Årsredovisning 2014
Orusts Sparbanks årsredovisning 2014 Tryck IT Grafiska AB Papper Munken Polar, miljömärkt med Svanen Upplaga 150 ex Omslagsfoto Jonna Borgström - Orust Jetskiklubb - Europamästare - Nordisk mästare - 2:a Worldfinals USA Fotograf Laura Ulric
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 24 april klockan 18.00 i Sparbankens hörsal
Innehållsförteckning VD:s kommentar... 2 Förvaltningsberättelse... 3 Fem år i sammandrag... 6 Resultat- och balansräkningar 2010-2014... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Kassaflödesanalys... 10 Förändring i eget kapital... 11 Noter till de finansiella rapporterna... 12 Utgående mandatperioder... 43 Revisionsberättelse... 44 Företagsstyrning... 46 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer... 47 Styrelse, personal och kontorsförteckning... 49
VD:s kommentar till verksamhetsåret 2014 Ett vanligt år Som vanligt tog omvärlden emot flera tunga törnar som ebolavirus, IS framfart och krisen i Ukraina med ett sanktionskrig som följd. Händelser som påverkade vår ekonomi var den europeiska tillväxtkrisen och det fallande oljepriset. Vem kunde ana 2008, när USA:s centralbank satte styrräntan till 0 %, att den fortfarande skulle ligga på samma nivå 2014. Även Europa hamnade på samma nivåer då Europeiska centralbanken sänkte sin styrränta till 0,05 % i september och Sveriges Riksbank beslutade om 0 % i oktober. Sverige stod emot bra när omvärlden darrade. Det var en hög investeringsnivå och börsen gick bra. Främst är det den privata konsumtionen som gav den svenska ekonomin stabilitet. Hushållen stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Sveriges BNP ökade förra året med 2.7 %. Framgångsrikt år När vi summerar 2014 så är det lätt att leta efter det ovanliga eller det som står ut från det vanliga. Det vi ser är ett vanligt år i Orusts Sparbanks historia. 2014 var ett framgångsrikt år med bra kundtillströmning, ökade affärsvolymer och en bra vinstutveckling. Till skillnad från andra banker, gav vi som vanligt ränta på samtliga konton och vi hade ingen brist på kontanter. Vi hade som vanligt en uppskattad Sparbanksvecka med kaffe, tårta, presenter och fina erbjudanden till våra kunder. Några nyckeltal Orusts Sparbank Alla Sparbanker Räntabilitet, % 6,94 6,73 Soliditet, % 23,67 16,72 Affärsvolym per anställd, mkr 404 280 Kostnad/Intäkt före kreditförluster 0,29 0,54 När vanor ändras går det snabbt Vi ser en snabb förändring i användandet av våra tjänster. Till internetbanken som introducerades 1996 är 20 000 kunder anslutna. Mobilbanken startade för drygt tre års sedan och idag genomförs fler transaktioner via mobilbanken än i internetbanken. Mobiltelefonen har blivit den nya plånboken. Banken är inte längre bort än mobiltelefonen. Det personliga mötet/kontakten med bankens personal i kombination med våra digitala tjänster är en oslagbar framgångsfaktor. Användningen av kontanter i samhället minskar. Siffror från Riksbanken visar att rekordåret 2007 var 110 miljarder kronor i omlopp. Siffran för 2014 var 80 miljarder. Framtiden Utöver en orolig omvärld som på olika sätt påverkar vår marknad, kommer det som vanligt utmaningar med nya lagar, regler och beslut som vi har att förhålla oss till. Till exempel sänkt avdragsrätt för pensionssparande, amorteringskrav på bostadskrediter samt reporänta minus 0,10 %. Enligt Riksbankens räntebana förväntas reporäntan vara minus till tredje kvartalet 2016. Det är ett extremt beslut av Riksbanken precis som hösten 1992 då Sverige under några dagar hade en reporänta på 500 %. Vi har trots negativ reporänta för avsikt att fortsatt erbjuda ränta på våra konton. Som vanligt är vi banken som bryr oss. Vi ger mervärde till våra kunder och utveckling i vårt område. Orusts Sparbank - Alla Tiders Bank Henån mars 2015 Birgitta Pettersson 2
Styrelsens berättelse Styrelsen för Orusts Sparbank (558500-7999) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014 bankens 127:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Vår verksamhet Orusts Sparbank är en fristående sparbank som bedriver traditionell bankverksamhet och försäkringsförmedling. Banken har fyra fullservicekontor på ön. Kontoren finns i Henåns, Ellös, Varekils och Svanesunds tätorter. Inriktningen är främst mot hushåll, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och kommun. Banken har ett samarbetsavtal med Swedbank och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar framförallt köp av IT-tjänster, produktutveckling, förmedling av hypotekskrediter, utlandstjänster, aktier, fond- och försäkringsprodukter. Bästa rörelseresultatet Rörelseresultatet uppgick till 150,8 miljoner. Med det starka resultatet förstärks vår balansräkning ytterligare och vi står väl rustade för fortsatt utveckling genom framtida affärer. Vår soliditet är nu 23,67%. Affärvolymen ökade till 19 miljarder Sparbankens varumärke är mycket starkt och fortsätter attrahera kunder. Under 2014 ökade volymen med 1,6 miljarder, från 17,4 till 19,0 miljarder en ökning med 9,2 %. Sett till affärsvolym har vi avancerat till 13:e plats bland landets fristående sparbanker. Styrelsens arbete Styrelsen har under året haft 15 möten inklusive utbildning. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats verksamhetsplan, delårs och årsbokslut, resultat- finans- likviditets- kredit- och riskrapporter, kapitalbehov IKU, policys och instruktioner inom olika riskområden, riskkontroll, compliance och revisionsrapporter, delegeringsbestämmelser och större kreditengagemang. Uppdragsavtal Under året har banken tecknat uppdragsavtal gällande internrevision med Evic Råd & Revision AB som oberoende granskningsfunktion samt gällande oberoende riskkontrollfunktion med Sparbanken Skaraborg AB. Bankens medarbetare Banken har 59 anställda, varav 43 kvinnor och 16 män. Medelantalet årsarbetare uppgick till 52, en ökning med 2 jämfört med tidigare år. Vi har 40 medarbetare som är Swedsec-licensierade. För att få lämna finansiell rådgivning krävs idag Swedsec-licens. Samtliga medarbetare genomför löpande utbildningar som krävs för respektive yrkesroll. Guldeken Sparbanken har sedan 1985 en resultatandelsstiftelse där den anställde får en individuell resultatandel. Syftet är att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka bankens ekonomiska ställning och marknadsposition. I årets bokslut har avsatts 49 000 kr per heltidsanställd tjänsteman. Även bankens ledning omfattas av avsättningen som avspeglar det uppnådda resultatet och framgångarna på marknaden. Ökat innehav av Swedbankaktier Bankens aktieinnehav i Swedbank har ökats med 200 000 stycken under året. Totalt innehav är 4 700 000 aktier och dessa hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 918,8 miljoner kronor. Aktieutdelningen på Swedbankaktierna bidrog med 47,5 miljoner kronor till årets resultat. 3
Miljöarbete Orusts Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer. Sparbanken är aktiv i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett energi och klimatneutralt Orust 2020. Risker I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har styrelsen i banken, som ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen, utarbetat och fastställt policys och instruktioner för bland annat kreditgivning, finansverksamheten samt bankens verksamhet som helhet. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av såväl banken som dess styrelse. Ytterligare information finns under not 3 Finansiella risker på sidan 22. Prognos för 2015 Utmaningarna är många och omvärldens ekonomi är mycket osäker. Riksbankens reporäntebana indikerar fortsatt mycket lågt ränteläge, myndigheters krav ökar liksom konkurrensen. Vår bedömning är ett resultat runt 140 miljoner kronor. Konjunkturen risk för nya besvikelser Även under 2014 blev tillväxten i svensk ekonomi lägre än väntat. Den hamnade på 2 %. De senaste åren har prognoserna justerats ned successivt både för den svenska och den globala ekonomin. Internationella valutafonden, IMF, har under 2014 sänkt sin prognos tre gånger för den globala tillväxten samma år. En trolig förklaring till dessa nedjusteringar är att finanskrisen ställer till med fler problem än väntat. Skuldbördan ligger fortfarande som en våt filt över många länders ekonomier. Återhämtningen i EMU området har tappat fart sedan sommaren 2014. Dragloket Tyskland upplever sämre exportefterfrågan där bland annat Ryssland har blivit ett stort problem. Tyskland är sedan länge Rysslands största handelspartner. I EMU:s andra och tredje största ekonomier, Frankrike och Italien är utsikterna än svagare. För att stimulera ekonomin startar därför centralbanken stora stödköp av obligationer för minst 1.1 miljarder euro. De senaste åren har de svenska hushållen hållit upp ekonomin. För att hushållens konsumtion skall växa med beräknade 3 % 2015 måste plånboken öppnas på vid gavel. Ett hinder på vägen är införandet av bindande amorteringskrav på bolån. Denna åtgärd kommer att minska hushållens konsumtion. Dess bättre ligger svenskarnas sparkvot på en historisk hög nivå och sysselsättningen ser stabil ut. I samband med Riksbankens sänkning av reporäntan klargjordes att nollräntan kommer att vara kvar tills inflationen tar fart vilket troligen dröjer. Det mest positiva för svensk ekonomi idag är USA konjunkturens styrka. Därtill kraftigt fallande oljepris och kronans försvagning som ger exportindustrin draghjälp. I USA har dollarn stärkts med 15 % mot euron inom loppet av några månader. Orsaken är bättre drag i den amerikanska ekonomin och att nollräntan är på väg bort. Efter sju år med nollränta skall räntorna successivt återgå till mer normala nivåer runt 3 %. Hushållen lånar igen efter att i flera år betalat av på lån som togs före krisen 2008. Utlåningstakten var 2014 den snabbaste sedan 2008, trots lönestagnation och mycket låg inflation. Under 2015 beräknas arbetslösheten sjunka under 5,5 % vilket anses förenligt med full sysselsättning. Enligt IMF beräknas ekonomin växa med starka 3,6 %. Förhoppningsvis förmår konjunkturlyftet i USA att ge positiva effekter även till Europa och övriga världen. Kina har successivt ändrat kurs från investeringar i landets ofantliga tillverkningsindustri till tjänster som är inriktade på konsumenternas behov. I industriländer utgörs två tredjedelar av BNP av tjänster. Kina släpar efter men sektorn har fördubblats sedan 1980. Snart står tjänsterna för mer än hälften av Kinas produktion. Under 2014 ökade konsumtionen med 9 % och internetanvändares antal ökade till 700 miljoner. 2014 blev ett skakigt år för de kinesiska finanserna. Fastighetssektorn är enorm och priserna fortsatte att sjunka. Nu införs en fastighetsskatt låg till en början så att inte bostadsmarknaden skall krascha. Kinas tillväxt ökade under 2014 med 7,4 %. Tillväxtmålet för 2015 är 7 %. 4
Sparbankens ställning Balansomslutning: Balansomslutningen ökade med 623,9 mkr (9,0 %) under året och uppgick till 7 583,2 mkr vid 2014 års slut. Inlåning: Inlåningen ökade med 395,5 mkr (7,5 %) under året och uppgick till 5 676,3 mkr vid 2014 års slut. Swedbank Robur: Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur ökade under året med 18,7 % till 2 368,6 mkr. Därav avser 570,7 mkr Swedbank Försäkring. Utlåning: Utlåningen till allmänheten ökade med 516,5 mkr (11,2 %) under året och uppgick till 5 111,1 mkr vid 2014 års slut. Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa ökade under året med 249,3 mkr (5,4 %) och uppgick till 4 900,5 mkr vid 2014 års slut. Eget kapital: Sparbankens eget kapital ökade med 199,1 mkr (12,5 %) under året och uppgick till 1 794,8 mkr vid 2014 års slut. Kapitalbas: Kapitalbasen ökade med 135,6 mkr under året och uppgick till 810,4 mkr vid 2014 års slut. Kärnprimärkapitalrelationen var vid utgången av 2014 18,69 %. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 150,8 mkr. Räntenettot var 117,9 mkr och övriga intäkter 97,4 mkr. Kostnader inklusive kreditförluster uppgick till 64,5 mkr. 5
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 19 052 17 444 15 919 14 630 14 090 Förändring under året, % av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Summa riskvägt exponeringsbelopp tkr Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp Kapitaltäckningskvot 9,2 9,6 8,8 3,8 7,9 23,7 22,9 19,6 17,7 17,4 4 336 121 4 116 972 3 702 065 3 316 987 3 095 615 18,69 E/T E/T E/T E/T Kapitalbas/Kapitalkrav E/T 2,0 2,1 1,9 2,1 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Resultat Placeringsmarginal 41,39 38,76 32,64 28,95 29,50 Räntenetto i % av MO 1,6 1,7 2,1 2,3 2,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,3 1,3 1,1 1,1 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,8 0,9 0,8 0,7 0,6 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + 1,8 2,2 1,4 1,4 1,2 6,9 8,2 8,7 7,9 7,2 0,29 0,28 0,33 0,38 0,40 rörelseintäkter 0,30 0,29 0,34 0,38 0,47 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut 45 50 50 41 50 (exkl banker) 0,9 0,9 1,1 1,6 1,4 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,0 0,0 0,1 0,0 0,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda 52 50 48 48 49 Antal kontor 4 4 4 4 4 6
Resultat- och balansräkning mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Resultaträkning Räntenetto 117,9 113,8 122,6 122,3 113,7 Provisioner, netto 45,7 41,1 38,5 36,5 35,7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2,4 10,0 9,4-9,8 4,1 Övriga intäkter 49,3 45,3 24,5 12,8 0,6 Summa intäkter 215,3 210,2 195,0 161,8 154,1 Allmänna administrationskostnader -56,9-54,4-57,6-54,2-57,2 Övriga kostnader [1] -5,7-5,4-6,3-6,8-4,9 Kreditförluster -1,9-1,3-2,1-0,7-9,7 Summa kostnader -64,5-61,1-66,0-61,7-71,8 Rörelseresultat 150,8 149,1 129,0 100,1 82,3 Bokslutsdispositioner - 27,0-27,0 - - Skatter -22,9-28,4-21,2-24,5-21,8 Årets resultat 127,9 147,7 80,8 75,6 60,5 Balansräkning Kassa 6,3 7,6 10,2 8,7 7,8 Utlåning till kreditinstitut 324,5 325,6 557,6 419,6 561,1 Utlåning till allmänheten 5 111,1 4 594,6 4 017,7 3 748,5 3 216,4 Räntebärande värdepapper 1 134,0 1 051,7 962,2 728,1 989,2 Aktier och andelar 947,9 923,4 643,0 472,4 393,0 Materiella tillgångar 16,5 17,2 17,9 9,4 9,3 Övriga tillgångar 42,7 39,2 51,3 48,8 62,6 Summa tillgångar 7 583,2 6 959,3 6 259,9 5 435,5 5 239,4 Skulder till kreditinstitut 49,6 45,1 31,7 11,8 177,1 Inlåning från allmänheten 5 676,3 5 280,8 4 941,3 4 418,5 4 108,5 Övriga skulder 60,2 35,3 47,1 40,1 27,9 Avsättningar för pensioner m m 2,4 2,4 4,4 4,7 12,4 Summa skulder och avsättningar 5 788,4 5 363,6 5 024,5 4 475,1 4 325,9 Obeskattade reserver - - 27,0 - - Eget kapital 1 794,8 1 595,7 1 208,4 960,4 913,5 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 7 583,2 6 959,3 6 259,9 5 435,5 5 239,4 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens resultat Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 127 947 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 127 947 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 18,69 %. Kapitalbasen uppgår till 810,4 mkr (674,8 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 346,9 mkr (329,4 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 178 332 196 354-60 393-82 596 4 117 939 113 758 5 48 298 44 076 6 51 452 47 689 7-5 761-6 586 8 2 369 10 027 9 955 1 241 215 252 210 205 10-56 891-54 430 20-1 236-1 261 11-4 472-4 126-62 599-59 817 152 653 150 388 12-1 856-1 284 150 797 149 104 13 27 000 14-22 850-28 418 127 947 147 686 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not Årets resultat 127 947 147 686 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 72 908 240 630 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14-1 751-1 076 Årets övrigt totalresultat 71 157 239 554 Årets totalresultat 199 104 387 240 8
Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2014 2013 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 6 288 7 592 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 15 110 441 - Utlåning till kreditinstitut 16 324 532 325 634 Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 17 5 111 101 4 593 939 668 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 1 023 603 1 051 714 Aktier och andelar 19 947 921 923 396 Derivat 3 7 723 712 Materiella tillgångar - Inventarier 20 1 749 1 949 - Byggnader och mark 14 789 15 215 Aktuell skattefordran 9 503 3 323 Övriga tillgångar 21 2 560 2 663 Uppskjuten skattefordran 14 528 529 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 22 427 31 944 Summa tillgångar 7 583 165 6 959 278 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Uppskjuten skatteskuld - Övriga avsättningar Summa skulder och avsättningar Eget kapital Bundet eget kapital - Reservfond Fritt eget kapital - Fond för verkligt värde - Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden 23 49 557 45 127 24 5 676 269 5 280 828 3 21 012 2 188 25 22 476 17 202 26 14 027 13 887 14 2 635 1 983 27 2 428 2 406 5 788 404 5 363 621 28 1 794 761 1 595 657 1 081 871 934 185 584 943 513 786 127 947 147 686 1 794 761 1 595 657 7 583 165 6 959 278 29 1 931 1 936 30 31 76 446 51 869 326 918 315 733 9
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr 2014-12-31 2013-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Minskning av värdepapper (+) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 150 797 149 104 4 735 5 705-5 596-6 188 1 236 1 261-885 35-31 989-24 328 118 298 125 589-626 050-576 909-129 093-207 961 395 441 339 522 5 547 7 419 24 934-13 288-210 923-325 628 240 281 145 000-35 584-66 941-610 -523 204 087 77 536-6 836-248 092 288 099 536 191 281 263 288 099 10
Rapport över förändringar i eget kapital Tkr Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2013-01-01 853 336 274 232 80 849 1 208 417 Årets resultat 147 686 147 686 Årets övrigt totalresultat 239 554 239 554 Årets totalresultat 239 554 147 686 387 240 Vinstdisposition 80 849-80 849 Utgående eget kapital 2013-12-31 934 185 513 786 147 686 1 595 657 Ingående eget kapital 2014-01-01 934 185 513 786 147 686 1 595 657 Årets resultat 127 947 127 947 Årets övrigt totalresultat 71 157 71 157 Årets totalresultat 71 157 127 947 199 104 Vinstdisposition 147 686-147 686 Utgående eget kapital 2014-12-31 1 081 871 584 943 127 947 1 794 761 11
Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Orusts Sparbank org.nr 558500-7999 med säte i Orust kommun. Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen, Henån. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 24 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. 12
Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 jan 2014, bedöms inte ha haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt: enligt nedan. Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 13
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt Fair Value Option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. 14
Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 15
Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålls till förfall Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, dock inte värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. 16
Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 17
Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument beaktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 269 tkr (1 656 tkr). 18
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. 19