Konjunkturrapport Mars 2012

Konjunkturrapport Mars 2012

Konjunkturrapport publicerad 03/2012

3 (16) Konjunkturrapport mars 2012 Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport sammanställs två gånger per år. Rapporten bygger dels på egeninsamlade uppgifter från förtroendevalda men också på material från Konjunkturinstitutet, Riksbanken m fl. Den behandlar det allmänna läget i svenskt näringsliv och berör även förbundets löneprognoser samt arbetsmarknaden för ingenjörer. Fortsatt svag tillväxt men skillnader finns mellan olika branscher Den globala tillväxten förväntas vara fortsatt svag under 2012. Utvecklingen i USA går långsamt och i Europa förväntas fortsatt recession. Det finns en något större tilltro att eurokrisen kan komma att få en politisk lösning och sannolikheten för en kollaps för eurosamarbetet har minskat. Tillväxten i Sverige, som var stark under den första delen av 2011, bromsade kraftigt in i slutet av året och förväntas vara fortsatt svag under 2012. Det är framförallt den exportberoende industrin som drabbats av den vikande efterfrågan medan tjänsteproducerande företag har bättre förutsättningar. Förbundets enkät till förtroendevalda visar totalt sett på att ekonomiska läget ute på företagen i stort är oförändrat sedan den förra mätningen. Uppdelat på bransch syns däremot skillnader, det är tjänstebranschen som står för den största andelen positiva medan ekonomiska läget inom industrin har dämpats något. Enkät till förtroendevalda I följande avsnitt redovisas resultatet från enkäten till förtroendevalda i februari 2012. Enkäten skickades till samtliga ordföranden med e-postadress på företag inom privat arbetsmarknadssektor (515 st). Svarsfrekvensen för undersökningen blev 65 procent. De tillfrågade ombads göra en bedömning av stämning och konjunkturläge, dvs de behövde inte samla in specifika fakta för att svara på enkäten. Resultatet från enkäten redovisas totalt samt uppdelat på industri- respektive tjänsteområdet (bilaga 1). Avtalsområden med tio eller fler svarande akademikerföreningar redovisas separat. De tillfrågade representerar föreningar av mycket olika storlek med avseende på antal medlemmar. I sammanställningen har ingen hänsyn tagits till föreningens storlek. Akademikerföreningarnas syn på det ekonomiska läget Det ekonomiska läget ute på företagen är fortsatt bra och i stort sett oförändrat sedan föregående mätning. Det är fortfarande 87 procent som svarar att den ekonomiska situationen är god eller tillfredställande. Det är en marginellt lägre andel som svarar att det ekonomiska läget är gott nu jämfört med mätningen som gjordes i september, vid denna mätning är den andelen 43 procent medan den i september var 45 procent. Differensen mellan andelen som svarar god respektive dålig har minskat men bara ytterst lite från 33 till 31 enheter sedan mätningen i september. Uppdelat på industri respektive tjänster är det däremot betydligt större skillnader. Inom tjänstebranschen är det ekonomiska läget bättre jämfört med industrin. Andelen som svarar att det ekonomiska läget är gott inom tjänstebranschen är 56 procent medan det inom industrin är 37

4 (16) procent. Differensen mellan andelen som svarar god respektive dålig har ökat från 32 till 46 enheter för tjänstebranschen sedan mätningen i september. Motsvarande tal för industrin har minskat från 33 till 24 enheter. Sett per avtalsområde är det liksom föregående mätning en högre andel inom området Svensk Teknik och Design som anger att situationen är god, 69 procent. Inom avtalsområdet Stål- och Metallförbundet är det en högre andel som svarar att situationen är dålig (33 procent vilket motsvarar 5 av 15 svarande). En ny fråga i enkäten var om företaget har likviditetsproblem i dagsläget. Fem procent uppger att företaget har problem med likvida medel. Andelen är något högre inom industrin jämfört med tjänstebranschen (6 respektive 2 procent). Det är ganska många som uppger att det inte vet om företaget har likviditetsproblem eller inte (8 procent). 100% 90% Konjunkturbarometern 2009, 2010:1, 2010:2, 2011:1, 2011:2 och 2012:1 Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? Mycket dålig Dålig Dålig Dålig Dålig Dålig 80% 70% 60% Ganska dålig Tillfredställande Tillfredställande Tillfredställande Tillfredställande 50% Tillfredställande 40% Ganska god 30% 20% 10% Mycket god God God God God God 0% 2009* 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 * Annan svarsskala Utvecklingen det kommande halvåret 71 procent tror att det ekonomiska läget kommer vara oförändrat det kommande halvåret. Andelen som tror att det kommer bli bättre respektive sämre är lika stor, 13 procent. Differensen mellan andelen som svarar bättre respektive sämre är nu liksom i september noll enheter. Synen på det kommande halvåret är ganska lika mellan branscherna. Differensen mellan svarsalternativen bättre och sämre är två enheter för tjänstesektorn medan den är minus en

5 (16) enhet för industrin. Högst andel som tror att närmaste framtiden ekonomiskt sett kommer att bli bättre finns inom avtalsområdet Svensk Teknik och Design (28 procent), inom detta avtalsområde är ju även utgångsläget bäst. De avtalsområden där det är en något högre andel som tror att den närmaste framtiden kommer bli sämre är ustrierna papper och samt Almega IT. Även inom avtalsområdet Industri och Kemi ser den ekonomiska situationen lite osäker ut med något sämre situation i dagsläget och även en något sämre syn på den närmaste framtiden. 100% 90% 80% Konjunkturbarometern 2009, 2010:1, 2010:2, 2011:1, 2011:2 och 2012:1 Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? Vet ej Sämre Vet ej Vet ej Vet ej Sämre Sämre Sämre Vet ej Vet ej Sämre Sämre 70% 60% 50% Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad 40% 30% 20% 10% 0% Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre Bättre 2009 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 Arbetsbörda och förändring av antal anställda Frågorna om arbetsbörda, antal anställda och varsel har i denna enkät delats upp på tjänstemän respektive arbetare vilket gör att resultaten från tidigare undersökningar inte är helt jämförbara. Drygt hälften av de tillfrågade anser att arbetsbördan för tjänstemännen är för stor i dagsläget. Andelen som anser att arbetsbördan för tjänstemännen är för stor är betydligt högre inom industrin jämfört med tjänstebranschen. Då frågan gjorts om är den inte helt jämförbar med föregående mätning men räknar man samman svaren för tjänstemän och arbetare så har andelen som svarar att arbetsbördan är för stor ökat inom industrin medan andelen har minskat något inom tjänstebranschen. På 38 procent av företagen har antalet anställda tjänstemän ökat under andra halvåret 2011. Bilden är ungefär densamma inom industrin som tjänstebranschen.

6 (16) På 13 procent 1 av företagen har det förekommit varsel av personal på grund av arbetsbrist under andra halvåret 2011. Andelen som har varslat ligger stilla jämfört med första halvåret 2011. Studeras enbart tjänstemannagruppen är det 11 procent som anger att det på företaget förekommit varsel under andra halvåret 2011. Andelen som anger att företaget varslat tjänstemän är högre inom tjänstebranschen jämfört med industrin (16 respektive 9 procent). 15 procent 1 av de tillfrågade uppger att deras företag har sagt upp personal på grund av arbetsbrist under andra halvåret 2011, vilket är i stort sett en oförändrad andel jämfört med de två senaste mätningarna. Andelen som svarar att det har sagts upp tjänstemän under andra halvåret 2011 är högre inom tjänstebranschen jämfört med industrin (23 respektive 11 procent). 100% Konjunkturbarometern 2009, 2010:1, 2010:2, 2011:1, 2011:2 och 2012:1 Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under det senaste halvåret? 90% 80% Nej 70% 60% 50% Nej Nej Nej Nej Nej 40% 30% 20% 10% 0% Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2009 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1* *Tjänstemän och arbetare Omvärldens syn på konjunkturläget 2012 har börjat bättre än vad som kunde ha förväntats. Riskaptiten på aktier och andra tillgångar har ökat. Samtidigt har oron för en fullskalig kreditkris i eurozonen minskat. Industrin världen över ser ut att ha utvecklats något starkare sedan november ifjol. Inköpschefsindexet har vänt upp. Särskilt i Indien ökar förutsättningarna för en starkare industri, medan eurozonen fortfarande noterar ett fall även om indexnivån steg något. Även länder som USA, Storbritannien, Japan, Kina och Sverige uppvisar siffror på högre nivå än i november. 1 Denna uppgift har tagits fram genom att se på totala antalet som svarat ja för antingen tjänstemän eller arbetare alternativt ja på både tjänstemän och arbetare.

7 (16) OECD:s ledande indikatorer har slutat falla och har till och med visat en mindre uppgång de senaste två månaderna. Det är för tidigt för att kunna dra slutsatsen att nedgången blev kortvarig och att en vändning inletts, men förutsättningarna ökar om förtroendet för eurozonen fortsätter att stärkas. Men, den svagare globala konjunkturen och skuldkrisen i EMU-länderna bidrar till att råvarupriserna fortsätter att sjunka på världsmarknaderna. Splittringen i världskonjunkturen fortsätter. Även om tilltron till att eurozonen löser krisen är något större än tidigare så kan en recession svårligen undvikas i Europa. USA:s återhämtning fortsätter, om än långsamt. Tillväxtländerna tuffar på i fortsatt högt tempo. Det är eurozonen, Storbritannien och Japan som enligt Swedbank utgör den globala ekonomins sänken. I dessa områden sjönk BNP förra kvartalet, medan flertalet andra ekonomier världen över visade positivare siffror. Även SEB skriver att en recession är ofrånkomlig i eurozonen men att risken för en global recession minskat då situationen i världsekonomin stabiliserats under de senaste månaderna. Stödåtgärder från centralbanker har minskat stressymtomen i de finansiella systemen. För Sveriges del så visar Konjunkturinstitutets barometerindikator, för första gången på nio månader, i februari en ökning. Indikatorn ökade med 1,5 enheter men ligger fortfarande betydligt under det historiska genomsnittet och indikerar därigenom att tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt. Även Inköpschefsindex (Swedbank) för tjänster steg. 3,3 indexenheter i januari vilket är den största uppgången sedan juli 2010. Det tyder på att höstens konjunkturförsvagning i tjänsteföretagen har upphört och att en återhämtning inletts, även om enskilda månader ska tolkas med viss försiktighet. Konjunkturinstitutets konfidensindikatorer för tillverkningsindustrin, detaljhandel samt de privata tjänstenäringarna steg alla med upp till tre enheter. Dock märks tillbakagångar i alla branscherna. Orderingången till tillverkningsindustrin har minskat, särskilt vad gäller exportmarknaden. Man räknar däremot med ökad produktionsvolym även om sysselsättningen beräknas sjunka. För de privata tjänstenäringarna har såväl efterfrågan som sysselsättning varit oförändrad de senaste månaderna. En viss ökning av tillväxten både vad avser sysselsättning och efterfrågan kan skönjas, särskilt vad gäller konsultföretagen. De flesta varuproducerande branscher pekar på en avstannande efterfrågan även om skillnaderna mellan enskilda företag är stor. Stålindustrin står för stora delar av sektorns tillbakagång. Ståltillverkarna har märkt av en minskad efterfrågan på grund av det osäkra ekonomiska läget och bedömer att utvecklingen kommer att fortsätta under det närmaste halvåret. Även skog och papper samt kemiindustrin bedömer att orderingången kommer att minska. Kunskapsintensiva branscher som it, telecom och life science har en överlag positiv syn på det kommande halvåret. Riksbankens företagsintervjuer i januari 2012 visar att efterfrågan vek mot slutet av fjolåret och främst industriföretagen började dra ner sin produktion liksom antalet anställda. I dagsläget bedöms fortfarande personalstyrkan vara något för stor och antalet anställda kan därmed komma att fortsätta minska. Även förväntningar om minskad orderingång pekar mot fortsatt svag utveckling och företagen tror att konjunkturläget kommer att försämras under kommande halvår. Allt färre företag tror sig kunna höja priserna till följd av det svagare konjunkturlä-

8 (16) get, men också beroende på lägre inköpskostnader. Den svagare konjunkturen har ännu inte haft någon synlig påverkan på investeringarna. Bygg- och anläggningsverksamheten föll i Konjunkturinstitutets mätningar med 18 enheter under februari och ligger nu bara något över det historiska snittet. Orderingångarna har minskat och särskilt de delar som arbetar med husbyggande har svårigheter. Man räknar däremot med efterfrågan på ungefär samma nivå som idag men att anbudspriserna kommer att fortsätta minska. Sammantaget förväntas konjunkturutvecklingen på ett halvårs sikt försämras ytterligare och framför allt verkstadsindustrin har redan genomfört vissa neddragningar inom produktion och sysselsättning. Företagen inom handeln är dock mer optimistiska vad gäller utvecklingen det kommande halvåret och försäljningsvolymerna väntas öka något under första kvartalet. En stor skillnad mellan situationen 2008-2009 är att tillgången på finansiering är mer stabil och att man har tagit mer sig lärdomar från tidigare kriser. Källor till ovanstående avsnitt: Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern februari 2012. Nordea, Sweden Update, januari 2012. Riksbankens företagsintervjuer, januari 2012. Riksbanken, Penningpolitisk uppföljning december 2011. SEB, Nordic Outlook, februari 2012. Swedbank, Den globala ekonomin, februari 2012. Swedbank, Råvaror och Energi, januari 2012. Swedbank Silf, Inköpschefsindex tjänster, februari 2012. Unionens branschbarometer, december 2011. Löneprognoser 2012 Sveriges Ingenjörers löneprognoser skapas i januari varje år och uppdateras vid behov under året. På grund av problem med inläsningen av enkätunderlaget presenterades prognoserna för 2012 först i februari. Prognoserna avser lönenivån i september dvs mättidpunkten för löneenkäten. Prognoserna för 2012 baseras på 2011 års lönestatistik och förväntade löneökningar för 2012. Till prognoserna används, förutom lönestatistiken, omvärldens bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden och den allmänna konjunkturen för år 2012. Bedömningar om utvecklingen från den egna organisationen vägs också in i prognoserna. Inledningen av 2011 var ur konjunktursynpunkt mycket god. Under våren och sommaren blev dock situationen i omvärlden sämre, vilket påverkade bland annat efterfrågan på varor och tjänster, och den ekonomiska utvecklingen bromsade in i slutet av 2011. Effekten av konjunkturnedgången på lönestatistiken 2011 blev dock måttlig eftersom statistiken avser lönenivån i september. Löneökningstalen för förbundets medlemmar, både nivåhöjningstal och individuella löneökningstal, blev något högre 2011 jämfört med 2010 för privat sektor. Prognoser för den närmaste framtiden som andra bedömare gjort, till exempel Riksbanken och Konjunkturinstitutet, visar att utsikterna för den närmaste framtiden är något dämpade för

9 (16) att sedan förbättras under 2013. Förbundets medlemmar är dock en grupp som troligtvis kommer klara denna svacka bättre än många andra yrkesgrupper. Samtidigt har centrala avtal slutits med en högre ökningstakt vad gäller lönerna 2012 än för 2011. Löneökningstalen för 2012 som ligger till grund för våra löneprognoser har därför lagts på ungefär samma nivå som utfallet för 2011. Löpande resultat från den officiella statistiken, andra aktörers konjunkturbedömningar och förbundets förhandlingsresultat följs kontinuerligt. Ökningstalen som ligger till grund för prognoserna kommer utifrån dessa resultat att ses över under året och om det finns anledning revideras prognoserna. Arbetsmarknadsläget för ingenjörer Arbetslöshet Under 2009 efter finanskrisen steg andelen medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA (Akademikernas a-kassa) till 1,5 procent, för att under våren 2010 åter långsamt börja falla. Under hösten 2011 planade trenden ut, och i januari 2012 var andelen ersättningsfall 0,7 procent (1,0 procent i januari 2011). 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Andel medlemmar med ersättning från AEA Sveriges Ingenjörer samt AEA exkl. Sveriges Ingenjörer; per månad jan 2002 - jan 2012 Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata Sveriges Ingenjörer AEA exkl. Sveriges Ingenjörer Under perioden från hösten 2009 fram till slutet av 2010 ökade samtidigt andelen medlemmar i arbetsmarknadsprogram eller med anställningsstöd från 0,5 till 0,9 procent. Därefter stannade utvecklingen upp, och i januari 2012 var andelen fortsatt 0,9 procent. Totalt innebär det att 1,6 procent av medlemmarna nu deltog i program eller fick ersättning från AEA. Den sammanlagda andelen är dock betydligt högre bland de äldre. I åldrarna 55-64 år var den 3,4 procent, och för medlemmar 25-34 år inte högre än 0,9 procent. Även mellan länen är skillnaderna betydande, både vad avser ersättningsfall och medlemmar i program 2. Utsikterna till jobb Signalerna från Arbetsförmedlingen är att arbetsmarknaden generellt nu tydligt försvagats, vilket avspeglar sig i ökade varsel, fler nyanmälda arbetssökande och färre som får nytt arbete. Likafullt har antalet lediga arbeten i förmedlingens platsbank stigit sedan årsskiftet, och i 2 Se även Arbetsmarknadsinformation december 2011 på www.sverigesingenjorer.se

10 (16) mitten av februari var antalet arbeten inom både Teknik och IT/Data det största på flera år 3. Totalt sett förklaras detta enligt Arbetsförmedlingen av att arbetsgivare nu lagt ut ferieplatser tidigare än vanligt. Det finns dock ingen information om i vilken mån det gäller även jobben inom teknik och data. En annan indikator på antalet lediga jobb ges av Monster Employment Index (MEI) 4, som baseras på en månatlig sammanställning av antalet platsannonser online. Uppgifter i januari för sjutton branschindex visar att Forskning och utveckling ökade i särklass mest på årsbasis 45 procent. Därefter följde IT, Teknik samt Bygg och anläggning, med 20, 15 respektive 12 procent. Forskning och utveckling ökade även jämfört med december 2011, medan de övriga tre backade med mellan 4 och 8 procent. Sett till index för nio breda yrkeskategorier, svarade yrken som kräver teoretisk specialkompetens med 9 procent för den största ökningen över ett år. Samtliga yrkesindex föll emellertid tillbaka jämfört med december 2011, och just detta tillhörde de två som gick tillbaka mest (11 procent). I slutet av januari presenterade Arbetsförmedlingen även den halvårsvis återkommande publikationen Var finns jobben? med en bedömning av arbetsmarknadsläget 2012 och en utblick på längre sikt. Vad gäller teknik och datasektorn sägs sammanfattningsvis: För data- och teknikyrken, alltså dataspecialister och de flesta ingenjörsyrken väntas en fortsatt god arbetsmarknad även om tillskottet av nya jobb mattas av. Bristen på arbetskraft kommer att vara utbredd inom dessa yrken. Men det gäller främst utbildad och erfaren arbetskraft, medan nyutexaminerade får svårare att hitta ett arbete. På fem till tio års sikt bedöms brist på utbildade inom dessa yrken. Orsaken är ett ökat behov och att det under lång tid utbildats för få i data- och teknikyrken. I rapporten redovisas även efterfrågan på ett års sikt (här hösten 2012) för närmare tvåhundra yrken, uttryckt i form av ett bristindex på en femgradig skala 5. I diagrammet nedan återfinns index för hösten 2012 för samtliga femton ingenjörsyrken, tillsammans med den bedömning för våren 2012 som gjordes för ett halvår sedan. Här framgår också att de senaste bedömningarna i de flesta fall är försiktigare, med undantag för de två yrkena i topp samt för laboratorieingenjörer. 3 Platsbankens marknadsandel varierar över tid och är större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Antalet platser inom teknik och data utgör därför i skiftande grad en underskattning, samtidigt som de å andra sidan inte alltd riktar sig till högskoleutbildade. 4 http://www.about-monster.com/employment-index 5 Indexen baseras på intervjuer av arbetsgivare på de lokala förmedlingskontoren, ekonomiska och branschmässiga bedömningar av Arbetsförmedlingens analysavdelning, samt en viktning mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Viktningen på detta sätt är ny, och uppgifter om tidigare bedömningar har räknats om i enlighet med denna.

11 (16) Bristindex ingenjörsyrken (enligt bedömning ett år före angiven tidpunkt) Källa: Arbetsförmedlingen 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 CI, elektronik och teleteknik CI, elkraft CI, bygg och anläggning Byggnadsing. och -tekniker CI, maskin VVS-ingenjör Maskining. och -tekniker Eling. och -tekniker Ing. och tekniker elektronik, tele Ing. och tekniker gruv, metallurgi GIS-ingenjörer Lantmätare CI, kemi Laboratorieing. Kemiing. och -tekniker Höst 2012 Vår 2012 Konkurrensen om jobben blir: Mycket stor Stor Balans Liten Mycket liten Civilingenjör elektronik och teleteknik samt civilingenjör elkraft toppar även den totala listan. Placeringarna därefter är: Civilingenjörer bygg och anläggning (6), byggnadsingenjörer/- tekniker (8), civilingenjörer maskin (13), och VVS-ingenjör (16). För samtliga dessa yrken bedöms alltså konkurrensen om jobben bli mycket liten. I andra änden av skalan återfinns lantmätare (79) och ingenjörsyrken mot kemi (80, 96 och 108), som alla befinner sig på eller strax under gränsen för balans.

12 (16) Bilaga 1 Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? God 43% 56% 37% 36% 69% 38% 26% 47% 36% Tillfredställande 44% 33% 48% 41% 27% 45% 63% 20% 52% Dålig 12% 10% 13% 16% 4% 14% 11% 33% 12% Vet ej 1% 1% 1% 7% 0% 3% 0% 0% 0% Antal 334 99 218 44 26 29 19 15 119 Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? Bättre 13% 14% 12% 5% 28% 10% 5% 13% 16% Oförändrad 71% 69% 72% 73% 64% 69% 68% 67% 72% Sämre 13% 12% 13% 14% 4% 17% 21% 13% 12% Vet ej 3% 4% 3% 9% 4% 3% 5% 7% 0% Antal 331 98 216 44 25 29 19 15 118 Hur är arbetsbördan för de anställda i dagsläget? Tjänstemän För stor 53% 36% 61% 70% 27% 24% 63% 53% 60% Lagom 44% 60% 37% 26% 69% 72% 32% 47% 39% För liten 2% 1% 2% 5% 4% 0% 5% 0% 1% Vet ej 2% 3% 0% 0% 0% 3% 0% 0% 1% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 333 99 217 43 26 29 19 15 119 Arbetare För stor 14% 7% 17% 20% 4% 7% 39% 7% 14% Lagom 34% 19% 41% 34% 4% 4% 56% 64% 38% För liten 8% 0% 12% 9% 0% 0% 0% 29% 14% Vet ej 10% 3% 14% 20% 0% 4% 6% 0% 15% Yrkesgruppen finns ej på företaget 33% 71% 16% 16% 91% 85% 0% 0% 19% Antal 315 91 207 44 23 27 18 14 111

13 (16) Hur har antalet anställda under andra halvåret 2011 förändrats? Tjänstemän Ökat 38% 37% 39% 23% 56% 25% 16% 27% 50% Oförändrat 40% 36% 41% 47% 36% 39% 63% 40% 39% Minskat 21% 26% 19% 30% 8% 32% 16% 33% 11% Vet ej 1% 1% 1% 0% 0% 4% 5% 0% 1% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 331 97 217 43 25 28 19 15 119 Arbetare Ökat 13% 5% 17% 14% 0% 0% 6% 21% 18% Oförändrat 31% 12% 38% 36% 9% 8% 61% 21% 39% Minskat 16% 10% 19% 17% 4% 8% 28% 50% 15% Vet ej 10% 6% 12% 19% 0% 4% 6% 7% 12% Yrkesgruppen finns ej på företaget 30% 68% 13% 14% 87% 79% 0% 0% 17% Antal 301 84 201 42 23 24 18 14 109 Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2011? Tjänstemän Ja 11% 16% 9% 9% 8% 17% 11% 20% 7% Nej 89% 84% 91% 91% 92% 83% 89% 80% 93% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 331 98 217 43 26 29 19 15 119 Arbetare Ja 5% 4% 6% 5% 0% 4% 16% 29% 4% Nej 62% 25% 79% 79% 13% 12% 84% 71% 79% Yrkesgruppen finns ej på företaget 32% 71% 15% 16% 88% 85% 0% 0% 18% Antal 313 89 208 43 24 26 19 14 112

14 (16) Har det förekommit uppsägning av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2011? Tjänstemän Ja 14% 23% 11% 9% 8% 36% 16% 20% 9% Nej 86% 77% 89% 91% 92% 64% 84% 80% 91% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal 330 97 217 43 26 28 19 15 119 Arbetare Ja 5% 6% 6% 2% 0% 8% 16% 21% 4% Nej 62% 23% 79% 82% 13% 8% 84% 79% 78% Yrkesgruppen finns ej på företaget 32% 72% 15% 16% 88% 84% 0% 0% 18% Antal 315 88 211 44 24 25 19 14 114 Har företaget likviditetsproblem i dagsläget? Ja 5% 2% 6% 11% 4% 3% 0% 0% 6% Nej 88% 90% 87% 75% 96% 83% 95% 93% 89% Vet ej 8% 8% 7% 14% 0% 14% 5% 7% 5% Antal 333 98 218 44 26 29 19 15 119

15 (16) Bilaga 2 Om konjunkturbedömning En rad aktörer behöver ha en uppfattning om den kommande konjunkturen både på kort sikt (månader) och lång sikt (år). Det gäller finansdepartementet, arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer, branschorganisationer, företag, banker och många andra. IMF och OECD gör prognoser för världsekonomin. Konjunkturinstitutet (KI) är störst och viktigast i Sverige. KIs grundmaterial och bedömningar är utgångspunkten för övriga bedömare som ofta gör en egen utvidgning utifrån uppdragsgivarens verksamhet. Banker är t ex mer intresserade av utvecklingen på finansmarknaden medan fackföreningar vill ha mer information om vad som händer på arbetsmarknaden. Konjunkturprognoser utgår från de komponenter som ingår i försörjningsbalansen och då i första hand de ledande indikatorerna, variabler vilkas utveckling föregår BNPs utveckling. Till exempel: - hushållens förväntningar - industrins orderingång - investeringarna - lagerutvecklingen - nyanmälda lediga platser - varsel om uppsägningar - utveckling av börskurser, räntor och valutor - förväntade ekonomisk-politiska beslut som budget, skatter med mera - internationella ekonomiska utvecklingen Konjunkturinstitutets data och analys publiceras i: Konjunkturläget I Konjunkturläget publiceras analys och prognos över hur svensk och internationell ekonomi utvecklas de närmsta 2-3 åren. Rapporten utkommer fyra gånger per år. Konjunkturbarometern Varje månad publiceras Konjunkturbarometern som sammanställer företagens och hushållens syn på ekonomin. I Konjunkturbarometern Företag intervjuas företagsledarna i ett stort antal företag i näringslivet om utfall, nuläge och förväntningar om framtiden. I månadsrapporterna intervjuas 4 000 företag och i kvartalsrapporterna 8 400 företag.

Sveriges Ingenjörer Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel 08 613 80 00, Fax 08 769 71 02, info@sverigesingenjorer.se www.sverigesingenjorer.se