Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012



Relevanta dokument
Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Frida Nobel

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Tjänsteutlåtande inför bedömning av nya titlar inom stöd och omsorg

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Utbildningsinsats Vård och omsorg för de mest sjuka äldre hösten 2015

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m Antagen av kommunstyrelsen , 53

Karriärvägar i vård och omsorg. Kompetensförsörjning- rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Kompetensutveckling inom äldreomsorgen Förslag till inriktning för år 2007

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Introduktion till Äldre

Granskning av enheterna för personlig assistans

Nationellt likvärdig YH-utbildning

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/166-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se.

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Omvårdnadsutbildning HÖSTEN 2011 MEDLEARN 1. Solna stad i samarbete med Medlearn. Du väljer själv studietakt. Förkunskapskrav.

Kompetensförsörjning för att säkra framtidens försörjning

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Uppföljning av verksamhet och entreprenadavtal avseende dagverksamhet för äldre med demens-sjukdom 2013

RESURSTEAMET. Vårt bidrag till vård och omsorgs kvalitetspris

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse

Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Personalpolitisk Handlingsplan

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen

Europaläkare eller specialist i allmänmedicin

Dnr /2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Äldrerapport för Östergötland 2011

Tillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Kvalitetsuppföljning av utförare av verksamhet särskilt boende samt korttidsenheten i Härnösands kommun

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott

Rutin gällande Lex Sarah

för äldre i Karlskrona

Överenskommelsen har träffats mellan

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Palliativ vård - behovet

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

Antagen av socialnämnden Dnr 2009/119 VERKSAMHETSINRIKTNING FÖR ÄLDREOMSORGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN

Redovisning av åtgärder utifrån Socialstyrelsens förstärkta tillsyn

VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Sektor Stöd och omsorg

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Riktlinjer och rutiner för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer

Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse

Uppföljning och tillsyn av vårdgaranti i Finland

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad

Transkript:

Vård och omsorg Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012

Bakgrund Vård och Omsorg har under 2010 omorganiserats till att bli en sammanhållen verksamhet med delarna Äldreomsorg, Hemsjukvård och LSS. En inventering har genomförts avseende utbildningsbehov av såväl grundutbildning som fortbildning och Vård och Omsorg ska ha en strategisk planering för utbildning över minst två år. Nuläge Kunskapsbehovet för all personal utgår från den verklighet vi lever i idag. Det vill säga, vårdtagarna kräver allt mer kvalificerad och specialiserad omsorg och omvårdnad. Allt fler väljer att vårdas i hemmet trots svåra multipla sjukdomar och fler väljer också att vårdas i hemmet intill livets slut. Kompetensinventering 2010 års inventering av omvårdnadspersonalens kompetens visar att 34 personer av tillsvidare anställd omvårdnadspersonal saknar formell omvårdnadsutbildning, dessa personer har dock varit verksamma inom vård och omsorg flera år och har med detta en reell kompetens för omvårdnadsarbete. Totalt är det 87 % av omvårdnadspersonalen som har formell omvårdnadsutbildning. Inom hemsjukvården har all personal adekvat utbildning. Även biståndshandläggarna har alla en adekvat högskoleutbildning. 7 av 13 enhetschefer inom Vård och Omsorg saknar adekvat högskoleutbildning. Grundkrav för anställning Grundkravet för tillsvidareanställning som undersköterska/omvårdnadspersonal är normalt formell omvårdnadsutbildning. Om tillsvidareanställd personal inte har utbildning på denna nivå ska arbetsgivaren verka för fortbildning inom yrkesområdet. För arbete inom demensvården, rehabilitering och med psykiskt funktionshindrade krävs oftast påbyggnadsutbildning inom respektive specialitet. All omvårdnadspersonal ska genomgå en grundläggande läkemedelsutbildning innan möjlighet till delegering av läkemedelshantering kan ges. Inom LSS finns andra utbildningar som kan bedömas som likvärdiga och adekvata för det arbetet innebär. Inom hemsjukvården krävs legitimerad sjuksköterskeexamen alternativt sjukgymnastarbetsterapeutexamen. Här finns inte utrymme för att släppa på utbildningskravet. Detsamma gäller för biståndshandläggare där Socialstyrelsen kräver socionomutbildning alternativt annan akademisk generalistutbildning. Att arbeta som enhetschef inom Vård och Omsorg kräver generellt en högskoleutbildning inriktad på socialt alternativt medicinskt arbete. Diskussioner pågår om att utöver en adekvat högskoleutbildning även lägga en fortbildning inriktad på ledarskap. Socialstyrelsen och SKL har fått i uppdrag från Socialdepartementet att inrätta en påbyggnadsutbildning för chefer inom socialtjänsten.

Fortbildning För att utföra uppgifter i vård och omsorgsarbete krävs det kunskaper om själva utförandet som är viktigt att underhålla och det ska ske kontinuerligt genom arbetsgivarens försorg. Dessa områden är: Socialt synsätt Social dokumentation Etik Demensvård Geriatrik och det normala åldrandet Stroke omvårdnad/rehabilitering Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad/rehabilitering Datautbildning Palliativutbildning Sårvård Inkontinens Rehabilitering Diabetes Kultur i vården Kost och nutrition Hjälpmedel Syn/hörselhandikapp Läkemedel Lagstiftning Munhygien/munvård Fotvård Reflektion och erfarenhetsutbyte Viss fortbildning genomförs gemensamt medan vissa delar sker på respektive enhet utifrån verksamhetens och medarbetarnas behov. Enhetsgemensamma utbildningar ordnas och genomförs på respektive arbetsställe. Underhållsutbildning Utbildningar som måste genomföras kontinuerligt, kallar vi underhållsutbildningar. Dessa är hjärt-lungräddning, förflyttningsteknik och brandutbildning. Dessa utbildningar ordnas och genomförs på den egna enheten minst vart tredje år. Möjlighet till hospitering Arbetsgivaren uppmuntrar medarbetare till hospitering på andra enheter inom Vård och Omsorg men även hos annan arbetsgivare t ex sjukhus. Hospiteringen ska vara av den karaktären att det har anknytning till det arbete som man utför idag hos arbetsgivaren. Syftet med hospitering är att hämta inspiration, ta del av nya arbetssätt men även för att bevaka omvärlden. Riktade utbildningar De riktade utbildningarna kan betraktas som påbyggnadsutbildningar för specialområden inom omvårdnadsarbetet. Utbildningarna gäller ansvarsområde som kräver mer, än den generella rollen som omvårdnadspersonal.

Dessa utbildningar är: Kultur, musik och rytmik utbildning, Kulturombud. Utbildning i anhörigstöd, Anhörigombud Marknadsföring, Ambassadörer för Vård och Omsorg Kost och nutritionsutbildning, Kostombud Specialistutbildning inom demensvård och rehabilitering Handledarutbildning, Handledare för elever. För personal inom hemsjukvården krävs dessutom riktad utbildning inom Demensvård Rehabilitering Psykiatri Medicinsk behandling Biståndshandläggare behöver särskilt riktad utbildning inom Lagar och förordningar Dokumentation Bemötande Specialistinriktning Demensvård Allt fler lever allt längre, och fler personer drabbas av demenssjukdomar. Dessa vårdtagare kräver ett särskilt förhållningssätt i bemötandet. Därför kan det finnas behov av handledning för medarbetare inom demensvården. Medarbetarna skall årligen ha minst en dags fortbildning inom demensområdet. Handledning och fortbildning sker i huvudsak genom Silviasysterns och demenssjuksköterskans försorg. Rehabilitering Vardagsrehabilitering i syfte att bibehålla sina funktioner är viktigt för alla vårdtagare oavsett om de lever i ordinärt eller på särskilt boende. Omsorgspersonal inom korttidsvården har ett särskilt ansvar utifrån den rehabiliterande omvårdnaden, då dessa enheter är instanser för träning tillbaka till bästa möjliga utgångspunkt i vardagen för den enskilde. Kunskap om stroke och andra vanligt förekommande sjukdomstillstånd är ett grundläggande krav. Det ligger därmed ett särskilt krav på omvårdnadspersonal på dessa enheter att ha formell utbildning. Årligen ska all omvårdnadspersonal på korttidsvården ha minst en dags utbildning kring rehabilitering och social verksamhet.

Genomförande och finansiering PRIORITERINGSNIVÅ UTBILDNING FÖRMÅNER 1 Grundutbildning eller uppgradering av sådan utbildning Tjänstledighet under utbildningstiden. Arbetstagaren står för eventuell finansiering. 2 Riktade utbildningar Arbetsgivaren står för eventuella utbildningskostnader. Föreläsningar sker på betald arbetstid. Egna studier kan i vissa fall ske på betald arbetstid. 3 Fortbildning inom de områden arbetsgivaren prioriterat Arbetsgivaren står för eventuella utbildningskostnader. Fortbildning sker på betald arbetstid. 4 Övriga föreläsningar (som inte är prioriterade i kompetensplanen). Arbetsgivaren kan i vissa fall stå för utbildningskostnader. Föreläsningen sker på icke betald arbetstid. Utbildningsplan 2011 TID UTBILDNING TYP KOSTNAD FINANSIERING ÖVRIGT Våren Bemötande och förhållningssätt Gemensam Våren Demenssjukdomar och behandling Utvalda grupper/enhet Våren Stormöte Gemensamt stormöte Arbetstid Inom enheten Britt-Louise Lind Pågår under hela året Sårvård Enhetsgemensam Arbetstid Inom enheten Interna ssk Hösten Palliativ vård Enhetsgemensam Arbetstid Inom enheten Interna, palliativa ssk Hösten Psykiatri Gemensam Utbildningsplan 2012 TID UTBILDNING TYP KOSTNAD FINANSIERING ÖVRIGT Våren KBT Gemensam Våren Strokevård och behandling Utvalda grupper/enhet

Våren Diabetesvård Enhetsgemensam Arbetstid Inom enheten Interna, Diabetes ssk Hösten Kultur i vården Utvalda grupper/enhet Hösten Läkemedel och äldre Gemensam