Kunskap och kompetens för samtid och framtid

Kunskap och kompetens för samtid och framtid Förslag till strategi för framtidens grundskola 2012-2016 2010-06-30 Remissversion

F Ö R S L A G T I L L S T R A T E G I F Ö R F R A M T I D E N S G R U N D S K O L A 2 0 1 2-2 0 1 6 Kunskap och kompetens för samtid och framtid Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Innehåll Framtidsbild 1 Värdegrund och människosyn 2 Strategi för framtidens grundskola 2 Syfte 3 Utvecklingsområden 4 Måluppfyllelse 4 Demokrati och valfrihet 7 Lustfyllt lärande 9 Entreprenörskap och omvärldsförhållande 11 Förutsättningar 13 Uppdraget 13 Uppföljning 13-1 -

Framtidsbild Framtidens grundskola i Finspångs kommun levererar. Det märks eftersom eleverna når kunskapsmålen. Särskilt hög måluppfyllelse ser vi i ämnena de naturvetenskapliga ämnena, svenska, matematik, natur, teknik och engelska. Antalet elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet snuddar vid maxgränsen. Personalen på skolan är kunnig och engagerad inom sina ämnesområden och i lärandemetoder. Skolorna arbetar med olika lärandesätt för att möta elever med olika behov. Det flexibla lärandet i kombination med lärarnas profession har bidragit till den höga måluppfyllelsen. De individuella utvecklingsplanerna speglar elevens utveckling och framtidsvisioner. Lärarnas höga kunnande och engagemang stimulerar eleverna som tycker att det är roligt och utvecklande att gå till skolan. Eleverna är delaktiga och har stort inflytande över sin skolgång, bland annat över innehåll, arbetssätt och sina scheman. Eftersom elevernas måluppfyllelse är avhängigt lärandet är deras erfarenheter från lärandet en väsentlig del i kvalitetsuppföljningen. Skolan är öppen och står i relationen och utbyte med omvärlden. Utbyte med andra skolor, institutioner och näringsliv är viktiga inslag för såväl lärare som elever eftersom det innebär att omvärldskunskaperna ständigt är uppdaterade och hjälper eleverna med att utveckla och förstå sina kompetenser. Arbetssättet i skolan utvecklar kompetenser hos eleverna för att rusta dem för framtiden. Varje individ är den andre olik men vi vet att det finns kompetenser som värdesätts högre än andra på arbetsmarknaden. Därför arbetar skolan särskilt med att utveckla dessa nyckelkompetenser. Eleverna som slutar grundskolan i Finspångs kommun har inte bara hög måluppfyllelse, de kan samarbeta, kan ta initiativ, de är ansvarstagande, problemlösande, nyfikna, analytiska och socialt engagerade. De är rustade och stärkta inför framtiden. Den politiska ledningen och kommunledningen uppmuntrar skolledning att ta större ansvar för verksamheten och resultat genom möjlighet att driva skolan som intraprenad med det absoluta kravet på högt resultat.

Värdegrund och människosyn Människan är en social varelse och ingår i ett eller flera sammanhang. Därför är det viktigt att lära sig att förhålla sig till sig själv, till andra, till andra grupper och till hela samhället. Att förhålla sig till andra och det sammanhang man befinner sig har stor betydelse för självbilden. Skolan har i uppdrag att ge eleverna goda förutsättningar att nå uppsatta mål. Elevers olikhet kräver lyhörda, innovativa, flexibla och handlingskraftiga pedagoger. Även om skolans mål är de samma för alla elever ska varje elev mötas utifrån dennes förutsättningar. Det innebär att det krävs kompletterande mål för elever som redan uppnått skolans och insatser för de som riskerar att inte uppnå dem. Finspångs kommuns vision innehåller ett antal värdeord och kärnvärden; attraktivitet, region, utveckling, livskvalitet, öppenhet, nytänkande. All kommunal verksamhet och planering ska genomsyras av visionens värden. Kommunens grundskolor ska arbeta utifrån dessa värden. Ytterligare grundläggande värden som ska genomsyra grundskolan är jämlikhet, jämställdhet, mångfald och demokrati. Strategi för framtidens grundskola I Sverige råder skolplikt. Men för vem utbildar skolan egentligen, är det för individerna, näringslivet eller är det rent av för samhället? Att det finns tydliga uppdrag som styr skolans innehåll råder det inga som helst tvivel om. Frågan och tvivlet har framkommit när den kunskap som producerats ställts i förhållande till de behov som finns i samhället, till exempel på arbetsmarknaden. Vet alla skolans intressenter om vad skolans uppdrag är, och är uppdraget förenligt med de behov som till exempel näringslivet kan påvisa, frågade sig beredningen för barn och ungdom då arbetet med att ta fram en skolstrategi började. Den kommunala strategin för framtidens skola tar avstamp från och kompletterar den nationella utbildningspolitiken innefattande lagar, riktlinjer och mål. Strategin är också starkt inspirerad av EU:s utbildningspolitik med fokus på nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Strategin anger lokala och nationella minimikrav för grundskolan i kommunen och utgör en grund för ett lokalt gemensamt utbildningspolitiskt synsätt. Med strategi för framtidens grundskola fastställer Finspångs kommun den lokala utbildningspolitikens riktlinjer mål och centrala strategier för att nå målen.

Syfte Syftet med strategi för framtidens grundskola är att utforma mål och strategier för grundskolan i Finspångs kommun. Strategin ska ta avstamp från nationella utbildningspolitiska mål och riktlinjer och utifrån ett kommunpolitiskt perspektiv lyfta fram områden som är av särskild vikt för att skolan ska upprätthålla god kvalitet. Alla utbildningspolitiska mål är viktiga. Men det finns målområden som under en tidsperiod kan behöva utvecklas mer utifrån att det till exempel finns stora brister eller tendenser som visar på stora utvecklingsbehov inom ett särskilt område. Det leder sin tur till positiva effekter även för de områden som inte är ett strategiskt utvecklingsområde. 3

Utvecklingsområden Framtidsbilden på sida ett är en vision av framtidens skola i Finspångs kommun. Den beskriver ambitionerna och målbilden med den kommunala utbildningspolitiken. För att nå det önskade läge som framställs där har ett antal utvecklingsområden identifierats. Varje utvecklingsområde beskrivs nedan kortfattat tillsammans med mål och strategier. Måluppfyllelse Med måluppfyllelse menar vi att de mål som finns för skolan, de nationella uppnåendemålen men även de kommunala målen, är nådda. Att elever uppnår målen är det absolut mest prioriterade utvecklingsområdet för Finspångs kommun. Skolan är skyldig att förmedla den kunskap som elever har rätt till. Kunskap är en rättighet och en demokratisk förutsättning. Målen anger nivån, och elevens förutsättningar, intresse och nyfikenhet är viktiga förutsättningar för lärandet. Strävan är att skolan ska stödja eleven i att uppnå högsta möjliga kunskap under studietiden. Elevens insikt i utvecklingen och skolans stöd och handledning är viktiga led i det arbetet. För att uppnå hög måluppfyllelse är det viktigt att undervisning är det centrala, såväl för skolledning som för läraren. Hur skolan och klasserna är utformade är mindre intressant. Det som har visat sig vara mest effektfullt för måluppfyllelse är lärarens utveckling av undervisningen, och det vill vi i Finspångs kommun ta fasta på. Självfallet är det absolut högsta målet att Finspångs kommun ska stå för den absolut bästa skolan i landet. Ett första steg och nog så stor utmaning är dock att bli bäst i länet. Det finns flera kommuner som lyckats bra med skolan, det ska vi också göra. Mål Alla elever i skolår tre når uppnående målen i kursplanerna för åk tre. Alla elever i skolår sex når uppnående målen i kursplanerna för åk sex. Alla elever i skolår nio når uppnående målen i kursplanerna för åk nio. Alla elever som slutar grundskolan har behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Andelen elever med godkänt i alla ämnen är högst i Östergötlands län. Andelen elever som uppnått mycket väl godkänt inom ämnena svenska, matematik, naturorienterade ämnen, samhällsorienterade ämnen, teknik och engelska är högst i Östergötland. 4

Strategier Ansvarstagande skola Skolan tar ansvar för elevens utveckling. Med en terminsvis uppföljning av elevers utveckling och måluppfyllelse ser skolledningen var och när ytterligare insatser behövs. Lärares uppföljning sker naturligtvis mer löpande och då i relation till undervisningen. Arbetet med åtgärdsprogram och tidiga insatser för alla elever som inte uppnått godkänt i ett eller flera ämnen utvecklas. Skolor där arbetet fallit väl ut bidrar med sina erfarenheter till andra. Skolan ansvarar för att eleven lär kontinuerligt. Har eleven uppnått målen tar skolan tillsammans med eleven och dennes föräldrar fram nya mål som stöd för elevens fortsatta kunskaps- och kompetensutveckling. Aktiva och drivande pedagogiska ledare Som pedagogisk ledare har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten når nationella och lokala mål för grundskolan. Med ett tydligt kommunalt uppdrag stärks förutsättningarna för den pedagogiska ledaren att införliva de uppsatta målen. Det finns tydliga samband mellan skolors prestationer och aktivt och drivande ledarskap. Att vara aktiv och drivande i att utveckla undervisningsstandarden på skolorna är därför en mycket viktig uppgift för de pedagogiska ledarna i Finspångs kommun. Rektor ska kontinuerligt tydliggöra sin vision med skolan och konkretisera hur skolan utvecklas och förbättras. Rektor ska vid varje verksamhetsberättelse redovisa vilka prioriteringar som gjorts under det gånga året samt vilka konsekvenser detta inneburit. Uppföljning och utvärdering sker varje år enligt en för varje skola uppgjord plan. Elever ska vara delaktiga i det arbetet. Ämnesbroar Ett led i arbetet med att öka måluppfyllelsen i grundskolan är samverkan över skolgränser ämnesvis, ämnesbroar. Med ämnesbroar kopplas måluppfyllelsen tydligare till ämne och inte skola. En mer strategisk och sammanhållen utveckling ämnesvis ska leda till ökad måluppfyllelse, samordningsvinster och en högre igenkännings- faktor hos eleven. Arbetet utgår från en kommungemensam ämnesstrategi. Uppföljning ämnesvis redovisas med förslag till åtgärd för ökad måluppfyllelse 5

Elevers måluppfyllelse och utveckling ämnesvis följs årligen upp på varje skola. Vid uppföljning av den lokala utbildningspolitiken ska skolan lämna ut ämnesvis uppföljning, samt inkludera handlingsplan för ökad måluppfyllelse i ämnet. Individuell utvecklingsplan Den individuella utvecklingsplanen är en dokumentation från elevens utvecklingssamtal som innehåller mål och planer för elevens utveckling inom respektive ämne. Att ytterligare utveckla nivån på målen är en nödvändighet för att IUP:n ska kunna användas som stöd i elevens utveckling. Målen ska vara kopplade till relevanta kunskaper eller färdigheter. Den är också ett instrument som visar på elevens utveckling under skolåren. Regelbunden utvärdering av undervisningen Regelbunden utvärdering av undervisningens effekt har visat 1 sig ha mest betydelse för elevers resultat i skolan. Att läraren arbetar med att utveckla och följa upp sin egen insats till elevens lärande. Exempel på hur läraren kan följa upp undervisningen är genom prov och att genom att hämta in återkoppling till elever. Att uppföljning görs systematiskt är ett viktigt led i utvecklingen av måluppfyllelsen. Det är dock viktigt att uppföljningen används som en mätsticka för läraren, vilka kunskaper har förmedlas och vilka har inte, samt att arbeta med att fylla i det som saknas för att eleverna ska kunna uppnå målen. Det är därför viktigt att undervisningen följs upp systematiskt i god tid för att hinna komplettera och utveckla undervisningen. Kunniga och engagerade lärare Lärarna utvecklar och bidrar kanske mer än någon annan till skolornas inre liv och måluppfyllelse. Lärarnas kunnighet och engagemang i ämnet, ämnesdidaktiska förmåga och förmåga att leda och entusiasmerarna eleverna är avgörande för undervisningens kvalitet. Att lärarna även efter utbildningen håller sig uppdaterade är viktigt för kvaliteten i undervisningen men lika viktigt är det att de upplever sitt yrke som stimulerande och att det finns goda möjligheter att utvecklas. Att varje skola har en tydlig organisationsstruktur där varje roll är redovisad och klargjord är viktigt. Alla mår bra av att se sig i ett sammanhang. Det tydliggör också funktioner och dess sammanbindande länkar och bidrar till att se det större sammanhanget. Utvecklings- och karriärtjänster utvecklas för att behålla professionen och kompetensen i kommunen samt förstärka kvaliteten i undervisningen. Lärare som införskaffat sig ny kompetens måste ges förutsättningar för att använda den. Att identifiera och utveckla utvecklingstjänster och karriärmöjligheter i kommunen är dock en angelägen fråga för att behålla en hög kun- 1 Studien är gjord av Hattie, J heter Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement Routledge: Oxon. Informationen om studien är hämtad från www.fhi.se / skola insatser som förbättrar elevers resultat, Sven Bremberg. 6

skapsnivå i kommunen. Det kan till exempel handla om forskningstjänster, handledarskap eller möjligheten att få bli och verka som expert inom ett ämnesområde. Skolan ska vid fråga kunna redovisa identifierade utvecklings- och karriärmöjligheter. Möjligheten till extra stöd Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. En stor förutsättning är då elevens tillgång till lärare och lärares kompetens. Det förutsätter också att läraren har kompetens att stötta elever i behov av extra stöd. En nyligen gjord undersökning av Skolverket visade att lärare överlag upplever att de har god kompetens att upptäcka elever i behov av extra stöd, däremot tvivlade en stor andel på sin kompetens att ge sådant stöd. Utöver de stöd som resursskola och specialpedagoger ska kompetensen hos läraren att ge stöd till alla elever i behov av särskilt stöd tillförsäkras. Detsamma gäller för såkallade starka elever. Det är den grupp som i såväl den lokala luppundersökningen och i Skolverkets attitydundersökning visat vara mest missnöjd med stödet i skolan. Att ge stöd till fortsatt utveckling för elever som uppnått kunskapsmålen är därför lika viktigt för att bevara och understödja lusten att lära, hos alla. Demokrati och valfrihet Elever har enligt lag rätt till inflytande och ansvar när det gäller undervisningens utformning, innehåll, förhållandena i skolan och arbetsmiljön. För att ha möjlighet till ett reellt inflytande behöver eleverna känna till sina rättigheter, vilket få elever gör idag. Eleverna måste också ges goda förutsättningar till inflytande och bemötas som den seriösa medpart de är. Finspångs kommun har i det ungdomspolitiska programmet för verksamhet och inflytande tagit ställning till att skolan är en plats där elever ska informeras och tillfrågas i frågor som rör den lokala samhällsutvecklingen. Att det finns reella förutsättningar för dem att fortlöpande följa kommunens utveckling eller aktuella frågor samt tid för diskussion och reflektion är högst väsentligt för att realisera de ungdomspolitiska visionerna. Inflytande handlar om att få elever att känna sig delaktiga i skolan och i samhället. Det har en avgörande roll i den löpande utvecklingen av det demokratiska samhället. Elevers möjlighet till att välja skola eller pedagogik ska utvecklas. Grundskolan i kommunen ska därför erbjuda en pedagogisk variation. 7

Mål Alla elever känner till vad man som elev har rätt till att ha inflytande över i skolan och som barn och ung i samhället. Alla elever upplever att de har goda förutsättningar till inflytande i skolan. Alla elever ges utifrån ålder och mognad förutsättningar att följa den lokala samhällsutvecklingen. Alla elever ges utifrån ålder och mognad förutsättningar att utöva inflytande över den lokala samhällsutvecklingen. Elever och föräldrar har fått ökade möjligheter att välja pedagogiskt alternativ. Strategier Skoldemokratiplan En skoldemokratiplan för skolår 7-9 samt gymnasiet ska tydliggöra och upplysa elever om deras rättigheter till inflytande i skolan och kommunen. Elevers erfarenheter som ett led i uppföljnings- och förändringsarbete Eleverna är de som ytterst påverkas av lärares engagemang och kunnighet. Därför är det viktigt att fråga hur de upplever kunskapsförmedlingen. Eleverna ska därför vid varje läsår vara delaktiga i uppföljning och utvärdering. Inför beslut om stora förändringar ges både elever och föräldrar möjlighet till att ge synpunkter på förändringen. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Enkäten lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, genomförs vartannat år. Skolledning, lärare och elevråd utbildas i samband med genomförandet i enkätverktyget. Utbildning möjliggör att resultatet kan användas som underlag för ett fortsatt utvecklingsarbete, som användning i undervisning samt som underlag och verktyg för elevinflytande. Elevorganisering Klassråd är den väsentligaste funktionen i elevinflytandet. Med klassråd som möjliggör information och kommunikation med skola och kommun ges varje elev i kommunens skolor möjlighet till organiserat inflytande. Elevråden driver de frågor som elever på skolan genom klassråd eller lupp visat sig vara intresserade av som utvecklingsområde. Elevrådsledamöter har rätt till utbildning i sitt uppdrag, har tillgång till vuxet stöd och för en kontinuerlig dialog med skolledningen. 8

Elever uppmuntras och ges goda förutsättningar till engagemang i elevråd. För att premiera engagemang bifogas intyg om engagemang i elevråd till betygshandlingen. Varje rektorsområde ska vid fråga också kunna uppge hur eleverna tillförsäkrats goda förutsättningar att delta i elevråd. Grund- och fortbildning i elevers inflytande över undervisningen En förutsättning till att elever får inflytande över undervisning och innehåll är att läraren har kompetens att involvera eleverna i planeringen och utvecklingen av undervisningen. Att grund- eller kompetensutveckla lärare i elevinflytande knutet till undervisning är därför en angelägen fråga. Vid varje skola finns också en särskild pedagog med ansvar över elevinflytande. Utveckla pedagogiska alternativ I Finspångs kommun finns idag ingen möjlighet att välja skola utifrån en önskad pedagogik. Att minst en grundskola under programperioden utvecklar en alternativ pedagogisk inriktning är därför högst prioriterat. Lustfyllt lärande Ett lärande är lustfyllt när den som lär känner och upplever delaktighet, motivation, nyfikenhet, kreativitet och upptäckariver. Skolan i Finspångs kommun ska stimulera och skapa förutsättningar för ett lustfyllt lärande. En positiv och tillåtande miljö skapar också trygghet och trivsel samt leder till ökad arbetslust. Elever i Finspångs kommun ska vara trygga i skolan och klimatet mellan elever och lärare ska vara gott. Mål Alla elever känner sig trygga i skolan. Alla elever är positiva till skolmiljön. Alla elever är positiva till stämningen i skolan. Alla elever är positiva till relationen mellan elever och lärare på skolan. Icke giltig frånvaro, skolk, existerar inte på skolorna i Finspångs kommun. Strategier Stimulerande lärmiljö Lärmiljön ska vara välkomnande och ge positiva signaler om lärande. Miljön ska signalera kunskap och ge goda förutsättningar till lärande, gemenskap och utveckling. Skolan ska vara tillgänglig för alla elever och spegla 9

den åldersgrupp som skolan riktar sig till. Skolbibliotek av hög kvalitet som används integrerat i undervisningen är ett exempel på hur goda förutsättningar kan bidra till ett lustfyllt lärande. Andra möjliga platser i miljön som skapar förutsättningar för lärandet kan vara grupprum, föreläsningssalar och traditionella klassrum, skolgårdar och arbetsplatser. Det är viktigt att miljön är utformad för att skapa goda förutsättningar för elevers lärande. Individanpassad undervisning och intresse Ett lärande som är både individanpassat och intresseväckande är viktiga komponenter för ett lustfyllt lärande. Att eleven uppnår en känsla av att den kan och förstår är lika viktigt som att innehållet känns relevant och begripligt. Ett individanpassat lärande förutsätter att läraren kan mycket om varje elev. Delaktighet Undervisningen blir roligare för elever om de får reella möjligheter att påverka innehållet så att de känner sig delaktiga. Eleverna tar ansvar över sitt lärande genom sin delaktighet. Kunniga och engagerade lärare Lärare som är engagerade och lyhörda frambringar ett lustfyllt lärande. Lärarens förmåga att inspirera, motivera, engagera, förmedla kunskap, tilltro till elevernas kunskap och förmågan att knyta an till verkligheten är ovärderliga kompetenser. Trygg lärmiljö På varje skola finns det ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. Dessa klargör för elever, vårdnadshavare och alla vuxna i skolan vad som gäller i skolan och upplyser om vilka åtgärder läraren har rätt att vidta för att skapa arbetsro och en trygg skolmiljö. Ordningsreglerna ska utgå från skolans värdegrund och arbetas fram tillsammans med elever och vårdnadshavare. Ordningsreglerna bidrar till att skolan blir en trygg och trivsam plats för både elever och vuxna. Hälsofrämjande skola Att lära är både lättare och roligare om man känner sig sedd och trygg på platsen och i relationerna till elever och vuxna på skolan samt har en trivsam miljö omkring sig. Finspångs kommun driver redan idag ett aktivt arbete med hälsofrämjande metoder genom projektet skolan förebygger. En mycket stor del av personalen har utvecklat kompetenser i olika hälsofrämjande insatser, till exempel i ämnet livskunskap, ledarskap och förhållningssätt i klassrummet samt metoder som riktar sig till att involvera och medvetandegöra föräldrarna. Nästa steg är nu att nyttja dessa kompetenser i verksamheten. För att effektivisera 10

och maximera nyttan är det nödvändigt att kommunförvaltningen tar fram en central strategi för det fortsatta arbetet med en hälsofrämjande skola. Skolans hälsofrämjande arbete lägger betoningen i att arbeta för en ökad hälsa, alltså fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Utöver att skolan förmedlar kunskap, delaktighet och trygga miljöer ger skolan förutsättningar för en ökad hälsa genom rörelse och näringsrik kost. Låg frånvaro är ett tecken på att eleverna mår bra och trivs i skolan. Entreprenörskap och omvärldsförhållande Skolan ska genomgående arbeta på ett sätt som tar fram och utvecklar elevers nyfikenhet, initiativförmåga, handlingsförmåga och självförtroende. Det är skolan som måste utvecklas till att vara innovativ och kreativ för att träna eleven i att omvandla idéer till handling. Kreativitet, innovation, risktagande och förmåga att planera och leda projekt är delar av entreprenörskapet. Entreprenörskap är inte ett enskilt ämne utan ett förhållningssätt. Det är också en livsstil som eleven behöver tränas i för att möta en allt mer rörlig arbetsmarknad och som skolan behöver anamma för att möta elevens behov av utveckling inför framtiden. En annan del i entreprenörskapet är mer företagsinriktad. Skolan ska stimulera och väcka en nyfikenhet för eget företagande i grundskolan för att bredda och presentera en mer verklig bild av arbetsmarknaden. Tidiga och täta kontakter mellan skola och omvärld är bra för elevens utveckling och en viktig grund för att skola in elever på utbildnings- och arbetsmarknaden samt övriga samhället. Skolan ska förbereda eleverna för framtidens arbetsmarknad, vilket kräver att skolan har goda omvärldskunskaper. Arbetsmarknaden idag ser till exempel inte ut som den gjorde för tjugo år sedan, varken när det gäller yrken eller kompetensbehov. Både arbetets innehåll och placering är idag mer rörligt. Skolan, elever och personal, behöver komma ut i omvärlden och omvärlden behöver komma in i skolan. Verkligheten behövs som läromedel för att sätta elevers kunskaper och kompetenser i sammanhang. Omvärldsförhållandet måste vara strategiskt utformat för att tillgodose att bilden som speglas är rättvis och förser eleverna med goda kunskaper om yrken, företagande, politik och omvärld. Skolan ska vara öppen för det lokala, regionala, nationella och internationella. Ökade kontakter och kunskap om studier och arbetsliv kan bidra till mera välgrundade beslut vid val till gymnasiet och kommande yrken. Mål Entreprenörskap är integrerat i all undervisning. 11

Varje skola har en tydlig strategi för hur elevers idéer och initiativ i lärandet mottas och stöttas. Alla elever i skolår nio har grundläggande kunskaper om vad som krävs för att kunna starta och driva företag. Lärare och elever har kontinuerliga och täta kontakter med lokalsamhället och övrig omvärld. Alla elever som slutar skolår nio har genom grundskolan knutit till sig ett nätverk med nyckelkontakter på utbildnings- och arbetsmarknaden. Alla elever i skolår nio upplever att de har goda kunskaper om företagande, yrken och arbetsplatser. Strategier Kompetensutveckla lärare i entreprenöriella undervisningsformer För att realisera målen om entreprenöriella individer behöver skolan vara rustad med entreprenöriella lärare. I uppdraget att arbeta med entreprenörskap ryms mer än att arbeta med egenskaper hos eleverna. Det handlar om att omvärdera sitt arbetssätt och göra det möjligt för eleverna att utöva entreprenörskap i sitt lärande. Lärare i Finspångs kommun behöver ha kompetens om vad entreprenöriella undervisningsformer är och hur de utövas. Skolledningen ska på varje skola ha en kompetensutvecklingsplan för hur skolan förses med kompetens om entreprenöriell undervisning. Lärares intresse för och förmåga att arbeta entreprenöriellt uppmuntras formellt Lärare som visar intresse för och som visar förmåga i entreprenöriella undervisningsformer ska uppmuntras formellt. Det kan vara löneökning, kompetensutveckling eller annan formell status som skolledning tillsammans med läraren finner passande. Kontinuerlig relation till omvärlden Elevers relation till lokala samhällslivet ska löpa som en röd tråd genom hela skolgången. En central strategi tas fram för att garantera likvärdig samhällskontakt för alla elever i kommunens grundskolor. Det kan vara studiebesök, projektarbeten, gästföreläsningar, praktik eller andra lösningar som ger eleven en relation och kunskap om samhället och den lokala, nationella och sedermera även den internationella arbetsmarknaden. 12

Förutsättningar För att strategin ska kunna genomföras och målen realiseras krävs: en tydlig och effektiv organisation som arbetar för gemensamma mål o som nyttjar interna kompetenser och goda exempel o som så långt som möjligt använder sig av lika dokumentmallar för lika ändamål o som har ett väl fungerande system för avvikelsehantering engagerade, drivna och synliga politiker en sektorsledning som utifrån uppdraget tillsammans med skolledning arbetar intensivt med att genomföra strategin en kompetent och engagerad lärarkår en budget som är förenlig med uppsatta mål Uppdraget Strategi för framtidens skola är beredningen för barn och ungdoms förslag till riktlinjer för grundskolans verksamhet och utveckling under perioden år 2012-2016. Förslaget ställs ut för remiss och efter eventuell revidering ska strategin antas av kommunfullmäktige som kommunalt styrdokument för grundskolan 2012-2016. Uppföljning I beredningarnas uppdrag ingår att ansvara för att strategiska mål tas fram inom de områden beredningarna ansvarar för. Efter beslut i kommunfullmäktige ges sedan dessa som uppdrag att verkställas av kommunstyrelsen. Beredningarna är ägare av de planer som formuleras och ska följa upp hur planerna hanteras i verksamheterna och utvärdera planerna. Varje plan eller 13

program ska följas upp och utvärderas utifrån en utvärderingsplan. Beredningen ansvarar för att alla planer och program har en utvärderingsplan. Utvärderingsplanen för skolstrategin innehåller uppföljning och utvärdering på två nivåer; dels på målnivå, dels på strateginivå. Målnivån följs av beredningen för barn och ungdom upp mot slutet av strategins giltighetstid. Samtidigt följs utvecklingen löpande genom nedbrutna målformuleringar i styrkorten. På strateginivå följs strategin upp genom att beredningen för barn och ungdom löpande uppdaterar sig på hur verksamheterna jobbar utifrån planens strategier. 14