Samverkansdokument Degerforsmodellen

Tjänsteskrivelse 2011-09-26 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2011.0080 Folkhälsonämnden Samverkansdokument Degerforsmodellen Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har inom ramen för sitt samverkansuppdrag tagit på sig att slutföra det påbörjade arbetet utifrån uppdrag från styrgruppen för Degerforsmodellen. Dokumentet är en del i ett Länsstyrelseprojekt inom ramen för utveckling av Degerforsmodellen och kommer att slutredovisas av socialförvaltningen, Degerfors kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse folkhälsoförvaltningen 26 september 2011 Samverkansdokument Degerforsmodellen -barn som far illa eller riskerar att fara illa Bakgrund Sedan 2005 har ett medvetet och systematiskt arbete bedrivits inom kommunerna för att stärka och utveckla det alkohol och drogförebyggande arbetet. Degerfors kommun har inom detta utvecklingsarbete byggt upp samverkan mellan exempelvis primärvård, polis, Svenska kyrkan, BUP, Gryningen. Denna samverkan har förstärkts och utvecklats genom samverkanskonferenser, Bredsjökonferenser där representanter från alla arenor tillsammans tagit fram grunden för Degerforsmodellen. Under ledning av samordnare för det förebyggande arbetet har Bredsjökonferenserna och lett till prioriterade utvecklingsområden för Degerfors främjande och förebyggande arbete. Under 2009 års konferens var skriften Strategier för samverkan den gemensamma utgångspunkten. (Skriften är utgiven av myndigheten för skolutveckling, socialmyndigheten samt rikspolisstyrelsen). Under konferensen framgick några tydliga utvecklingsområden, dessa var; Sekretess mellan olika förvaltningar och organisationer Barnhälsoteam 0-6 år h:\dokument\diariet utskick\2011-10-12\ärende 02 samverkansdokument degerforsmodellen\samverkansdokument - degerforsmodellen.doc

2 (2) Tidig upptäckt av narkotika hos unga Barn med hög skolfrånvaro Beskrivning av ärendet Hösten 2010 beviljades Socialförvaltningen i Degerfors kommun medel från Länsstyrelsen för att utveckla Degerforsmodellen och dokumentera detta i en samverkansstrategi kring barn som far illa. Folkhälsoförvaltningen har inom ramen för sitt samverkansuppdrag tagit på sig att slutföra det påbörjade arbetet utifrån uppdrag från styrgruppen för Degerforsmodellen. Dokumentet är en del i ett Länsstyrelseprojekt inom ramen för utveckling av Degerforsmodellen och kommer att slutredovisas av socialförvaltningen, Degerfors kommun. Överväganden Samverkansdokumentet är en handling som är känslig för förändringar och kommer därför att revideras årligen av styrgruppen för Degerforsmodellen. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden antar samverkansdokumentet kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Beslutet expedieras till: Socialnämnden Degerfors kommun, för information

2011-09-23 Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa Revidering av dokumentet sker årligen av styrgruppen för Degerforsmodellen

SAMVERKAN KRING BARN SOM FAR ILLA ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA...3 INLEDNING...3 BAKGRUND...3 SYFTE...4 VILKA BARN HANDLAR DET OM?...4 FRAMGÅNGSRIK SAMVERKAN VAD KRÄVS?...4 VILKA SAMVERKAR?...5 STYRNING, STRUKTUR OCH SAMSYN I DEGERFORS KOMMUN...6 FÖRKLARING AV BEGREPP I MATRISEN...6 FIGUR 1: MATRIS FÖR STYRNING, STRUKTUR OCH SAMSYN KRING DE OLIKA INSATSERNA FÖR BARN SOM FAR ILLA ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA....7 AVSLUTANDE KOMMENTARER...8 VÅRA STRUKTURELLA BETINGELSER (FÖRUTSÄTTNINGAR) FÖR SAMVERKAN...8 VÅR RESPEKT OCH FÖRSTÅELSE FÖR VARANDRA...8 VÅRT SAMSPEL VID SAMVERKAN...8 UTVECKLINGSOMRÅDEN...8 FORTSATT ARBETE...9 BILAGA 1: FÖRKLARING AV BEGREPP, GRUPPER OCH VERKSAMHETER...10 2

Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa Inledning Föreliggande dokument är att betrakta som ett arbetsredskap i ett långsiktigt arbete när verksamheter träffar barn som far illa eller riskerar att fara illa. Dokumentet innehåller en matris för styrning, struktur och ledning av samverkansarbetet kring denna målgrupp. Dokumentet beskriver också viktiga delar för samverkan samt de utvecklingsområden som finns inom området idag. Dokumentet bör uppdateras regelbundet för att förbli aktuellt och levande. Bakgrund Vid fem tillfällen har representanter från skola, förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan träffats på gemensamma konferenserna i Bredsjö för att arbeta fram en heltäckande generell föräldrastödsmodell och insatser för barn med särskilda behov. Det generella föräldrastödet kom i samverkan mellan aktörerna att utvecklas till den så kallade Degerforsmodellen. Degerforsmodellen inbegriper det föräldrastöd som når alla föräldrar i Degerfors kommun och det stöd som enskilda föräldrar kan få då de söker hjälp utifrån ett specifikt behov. Utöver dessa typer av föräldrastöd finns det barn som far illa eller riskerar att fara illa. Behovet av stöd är här stort, men för att nå dessa barn och för att undvika att de inte hamnar mellan stolarna, behövs mer och bättre samverkan mellan samtliga berörda parter. Med hjälp av Berth Danemark, som är professor i folkhälsovetenskap och forskar kring samverkan, har därför förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan diskuterat förutsättningar för god samverkan. Utgångspunkten för diskussionen var de slutsatser kring framgångsrik samverkan som Danemark har kommit fram till i sin forskning, dessa beskrivs nedan. Kartläggning Under Bredsjökonferensen år 2009 arbetades en kartläggning fram, där syftet var att öka kunskapen om de redskap som fanns i arbetet med utsatta barn inom respektive verksamhet. Kartläggningen utgår från fem definierade problemområden och redovisar de insatser som respektive enheter gjorde vid tiden för kartläggningen. De fem problemområdena var; barn/ungdomar i behov av hjälp på grund av missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende, barn/ungdomar som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkning, fysisk eller psykisk försummelse, barn/ungdomar där stora svårigheter i skolsituationen har uppstått, barn/ungdomar i allvarliga relationsproblem med sin familj och omgivning samt barn/ungdomar som utsätts för mobbing, våld, hot och andra övergrepp från jämnåriga. Problemområdena har använts för att få struktur och en tydlig bild av arbetet. Problemområdena är definierade av Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling i skriften Strategier för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa (2009). Områdena täcker in flera olika problemställningar och varje enskilt barn kan passa in på ett eller flera områden. 3

Kartläggningen som gjordes 2009 och diskussioner och arbeten som skett under efterföljande Bredsjökonferens, samt befintliga dokument kring de olika verksamheterna ligger till grund för formandet av detta dokument. Syfte Syftet med detta dokument är att tydliggöra strukturer och sammanhang för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa i Degerfors kommun. Vilka barn handlar det om? Barn i detta sammanhang är människor som är under 18 år. Barn som far illa är sådana barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. Det är barn som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Det är också barn med ett socialt nedbrytande beteende såsom missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. Även barn som utsätts för mobbing, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga. Likaså barn med allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning samt barn med stora svårigheter i skolsituationen, i enlighet med ovan definierade problemområden. 1 Framgångsrik samverkan vad krävs? För att samverkan ska bli så framgångsrik som möjligt krävs, enligt Danemark 2009 2, tre huvudkomponenter. Nedan beskrivs dessa komponenter kortfattat: 1. Skapa strukturella betingelser (förutsättningar) för samverkan Danemark betonar vikten av att skapa strukturella förutsättningar för samverkan, dvs. att tydliga strukturer för samverkan ska ingår i ordinarie verksamhetsplan. Det kan ställas mot att endast skicka ut ett budskap om samverkan utan att bygga in det i ordinarie verksamhet, vilket leder till att samverkan lätt raseras. I en slimmad organisation är det lätt att se till sin egen verksamhet och samverkan riskerar då att prioriteras bort. Det är därför viktigt att samtliga som jobbar med barn och unga prioriterar samverkan i sin verksamhet. Även om det initialt tar tid, så är samverkan lönsamt i längden både vad gäller arbetstid och minimering av personligt lidande. Samverkan behöver ske på alla nivåer: inom politiken, på ledningsnivå och i övriga tjänstemannaorganisationen. 1 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa (2009) 2 Danemark, Berth (2005): Samverkan Himmel eller helvete? Malmö, Gleerups 4

2. Skapa respekt och förståelse Att skapa respekt och förståelse är en annan fundamental utgångspunkt för lyckad samverkan enligt Danemark (2009). Vi måste ha kunskap om varandras arbeten för att förstå varandra. Det finns ingen studie som visar att samverkan fungerar utan denna ingrediens. Respekt kan bara uppnås genom kunskap. Poängen med att år 2009 göra en kartläggning om hur olika samverkansparter arbetar utifrån de olika grupper av barn som far illa eller riskerar att fara illa, var att öka kunskapen för de redskap som finns inom respektive verksamhet idag i arbetet med dessa barn, samt vilka behov och utvecklingsområden som fanns. 3. Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner Den slutliga utgångspunkten som Danemark lyfter fram är att samverkan ska förstås som ett samspel mellan olika dimensioner. Med det avses bland annat hur man ser på barnet i olika organisationer. Organisationens uppdrag och regelverk, organisatoriskt och juridiskt, är en viktig faktor. En annan påverkande faktorer är den psykologiska aspekten: What s in it for me/us. Det handlar om hur vi belyser och kan belysa nyttan för olika organisationer av samverkan, dvs. vem tar hem nyttan av samverkan? Danemark talar här om en incitamentsstruktur. Kontentan är att mötet med barnet och den miljö vi befinner oss i vid mötet präglar synsättet vi har på barnet. Samverkan handlar om att harmoniera regelverk/styrning, organisation/struktur och synsätt/samsyn. Samverkansfrågor rör ledningsnivå, men även verksamhetsnivån. Genom att tydliggöra strukturer och sammanhang för samverkan i detta dokument ökar möjligheterna för en framgångsrik samverkan. Viktigt för samverkan kring dessa barn är också att verksamheterna har gemensamma mål och problembilder, men att lösningar och arbetssätt kan se olika ut inom olika organisationer. Att rollerna inom samverkansstrukturer är tydliga och att man tar hjälp av och stöttar varandra för att nå de gemensamma målen. Kärnan i arbetet är att se till att hela tiden ha med föräldrar och barn i arbetet, då de är de viktigaste samverkansparterna för att nå framgång i arbetet. Vilka samverkar? Detta dokument berör främst följande verksamheter: socialtjänst, förskola, primärvård, grundskola, gymnasiet, polis, barn- och ungdomspsykiatrin, Svenska kyrkan samt Gryningen. Dessa verksamheter deltog i den kartläggning som genomfördes 2009. Även andra verksamheter kan tänkas bli berörda av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten har en särskilt viktig roll, och funktionen av spindel i nätet, inom flera av de samverkansstrukturer som finns för målgruppen. 5

Styrning, struktur och samsyn i Degerfors kommun I Degerfors finns flera samverkansstrategier och samverkansorgan kring förebyggande, tidiga och omfattande insatser. Matrisen i figur 1 beskriver denna styrning, struktur och samverkan genom en uppdelning utifrån de tre olika typer av insatser. Förklaring av begrepp i matrisen Med förebyggande insatser avses breda generella insatser samt specifika insatser som ges på uppdrag av uppdragsgivare, t ex råd till föräldrar vid besök på BVC (barnavårdscentralen). Med tidiga insatser avses specifika insatser till individer eller grupper där ett problem nyligen uppstått eller är av den omfattningen att den bedöms som allvarlig men inte akut. Med omfattande insatser avses insatser där problemen definieras som akuta eller allvarliga. Styrning avser den ledning som är utsedd att styra samverkan i olika skeden i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Ledningen har en viktig uppgift i att göra samverkan legitim på alla nivåer, samt att efterfråga uppföljning av befintlig samverkan. Att också sträva mot ett gemensamt mål i arbetet är en uppgift att diskutera på ledningsnivå. Med struktur avses den organisation som finns uppbyggd kring samverkan. I organisationen/organisationerna bör det tydligt framkomma vilka roller, arbetsfördelning, målgrupp och rutiner som finns i arbetet, samt om gemensamma handlingsplaner och riktlinjer finns utarbetade. Samsyn handlar om det gemensamma förhållningssätt som verksamheterna kommit överens om och arbetar utifrån i samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En gemensam samsyn förutsätter god kommunikation och gemensam förståelse för problemområdet. De olika verksamheter, grupper och begrepp som finns angivna i matrisen förklaras mer ingående i bilaga 1. 6

Styrning Lokala brottsförebyggande rådet Styrgruppen för Degerforsmodellen Ledningsgruppen för familjecentralen Struktur Familjecentralen (samverkan mellan förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan) Ventilen (samverkan mellan skola och socialtjänst) BUG-grupp (samverkan mellan skola, socialtjänst och polis) Samsyn Icdp Risk- och skyddsprocesser Barnkonventionen Förebyggande insatser Tidiga insatser Omfattande insatser Styrgruppen för Degerforsmodellen Ledningsgruppen för familjecentralen Familjecentralen (samverkan mellan förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan) Ventilen (samverkan mellan skola och socialtjänst) Pinocchio (samverkan mellan förskolan, skola och socialtjänst) Barnhälsoteam (samverkan mellan BVC, förskola, socialtjänst) Kronobergsmodellen (samverkan polis, föräldrar, socialtjänst) Icdp Risk- och skyddsprocesser Barnkonventionen IFO-chef med respektive rektor eller annan berörd verksamhetsansvarig Vid behov även förvaltningschefer Årlig sammanställning i styrgruppen för Degerforsmodellen Handlingsplaner för - anmälningar - tidig upptäckt narkotika - akuta insatser - skolfrånvaro (under uppbyggnad) Icdp Risk- och skyddsprocesser Barnkonventionen Figur 1: Matris för styrning, struktur och samsyn kring de olika insatserna för barn som far illa eller riskerar att fara illa. 7

Avslutande kommentarer Våra strukturella betingelser (förutsättningar) för samverkan I Degerfors kommun finns möjligheten att nyttja den lilla kommunens fördelar med korta beslutsvägar, god personkännedom mellan verksamheter och ett lättarbetat kontaktnät. Kartläggningen som genomfördes 2009 visade tydligt att samtliga enheter har goda resurser, kunskap och förutsättningar för att hjälpa utsatta barn i kommunen och detta dokument tydliggör den struktur och styrning som finns för samverkan och samordning av dessa resurser. Vår respekt och förståelse för varandra Det finns ett stort personligt engagemang från personal som jobbar i barns närhet, och att arbeta nära ett barn som far illa kan vara känslomässigt påfrestande. Det är viktigt att verksamheterna i utsatta lägen litar på varandra och att alla gör det de kan inom sitt område. Tilliten och kunskapen om varandras arbete skapar en ökad respekt och förståelse för varandra och underlättar därmed samverkan. Vårt samspel vid samverkan Vårt samspel vid samverkan är troligtvis den mest komplexa delen i samverkan. Det måste erövras gång på gång, vid varje nytt barn man möter. Pinocchioarbetet, i form av genombrottsmetoden, har hittat ett tillgängligt sätt att belysa berördas olika syn på svårigheter och tillgångar hos barnet. En liknande struktur behöver byggas in i samverkansarbetet för att få rutin på arbetet. Juridiska aspekter såsom sekretess är en annan viktig faktor som återkommer gång på gång. Löpande utbildning kring sekretesslagstiftningen bör finnas med som en del i samverkan. Utvecklingsområden Följande utvecklingsområden kopplat till de olika problemområdena framkom av kartläggningen 2009: Barn/ungdomar i behov av hjälp på grund av missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende Bättre samverkan och kommunikation mellan förskola och BVC (barnavårdscentral) Bättre samverkan mellan skola och BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) Barn/ungdomar som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse Bättre återkoppling från socialtjänsten 8

Primärvården: Snabba medicinska bedömningar vid LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och ungdomsmottagning, deltagande i samverkan på familjecentralen Bra skolmiljö för barnen Snabbare utredningar vid polisen, att utreda och återkoppla anmälningar som görs Expertis och stöd från BUP i utredningar Utökad förskola för struktur och stimulans för barnen, samt prioritering av förebyggande arbete vid ex. öppna förskolan/familjecentralen Barn/ungdomar där stora svårigheter i skolsituationen har uppstått Informationsutbyte mellan förskola/skola och socialtjänst för att kunna arbeta parallellt med barnet. Samverkan kring vuxna med ex. språkutveckling via SFI. Ökat samarbete mellan förskoleklass och skola. Barn/ungdomar i allvarliga relationsproblem med sin familj och omgivning Viktigt att återkoppla mellan verksamheterna då barnet fungerar bra inom andra områden ex. föreningsliv och fritidsgård. Övriga utvecklingsområden som är viktiga att nämna i arbetet med samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, är behov av en årlig redovisning av arbete som skett inom detta område, hur det har sett ut rent statistiskt med behoven hos denna målgrupp, hur arbetet har fungerat, samt eventuella behov av utveckling som uppkommit. Att också få med andra aktörer i arbetet med dessa barn är viktigt för att få en heltäckande samverkan. Dessa kan exempelvis vara tandvården, förenings- och fritidverksamheter m.fl. Fortsatt arbete Vid arbetet med kartläggningen 2009 framkom behov av förbättringar inom ovanstående områden. Det framkom också att fortsatt arbete med handlingsplaner inom bl.a. akuta insatser, tidig upptäckt narkotika behövdes. Detta arbete pågår och utvecklades under och efter Bredsjökonferensen 2011. Där hölls också en första gemensam sekretessutbildning för samtliga enheter, vilket tidigare lyfts som nödvändig då många frågor fastnar i sekretessdiskussionen. En rutin för uppdatering av detta dokument behövs, och förslag är att det görs årligen av styrgruppen för Degerforsmodellen med samordnaren för det förebyggande arbetet som ansvarig. 9

Bilaga 1: Förklaring av begrepp, grupper och verksamheter I denna bilaga ges förklaringar av begrepp, grupper och verksamheter som anges i matrisen, figur 1. Lokala brottsförebyggande rådet= Brottsförebyggande rådet arbetar förebyggande för att minska antalet brott i Sverige. Lokalt finns en avdelning för Karlskoga och Degerfors där politiker och tjänstemän från socialförvaltningarna, grundskola, gymnasieskola, folkhälsoförvaltning, kultur- och föreningslivet, polis, säkerhetssamordnare och primärvård finns representerade. Gruppen träffas 4-5 gånger per år för att diskutera aktuella frågor gällande det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Styrgruppen för Degerforsmodellen= styrgruppen består av förvaltningschef för socialförvaltningen, primärvårdschef, folkhälsostrateg vid folkhälsoförvaltningen samt förvaltningschef för kultur- och utbildningsförvaltningen. Ledningsgruppen för familjecentralen= ledningsgruppen består av samordnaren för familjecentralen, IFO-chef på socialförvaltningen, primärvårdschef, rektor för förskolan samt kyrkoherden. Familjecentralen= Familjecentralen i Degerfors bedrivs i samverkan mellan landstingets primärvård, kommunens kultur- och utbildningsförvaltning, kommunens socialförvaltning och Svenska kyrkan, Degerfors-Nysund församling. Verksamhetens grund är att främja en positiv social, psykisk och fysisk utveckling hos föräldrar och barn i åldersgruppen 0-6 år. De olika yrkeskategorierna från de samverkande parterna lättillgängligt ska finnas tillhands för de olika behov som uppstår. Arbetsinnehållet styrs efter dessa behov och verksamhetens innehåll och utformning under dagarna kommer därmed att skilja sig åt. Vid familjecentralen kan föräldrastöd förmedlas av olika yrkeskategorier tillsammans och separat. 3 Samordnare och kontaktperson för familjecentralen i Degerfors är socionom. Ventilen= Ventilen är en utvidgning av familjecentralens arbete för att omfatta lättillgängligt stöd till föräldrar/närstående med barn i åldern 6-20 år. Syftet med verksamheten är att arbeta förebyggande med generella och tidiga insatser utan myndighetsutövning. Verksamheten skall leda till en positiv social, psykisk och fysisk utveckling hos föräldrar och barn. Arbetet inom Ventilen sker som samverkan mellan grundskola, gymnasium samt socialtjänst. Ventilen ses också som ett paraply för andra grupper som arbetar med familjestöd av olika slag bl.a. QPM, ÖPP, Pinocchio och ICDP. Kontaktperson för Ventilens arbete är folkhälsostrateg vid folkhälsoförvaltningen. 4 3 Källa: Verksamhetsplan för familjecentralen 2011 4 Källa: Verksamhetsplan för Ventilen 2011 10

BUG gruppen= Förkortning för barn- och ungdomsgruppen. Gruppen är en sammansättning av representanter från Polisen, socialen, grundskolan, gymnasieskolan, folkhälsoförvaltningen och fritidsgården. BUG-gruppen träffas för att diskutera aktuella barn och ungdomsfrågor. Pinocchio= Målgruppen för Pinocchios arbete är barn upp till 12 år som riskerar att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Arbetet sker i samverkan mellan skola och socialtjänst. I arbetet sker en när kontakt mellan socialtjänst, pedagog, elev och föräldrar och gemensamt arbetar man mot konkreta mål för en positiv utveckling hos de barn som visat behov av extra stöd. Grunden innebär att tidigt upptäcka barnet för att kunna arbeta gemensamt med förebyggande insatser. Arbetet är en permanent del av ordinarie verksamheten från och med år 2011 och utveckling av arbete även i förskolan pågår. Samordnare för arbetet är socionom. Barnhälsoteam= Arbetet i barnhälsoteam sker med barn i åldern 0-5 år och deras familjer som målgrupp. Barnhälsoteamet består av representanter från förskola, barnhälsovård och socialtjänst. Syftet med barnhälsoteamet är att underlätta samverkan mellan olika professioner för att främja barns hälsa och utveckling, och att insatser i ett tidigt stadie är en viktig del i det förebyggande arbetet. Fokus i arbetet är riktat mot skyddsfaktorer och insatserna sker på uppdrag av föräldrarna. Att ha en tydlig föräldramedverkan och dialog med det enskilda barnet är en viktig del för barnhälsoteamet. Teamet träffas 2-3 gånger per termin. Kontaktperson för verksamheten är primärvårdschef. Kronobergsmodellen= Modellen går ut på att polisen ingriper mot ungdomar på stan som är berusade eller bär på alkohol och häller ut alkohol för ungdomar under 20 år. Föräldrarna kontaktas av polisen då ungdomen är under 18 år. Föräldrarna ombeds då att hämta sina barn. Om ingen hämtar ungdomen kan polisen kontakta socialtjänsten. Om det finns andra omyndiga ungdomar i sällskapet kan polisen även kontakta deras föräldrar, då risken är stor att också dessa ungdomar ska dricka. Detta görs för att markera att föräldrarna har det största ansvaret. Polisen samarbetar med myndigheter och andra lokala aktörer i arbetet med Kronobergsmodellen. En annan del av modellen handlar om att stoppa langare som olagligen tillhandahåller alkohol till ungdomar. Polisen arbetar med att planera, spana, ingripa, säkra teknisk bevisning och utreda fall med misstänkta langare. För att spåra försäljningen tar polisen hjälp av de inblandade ungdomarna som vittnen. I förlängningen är målet med modellen att minska ungdomsvåldet i offentlig miljö. 5 Kontaktperson för arbetet med Kronobergsmodellen är polisen i Karlskoga. Tidig upptäckt narkotika= En strategi/handlingsplan kring tidig upptäckt av narkotikamissbruk är under uppbyggnad och syftar till att med enkla medel snabbt kunna hjälpa barn och unga som har hamnat i eller är på väg att utveckla ett narkotikamissburk och därmed undvika framtida problem. Handlingsplanen innebär samarbete med mellan skola och hem, utbildning till skolpersonal, rutiner för att mötas 5 Källa: http://www.polisen.se/om-polisen/sa-arbetar-polisen/olika-typer-av-brott/langning-av-alkohol/kronobergsmodellen/ 11

med kort varsel vid oro för narkotikaanvändning via bl.a.samarbete med elevhälsa och Ventilen samt erbjudande om orossamtal vid socialtjänsten. Även enkla och säkra rutiner för urinprov för eleven är en viktig del. Arbetet sker inom ramen för BUG gruppen och kontaktperson för detta arbete är fältassistent Torbjörn Holm. Akuta insatser= Vid akuta situationer kan samverkan ställas på sin spets, då det krävs snabbare insatser och det räcker sällan med råd och stöd. För dessa situationer finns följande rutiner: Kontakt tas med socialtjänsten, oftast via telefon, dagtid sker detta via någon av socialsekreterarna. IFO-chefen tar emot anmälningar, men samtliga socialsekreterare kan ta emot anmälan om biträdande IFO-chef inte är tillgänglig. Det finns ingen socialjour men socialsekreterare kan alltid nås dygnet runt via polisen. Vakthavande på polisen avgör om denna kontakt ska tas. Anmälan tas emot enligt BBIC modellen (barns behov i centrum). Den myndighet som gör en anmälan formulerar också en skriftlig anmälan som skickas eller lämnas till socialnämnden. Då anmälan kommer från skolan, undertecknas denna av rektor samt kurator och skolsköterska. I de flesta fall har då berörd familj/barn underrättats. Socialen och skolan ska så snabbt det är möjligt ha ett gemensamt möte med berörd familj/barn för att gå igenom anmälan, för detta krävs att de berörda samtycker till möte. I undantagsfall kan det finnas behov av att agera utan vårdnadshavares vetskap, vid ex. brott mot barn där någon av föräldrarna är misstänkt eller vid hedersrelaterad problematik. Om det råder tveksamheter har skolan har möjlighet ringa och konsultera socialen kring hur anmälan ska skötas. Efter att en akut situation uppstått ska ett gemensamt möte hållas mellan socialen och skolan för att följa upp hur samverkan fungerat. Kontaktperson för detta arbete är IFO-chef. Skolfrånvaro= Skolfrånvaro kan innebära hög skolfrånvaro, då eleven har en upprepad korttidsfrånvaro på 4 gånger eller mer/termin eller långtidsfrånvaro mer än en vecka. Då frånvaron är mer än 3 veckor utan giltig orsak räknas eleven som hemmasittare. Skolfrånvaro gäller också de elever som är i skolan, men är borta från vissa lektioner, samt de eleverna med hög frånvaro utan giltigt skäl. I förslag till handlingsplan, som utarbetats av skolsköterskegruppen, samt vid diskussioner under Bredsjökonferensen framkom viktiga punkter för arbetet med minskad skolfrånvaro. Detta är bl.a. vikten av närvarande vuxna i skolan, att ha välfungerande rutiner för närvaro/frånvarokoll och att frånvaron följs upp i ett tidigt skede. Viktigt är också att barnen trivs i skolan och att miljö skapas så att alla barn känner att de är viktiga för verksamheten. Samverkan med hemmet är av stor vikt när det gäller skolfrånvaro och denna kontakt skall tas vid alla typer av frånvaro som nämns ovan. Samverkan med föräldrar formas sedan utifrån orsaken till frånvaron. Elevhälsoteamet kopplas in vid behov, vilka i sin tur tar hjälp av övriga samverkansparter beroende på vilken typ av problematik som finns, ex. BUP, socialen m.fl. En viktig grund att ha med i arbetet med dessa elever och deras föräldrar/vårdnadshavare är ICDP, vilket gör att kunskapsutvecklingen bland pedagoger gällande detta bör utvecklas. Kontaktperson för detta arbete är ansvarig skolsköterska. 12

ICDP= Står för International Child Development Program, och omnämns ofta som Vägledande samspel. ICDP är ett relationsorienterat och empatibaserat program vars målsättning är att stödja och främja psykosocial omsorgskompetens hos personer som ansvarar för barns omsorg. Programmet är i första hand inte inriktat på barn med problem, utan är utarbetat för sådana som har omsorg om barn, antingen de är föräldrar eller omsorgspersoner inom flera olika verksamheter. Programmet tillämpas inom exempelvis som barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst, och behandling. ICDP är grundat i kunskap och forskning kring barns och vuxnas hälsofrämjande utveckling. Det handlar om att ge emotionellt och kognitivt stöd samt vägledning via dialogen med barn samt föräldrar. Målsättningen med ICDPprogrammet är först och främst att påverka och förbättra kvaliteten på samspelet mellan omsorgsgivare och barn. För att ett gott samspel skall kunna utvecklas är det nödvändigt att omsorgsgivaren har en positiv uppfattning om barnet. I Degerfors finns 3 personer inom socialen samt skolan som är utbildare i ICDP. Målet är att alla som jobbar med barn i Degerfors kommun skall ha ICDP som gemensamt förhållningssätt gentemot föräldrar och barn. Många som gått olika steg i ICDP utbildningen och fler utbildningar är på gång. Utgångspunkt för ICDP arbetet var gemensamma träffar på Bredsjödagarna då det bestämdes att ICDP är ett bra förhållningssätt som bör gälla för samtliga verksamheter. Kontaktperson för arbetet med ICDP är socialsekreterare. Risk- och skyddsprocesser= Att arbeta efter kunskapen kring risk- och skyddsfaktorer skall vara en grund i samsynen kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer medan en skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen och skapar hälsa. Skyddsfaktorerna reducerar risken för att barn och unga som ligger i riskzonen ska utveckla riskbeteende eller psykisk ohälsa genom att neutralisera eller reducera riskfaktorernas inflytande. I det praktiskt förebyggande och främjande är det viktigt att fokusera på att stärka de förmågor, beteenden och faktorer som fungerar skyddande för barn och unga, samtidigt som det är viktigt att identifiera vilka riskfaktorer som finns och kan påverka barnet negativt. Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer, både hos individen, i familjen, i skolan, den sociala omgivningen och i samhället i stort. Det är därför viktigt att se till helheten kring varje barn och att olika verksamheter och personer i barnets närhet kan påverka på olika sätt. Exempel på skyddsfaktorer är social kompetens, starkt KASAM (känsla av sammanhang), hög intelligens och god emotionell stabilitet, en stödjande familj som har förväntningar, tydlighet, tillit och kärleksfull relation i familjen, god social ordning i skolan, tydlig skolledning, förväntningar på att eleven ska prestera, skickliga pedagoger, organiserad fritidsaktivitet, att kunna skapa och behålla relationer. Exempel på riskfaktorer är skolk, utanförskap, skadlig livsstil, vuxna som ej tror på eller inte har några förväntningar på barnen, utåtagerande beteende, koncentrationssvårigheter, inkonsekvens och otydlighet i uppfostran, sjukdom, kamratproblem, otrivsel i skolan, låg kunskapsnivå, brist på struktur i skolan, tillgänglighet till droger mm. Ju fler skyddsfaktorer som finns runt ett barn desto större är chansen att barnet har god hälsa. Det är av större betydelse att ha många skyddsfaktorer än få riskfaktorer, då studier visar att ju fler skyddsfaktorer desto vanligare 13

med en god allmän hälsa oavsett antalet riskfaktorer. Exempelvis är psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland elever med få skyddsfaktorer och många riskfaktorer. Barnkonventionen= I verksamheter och vid insatser för barn och unga skall barnrättsperspektivet finnas som en röd tråd. FN:s konvention om barnets rättigheter är de grundläggande dokumentet för denna samsyn. I barnkonventionen finns fyra grundläggande principer/artiklar som skall genomsyra verksamheterna och insatserna. Dessa är: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12). Sammanfattningsvis ger barnkonventionen uttryck för att barn ska respekteras och att barndomen är värdefull och därför ska värnas, vilket också är grundläggande i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. 14