FÖRSKOLEVERKSAMHETEN I STOCKHOLM 2005

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Så tycker föräldrarna om FÖRSKOLEVERKSAMHETEN I STOCKHOLM 2005 Resultat av en enkät genomförd av USK på uppdrag av Utbildningsförvaltningen och elva stadsdelsförvaltningar Silke Burestam & Jan-Ivar Ivarsson Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 8320 104 20 STOCKHOLM Långholmsgatan 27 08-508 35 000 08-508 35 079

INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund och syfte... 1 Undersökningens genomförande... 2 Frågor och frågeformulär... 2 Population, urval och svarsfrekvens... 3 Utvecklingen i siffror... 5 Enkätresultaten... 10 Omdömen om förskoleverksamheten i staden som helhet 2005... 10 Utveckling och lärande... 10 Bemötande och relationer... 12 Inflytande och samverkan... 13 Yttre och inre miljö... 14 Helhetsomdömen... 15 Helhetsomdömen i relation till några bakgrundsvariabler... 17 Överblick med betygsmedelvärden... 19 Jämförelser över tiden... 22 Förändrad brukartillfredsställelse stadsdelsområdesvis... 25 Omdömen om olika former av förskoleverksamhet... 27 Omdömen om enskild respektive kommunal förskoleverksamhet... 27 Skillnader i föräldraomdömen om familjedaghem och förskolor... 31 På det hela taget... 34 Kommunalt driven förskoleverksamhet per SDO... 35 Hur mycket varierar brukartillfredsställelsen mellan olika SDO?... 35 Variationer i helhetsomdömen mellan SDO och mellan förskolor... 38 Bilagor: Tabeller

SAMMANFATTNING Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna följer på olika sätt hur förskoleverksamheten i staden utvecklas. En del i uppföljningen har varit återkommande brukarundersökningar. Syftet med dessa är att få en bild av hur verksamheten fungerar ur användarnas perspektiv. Under våren 2005 har en stor enkät om förskoleverksamheten i Stockholm genomförts. Drygt hälften av stadens förskoleföräldrar har tillfrågats om vad de tycker om sitt barns förskola/familjedaghem. Svarsfrekvensen var god och uppgår totalt till 81%. Föräldrarna har bedömt sina barns förskolor/familjedaghem i ett trettiotal avseenden och också avgett sammanfattande helhetsomdömen om verksamheten. Resultaten av undersökningen visar bl a : Helhetsomdömena om förskoleverksamheten totalt i staden är mycket positiva. Över 90% av föräldrarna är på det hela taget a med barnens förskola/familjedaghem, är beredda att rekommendera denna till sina vänner och upplever att deras barn trivs där. De bästa betygen får förskoleverksamheten för personalens arbete och personalens sätt att vara mot barn och föräldrar. positiva är föräldraomdömena också om den allmänna stämningen, bemötandet och öppettiderna. Sämst blir betygen för barngruppernas storlek, personaltätheten och barnens möjligheter till lugn och avskildhet. En fjärdedel av föräldrarna är uttalat missa med bemanningen inom förskoleverksamheten. Även om inga revolutionerande förändringar skett, så finns ändå en klar tendens till höjda föräldrabetyg för förskoleverksamheten i de flesta avseenden jämfört med 1996 och 1999 års mätningar. De största betygshöjningarna har skett för barngruppernas storlek och personaltätheten. Tendensen till en något ökad brukartillfredsställelse återfinns i alla stadsdelsområden. Den enskilt drivna förskoleverksamheten får något positivare föräldraomdömen i nästan alla avseenden än den kommunalt drivna. Särskilt märkbara är skillnaderna ifråga om tillfredsställelsen med barngruppernas storlek och personaltätheten. Familjedaghemmen får genomgående bättre betyg av sina föräldrar än förskolorna. Störst är skillnaden i föräldratillfredsställelse för barngruppernas storlek och utemiljö/utevistelse. Även för sådana aspekter som personalens kompetens och pedagogiken är föräldrabetygen något högre för familjedaghemmen än förskolorna. Stadsdelsförvaltningarna har det övergripande ansvaret för de kommunalt drivna förskolorna och familjedaghemmen i sina stadsdelsområden. Föräldrarnas tillfredsställelse med den kommunalt drivna förskoleverksamheten är i de flesta avseenden ungefär lika god i alla stadsdelsområden. När det gäller hur a föräldrarna är med personaltätheten och barngruppernas storlek finns dock betydande skillnader mellan olika stadsdelsområden. Allmänt är variationen i föräldratillfredsställelse betydligt större mellan individuella förskolor än mellan stadsdelsområden.

Så tycker föräldrarna om Förskoleverksamheten i Stockholm 2005 Bakgrund och syfte Utbildningsförvaltningen följer på olika sätt hur stadens skol- och förskoleverksamhet utvecklas. Ett led i uppföljningen har varit att genomföra återkommande brukarundersökningar. Den senaste kommunövergripande undersökningen inom förskolan gjordes år 2002 av ISIS kvalitetsinstitut AB. Tidigare har USK genomfört sådana undersökningar 1996 och 1999 i anslutning till stadsdelsnämndsreformen. Under våren år 2005 har USK på Utbildningsförvaltningens initiativ genomfört ytterligare en liknande brukarundersökning inom förskoleverksamheten. Syftet med brukarundersökningarna är att få en bild av hur verksamheten fungerar och utvecklas ur användarnas perspektiv. Den aktuella undersökningen ger en övergripande bild av vad föräldrarna, brukarna av stadens förskola, tycker om verksamhetens innehåll och kvalitet år 2005. Undersökningen kan alltså ses som en grov temperaturtagning av hur a Stockholms förskoleföräldrar är med sin förskola. Genom att urvalet i 2005 års undersökning dimensionerats för att täcka alla stadsdelsnämndsområden (SDO) kan omdömena om förskolan i olika nämndområden jämföras. Redovisningen av resultaten sker både för staden som helhet och på stadsdelsområdesnivå. Då flera av frågorna dessutom är identiska med de frågor som ställts i USKs tidigare undersökningar kan utvecklingen över tid, mellan 1996/99 och 2005, studeras. Ansatsen med en urvalsundersökning lämpar sig mindre bra om man vill studera situationen vid enskilda förskolor och göra jämförelser på förskolenivå. För sådana studier krävs i praktiken totalundersökningar där samtliga föräldrar vid de aktuella förskolorna ingår. Alla stadsdelsförvaltningar har erbjudits att utvidga urvalet och göra totalundersökningar i sina stadsdelsområden. Elva förvaltningar har beställt sådana tilläggsurval. Dessa elva får resultat redovisade ner på förskolenivå för det egna stadsdelsområdet i särskilda delrapporter. Redovisningen ger underlag för att jämföra hur a föräldrarna är i olika avseenden vid olika förskolor. Det insamlade materialet och de redovisade resultaten ska förhoppningsvis komma till användning i planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer från insatser och förbättringsåtgärder på stadsövergripande och stadsdelsområdesnivå, till diskussioner ute på förskolorna bland föräldrar och personal om hur man ska åstadkomma kvalitetsförbättringar vid den egna förskolan. 1

Undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes våren 2005 som en enkät till föräldrar med barn i Stockholms förskolor. Datainsamlingen fungerade bra och svarsbenägenheten var god. Efter tre skriftliga påminnelser uppnåddes en total slutlig svarsfrekvens på 81%. Under sommaren har materialet datalagts, bearbetats och sammanställts i form av tabeller och diagram. Resultaten redovisas och kommenteras i denna rapport och i 11 delrapporter till de stadsdelsförvaltningar som gjort totalundersökningar i sina stadsdelsområden. Frågor och frågeformulär Frågeformuläret innehöll huvudsakligen frågor med fasta svarsalternativ. I dessa ombads föräldrarna bedöma hur a de var med sin förskola i olika avseenden och fick också avge helhetsomdömen om denna. I de fall där föräldrarna hade mer än ett barn i förskolan var det det yngsta barnets situation man tillfrågades om. På frågeformulärets baksida fanns plats för att skriva ner synpunkter och kommentarer om förskolan och om enkäten för de som så önskade. Merparten av enkäten bestod i att föräldrarna fick sätta betyg på hur a de var med sin förskola i ett 30-tal olika avseenden. Frågorna gällde den konkreta situationen på förskolan, alltifrån mat, utom- och inomhusmiljö till pedagogisk stimulans och föräldrainflytande. I stort tycks frågorna ha fungerat väl. Det interna bortfallet på enskilda frågor är litet. I en avslutande enkätfråga fick de svarande själva uppge om de tyckte att frågorna varit lätta eller svåra att besvara. Figur 1: Var frågorna lätta eller svåra att förstå och besvara? svåra 1% svåra 6% lätta 60% lätta 33% En stor majoritet, 93% av de svarande, uppger att frågorna varit ganska eller mycket lätta att förstå och besvara. 2

Några svarande har kommenterat frågorna och tyckt att de haft en alltför snäv inriktning på nusituationen och på den enskilda förskolan. Man vill inte bara bedöma personalens insatser, de gör så gott de kan under nuvarande förhållanden, utan också den förskolepolitik, de beslut om inriktning, resurstilldelning och regler som styr förskoleverksamheten på en högre nivå. Att förskoleföräldrarna är engagerade i verksamheten och också varit engagerade och seriösadå de besvarat enkäten märks bl a på att många tagit sig tid att framföra sina spontana synpunkter på formulärets baksida eller i bifogade brev och kommentarer. Population, urval och svarsfrekvens Undersökningen omfattar alla former av förskola i staden, i såväl enskild, kooperativ som kommunal regi och innefattar både vanliga förskolor och familjedaghem. Urvalet har gjorts ur kommunens barnomsorgsregister BOSKO bland de där registrerade förskolebarnen i åldrarna 1 5 år. I familjer med flera förskolebarn har enbart det yngsta barnet ingått i populationen. Avgränsad på detta sätt kom populationen att uppgå till totalt 29 152 förskolebarn. I alla 18 stadsdelsförvaltningarna gjordes ett slumpmässigt urval av 300 x18=5 400 barn (i kommunala och enskilda förskolor och familjedaghem). I de 11 stadsdelsförvaltningar som beställt utvidgade urval ( Bromma, Farsta, Hägersten, Katarina-Sofia, Kista, Norrmalm, Rinkeby, Skärholmen, Spånga-Tensta, Vantör och Östermalm) har dessutom samtliga barn inskrivna vid de kommunala förskolorna och familjedaghemmen (ej enskilda) ingått i undersökningen. Detta resulterade i att av de ca 29 000 registrerade barnen utvaldes totalt över hälften, 14 956, att ingå i undersökningen. När man ska dra slutsatser från undersökta urval till en större population ger det en viss osäkerhet i resultaten. Då måste resultaten omges med en viss osäkerhetsmarginal. För de SDO som inte gjort totalundersökningar kan en tumregel vara att de erhållna procentvärdena ska omges med ett osäkerhetsintervall på +5-6 procentenheter för att vara statistiskt säkerställda. (95-procentigt konfidensintervall). Då urvalet skett med olika urvalssannolikheter i olika SDO har resultaten efterhandsviktats för att rätt skattningar ska erhållas för staden som helhet. Ytterligare kommentarer till den statistiska säkerheten ges i den löpande texten vid resultatredovisningen. När de utvalda individerna kontaktas påträffas alltid ett antal som felaktigt ingår i registret, hunnit flytta, slutat, avlidit mm. De är att betrakta som urvalsfel och utgår ur populationen. När dessa personer borträknats från de ursprungliga 14 956, återstod 14 824 individer i urvalet. Av dessa besvarade 12 061enkäten. Det innebär en total svarsfrekvens på 81% och ett bortfall på 19%. I tabell 1 framgår urvalets storlek för olika stadsdelsområden och hur svarsfrekvensen varierar mellan dessa. 3

Tabell 1: Svarsfrekvens per stadsdelsområde (kommunal och enskild verksamhet) Urval Antal svarande Stadsdelsnämndsområde Svarsfrekvens % Kista 986 737 75 Rinkeby 762 465 61 Spånga-Tensta 1521 1122 74 Hässelby-Vällingby 299 261 87 Bromma 1919 1689 88 Kungsholmen 298 246 83 Norrmalm 1173 997 85 Östermalm 1323 1130 85 Maria-G:a Stan 298 249 84 Katarina-Sofia 907 782 86 Enskede-Årsta 296 255 86 Skarpnäck 298 245 82 Farsta 1193 999 84 Vantör 999 808 81 Älvsjö 299 251 84 Liljeholmen 297 247 83 Hägersten 893 757 85 Skärholmen 1063 821 77 Hela staden 14824 12061 81 Rinkeby avviker med den klart lägsta svarsfrekvensen, 61%. I övriga SDO ligger svarsfrekvensen annars runt 75% eller däröver. Allra högst är svarsfrekvensen i Bromma SDO. Där har enkäten besvarats av 88% av de tillfrågade. Svarsfrekvensen är lika hög, 81%, inom den enskilt drivna verksamheten som den kommunalt drivna. Totalt får svarsfrekvensen ses som mycket god. Bortfallet är mindre än vad som är vanligt vid den här typen av undersökningar. Enkäterna adresserades till målsman för plus barnets namn och sändes ut till barnets registrerade adress. Vilken/vilka de målsmän är som i praktiken besvarat enkäten, vet vi, genom att en fråga ställdes om detta i enkäten. Figur 2: Vem har svarat på frågorna Mamma och pappa 24% Annan 1% Barnets pappa 12% Barnets mammma 63% 4

Vanligast är att barnets mamma besvarat enkäten. För 87% av alla insända enkäter har mamma varit med som svarande, antingen själv (63%) eller tillsammans med pappa (24%). På motsvarande sätt har papporna varit med och tyckt till om barnets förskola i 36% av fallen, varav själva i 12% och tillsammans med mödrarna i 24%. Med det stora urvalet, de höga svarsfrekvenserna och seriöst ifyllda frågeblanketterna håller det insamlade materialet enligt vår bedömning mycket god kvalitet. Det bör kunna utgöra ett bra underlag för att på olika nivåer bedöma och följa upp förskoleverksamheten ur brukarnas perspektiv. När man vill utvärdera hur olika verksamheter utvecklas väger naturligtvis kundernas/brukarnas omdömen tungt. Det är ändå viktigt att minnas att brukarperspektivet är ett av flera möjliga perspektiv och inte det enda kriteriet för att bedöma om verksamheterna blir bättre eller sämre. Brukarnas bedömningar är starkt beroende av rådande förväntningar och anspråksnivåer. Med goda tider stiger kraven och brukarna förväntar sig mer av servicen för att vara a. Brukarnas betyg ska således inte betraktas som den absoluta sanningen om en verksamhet. De ska tas för just vad de är, användarnas subjektiva mening om verksamheten vid ett visst tillfälle. Detta är dock nog så viktigt. Det är ju för kunderna/brukarna som verksamheterna finns till. Utvecklingen i siffror Som en bakgrund till de resultat vi kommer att redovisa om föräldrarnas tillfredsställelse med förskoleverksamheten i olika avseenden presenterar vi litet statistik som belyser förutsättningarna för och utvecklingen av denna verksamhet i Stockholm. I samband med den ökade kvinnliga förvärvsintensiteten under 60-talet tog utbyggnaden av den offentliga barnomsorgen fart på allvar. Köerna för att få en daghemsplats var långa under hela 60-, 70- och 80-talet både i Stockholm och många andra kommuner. Under 90-talet började utbyggnaden komma i takt med behoven. 1995 infördes den s k barnomsorgsgarantin där kommunerna blev skyldiga att tillhandahålla barnomsorg till alla barn utan oskälig väntetid (tre månader). Det händer fortfarande att stadsdelsförvaltningarna, som idag ansvarar för den kommunala förskoleverksamheten i Stockholm, inte kan uppfylla barnomsorgsgarantin. Det handlar då mer om att oförutsedda temporära förändringar inträffat, än att förskoleverksamheten inte är fullt utbyggd. Av figur 3 på nästa sida framgår hur den andel av 1-5 åringarna som varit inskrivna på daghem/förskola i Stockholm ökade något i början av 90-talet, men därpå stabiliserat sig runt en inskrivningsgrad på 85%. När maxtaxan infördes 2002 fanns vissa förväntningar om att inskrivningsgraden i förskolan skulle öka ytterligare. Några tecken på detta kan vi inte återfinna i figur 3. 5

Figur 3: Andel av 1-5 åringarna (1-6 åringar före 1993) inskrivna i förskoleverksamhet i Stockholm % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85 85 85 81 81 78 80 81 82 84 85 84 85 84 85 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 År På 80-talet och dessförinnan bedrevs i stort sett all barnomsorg i kommunal regi. Under 90- talet och framåt har de enskilt drivna förskolorna därpå blivit allt fler. Figur 4: Andel barn inskrivna i kommunala respektive enskilt drivna förskolor i Stockholm 100% 90% 6 7 8 16 20 21 22 23 24 25 29 31 34 34 34 80% 70% 60% 50% 40% 94 93 92 84 30% 20% 10% 80 79 78 77 76 75 71 69 66 66 66 Enskild regi Kommunal regi 0% 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 1990 var det 6% av de inskrivna barnen som gick på enskilt drivna förskolor/daghem i Stockholm. Motsvarande siffra har de senaste åren varit 34%. En tredjedel av Stockholms förskoleverksamhet bedrivs således i enskild regi. De enskilda alternativen består alltså definitivt inte bara av små grupper av intresserade föräldrar som ordnar sin egen barnomsorg när kommunala alternativ saknas. 6

Figur 5: Andel barn inskrivna i kommunala respektive enskilt drivna förskolor per stadsdelsområde (årsskiftet 2004/05) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Katarina-Sofia Maria-Gamla stan Norrmalm 48 48 54 52 52 46 Kungsholmen Hässelby-Vällingby Skarpnäck Östermalm Hela staden Farsta Enskede-Årsta Vantör Bromma Rinkeby Kista Skärholmen Älvsjö Hägersten Liljeholmen Spånga-Tensta 62 62 63 65 66 67 68 69 69 70 70 76 78 78 81 81 38 38 37 35 34 33 32 31 31 30 30 24 22 22 19 19 Kommunala Enskilda Det är stor variation mellan stadsdelsnämnderna ifråga om hur stor andel av förskoleverksamheten som bedrivs i enskild regi. I Maria-Gamla stan och Katarina-Sofia svarar de enskilt drivna alternativen för mer än hälften av verksamheten (52%). Motsvarande siffra för Liljeholmen och Spånga-Tensta är betydligt lägre, 19%. Stadsdelsförvaltningarna har ansvaret för den kommunalt drivna förskoleverksamheten i sina stadsdelsområden. Sedan 1999 har Utbildningsförvaltningen det övergripande uppföljnings och tillsynsansvaret för den enskilda förskoleverksamheten i staden. Barnomsorgsverksamheten har professionaliserats allt mer. När en ny läroplan för förskolan (Lpfö 98) antogs 1998 gavs barnomsorgen därmed en starkare pedagogisk inriktning och närmare knytning till skolan. Skolverket blev då också tillsynsmyndighet för förskoleverksamheten. I takt med att förskoleverksamheten utvecklats i en mer pedagogisk riktning har de mer omsorgsinriktade formerna av verksamhet, dagmammor/familjedaghem, minskat i omfattning (se figur 6). 7

Figur 6: Andel barn inskrivna i daghem/förskola respektive hos dagmamma/familjedaghem i Stockholm 1980/81 2004/05 Familjedaghem/ Dagmamma 20% Enskilda familjedaghem 4% Komm. familjedaghem 1% Daghem 80% Förskolor 95% I början av 80-talet stod dagmammorna/familjedaghemmen för 1/5 av den totala barnomsorgsverksamheten. Familjedaghemmen har därpå successivt minskat sin andel av förskoleverksamheten under hela 80- och 90-talet. Minskningen har fortsatt även de senaste åren. De familjedaghem som fortfarande finns kvar drivs oftare i enskild regi än kommunal. Under 90-talet försämrades kommunernas ekonomi kraftigt. Det mer pressade ekonomiska läget möttes genom besparingar, effektivisering och organisationsförändringar inom verksamheterna. Även barnomsorgen hamnade under stark press och signalerna om besparingar och personalnedskärningar duggade tätt. Sedan slutet av 90-talet och under början av 2000- talet har politikerna i Stockholm dock ganska enstämmigt talat om behovet av att bibehålla en hög personaltäthet och begränsad barngruppsstorlek i förskolan. Verksamheten har också tillförts extra resurser i detta syfte. I vilken utsträckning resurstillskotten verkligen kommit verksamheten till del och resulterat i att personaltätheten ökat och barngrupperna minskat råder det delade meningar om. Att få fram exakt och jämförbar statistik över personaltäthet och barngruppsstorlek är inte helt enkelt. Det kräver t ex om man vill vara rättvisande att omräkningar sker till heltidstjänster och hänsyn tas till barnens vistelsetider. Sedan 1991 har först Socialstyrelsen och därpå Skolverket (1997-) publicerat översiktliga uppgifter om personaltätheten inom barnomsorgen i landets kommuner. Uppgifterna i figur 7 är hämtade ur dessa källor och beskriver utvecklingen av personaltätheten i de kommunala förskolorna i Stockholm. 8

Figur 7: Antal inskrivna barn per anställd (årsarbetare) vid kommunala förskolor i Stockholm (Källa: Socialstyrelsen o Skolverket) Barn/årsarbetare 6 5 4,3 4,3 4,1 4,6 4,7 4,5 4,6 5,2 5,0 5,5 5,3 5,1 4,9 4,9 4 3 2 1 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År I grova drag kan utvecklingen beskrivas som att under slutet av 80-talet och början av 90-talet gick det 1 anställd på ca 4 barn vid de kommunala förskolorna i Stockholm. Därpå minskade personaltätheten till 1 anställd på drygt 5 barn. Även om utvecklingen under 2000-talet, enligt figuren åter pekar på ett något minskande antal barn/årsarbetare, d v s en något ökande personaltäthet, så ligger den kvar på nivån ca 1 vuxen per 5 barn. Förskolornas personaltäthet och barngruppsstorlek framstår nu som någorlunda stabil. Särskilt om man jämför med fritidshemmens. Enligt Skolverkets statistik har barngruppsstorleken där fördubblats och personaltätheten halverats under senaste decenniet. För tio år sedan gick 1 vuxen på 8 barn vid de kommunala fritidshemmen i Stockholm. Nu är man 1 vuxen på 16 barn. I följande avsnitt kommer vi att redovisa vad föräldrarna subjektivt tycker om förskoleverksamheten i Stockholm. Resultaten kan då speglas och tolkas mot den här presenterade mer faktainriktade bilden av hur förutsättningarna och utvecklingen av förskoleverksamheten i staden ser ut. 9

Enkätresultaten Enkätresultaten redovisas i fyra avsnitt. I det första avsnittet ges en bild av hur föräldraomdömena om förskoleverksamheten ser ut för staden som helhet år 2005. Här beskrivs i vilka avseenden Stockholms förskoleföräldrar är mer eller mindre a med sin förskola/familjedaghem och vilket deras helhetsomdöme om denna blir. Både den kommunalt och enskilt drivna verksamheten ingår. I det andra avsnittet tittar vi på om, och i så fall hur, bedömningen av förskoleverksamheten förändrats över tiden. En stor del av de enkätfrågor som ställts 2005 ställdes på samma sätt vid liknande undersökningar 1996 och 1999. Har brukaromdömena utvecklats i positiv eller negativ riktning under denna period? Är stockholmsföräldrarna mer eller mindre a med sin förskola/familjedaghem år 2005 än under mitten och slutet av1990-talet? Fortfarande gäller resultaten för både kommunalt och enskilt driven verksamhet. Förskoleverksamheten drivs i olika former, i kommunal och enskild regi, som familjedaghem och vid förskolor. Det tredje avsnittet handlar om brukartillfredsställelsen i olika driftsformer. Är föräldrarna i enskilt drivna förskolor/familjedaghem mer eller mindre positiva till hur verksamheten fungerar än de i kommunala förskolor/familjedaghem? Får någon av dessa driftsformer genomgående högre/lägre betyg för sin verksamhet än den andra, eller skiftar detta beroende på bedömningsaspekt? Får familjedaghemmen lika bra betyg för verksamheten av sina föräldrar som förskolorna får av sina? Avslutningsvis redovisas resultat på stadsdelsområdesnivå. Det är på denna nivå som huvudansvaret för de kommunala förskolorna och familjedaghemmen ligger. I det här avsnittet handlar resultaten enbart om den kommunala förskoleverksamheten. Är det stor skillnad mellan olika SDO ifråga om hur a föräldrarna är med den kommunalt drivna förskoleverksamheten? I vilka avseenden är variationen i föräldratillfredsställelse stor och i vilka är den liten när man jämför stadsdelsområden? Är variationen av den storleksordningen att det finns skäl att tala om att rätten till likvärdig kommunal service i alla delar av staden kan ifrågasättas? Omdömen om förskoleverksamheten i staden som helhet 2005 Föräldrarna har fått bedöma sin förskola/familjedaghem i 31 avseenden. Frågorna har delats in i fyra grupper som avspeglar utveckling och lärande, bemötande och relationer, inflytande och samverkan samt yttre och inre miljö. Utveckling och lärande Läroplanen beskriver att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet (Lpfö 98). Den språkliga och sociala utvecklingen betonas liksom att pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. 10

Figur 8: Tillfredsställelse med utveckling och lärande på förskolan/familjedaghemmet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5a. Vad barnen får göra i förskolan/familjedaghemmet 5b. Den stimulans ditt barn får till att lära och utvecklas 5c. Det stöd ditt barn får för att utvecklas språkligt 5d. Det stöd ditt barn får att utvecklas socialt 5e. Lika möjligheter för båda könen 5f. Hur genomtänkt och välorganiserat arbetet med barnen är Varken eller miss miss Vet ej De gröna stapeldelarna till vänster i diagrammet betecknar de föräldrar som är mycket respektive ganska a. De rosa/röda längre till höger betecknar de ganska och mycket missa. Den vita stapeldelen i mitten står för dem som varken har någon bestämd positiv eller negativ uppfattning och svarar varken eller. Bestämd uppfattning saknar också de föräldrar som svarat vet ej och utgör den svarta stapeldelen längst till höger i diagrammet. Tar vi en snabb titt på figur 8 ser vi genast att de gröna fälten till vänster i staplarna dominerar. De omfattar ofta 80-90% av de svarande. I förhållande till dessa är de röda missnöjesfälten i staplarna mycket små. Det innebär att den övervägande delen av förskoleföräldrarna är a med sin förskola när det gäller utveckling och lärande, som det mätts här. De vita och svarta stapeldelarna av sådana som saknar bestämd positiv eller negativ uppfattning varierar kraftigt för olika frågor. Mest positiva är föräldrarna till vad barnen får göra under dagarna. 45 % är mycket a med barnens sysselsättning under dagen och ytterligare 44 % är ganska a. 4% av föräldrarna är missa, varav 1 % mycket missa. är man också med det stöd barnet får att utvecklas socialt. Här är 85 % av föräldrarna ganska eller mycket a och endast 3 % mycket eller ganska missa. Minst andel a föräldrar samlar bedömningsaspekten hur medvetet personalen arbetar med att ge pojkar och flickor lika möjligheter. Här uttalar sig bara ca hälften av de svarande i positiv riktning. Förklaringen till det kan handla både om att förskolorna haft svårt att finna arbetsmetoder som ökar jämställdheten mellan könen och om att frågan är väldigt komplex och kan upplevas som svår att besvara. Det som talar för den sistnämnda förklaringen är att hela 25 % svarat vet ej på frågan om hur medvetet man arbetar på att skapa lika möjligheter för pojkar och flickor i förskolan. Förskoleföräldrarna upplever sig helt enkelt inte vara tillräckligt informerade för att uttala sig om frågan. Med en stor andel vet ej-svar minskar utrymmet för andelen som kan vara a. 11

För de andra frågorna är andelen som svarar vet ej betydligt lägre. 5 % av föräldrarna svarar att de inte kan bedöma det stöd barnet får att utvecklas språkligt och lika många vet inte hur väl genomtänkt och organiserat arbetet med barnen är. För övriga frågor är andelen vet ej 3% eller lägre. Bemötande och relationer Bemötandet och relationerna mellan personalen, föräldrarna och barnen behandlas i 8 frågor där även personaltäthet och personalomsättning ingår. Frågorna om personaltäthet och personalomsättning har inte besvarats för familjedaghem utan endast av föräldrar med barn på förskola. Figur 9: Tillfredsställelse med bemötande och relationer på förskolan/familjedaghemmet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6a. Allmän stämning och atmosfär 6b. Bemötandet när du lämnar och hämtar ditt barn 6c. Personalens sätt att vara mot barnen 6d. Hur personalen uppmärksammar varje enskilt barn 6e. Hur barnen är mot varandra i barngruppen 6f. Personalens kunnighet och kompetens för sitt arbete 6g. Personalomsättning och frånvaro* 6f. Personaltätheten* Varken eller miss miss Vet ej Även i det här diagrammet, som speglar de bedömningar som föräldrarna gjort i olika avseenden om bemötande och relationer, är det de gröna fälten i staplarna som dominerar. Ofta står de för 80-90% av de svarande. Bara ifråga om ett par bedömningsaspekter är de röda missnöjesfälten mer utbredda personalomsättning och framför allt personaltäthet. Mest a är föräldrarna med personalens sätt att vara mot barnen. Hela 60 % av föräldrarna är mycket a med hur personalen på förskolan/familjedaghemmet är mot barnen. Ytterligare 32% är ganska a. Nöjda är föräldrarna också med den allmänna stämningen, bemötandet när de lämnar / hämtar sina barn och personalens kunnighet och kompetens. När det gäller frågorna om hur personalen uppmärksammar barnen enskilt och hur relationerna mellan barnen fungerar är det 7-8 % av föräldrarna som anser sig inte kunna besvara frågan och svarar vet ej. Därmed hamnar andelen a något lägre i dessa avseenden. 12

Personalomsättning och personaltäthet som mera har med förutsättningarna för verksamheten att göra, än med det direkta bemötandet och relationerna i verksamheten, får sämst föräldraomdömen. När det gäller personalomsättningen uttalar 15 % av föräldrarna sitt missnöje. För personaltätheten är motsvarande siffra än högre, 23 %. En fjärdedel av föräldrarna är alltså ganska eller mycket missa med tillgången på personal vid barnens förskola. Inflytande och samverkan Läroplanen och stadens förskoleplan tar upp vikten av att barnen får vara delaktiga och ges inflytande vid sin förskola. Genom inflytande utvecklar barnen sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer, sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och sin miljö, och sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Barns sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan (Lpfö 98). Även samarbetet med föräldrar och deras inflytande betonas; Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Åtta frågor i undersökningen avser att ge en bild av hur föräldrarna upplever sina möjligheter till inflytande och samverkan. En del av frågorna handlar om hur informationen till föräldrarna fungerar. Informerade föräldrar är en förutsättning för deras delaktighet och medverkan. Figur 10: Tillfredsställelse med inflytande och samverkan på förskolan /familjedaghemmet 0% 20% 40% 60% 80% 100% a. Hur kontakten mellan dig och personalen fungerar b. Hur personalen tar hänsyn till dina önskemål och behov c. Möjligheterna till inflytande och påverkan som förälder d. Information om hur ditt barn haft det under dagen e. Information om vad som händer/ska hända på f. Personalens lyhördhet för barnens önskningar och behov g. Barnens möjligheter att få vara med och påverka h. Hur föräldramöten/föräldraråd och utvecklingssamtal fungerar Varken eller miss miss Vet ej Bilden domineras här precis som tidigare av de gröna stapeldelarna. För några frågor är de vita och svarta stapeldelarna mer betydande. De uttalat missa (rosa/röda stapelfälten) omfattar genomgående mindre än 10 procentenheter av de svarande. 13

90 % av föräldrarna är mycket eller ganska a med kontakten med personalen. Över 80 % är också a med den information man får om vad som händer eller ska hända på förskolan och med hur personalen tar hänsyn till föräldrarnas önskemål och behov. Barnens möjligheter att få vara med och påverka samt personalens lyhördhet för barnens behov är frågor som föräldrarna upplever som svåra att besvara. Nästan 25 % av föräldrarna kan inte bedöma barnens möjligheter att få vara med och påverka. 12 % vet ej och kan inte säga i hur hög grad de är a med personalens lyhördhet för barnens behov. Mest missa är föräldrarna med den information de får om hur barnet haft det under dagen. 10% är ganska eller mycket missa med den informationen. Närmare 10 % är också ganska eller mycket missa med möjligheten till inflytande som förälder samt med den information man får om aktuella händelser på förskolan/familjedaghemmet. Yttre och inre miljö Både stadens förskoleplan och läroplanen betonar vikten av en god miljö för barnen i förskolan. Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Lpfö 98). Hur upplever föräldrarna att dessa grundläggande värden tillgodoses? Är de a med miljön, lekredskapen och säkerheten? Nio av frågorna i enkäten behandlar aspekterna yttre och inre miljö inkluderande även maten, öppettiderna och barngruppens storlek. Figur 11: Tillfredsställelse med inre och yttre miljö på förskolan / familjedaghemmet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8a. Lokalerna/inomhusmiljön 8b. Möjligheterna till lugn och avskildhet för barnen 8c. Utomhusmiljön/gården, närmiljön 8d. Balansen mellan inne- och utevistelse för barnen 8e. Säkerheten för barnen 8f. Maten och måltiderna 8g. Tillgången till lekredskap och pedagogiskt material 8h. Öppettiderna 8i. Barngruppenns storlek Varken eller miss miss Vet ej 14

Även den här flaggan domineras av den gröna tonen. De röda missnöjesinslagen är dock mer betydande i flera avseenden, t ex för inomhusmiljön och barnens möjligheter till lugn och avskildhet samt för utomhusmiljön/gården och framför allt för barngruppsstorleken. Nästan alla föräldrar har en åsikt om inne- och utemiljön på förskolan/familjedaghemmet. eller ganska missa är 13 % med inomhusmiljön och 19 % med utomhusmiljön. Samtidigt är 75 % av föräldrarna positiva till inomhusmiljön och något färre, 69 % är ganska eller mycket a med utemiljön. När föräldrarna tillfrågas om de är a med balansen mellan ute- och innevistelse för barnen är närmare 80 % a medan ca 10% är missa. Säkerheten för barnen är naturligtvis en viktig aspekt för föräldrarna. Även här är dessbättre de flesta föräldrar a.75 % är a, varav 34 % mycket a. Det hindrar ändå inte att det är ett stort problem att 7% är missa med och oroar sig för barnens säkerhet på förskolan. Det har skrivits och debatterats mycket om maten i skolan och förskolan de senaste åren. Varningssignaler har hörts om att allt fler barn blir överviktiga och sockerberoende på grund av fel kost. När vi ser på hur föräldrarna bedömer situationen när det gäller mat och måltider vid förskolan blir bilden, mot den bakgrunden, kanske överraskande positiv. Över 80 % är a eller mycket a och bara 5 % missa, varav 1 % mycket missa. Barngruppens storlek är den enskilda fråga där föräldrarna allra oftast uttryckt ett missnöje. I det avseendet är över en fjärdedel av föräldrarna missa. 17 % är ganska missa och ytterligare 11 % mycket missa. De längsta gröna fälten i figuren avser öppettiderna. Ca 90% av föräldrarna är a med öppettiderna vid förskolan/familjedaghemmet. Det är ett bra betyg med tanke på de krav på flexibla öppettider dagens föräldrar kan förväntas ha, då de själva utsätts för press att arbeta oregelbundet och på obekväma arbetstider. Helhetsomdömen Efter att ha bedömt sin förskola/familjedaghem i alla de ovan redovisade avseendena fick föräldrarna summera sin uppfattning i tre olika helhetsomdömen. Hur trivs ditt barn i förskolan/familjedaghemmet?, Hur är du på det hela taget med ditt barns förskola/ familjedaghem? och Skulle du kunna rekommendera ditt barns förskola/familjedaghem till en god vän?. I den första frågan Hur trivs ditt barn i förskolan/familjedaghemmet? får barnen i viss mån komma till tals. Hur barnen trivs i förskolan är naturligtvis en av de viktigaste aspekterna på förskolan/familjedaghemmet för alla föräldrar. Att barnen ska trivas är ett av de grundläggande krav föräldrarna har på en väl fungerande förskola. 15

Figur 12: Barnens trivsel i förskolan/familjedaghemmet, enligt föräldrarna. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% bra bra Varken eller dåligt dåligt Vet inte Enligt föräldrarna trivs 65 % av barnen mycket bra på sin förskola eller i sitt familjedaghem. Ytterligare 30 % trivs ganska bra. 2% trivs ganska eller mycket dåligt. Brukarnas svar ger i detta viktiga avseende en mycket positiv bild av förskoleverksamheten i Stockholms stad. Totalt sett bedöms en mycket stor majoritet av barnen trivas mycket eller ganska bra inom förskoleverksamheten medan det är mycket ovanligt att barnen inte trivs. Nästa helhetsomdöme sker helt ur föräldraperspektiv. Hur är du på det hela taget med ditt barns förskola/familjedaghem?. Även då blir totalomdömet om förskoleverksamheten i staden mycket positivt. Figur 13: Föräldrarnas helhetsomdöme om den egna förskolan 2005. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Varken eller miss miss 52 % av föräldrarna är på det hela taget mycket a med barnens förskola/familjedaghem och 39 % är ganska a. Totalt sett avger alltså föräldrarna här ett positivt helhetsomdöme om verksamheten. 5 % av föräldrarna är varken a eller missa. Bara 4 % är ganska eller mycket missa. I det tredje helhetsomdömet fick föräldrarna ta ställning till om de - skulle kunna rekommendera sitt barns förskola/familjedaghem till en god vän?. 16

Figur 14: Kan du tänka dig att rekommendera ditt barns förskola till en god vän? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja, absolut Ja, kanske Nej, kanske inte Nej, absolut inte Vet inte 69 % av föräldrarna är helt klar beredda att rekommendera sin förskola/familjedaghem till sina vänner och svarar Ja, absolut Ytterligare 21 % ställer sig försiktigt positiva och svarar Ja, kanske. 5 % av föräldrarna är mer tveksamma och svarar Nej, kanske inte. 3 % av föräldrarna har en klart negativ uppfattning om sitt barns förskola/familjedaghem och vill absolut inte rekommendera den till sina vänner. Helhetsomdömen i relation till några bakgrundsvariabler Enkäten inleddes med några bakgrundsfrågor. De handlade bl a om - hur många år barnen gått på förskolan/familjedaghemmet, vilket språk som talas i barnets hem (svenska eller annat språk) samt hur lång den faktiska vistelsetiden för barnen är i förskolan en genomsnittlig dag. Vi ska se något på om skillnader i bakgrund i de här avseendena slår igenom i föräldrarnas helhetsomdömen om förskoleverksamheten. Är föräldrar till barn som vistas kortare dagar i förskolan/familjedaghemmet mer eller mindre a med förskolan/familjedaghemmet än föräldrar till barn som har längre vistelsetid? Figur 15: Helhetsomdöme om förskolan/familjedaghemmet efter daglig vistelsetid (andel ganska+mycket positiva) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 9. Hur trivs ditt barn i förskolan/familjedaghemmet? 10. Hur är du på det hela taget med ditt barns förskola/familjedaghem? 11. Skulle du kunna rekommendera ditt barns förskola/familjedaghem till en god vän? - 6 timmar 7 - timmar Alla 17

Totalt sett skiljer sig helhetsomdömena (ganska + mycket a/bra) bara marginellt för de som har barnen längre respektive kortare dagar på förskolan/familjedaghemmet. För alla tre helhetsomdömena ligger andelen positiva ungefär lika högt för bägge grupperna. En liten tendens finns till att de gula staplarna ( längre vistelsetid) är aningen högre än de blå (kortare vistelsetid). Är föräldrar till barn som nyligen börjat på förskolan/familjedaghemmet mer eller mindre a med denna än de som gått där en längre tid? Inte heller när vi jämför grupper av föräldrar som haft barnen olika länge (-1år, 1-3 år, 3- år) i förskolan/familjedaghemmet kan vi hitta några skillnader i helhetsomdömena om denna. Föräldrarnas helhetsomdömen om förskoleverksamheten är ungefär lika positiva i början som i mitten som i slutet av förskolekarriären. Figur 16: Helhetsomdöme om förskolan/familjedaghemmet efter språk som talas i barnets hem (andel ganska+mycket positiva) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 9. Hur trivs ditt barn i förskolan/familjedaghemmet? 10. Hur är du på det hela taget med ditt barns förskola/familjedaghem? 11. Skulle du kunna rekommendera ditt barns förskola/familjedaghem till en god vän? Enbart svenska Svenska och annat språk Enbart annat språk Alla Att man till vardags talar ett annat språk än svenska i barnets hem är ett tecken på att barnet lever i ett hem med utländsk bakgrund. Är man i dessa hem mer eller mindre positivt inställd till den svenska förskolan än i de rent svenskspråkiga hemmen? För alla tre helhetsomdömena om förskolan finns en viss skillnad mellan grupperna. De blå staplarna till vänster är längst. Det innebär att de enbart svensktalande avger de mest positiva helhetsomdömena om förskoleverksamheten. De ljusare gula staplarna, för dem som talar svenska + annat språk hemma, är något kortare. Ännu något kortare är de mörkare gula staplarna för dem som talar enbart annat språk än svenska. 18

Det finns alltså en tydlig men liten skillnad mellan de helhetsomdömen familjer med svensk bakgrund respektive familjer med utländsk bakgrund ger förskoleverksamheten. De aningen mindre positiva helhetsomdömena från familjerna med utländsk bakgrund skulle kunna få oss att spekulera om i vilken utsträckning den svenska förskoleverksamheten verkligen är väl anpassad för att ta emot dessa grupper. Det är naturligtvis en viktig frågeställning. Det kan dock finnas även andra faktorer som förklarar de skillnader som framkommit. En sådan kan ha med rena språksvårigheter att göra. I de familjer där man talar ett annat språk än svenska hemma till vardags är de som svarar varken eller eller vet ej på våra frågor högre än bland de svensktalande. Det innebär automatiskt att andelen positiva i dessa fall blir lägre. I ett senare avsnitt ska vi litet mer ingående jämföra hur omdömena om förskoleverksamheten skiljer sig mellan några andra grupper av föräldrar. Mellan dem som har sina barn på familjedaghem respektive förskola och dem som har barnen i kommunal respektive enskild förskoleverksamhet. Överblick med betygsmedelvärden För att sammanfatta och få en bra överblick över resultaten ska vi se på dem på ytterligare ett sätt och beskriva dem med hjälp av medelvärden. För varje fråga räknar vi ut ett betygsmedelvärde på skalan mycket mycket miss. I beräkningarna har svarsalternativen tilldelats följande värden: +2 +1 Varken eller / Vet ej 0 miss -1 miss -2 Betygsmedelvärdet kan då i princip variera mellan -2 och +2. Ett medelvärde på +2 innebär att precis alla svarat på frågan medan -2 skulle motsvara att alla är mycket missa. Medelvärden kring 0 innebär att antalet a och missa är ungefär lika många eller att de svarande markerat alternativen varken eller eller vet ej. Fördelen med att använda betygsmedelvärdet är att det i ett enda enkelt mått sammanfattar hur a de svarande i genomsnitt är. Det tar också hänsyn till alla delar i svarsspektrat. Både de a och missa får ge sitt bidrag till betygsmedelvärdet. Samtidigt som vi skapar större överblick förloras information om hur de svarande fördelar sig på olika hetsgrader. I figur 17 har de bedömda aspekterna rangordnats efter tillfredsställelsesgrad. Det innebär att de aspekter av förskole-/familjedaghemsverkligheten som föräldrarna ger högst betyg hamnar överst i figuren medan aspekterna med sämre betyg hamnar längre ner. 19

Figur 17: Tillfredsställelse med olika aspekter av förskoleverksamheten 2005 (Betygsmedelvärden) Hur har tillfredsställelsen Öppettider förändrats sedan 1999? Jan Ivar -2,00-1,50-1,00-0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Barnets trivsel Personal-barn rel Din kontakt pers. Bemötande lämning Helhetsomdöme Allm. stämning Social utveckl. Pers.kompetens Sysselsättning Stimulans lära Mat o måltider Hänsyn föräldönsk Info om planer Uppmärksammande, enskilt barn Genomtänkt pedagogik Barn-barn rel Språklig utveckling Tillgång lekredskap Dagl. info om barnet Balansen inne- och utevistelse Lyhördhet för barnen Säkerhet Föräldramöten/kvart Påverkmöjl. föräld Innemiljö Personalomsättn. Utemiljö Lika möjligheter Inflytande, barn Lugn och avskildhet Personaltäthet Barngruppsstorlek 20

Vi kan börja med att konstatera att markeringarna för betygsmedlvärdena ligger långt till höger i figuren för alla bedömningsaspekter. Det här avspeglar den generellt positiva uppfattning som föräldrarna har om förskoleverksamheten i de flesta avseenden. Ingen av aspekterna får ett lägre betygsmedelvärde än noll. Det innebär att de som är positiva bland föräldrarna överväger över dem som är negativa i alla undersökningsaspekterna. Både en hög andel missa men också att frågan varit svår att besvara för föräldrarna kan ligga bakom att värdena blir lägre och närmar sig 0. Rangordnas aspekterna på detta sätt, efter betygsmedelvärde, kommer barnets trivsel högst på skalan. Föräldrarna bedömer i mycket hög utsträckning att barnen trivs på sin förskola eller i sitt familjedaghem. Det är extra positivt eftersom det utgör en viktig grundläggande kvalitet för föräldrarna. a är föräldrarna också med personalens sätt att vara mot barnen, med öppettiderna och med bemötandet vid hämtning och lämning, den allmänna stämningen samt med övrig kontakt med personalen. Relationen mellan personal barn föräldrar i förskolorna och i familjedaghemmen bedöms alltså som mycket god av föräldrarna. Dessa aspekter hamnar alla högt i betygsrangordningen. Allra mest missa är föräldrarna med barngruppens storlek följt av personaltätheten. De två aspekterna återfinner vi i botten av rangordningen. Dessa frågor hänger i hög grad samman. Det handlar om de yttre förutsättningarna för att kunna bedriva verksamheten på ett bra sätt. Även den aspekt som hamnar på tredje plats nerifrån möjligheterna till lugn och avskildhet för barnen kan hänga samman med bristande personaltäthet och för stora barngrupper. Är barngruppen stor och personaltätheten låg är möjligheten för ett enskilt barn att finna lugn och avskildhet mindre. En annan aspekt som kan ha betydelse i det sammanhanget är naturligtvis hur lokalerna och innemiljön ser ut. Även innemiljön hamnar ganska långt ner i betygsrangordningen. Det gör för övrigt även utemiljön och graden av personalomsättning. I den nedre delen av rangordningen hamnar också en del aspekter som föräldrarna inte vet så mycket om och haft svårt att bedöma. Det gäller t ex frågorna om lika möjligheter för flickor och pojkar samt barnens möjligheter att få vara med och påverka. I frågan om jämlikhet mellan könen har 25 % svarat att de inte vet och nästan lika många, 23 %, vet ej om barnen får vara med och påverka. När man svarat vet ej eller varken eller innebär det att betyget räknas som 0. Då många haft svårt att ta ställning till en fråga bidrar det alltså till att betygsmedelvärdet närmar sig 0. 21

Jämförelse över tiden USK har tidigare, 1996 och 1999, genomfört undersökningar av samma slag som den nu genomförda 2005. Det ger oss vissa möjligheter att belysa hur föräldrarnas tillfredsställelse med förskoleverksamheten förändrats under denna period. 1996 års enkät sändes ut till 6 500 barn/föräldrar och hade en svarsfrekvens på 83%. 1999 var undersökningsdeltagarna 11 500 och svarsfrekvensen 81%. Många av de frågor som ställts i årets enkät fanns med även i de tidigare undersökningarna. I de avseenden där så varit fallet ger det oss en möjlighet att se om brukartillfredsställelsen ökat eller minskat mellan de aktuella åren. Det rör sig om ett 25-tal frågor som varit helt identiskt eller så lika formulerade att vi bedömt dem som jämförbara mellan åren. För att få en bra överblick över utvecklingen använder vi oss av den form av betygsmedelvärden som introducerades i föregående avsnitt. Vi kan, i figur 18 på nästa sida, studera och jämföra hur föräldrarnas betygsmedelvärden för dessa 25 olika aspekter av förskoleverksamheten varierat mellan undersökningsåren. I figuren markeras betygen för 1996 med en ofylld romb, 1999 års betyg med en grå kvadrat och 2005 års omdömen med en mörkare (röd) prick. Ju längre till höger i diagrammet betygsmarkeringen hamnar desto bättre betyg. Förändringarna av brukartillfredsställelsen mellan 1996 och 1999 beskrevs och kommenterades redan i 1999 års undersökningsrapport (Förskoleverksamheten i Stockholm 1999 så tycker föräldrarna, en jämförelse med 1996). Då hette det att man kunde spåra en viss tendens till att omdömena om förskolan blivit aningen mindre positiva 1999 jämfört med 1996 i de flesta av de undersökta avseendena. I ett par avseenden personalomsättning och säkerheten för barnen var betygssänkningen tydligare. De här resultaten kan vi naturligtvis också avläsa i figur 18. Den ofyllda romben (1996 års värden) ligger oftast aningen till höger om den grå fyrkanten (1999 års värden). För aspekterna personalomsättning och säkerheten för barnen är avståndet mellan markeringarna något större 0,1-0,2 betygsenheter. En skillnad av den storleksordningen på 0,2 betygsenheter mellan åren (två rutors avstånd i figuren) kan i princip tolkas som att 20% av föräldrarna svarat ett skalsteg positivare ( t ex mycket i stället för ganska ) vid det ena tillfället jämfört med det andra. En skillnad på 0,5 betygsenheter (fem rutor) kan tolkas som att hälften, 50% av föräldrarna, bedömt verksamheten ett skalsteg positivare det ena året än det andra o s v. 22

Figur 18: Tillfredsställelse med olika aspekter av förskoleverksamheten 1996, 1999 och 2005 (Betygsmedelvärden) -2,00-1,50-1,00-0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Vad barnen får göra Stimulans lära Språklig utveckling Social utveckling Allmän stämning Bemötande lämning Personalens sätt m barnen Hur barnen är mot varandra Personalens kompetens Personalomsättning Personaltäthet Din kontakt personalen Hänsyn föräldraönskemål Påverkansmöjlh f föräldrar Info om barnets dag Info om planerade aktiviteter Föräldramöten/utvecklingssamt Innemiljö Utemiljö Säkerhet för barnen Mat o måltider Tillgång lekredskap Öppettider Barngruppens storlek Helhetsomdöme mv96 mv99 mv2005 Jämför vi 2005 års föräldraomdömen om förskolan med de tidigare åren är tendensen klart positiv. 2005 års betygspunkter ligger oftast något längre till höger i diagrammet än de övriga årens fyrkantsmarkeringar. 23

För nästan alla bedömningsaspekterna är föräldrabetygen år 2005 minst lika höga eller högre än motsvarande betyg vid de tidigare mätningarna. Efter tendenser till en viss nedgång mellan 1996 och 1999 har brukartillfredsställelsen återhämtat sig och ligger nu i många avseenden t o m högre än 1996. I nästan hälften av de bedömda aspekterna återfinner vi 2005 års punkter klart till höger om de andra årens markeringar. Det motsvarar att 10-20 procent av föräldrarna nu ger sin förskola ett 1-steg högre betyg på vår femgradiga skala än tidigare. Detta gäller t ex för vad barnen får göra i förskolan, stimulansen till att lära, social- och språklig utveckling, påverkansmöjligheterna för föräldrar och säkerheten för barnen. Ett par aspekter av förskoleverkligheten som genomgående fått låga betyg av föräldrarna är barngruppsstorleken och personaltätheten. För dessa aspekter utdelar föräldrarna även 2005 de mest negativa omdömena. Just i dessa avseenden har emellertid förändringen i en positiv riktning varit särskilt stor jämfört med tidigare. Avståndet mellan punkt och fyrkanter är här rejält i figuren. I de tidigare undersökningarna har en stor del av de synpunkter och kommentarer som föräldrarna spontant framfört i samband med enkäterna handlat om brist på personal och för stora barngrupper. Att personalen sliter och gör så gott de kan, men att man är orolig för att de inte ska orka och för att ytterligare besparingar ska ta knäcken på verksamheten. Föräldrarna har ofta sagt sig vara a med verksamheten som den ser ut för tillfället, men hyst en ständig oro för hur det ska gå i framtiden. Förvisso finns de här synpunkterna och farhågorna kvar även i de kommentarer som föräldrarna framför i årets undersökning. Kanske dock inte i samma omfattning som tidigare. Möjligen kan förskoleföräldrarna i dagsläget uppleva att man fått ett visst gehör för synpunkterna att det är omöjligt att ytterligare minska personaltätheten eller öka barngruppernas storlek vid förskolorna. Från beslutande håll hörs i alla fall knappast längre några sådana signaler. Den tidigare redovisade statistiken ( se sid 9) visar också att utglesningen av personalen under 90-talet har upphört och att personaltätheten förefaller ha stabiliserat sig på en nivå runt 5 barn/heltidsvuxen. Möjligen kan faktorer av ovanstående slag förklara att föräldrarna blivit betydligt mindre missa med barngruppernas storlek och personaltätheten nu än tidigare. Om en viss stabilisering av läget kunnat medföra att föräldrarnas oro och ångest över eventuella framtida nedskärningar minskat så innebär det i sig själv en stor förbättring av brukartillfredsställelsen med förskoleverksamheten. 24