedagogerna redogör för hur eleverna ligger till i förhållande till målen. Det skrivs också en individuell utvecklingsplan (IUP) i börja av höstterminen där man fokuserar på de ämnen eller delar av ämnen som elever behöver arbeta mer med. Självfallet kan man här också arbeta mot högre mål än godkändnivån. Skolbarnsomsorgen Hur bidrar verksamheten till elevernas kunskapsinhämtning och måluppfyllelse? Fritidshemmet erbjuder barnen att göra läxor under fritidstiden. Fritidshemmet kompletter också skolans verksamhet genom aktiviter av mer lustfylld och upplevelsebaserad karaktär. Personal på fritids arbetar också i skolans verksamhet vilket underlättar samarbetet. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x 5.4. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Kontinuerligt utvärdera och reflektera över och utveckla undervisningen, samt elevernas utveckling. Elevvården ska vara ett stående inslag i arbetslaget arbete kring eleverna och det är alla pedagogers ansvar att bidra till en högre måluppfyllelse. Uppföljningar av de elever som riskerar att inte uppnå målen genom att samarbeta med Elevhälsan och att tidigt upprätta åtgärdsprogram. Analyser nationella proven och arbeta vidare med de moment eleverna behöver arbeta mer med. 6. Elevernas ansvar och inflytande Lgr 11, kap 2.3 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. 11
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) 6.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbeta vidare med de olika pedagogiska planeringarna/utvärderingarna för att öka elevernas egen lärandeprocess. Fortsätta utveckla och arbeta för ett aktivt elevråd med en tydlig koppling klassråd - elevråd. 6.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Genom att låta eleverna vara delaktiga i verksamheten ökar vi deras inflytande och ansvar i sin egen lärprocess. De är delaktiga i sin egen lektions/ämnesplanering och på Klassrådet ger de förslag till förändringar i klassrummet och på skolgården. Önskelistan kan i många fall bli både lång och kostsam och vaktmästaren får också uppdrag. Många frågor går fram och tillbaka mellan klassrådet och elevrådet innan beslut tas. Det är viktigt att låta eleverna ta ansvar, det ökar deras engagemang för skolan och i deras egen lärandeprocess. 6.3. Resultatredovisning Resultat från elevenkät åk 3-5 Elevernas ansvar och inflytande Mått: Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan 63 100 Mått: På klassrådet får jag vara med och tycka till om det vi gör i skolan 88 100 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 88 91 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Elevernas ansvar och inflytande Lärarna i mitt barns skola tar hänsyn till mitt barns åsikter 60 78 Mitt barn uppmuntras i skolan till att ta ansvar 60 89 12
Resultat från elev- och föräldraenkät åk F-5 Elevernas ansvar och inflytande fritidshem/fritidsklubb Elev Mått: Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på 13 100 100 fritidshemmet/fritidsklubben Förälder Mått: Mitt barn kan påverka aktiviteterna 50 75 Kommentarer: Elevernas ansvar och inflytande behöver lyftas fram i undervisningen för ett bättre resultat genom att tydliggöra målen och ge elever mer inflytande över hur de vill arbeta och vad de kan arbeta med. 6.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x Kommentarer: För att få reda pojkarnas lägre resultat behöver vi undersöka detta tillsammans med pojkarna. Vi behöver öka förväntningarna på pojkarnas engagemang i skolarbetet. Resultaten från våra enkäter behöver också åskådliggöras och diskuteras på föräldramöten. Vi behöver arbeta mer kring enkäterna genom att lyfta fram några frågor där resultatet inte är tillfredsställande. 6.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Tydliggöra vad inflytande och ansvar är. Vi behöver diskutera med eleverna begreppen inflytande och ansvar, påminna om att vi har klassråd och elevråd, att vi bestämmer ordningsregler tillsammans och de är med i ämnesplaneringen inför olika arbetsuppgifter. Fortsätta arbeta med pedagogiska planeringar tillsammans med eleverna, samt synliggöra lärprocessen och målen inom de olika områdena och momenten. Fortsätta med gemensamma samlingar där eleverna har ansvariga och inflytande. 7. Skola och hem Lgr 11, kap. 2.4 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling (Kf) BoU:s verksamheter ska aktivt synliggöra sitt goda arbete (mål 4)
7.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Bjuda in föräldrar för samtal kring hur ett gemensamt skolråd skulle kunna se ut och fungera i skolan Fortsätta att använda InfoMentor för veckobrev, frånvaro m.m. till föräldrar 7.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen En inbjudan till skolråd skickades ut till vårdnadshavarna men blev inställt p.g.a. sjukdom. Vi kommer att göra ett nytt försök under innevarande läsår. Vi fortsätter att arbeta med Infomentor men känner en viss tröghet ifrån föräldrahåll att använda denna informationsväg. Vi kommer att informera om hur man använder Infomentor och vad som finns att läsa om där. 7.3. Resultatredovisning Mått: Aktiviteter som genomförts för att marknadsföra verksamheterna Inga aktiviteter har genomförts. (se ovan) Resultat från föräldraenkät åk F-5 Skola och hem Jag känner mig alltid välkommen till skolan 90 78 Jag är nöjd med informationen från skolan 80 66 Mått: Jag känner mig delaktig i mitt barns skolgång 80 78 Jag tar del av informationen kring mitt barn på Infomentor 30 22 Resultat från elev- och föräldraenkät åk F-5 Skola och hem fritidshem/fritidsklubb Föräldrar: Jag är nöjd med bemötandet jag får vid hämtning och lämning 76 75 Föräldrar: Jag får kontinuerligt information om hur mitt barn har det på fritidshemmet/fritidsklubben 63 50 7.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x Kommentarer: Vi kan konstatera att informationen till större del når föräldrarna men förmodligen inte genom InfoMentor. I ett läge där pedagogerna är beroende att informationen når fram väljer man det säkra beprövade sättet före det osäkra och skickar hem informationen i pappersform med eleven. 7.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Återkomma med en förnyad inbjudan om skolråd. 14
Skolråd kan vara ett sätt att öka medvetenheten om skolan samt marknadsföra densamma. Se skolråd som ett intresseforum, för ett bra samarbete och ett givande och tagande mellan skolan och vårdnadshavare. Även fritidshemmet ska använda sig av Infomentor för sin verksamhet. 8. Övergång och samverkan Lgr 11, kap. 2.5 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) 15
8.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Vi behöver ha gemensamma förhållningssätt och gemensamma arbetsplatsträffar Gemensamma föräldramöten för skola och fritids Att behålla det goda arbetet och försöka utveckla det ytterligare 8.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi arbetar för att skapa gemensamma förhållningssätt och regler som ska gälla för hela skolan och fritidshemmet. Detta gör vi genom att gemensamt diskutera hur vi ska få ett gemensamt synsätt i vuxengruppen och med eleverna. När vi har föräldramöten deltar också fritidshemmen och beskriver och visar upp sin verksamhet. Övergångar mellan förskola och skola, samt mellan olika klasser sker enligt utarbetade rutiner. I samma byggnad som skolan finns förskolan Gläntan. Redan innan barnen börjar förskoleklassen möter de skolans personal på fritidshemmet. Vi samarbetar också tidiga morgnar och sena eftermiddagar med förskolan. När barnen från förskolan närmar sig skolstart sker överlämningar från förskola till skola genom besök och information i varandras verksamheter. Varje dag äter också i samma matsal som skolan. Alla dessa kontakter som sker naturligt på de flesta ytterskolor underlättar övergången mellan verksamheterna. När eleverna byter klass och pedagog sker också information till den nya klassläraren men även här är både elever och pedagoger kända för varandra. Pedagogerna undervisar också i varandras klasser vilket underlättar övergångarna. 8.3. Resultatredovisning Resultat från elevenkät åk 3-5 Övergång och samverkan Inför/under detta läsår har jag bytt lärare, stadium eller skola 50 91 Om Ja: Det fungerade bra när jag bytte lärare, stadium eller skola 100 100 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Övergång och samverkan Inför/under detta läsår har mitt barn bytt lärare, stadium eller skola ELLER lämnat förskolan och börjat förskoleklass Om Ja: Jag upplever att läraren/lärarna verkade välinformerade om mitt barns tidigare skolgång Resultat från elev- och föräldraenkät åk F-5 Övergång och samverkan fritidshem/fritidsklubb Förälder: Jag upplever att skola och fritidshem samarbetar kring mitt barns utveckling och lärande 40 44 100 50 13 50 Kommentarer: Samarbetet mellan skola och fritids behöver lyftas fram och synliggöras. 16
8.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x Kommentarer: Under hösten har vi haft ett föräldramöte där en representant för fritidshemmet varit med och informerat om fritidshemmens verksamhet. På fritidshemmet har man också visat hur planeringen för varje vecka ser ut. Denna höst har även en personal arbetat både i skolan och på skolan vilket underlättar övergång och samverkan. 8.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsätta arbeta efter de fasta rutiner som vi har kring gemensamma arbetsområden 9. Skolan och omvärlden Lgr 11, kap. 2.6 Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Mål i Framtidsplanen Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (Kf) BoU:s verksamheter ska ha en väl utvecklad samverkan med förenings-, kultur- och närings- /yrkesliv (mål 3) 9.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbeta med studie/yrkesvägledningsplanen i samarbete med yrkes- och studievägledare i kommunen Utöka vårt användande av den digitala tekniken för att nå ut i världen Bjuda in företag, yrkesrepresentanter (föräldrar)m.fl. till skolan, då vi har svårt att själva åka iväg. 9.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Olika typer av besök utifrån som t.ex. teater och musikgrupper. Besök i kyrkan och andra typer av studiebesök. Eleverna går på skolbio en gång per läsår. IT och en Smartboard i varje klassrum ger möjlighet att plocka in världen i klassrummet. 17
Samarbetet med kommunens studie- och yrkesvägledare behöver utvecklas så att det kan ge resultat. 9.3. Resultatredovisning Resultat från elevenkät åk 3-5 Skolan och omvärlden I skolan pratar vi om vad man kan bli när man är vuxen 100 100 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Skolan och omvärlden Jag upplever att skolan tar upp frågor om olika yrken och framtidsval 30 33 Resultat från elev- och föräldraenkät åk F-5 Skolan och omvärlden fritidshem/fritidsklubb Elev: När jag är på fritidshemmet/fritidsklubben får jag möjlighet att pröva på saker som jag inte gör annars Kommentar: Vi behöver arbeta mer med yrke och framtid 0 100 9.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x Kommentarer: Det är viktigt att komma ingång med olika aktiviteter för att få in omvärlden i skolan. Tyvärr har arbetet med studie- och yrkesvalsläraren inte fungerat och det får vi på skolan fundera över hur vi gör i fortsättningen. En ny lärare i ämnet ska anställas på Freja 6-9 och en handlingsplan kommer att upprättas under våren 2015 om hur vi ska jobba vidare med detta viktiga område. Vi fortsätter naturligtvis arbetet med att använda våra datorer och erbjuda föräldrar att komma till skolan och berätta om sina yrken. Siffrorna i enkäten är svåra att förklara men sammantaget behöver vi prioritera en omstart med nya studie- och yrkesvalsläraren inom området. 9.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Arbeta kring olika yrken genom att titta på yrkesfilmer, läsa böcker och samtala om dessa. Bjuda in föräldrar att berätta för eleverna om sina olika yrken. Internet och program som t.ex. Lilla Aktuellt är också ett sätt att ta in omvärlden i klassrummet. 10. Bedömning och betyg Lgr 11, kap. 2.7 Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. 18
Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbarn ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) 10.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Fortsätta arbetet för att öka elevernas medvetenhet och delaktighet i sin lärandeprocess. Fortsätta på den inslagna vägen med NTA, alternativa verktyg samt det laborativa arbetet för att utveckla det ytterligare. Fortsätta använda Skolverkets Nya språket lyfter och Diamant som ingår i kommunens trappa. 10.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi har arbetat medvetet med elevernas lärandeprocess, samt fortsatt använda NTA, alternativa IT-verktyg, laborativa arbetsmetoder m.m. 10.3. Resultatredovisning Resultat från elevenkät åk 3-5 Bedömning och betyg Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 75 100 Jag känner att jag har en viktig roll i utvecklingssamtalet 88 100 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Bedömning och betyg Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns utveckling 80 89 Den mesta tiden av utvecklingssamtalet används till att diskutera hur vi i framtiden ska stödja mitt barns kunskapsutveckling 40 67 Kommentar: Vi behöver prioritera framtida insatser för elevernas kunskapande under utvecklingssamtalet. 10.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt x Kommentarer: Våra elever når målen i hög grad i samtliga ämnen. Det senaste i raden av stimulerade läsprocesser En läsande klass bidrar till en kvalitetshöjande läsinlärning, senaste 19
tidens fokus kring ämnesmålen överlag ger stöd för måluppfyllelse, NTA-lådorna och Gnesta kommuns satsning på Förstelärare i matematik höjer temperaturen ytterligare. Det låga antalet elever vid Laxne gör också att varje elev i högre utsträckning blir uppmärksammat. 10.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsätta arbeta med att göra eleverna medvetna om och delaktiga i sin egen lärandeprocess. 11. Rektors ansvar Lgr 11, kap 2.8 Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta 20
större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) Under mandatperioden minska det genomsnittliga antalet barn/elever per avdelningspersonal i förskolans och grundskolans grupper. Fritidshem och pedagogisk omsorg ska ha gruppstorlekar som främjar god omsorg och lärande (mål 7) Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser (Kf) BoU:s medarbetare ska vara delaktiga i och känna ansvar för besluts- och budgetprocesser (mål 8) 11.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Utveckla personalens ansvar och delaktighet i den egna verksamheten. Använda personalen kompetens i den nya organisationen Försöka öka antalet personal med högskoleutbildning inom främst fritidshemmet Utveckla fritidshemmens och skolans arbete så att det kompletterar varandra. 21
11.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi ska arbeta efter de riktlinjer som finns framtagna inom olika områden och följa gemensammat framtagna beslut för en likvärdig skola inom Gnesta kommun. Vid rekrytering kommer vi att kräva högskolekompetens när möjlighet ges. Genom att samarbeta över klassgränserna når vi en högre kompetens i alla ämnen. Gemensamma träffar där skola och fritids kompletterar varandras verksamheter Pedagogiskt ledarskap 1. Vad är din ledstjärna i ditt ledarskap det här året och hur kommunicerar du det med personalen? Att ge personalen tid och resurser för att effektivare kunna arbeta mot målen i läroplanen, att själv vara delaktig i deras arbete genom en närvarande chef. 2. Hur tydliggör och motiverar du skolans utvecklingsarbete utifrån den egna skolans utvecklingsbehov och i förhållande till de nationella uppdragen? Genom utbildning där så behövs, genom att ständigt diskutera vårt uppdrag gentemot läroplanen. Jag stöder personalen i deras arbete med eleverna. Jag följer upp elevers resultat och ser till att de får stöd för att utvecklas mot målen. 3. Hur gör du alla delaktiga i de projekt/utvecklingsarbeten som bedrivs på skolan? Vi har tillsammans arbetat fram vår nya omorganisation. Utöver detta har vi inte haft några projekt eller utvecklingsarbeten. 4. Hur ser din planering för läsårets kvalitetsarbete ut? Redovisa hur personalen är delaktig i arbetet. Pedagogerna medverkar aktivt i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Rektor skriver sedan kvalitetsredovisningen utifrån personalens sammanställning tillsammans med egna synpunkter. De prov och tester som görs följs upp av personelen och redovisas för rektor. Framförallt de nationella proven är en viktig del i detta arbete. Enkäter följs upp och analyseras och kommenteras. 5. Redovisa din planering för verksamhetsbesök under läsåret. Hur genomför du dem? Hur återkopplar du till pedagogen? Från mars månad tog jag över Laxne skola. Jag har vikarierat en del och hälsat på i klasserna. Dessa besök har varit spontana. Däremot rör jag mig ofta bland barnen under dagen när jag är där, äter med dem i matsalen och pratar med dem på raster Varje hösttermin hoppas jag att tiden ska räcka till mer besök men tyvärr blir det inte så. Efter de flesta klassrumsbesök samtalar jag med pedagogen om lektionen och eleverna. 6. Redovisa din rutin för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Hur dokumenterar du detta? Hur följer du upp arbetet kring dessa elever? Pedagogerna signalerar på ett tidigt stadium när de tror att en elev inte kommer att nå målen. Vi gör då en utredning tillsammans med hemmet och sedan beslutat rektor om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Prov och tester i framförallt matematik och svenska bekräftar också det som pedagogen ser. 7. Hur främjar du personalens möjligheter till personlig utveckling inom sitt verksamhetsområde? 22
Under min korta tid vid Laxne skolan har omorganisation och rekrytering tagit den största delen av min tid. Vid vårterminens slut hade vi processat fram en stark och kompetent organisation men den gick om intet när en lärare sa upp sig under sommaren. Under hösten har ytterligare två lärare sagt upp sig och vi rekryterar nu igen och organiserar oss igen. Reglerna för bedömning kommer att skärpas under 2015 och därför efterlyser jag en gemensam plan för alla skolor hur vi ska kunna leva upp till regelverket. Att nå kompetens i alla ämnen kan bli svårt på Laxne skola. Kommunalt finns heller inte några medel avsatta för kompetensutveckling vilket är olyckligt. 8. Hur ges personalen insyn i budget- och beslutsprocessen? Vid varje arbetsplatsträff har vi en genomgång av verksamhetens ekonomi. Personalen har också avsatta medel som man handlar litteratur och förbrukningsmaterial för. Jag visar också på hur elevpengen genererar resurser och hur de används. 9. Hur följs inkomna klagomål upp? Eftersom jag haft ansvar för skolskjutstrafiken har jag under året haft ett klagomål därifrån, något klagomål på skolan eller fritidsverksamheten har vi inte fått. När det gäller skolskjutstrafiken har jag då tagit kontakt med taxi och vi har tillsammans löst problemet. 11.3. Resultatredovisning Min korta tid vid Laxne skola har inte möjliggjort något arbete utifrån medarbetarenkäten. Flera ur personalen som var med när enkäten genomfördes har nu slutat. Jag kan inte se från föregående års kvalitetsredovisning att man påbörjat något arbete kring resultatet från medarbetarundersökningen. Det jag har gjort tillsammans med personalen är en omorganisation för att nå högre måluppfyllelse, utnyttjat lärarnas kompetens på ett bättre sätt genom samarbete över klassgränserna och indirekt en ökad fokusering mot målen i årskurs 3. I denna process har personalen som nu jobbar på skolan varit mycket delaktiga. Det jag ser idag vid Laxne skola är att vi har en ökad harmoni och trivsel i personalgruppen idag. Resultaten från medarbetarenkäten Resultat från elevenkät åk 3-5 Skolan i helhet När jag tänker på min skola, då är jag nöjd med den! 63 100 När jag pratar med andra så säger jag att jag går i en bra skola 75 100 Resultat från föräldraenkät åk F-5 Skolan i helhet När jag tänker på mitt barns skola, då är jag nöjd med den! 80 89 Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra 75 100 Kommentar: Flickorna är mycket mer nöjda än pojkarna och frågan är vad pojkarna önskar sig mer. Vi behöver fråga pojkarna vad det är som inte är bra med vår skola. 11.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt 23
x Kommentar: Laxne skola har tappat flera elever till närliggande skolor och detta måste vi förändra till vår fördel. Vi behöver marknadsföra vår skola, vi behöver fler föräldrar och elever som kan rekommendera vår skola till andra intressenter, vi behöver uppdatera vår hemsida och synas mer i lokalpressen. 11.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse En skola blir stark och effektiv med en gemensam värdegrund. En skola blir trovärdig när alla vuxna står upp för ett gemensamt förhållningssätt, med gemensamma normer och värderingar. 11.6. Prioriterade utvecklingsområden Utifrån Framtidsplanens prioriterade målområden (Ännu högre måluppfyllelse, Struktur för organisations- och ledarutveckling samt Innovativt lärande och social och ekonomisk hållbarhet) och verksamhetens identifierade utvecklingsområden kommer vi att arbeta extra mycket med att utveckla följande tre områden: 1 2 3 fritidshem Samverkan mellan skolan och fritidshemmet och förskolan Gläntan Utomhuspedagogik Tydliggöra verksamhetens innehåll för elever och föräldrar förskoleklass Socialiseringen Språklig medvetenhet Utveckla ämnet matematik åk 1-5 Högre måluppfyllelse Gemensamma strukturer i vardagen Stärka Vi-känslan på skolan. Gemensamt förhållningssätt 12. Sammanfattning av verksamhetsåret Under 2014 har personalen fått en lindrigare arbetssituation genom att kraven på åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar har blivit mindre som ett resultat av regerings åtgärder för att minska pedagogerna arbetsuppgifter. Vi har inför det nya läsåret haft överlämningar av egna elever som gått vidare till Freja och de elever vi tagit emot från förskolan. Barn med behov stöd är stort och jag hoppas att vi får utökade resurser för detta. Vårt behov av datorer och ipad är stort både i det dagliga skolarbetet men framförallt för barn med behov. Idag finns många appar som vi kan använda för olika träningsbehov. Under hösten har vi fått datorer som vi länge väntat på men saknar fortfarande ipads. Inför läsårets start gjorde vi en förändring av klassammansättningen för att ökad måluppfyllelse och för att få en högre kompetens i alla ämnen. Jag ser en svårighet i att rekrytera behörig personal till skolan eftersom den är så liten till antalet elever. Tyvärr har jag i skrivande stund fått in ytterligare två uppsägningar som nu ska ersättas. 24