STUDENTENS BOK Handbok för studenter och lärarutbildare i Korta programmet 11/12
Innehållsförteckning Studentinformation... 2 Bokens uppläggning och syfte... 3 Ansvarsfördelning inom Korta lärarprogrammet... 4 Viktiga datum... 6 Vad en lärare bör behärska... 7 Korta programmet AUO 90 högskolepoäng... 8 Examensmål i lärarutbildningen... 10 Terminernas uppläggning... 12 Innehåll och progression... 14 Bedömning och examination... 20 Att utveckla sin lärarroll... 21 Reflekterande samtal i grupp... 22 Utvecklingssamtal och självvärdering... 23 Att tänka på vid auskultationer... 25 Praxisseminarier... 26 Ämnes- och yrkesdidaktik... 27 Att utveckla kommunikativa färdigheter... 28 IKT i lärarutbildningen... 30 Anteckningar... 32 1
Studentinformation Om du behöver hjälp finns: Antagningsfrågor och studieinformation Allmänna ämnen Magret Lundkvist: Magret.Lundkvist@gu.se Studievägledning LAU630, LAU670 och LAU680 MariAnne Fridlund: Marianne.Fridlund@ped.gu.se LAU690 Ulrika Agby: Ulrika.Agby@sociology.gu.se Samordningsansvarig för korta programmet Lisbeth Lindberg: Lisbeth.Lindberg@ped.gu.se Silwa Claesson: Silwa Claesson@ped.gu.se Kursadministration LAU630, LAU670 och LAU680 Ann-Charlotte Nilsson: Ann-Charlotte.Nilsson@ped.gu.se LAU690 Ulrika Agby: Ulrika.Agby@sociology.gu.se Studentsupport Hjälp med språkträning, studieteknik, röst och kropp och att tala inför grupp. Skriv till studentsupport@ped.gu.se VFU-ansvarig Ewa Thylander: Ewa.Thylander@gu.se Och de flesta typer av frågor kan du få hjälp med från universitetets webb www.gu.se se under lärarutbildning www.lun.gu.se 2
Bokens uppläggning och syfte Studentens Bok är tänkt att vara till nytta för studenten och lärarutbildaren inom Korta lärarprogrammet genom hela lärarutbildningen. Tanken är att här ge en övergripande beskrivning av utbildningens olika delar och hur de hänger ihop. (Här ges huvudsakligen en bild av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, medan den högskoleförlagda delen är detaljerat beskriven i undervisningsplanen för varje delkurs. Dessa planer är tillgängliga på Kursportalen.) några grundläggande utgångspunkter vid - lektionsbesök - analysmodell för lärarrollen - självvärdering - utvecklingssamtal Boken kan användas vid den egna planeringen och som stöd för student, lärarutbildare och VFU-ledare vid gemensam planering och fördjupat arbete med olika moment. 3
Ansvarsfördelning inom Korta lärarprogrammet Tillsammans med lärarutbildare medverkar varje student till att skapa goda förutsättningar för att kunna bli en så god pedagog som möjligt. De moment och den litteratur som bearbetas och de föreläsningar som ges har alla som syfte att ge en bredd och ett djup i utbildningen. Lärarprogrammet är en professionsutbildning och förbereder för ett yrkesområde. Det betyder att det finns både praktiska och teoretiska aspekter att ta hänsyn till. Det praktiska delar som tillämpas inkluderar bl.a. planering och betygsättning, medan de teoretiska aspekterna på lärprocesser och andra förutsättningar för skolans verksamhet ger en bas för tänkande och analys. Många färdigheter och kompetenser och insikter är sådana som man arbetar med hela livet, t.ex. kommunikativa, reflekterande, och analyserande färdigheter. En grundläggande idé är att teori och praktik ska vävas samman och integreras genom hela utbildningen, där HFU står för den högskoleförlagda utbildningen, och VFU för den verksamhetsförlagda utbildningen. LUN (Lärarutbildningsnämnden) ger fakulteterna och kommunerna i uppdrag att genomföra lärarutbildning enligt vissa principer. LUN har också ansvar för antagning, studievägledning, VFU, examensbevis. Se vidare på www.lun.gu.se Högskolans lärarutbildare kommer från olika fakulteter med olika ämnesspecialiteter och ingår i olika lärarlag. Varje kurs har en kursledare som är ansvarig för information till alla inblandade: studenter, lärare i HFU och VFU. Programsamordnaren ansvarar för helheten av de olika kurserna. 4
VFU-ledaren följer en studentgrupp genom de två första terminerna av utbildningen. Hon/han hjälper till att organisera praxisseminarierna på skolorna tillsammans med lokala lärarutbildare och i samarbete med högskolans lärarutbildare. VFU-ledaren har samtal med sina studenter, utvecklingssamtal och självreflekterande samtal (se under respektive rubrik). Lokala lärarutbildare ute på skolor handleder studenter främst i sitt eget ämne, men också i allmänna frågor som rör läraryrket. En viktig del i deras uppdrag är att ge studenterna kunskap i praktisk ämnesmetodik. De deltar också i vissa praxisseminarier. 5
Viktiga datum Terminstider Höstterminen 2011 Period 1 2011-09-01 2011-11-04 Period 2 2011-11-05 2012-01-18 Vårterminen 2012 Period 1 2012-01-19 2012-03-23 Period 2 2012-03-24 2012-06-07 HFU-perioder HT 11, VT 12 Termin 1 v 35-38, v 43 (to, fr), v 44-45, v 51. Termin 2 v 4,5,7,17-23 Termin 3 v 35-3 VFU-perioder HT 11, VT 12 Termin 1 v 39-42, v 43 må-ons, v 46-49, v 50 mån - ons. Termin 2 v 6, v 8-14, v 16-17 Andra viktiga datum: / / / / / / / / 6
Vad en lärare bör behärska Lärarens yrke är komplext och mångfasetterat och låter sig inte inrymmas i en enkel modell. Trots detta presenteras här ändå några aspekter som är centrala för att behärska yrket. Kommunikation - Lärare måste ha god språklig uttrycksförmåga. - Lärare ska också utöva ett demokratiskt ledarskap. Det förutsätts att studenter som börjar utbildningen har en god kommunikativ förmåga. Inom ramen för utbildningen fokuseras de specifika kompetenser som är viktiga för just läraryrket i mötet med bl.a. elever, kollegor och föräldrar. Kunskap - Lärare måste ha goda ämneskunskaper och vara beredda att ständigt utveckla och fördjupa dessa. - Kopplat till ämneskunskaper krävs ämnesdidaktiska kunskaper, dvs. sådana kunskaper som leder till att elever lär sig. Lärare ska sätta upp relevanta mål och kunna bedöma elevers prestationer. - Utbildningsvetenskapliga kunskaper är av vikt, inte minst eftersom yrket kräver sociala och etiska överväganden. - Lärare ska ha sådana kunskaper att hon/han förstår läraruppdragets bredd och därmed är delaktig i utvecklingen av en skola för alla. Reflektion - För att både ämneskunskaper och innehållet inom HFU-delarna ska få betydelse för yrkesutövning krävs distansering och reflektion. Teori och praxis bör begrundas i förhållande till varandra. - Såväl de egna som andras praktiska erfarenheter är av vikt att reflektera över. - Reflektionen ska också innefatta egna värderingar och identitet eftersom de spelar en avgörande roll för yrkesutövning. - Reflektionen bör också innefatta verksamheten i sin helhet och på olika nivåer. 7
Korta programmet AUO 90 högskolepoäng Det Korta lärarprogrammet förbereder studenten för lärarrollen, genom en utbildning inom AUO (allmänt utbildningsområde) under tre terminer. Syftet är att studenten under de tre terminerna skall få en bred insikt i vad det innebär att vara lärare där erfarenheterna både är praktiska och vetenskapligt förankrade. Oavsett om målet är att bli karaktärsämneslärare eller lärare i teoretiska ämnen, skall den Korta lärarutbildningen ge samma grundkompetens. Målet är således det samma, men hur man når dit kan se lite olika ut för olika individer. Under utbildningen tillhör studenten minst två olika grupper: blandade grupper med studenter med olika inriktningar och grupper bestämda av vald inriktning. Dessutom sker vissa aktiviteter i helgrupp, med alla studenter i Korta programmet. Studenten tillhör en fast (blandad) seminariegrupp med gemensamt VFU-område och gemensamma Praxisseminarier, främst under första terminen. Varje sådan fast seminariegrupp omfattar 20-25 studenter och har en VFU-ledare som ansvarig. Under första terminen dominerar blandade grupper. Syftet med den fasta (blandade) seminariegruppen är att ge ett brett perspektiv på skolan och lärarrollen. När studenterna senare blir yrkesverksamma som lärare kommer de att arbeta tillsammans med och samverka med olika yrkeskategorier. Under lärarutbildningen ingår därför studenterna ofta i blandade grupper för att kunna ta andras perspektiv, och för att se vad som är gemensamt och vad som skiljer sig åt för olika lärarkategorier. Det är viktigt träffa studenter med samma inriktning som man själv. Grupperingar som består av studenter med samma inriktningar är därför dominerande vid de flesta seminarier inom andra terminens allmän- och ämnesdidaktiska kurser. 8
Utbildningen är indelad i kurser och finns beskriven i kursplaner fastställda av LUN och i mer detaljerade undervisningsplaner. Kurserna är fördelade över tre terminer och innehållet redovisas översiktligt nedan. Kurserna under termin 1 och 2 innehåller både HFU och VFU fördelat på olika perioder. HFU:n genomförs vanligen i högskolans lokaler, medan studentens VFU genomförs på en VFU-skola. En bärande ide är att HFU och VFU ska ses som integrerade och samverkande delar av kursen. Praxisseminariet är också ett viktigt forum för mötet mellan praktik och teori och genomförs på en VFU-skola. Innehållet i de olika Praxisseminarierna framgår av undervisningsplanen för aktuell kurs. VFU:n är del av kurs, tillsammans med HFU och därför får studenterna vissa obligatoriska uppgifter att lösa under sin VFU. Ett exempel är att VFU-uppgiften utgår från HFU:s teori och avser att finna de praktiska implikationerna i VFU:n. Exempelvis studerar studenterna i första delkursen hur skolan styrs, bland annat genom att under HFU:n gå igenom skolans styrdokument och under VFU:n undersöka hur styrdokumenten används. När studenten har HFU exemplifieras och kopplas innehållet till VFU:n. Naturligtvis kan ingen strikt gräns dras mellan teori och praktik utan dessa moment är avsedda att samverka. Det här sagda betyder att de uppgifter som studenterna åläggs att lösa under sin VFU inte kan ses som intrång, utan som integrerade delar av en helhet. Utöver de uppgifter som ingår i en lärares arbetsuppgifter, tillkommer alltså för studenten vissa obligatoriska uppgifter relaterade till aktuellt kursinnehåll, bl.a. inläsning och rapportskrivande. Studentens olika åligganden under en VFU-dag måste balanseras, så att tid avsätts också för dessa obligatoriska inslag i utbildningen. 9
Examensmål i lärarutbildningen Examensmålen är ett sätt att beskriva resultatet av den process där olika kompetenser över tid utvecklas inom HFU och VFU i samverkan. Detta sker i samspel med de mål som uttrycks i kursplan för aktuell inriktning eller allmänt utbildningsområde. Målen utgör en grund för de utvecklingssamtal och den bedömning som genomförs inom VFU:n. Undervisning och annan pedagogisk verksamhet har alltid ett innehåll, vilket för lärarutbildningens del finns i examensmålen presenterat i respektive kursplaner. Här lyfts istället de kvaliteter eller kompetenser fram som uppmärksammas i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Under följande rubriker presenteras några områden som är centrala för examensmålen: Pedagogisk verksamhet Här uppmärksammas förmågan att: skapa goda förutsättningar för barn, unga och vuxnas lärande växla mellan olika arbetssätt och metoder, omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas, förstå relationen mellan syfte och mål och vara klar över relationen mål/medel, göra didaktiska och metodiska reflektioner och ställningstaganden, genomföra en målrelaterad planering samt följa upp och utvärdera arbetet och kommunicera. 10
Ledar- och medarbetarskap Här uppmärksammas förmågan att: ta ansvar för en grupp och vara en naturlig auktoritet, utveckla individers förmåga att ta ansvar, kunna förvalta barns, ungas och vuxnas informella lärande samt bygga på befintliga kunskaper/erfarenheter och motiv för lärande, ta fram underlag för utvecklingssamtal och bedömning, arbeta i arbetslag, arbeta gränsöverskridande vad gäller såväl åldrar och ämnen som yrkeskompetenser och samarbeta med föräldrar. Bildningsarbete Här uppmärksammas förmågan att: med utgångspunkt i barns, ungdomars och vuxnas olika kulturarv stimulera till en reflekterande bildningsprocess, stimulera till omgestaltningar av det redan kända genom att utmana olika föreställningar och visa på andra erfarenheter och kulturella uttryck, problematisera, förankra och exemplifiera samhällets värdegrund i skolan och reflektera över elevers inflytande i demokratiska processer samt deras förståelse för och förtrogenhet med dessa. Vetenskapligt förhållningssätt Här uppmärksammas förmågan att: systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar, tillvarata forskningsresultat som grund för utveckling av yrkesverksamheten och förstå vad som utmärker kunskap som vilar på vetenskaplig grund. 11
Terminernas uppläggning TERMIN 1 Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 hp (varav 15 hp VFU) Under den första terminen behandlas frågor om skolans funktion i samhällsutvecklingen, skolans historia, skolans uppdrag och de villkor skolan har för sin verksamhet. Mot slutet av terminen behandlas också ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till lärarrollen. Studenten får möta skolan som arbetsmiljö samt skolans olika företrädare och elever. TERMIN 2 Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 hp (varav 15 hp VFU) Under den andra terminen, som fokuserar det didaktiska uppdraget, ges studenten möjlighet att få inblick i olika teorier kring lärande, utveckling och ledarskap i miljöer för lärande. Den konstnärliga gestaltningens möjligheter och ämnesdidaktiska frågeställningar behandlas och diskuteras så att studenten känner en ökad beredskap att ta ett pedagogiskt och didaktiskt ansvar i klassrummet. TERMIN 3 Lärarprofessionens elevuppdrag (15 hp) och Examensarbete (15 hp) Under den tredje och sista terminen av det Korta programmet uppmärksammas skolans plats i det globala samhället. Utöver de sociala och kulturella betingelserna för lärarens möte med elever står också värdegrundsfrågor i centrum. Studenten ges mot slutet av utbildningen tillfälle att få viss insikt i det spektrum av möjliga vetenskapliga fördjupningar inom det pedagogiska och didaktiska fältet, som arbetsprocessen med ett professionsinriktat examensarbete erbjuder. * I kursplanen finns utbildningens olika mål och moment beskrivna mer i detalj och den är tillgänglig på kursportalen. Riktlinjer för VFU finns att läsa på LUN:s hemsida (www.lun.gu.se) under rubriken VFU. 12
TERMIN 1 HT - 11 HFU VFU HFU VFU HFU 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 Lärarprofessionens samhällsuppdrag TERMIN 2 VT - 12 HFU OCH VFU 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Lärarprofessionens didaktiska uppdrag Under termin 2 skall 10 veckors HFU göras. Placering i tid meddelas under höstterminen. TERMIN 3 HT - 12 HFU 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 Lärarprofessionens elevuppdrag + Examensarbete 13
Innehåll och progression TERMIN 1 Lärarprofessionens samhällsuppdrag (LAU630) Information om kursens innehåll och genomförande ges i kursplanen LAU630 som kan hämtas på LUNs hemsida på adress: www.lun.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/auo/ Kursen består av följande tre delkurser: 1. Skolans plats i samhället (15 hp). 2. Skolans arbete vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet A (7,5 hp). 3. Skolans arbete vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet B (7,5 hp). Delkurs 1: Skolans plats i samhället (15 hp varav 7,5 hp VFU) Mål i VFU Studenten skall ha kunskap om: - skolans styrning och organisation, - hur värdegrundsfrågor ligger som grund för verksamheten, - hur skolans samarbete med omgivande samhället ser ut (ex. sociala myndigheter, polisen, vård), - hur skolans samarbete med andra lärande institutioner ser ut (ex. teater, museer, musikskola, idrottsföreningar) och - skolans samarbete med föräldrar. Förslag till VFU-innehåll Vecka 1 och 2 Inledande samtal i grupp med VFU-ledaren Studenten följer de lokala lärarutbildarna och observerar hur ämnesinnehållet presenteras samt vilka metoder som används. Studenten bekantar sig med skolan och lär sig organisationen 14
d.v.s. möter skolans olika personalgrupper, chefer på olika nivåer, lär sig skolans olika rutiner etc. Studenten gör om möjligt besök i annan skolverksamhet än den egna. Studenten följer en klass en eller flera heldagar för att få en helhetsbild av en elevs skoldag. Studenten följer de klasser där studenten sedan skall undervisa för att få kunskap om elevernas abstraktions- och kunskapsnivå. Studenten får tidigt flera tillfällen att leda en elevgrupp och delta i undervisningen. Vecka 3, 4 och 5 Studenten följer undervisningen i egna ämnet/ämnena. Han/hon observerar och reflekterar över ämnesinnehåll och metoder samt hur undervisningen anpassas efter olika elevers förutsättningar. Studenten deltar i undervisningen och får själv prova på att leda en elevgrupp. Studenten förbereder, tillsammans med den lokala lärarutbildaren, nästa VFU-period. Studenten studerar kringmiljöer, ex bostadsområden, föreningsliv, sociala myndigheter, och reflekterar kring dess betydelse för eleven och skolan. Studenten deltar i möten och konferenser. Delkurs 2&3: Skolans arbete - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet A+B (15 hp varav 7,5 hp VFU) Mål i VFU Studenten skall: - kunna reflektera över det gemensamma språket för professionen, - ha kunskap om hur lärarens arbete bestäms av didaktiska överväganden, 15
- ha kunskap om hur den värdegrundande och fostrande uppgiften hanteras av lärare i egna ämnet och av lärarlaget, - ha kunskap om hur lärare arbetar med estetisk kunskap och olika kulturella uttrycksformer, - ha kunskap om hur läraren utgår från elevernas frågeställningar och - ha kunskap om hur IKT används i skolan. Förslag till VFU-innehåll Vecka 1-5 Studenten följer den lokala lärarutbildaren och deltar aktivt i skolans arbete med fokus på kollegialt samarbete. Studenten har ansvar för ett eller flera undervisningsmoment i en eller flera elevgrupper i samråd med den lokale lärarutbildaren. Studenten skaffar sig egen erfarenhet av undervisning inom sina ämnen och utifrån detta börjar reflektera kring ämnesinnehåll, yrkesidentitet och egna personliga värderingar samt hur dessa påverkar yrkesutövandet. Studenten studerar hur IKT används av olika lärare. Studenten deltar i konferenser och möten. Studenten förbereder nästa termins långa VFU tillsammans med lokala lärarutbildare. Utvecklingssamtal med VFU-ledaren 16
TERMIN 2 Lärarprofessionens didaktiska uppdrag (LAU670) Information om kursens innehåll och genomförande ges i kursplanen LAU 670 som kan hämtas på LUNs hemsida på adress: www.lun.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/auo/ Kursen består av tre delkurser: 1. Yrkes- och ämnesdidaktik i fokus A (7,5 hp). 2. Teorier om lärande och lärandets villkor (15 hp). 3. Yrkes- och ämnesdidaktik i fokus B (7,5 hp). Delkurs 1: Yrkes- och ämnesdidaktik i fokus A (7,5 hp varav 3 hp VFU) Mål i VFU är att studenten skall kunna - göra ämnesdidaktiska och allmändidaktiska överväganden inför varje undervisningssituation, - genomföra lektionsplaneringar, - genomföra lektioner och - utvärdera undervisningen. Delkurs 2: Teorier om lärande och lärandets villkor (15 hp varav 7,5 hp VFU) Mål i VFU är att studenten skall - vara medveten om och förhålla sig till elevers olika sätt att lära, - ha fördjupad förståelse för gruppdynamikens, ledarskapet och organisationens betydelse för lärandet, - uppvisa kunskaper om hur skolan kan arbeta med elever med särskilda behov, - uppvisa kunskaper om hur skolan arbetar med krishantering och mobbing, - ha kunskaper om hur man kan hantera konflikter på olika sätt och - ha kunskap om hur lärare samverkar med varandra. 17
Delkurs 3: Yrkes-och ämnesdidaktik i fokus B (7,5 hp varav 4,5 hp VFU) Mål i VFU är att studenten skall - ha kunskaper i betygssättning och utvärdering, - kunna göra lektionsplaneringar, - kunna genomföra lektioner, - ha kunskaper om hur man som lärare examinerar, betygsätter och utvärderar, - kunna använda alla olika kunskaper om läraryrket som ingått i utbildningen, d.v.s. arbeta fullt ut som lärare och - kunna göra didaktiska överväganden och reflektioner inför varje undervisningssituation. Förslag till VFU-innehåll Vecka 1-7 Studenten undervisar i några grupper och tar ansvar för allt som ingår i lärarrollen. Studenten planerar, genomför och utvärderar ett större moment inom sitt ämne/ämnen. Studenten använder olika metoder och arbetar både utifrån individens och gruppens perspektiv. Studenten genomför egna elevsamtal och deltar om möjligt i föräldrasamtal. Studenten prövar att själv använda IKT i sin undervisning. Studenten gör lektionsbesök hos specialpedagog och/eller i annan stödverksamhet. Studenten prövar olika examinationsformer och betygssätter. Studenten utvärderar verksamheten tillsammans med eleverna Studenten deltar i möten och konferenser. Självreflekterande samtal i grupp med VFU-ledare 18
Förslag till VFU-innehåll Vecka 8-10 Studenten deltar i betygssättningsdiskussioner. Studenten har möjlighet att besöka andra skolor. Studenten gör lektionsbesök med perspektivet Teorier om lärande. Studenten har möjlighet att intervjua både elever och lärare. Självreflekterande samtal i grupp med VFU-ledaren TERMIN 3 a) Lärarprofessionens elevuppdrag (LAU680, 15 hp) Information om kursens innehåll och genomförande ges i kursplanen LAU680 som kan hämtas på LUNs hemsida på adress: www.lun.gu.se/utbildning/kortaprogrammet/auo/ Kursen består av två delkurser: 1. Mänskliga möten. 2. Vetenskaplig metod. b) Examensarbete (LAU690, 15 hp) Examensarbetet syftar till att hos studenten skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Det skall bl.a. ske genom att inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och därvid förbereda blivande lärare att kunna relatera arbetsuppgifterna till vetenskapliga teorier och metoder samt aktuell utveckling och forskning. Kursplanen för examensarbete är under utarbetande. 19
Bedömning och examination Ansvaret för bedömningen av studentens VFU har kursledare och det sker i samråd med VFU-ledare samt lokala lärarutbildare. Kursmålen examineras alltid inom ramen för den aktuella kursen och av kursledare eftersom VFU ingår som en del av kurs bildar detta också underlag för betygsättning av kursen. Studentens successiva utveckling i enlighet med examensmålen bedöms kontinuerligt under utbildningstiden av VFU-ledaren med hjälp av den lokala lärarutbildaren. Studenten skall hållas informerad av VFUledaren. Vid fall av tveksamhet om studentens möjlighet att uppfylla examensordningens krav och då tveksamheten är knuten till studentens VFU, meddelar VFU-ledaren detta till VFU-ansvarig som kontaktar kursledning och studievägledare. Studenten erbjuds studievägledande samtal. 20
Att utveckla sin lärarroll En analysmodell 4. På vilka olika sätt kan jag använda det jag lärt mig? 1. Vad händer? Att använda kunskapen Konkret iakttagelse/ erfarenhet Slutsatser och insikter Reflekterande observation 3. Vilka generella slutsatser kan jag dra av mina reflektioner? Vilka erfarenheter har andra? Kan jag göra en teoretisk förankring? Vad har jag lärt mig nu? 2. Vad hände? Hur regerade omgivningen? Hur reagerade jag? Vad betyder detta? Från upplevelse till reflektion till insikt till handling 21
Reflekterande samtal i grupp En lärares skicklighet avgörs av praktiska och teoretiska kunskaper, men också av hur läraren använder sig av sin personlighet. Personligheten är dock inte något statiskt, utan utvecklas ständigt i samspel med andra människor. Därför bör VFU:n ge studenten möjlighet att i grupp reflektera över det som händer i det dagliga arbetet i skolan, samt hur man påverkas av och hanterar olika situationer som uppstår. Målet är att utveckla ett professionellt förhållningssätt genom ökad självkännedom och personlig mognad, och därmed utbilda studenten till en reflekterande praktiker. Syftet är att utveckla yrkeskunnandet/professionaliteten, att få en ökad självkännedom och därmed kunna använda sin personlighet som ett redskap, att kunna tala om yrkesetiska och pedagogiska frågor i grupp, stärka känslan av sammanhållning och främja personlig utveckling. Tillvägagångssätt: Samtalen sker i grupper om ca 6-8 studenter och utgår från studenternas egna fallbeskrivningar. Utgår från upplevelsen av det beskrivna fallet där varje student ges möjlighet att presentera ett fall/frågeställning. Gruppen reflekterar kring frågeställningen som kopplas till teorier och leds av VFU-ledaren och alla fall behandlas under sekretess. 22
Utvecklingssamtal och självvärdering Efter varje delkurs är det viktigt att studenten både utvärderar kursen och också sin egen insats och utveckling mot lärarprofessionen. Nedanstående avsnitt ger ett stöd i att hitta vad studenten är bra på och vad hon/han behöver arbeta mer med. Det handlar om både professionella områden och om personlig utveckling. Syftet med utvecklingssamtal är att du reflekterar över var du befinner dig i utvecklingen mot din blivande yrkesroll, att teckna en bild av hur du ser på dig själv som blivande lärare, att vara ett verktyg för dig att nå examensmålen för VFU, att förstå att samtal är ett verktyg som används av lärare under hela skoldagen. Det är obligatoriskt för lärare att leda utvecklingssamtal inom både grund- och gymnasieskola och att utgöra en lärsituation inför kommande utvecklingssamtal med dina egna elever. Genomförande: Under utbildningen har studenten och VFU-ledare ett utvecklingssamtal. Initiativet tas av VFU-ledaren. Samtalet skall sammanfattas skriftligt av studenten och VFUledaren. Du ska inför utvecklingssamtalet göra en självvärdering i förhållande till examensmålen (se rubrik Examensmål i lärarutbildningen ). Självvärderingen skall innehålla en bedömning över din nuvarande förmåga samt vad du behöver utveckla. Ytterligare frågor som diskuteras under utvecklingssamtalet som handlar om självvärdering är hur du använder och utvecklar din personlighet för att bli en skicklig lärare. 23
Följande områden bör du ha funderat över: De flesta skolor arbetar i lärarlag. Hur tror du att du kommer att fungera i ett arbetslag och hur kommer du att bli som kollega? Som lärare utövar du ett ledarskap. Vad karaktäriserar dig som ledare? Vilken av dina personliga egenskaper kommer du att ha störst nytta av som blivande lärare? Vilken av dina personliga egenskaper behöver du främst utveckla innan du tar examen? Hur ser din strategi ut för att utveckla denna egenskap? Vilka olika strategier har elever i sitt lärande? 24
Att tänka på vid auskultationer I utbildningen ingår att samla observationer för ett speciellt ändamål. När man askulterar är det viktigt att i förväg bestämma sig för vad syftet är och vad man ska studera. Annars blir det svårt att strukturera och bearbeta sina iakttagelser. Man bör välja någon eller några frågeställningar att fokusera på. Ett sätt att göra observationer är då att utgå från kursens mål och fundera på hur det man läst och hört är relaterat till det man ser. Ibland har du en speciell uppgift att lösa. Det är också viktigt att anteckna vad man ser under besöket. Försök att skilja på ren observation och din värdering av vad du observerar. Naturligtvis är det vi observerar alltid styrt av bl.a. intresse och förförståelse, men försök att anteckna dels så neutrala observationer som möjligt, och dels din tolkning av vad du observerar. Dessa anteckningar kan sedan användas i loggboken och ligga till grund för de självreflekterande samtalen. Här följer några förslag på utgångspunkter: Observera läraren Lärarens sätt att leda gruppen. Lärarens upplägg av lektionspasset. Hur elevernas lust och självständiga tänkande stimuleras. Lärarens förhållningssätt till olika elever. Hur läraren hanterar problem eller konflikter som uppstår. Observera en elevgrupp eller en enskild elev Hur klassen tar emot det läraren talar om. Hur eleven/eleverna tar itu med arbetsuppgiften. Hur eleven/eleverna agerar i klassrummet. Var i klassrummet väljer eleven/eleverna att sitta? Gruppdynamiken - vilka olika roller har olika elever i klassen, vilka grupperingar finns, hur interagerar pojkar och flickor? Eventuella konflikter och motsättningar. 25
Praxisseminarier En lärare förväntas ha både teoretiska och praktiska kunskaper och därför sker en växelverkan i lärarutbildningen mellan dessa inslag. Enbart goda ämneskunskaper är exempelvis inte tillräckligt för att bli en bra lärare. Det är lika viktigt att förbereda för god undervisning och skapa goda lärandesituationer och se hur dessa delar bildar en god grund för en lärares yrkesutövning, liksom att se hur teorier kring lärande och undervisning hör samman med båda dessa. Man behöver kunna distansera sig och fundera över varför man gör som man gör. En arena för dessa möten mellan teori och praktik är praxisseminarierna. Praxisseminarierna sker på VFU-skolan under den verksamhetsförlagda utbildningen. På praxisseminarierna kan, förutom studenter och VFU-ledare, också lokala lärarutbildare och/eller universitetslärare delta. Tanken är att man här ska ha tillfälle att systematiskt reflektera över yrkesrollen, läraruppdraget och skolans verksamhet, och få det belyst ur både teoretisk och erfarenhetsbeprövad synvinkel. Praxisseminariet kan ledas av personal på skolan, universitetslärare eller VFU-ledare, men det är också möjligt att bjuda in aktörer utifrån (föreningar, myndigheter, företag m.m.). Varje praxisseminarium är öppet för lokala lärarutbildare, studenter och VFU-ledare. Vissa praxisseminarier hämtar underlag för sina frågor direkt från den kurs man läser, medan andra i större utsträckning hämtar sitt underlag från det som sker på skolan. Viktigt är då att det som hämtas från kurslitteratur belyses utifrån VFU-skolans erfarenheter och det som hämtas från skolan belyses med teorier och resonemang från HFU:n. Praxisseminariernas innehåll kan kategoriseras under fyra olika rubriker och kan variera i tyngd under olika delkurser: Värdegrund t.ex. elevinflytande, etiska frågor och genusfrågor Att vara lärare t.ex. ledarskap, gruppdynamik, samtalsmetodik, konflikthantering och föräldrakontakter Didaktisk variation t.ex. PBL, rollspel, projektarbete, IKT, lärarlagsarbete Ämnesdidaktik t.ex. olika moment, metoder, perspektiv, progression i ämnet och betygssättning 26
Ämnes- och yrkesdidaktik Du har tidigare läst dina ämnen eller har yrkeskunskaper. Din uppgift som lärare är att omsätta dessa kunskaper i en undervisningssituation. Detta kräver ytterligare kunskaper, kunskaper i ämnets/yrkesämnets didaktik. Grundläggande didaktiska frågorna kring ämnesstoffet är: Vad? Hur? Varför? I ämnets/yrkesämnets didaktik ingår bland annat att Formulera, tolka och utvärdera mål enligt styrdokumenten. Identifiera barriärer mot förståelse inom ämnesområdet. Tänka sig olika modeller för hur förståelse byggs upp. Integrera inom och mellan ämnen, samt ha en helhetssyn. Planera kurs/avsnitt/lektion. Motivera val av innehåll. Utvärdera och bedöma elevers kunskaper. Redovisa/skrivningar/ betyg. Utvärdera kurs ur lärarens perspektiv. Ur elevernas perspektiv. Se elevers begreppsutveckling i relation till ämnets innehåll. Se progressionen i undervisningen. Relatera vetenskapligt kunnande till vardagskunnande. Relatera valet av arbetssätt/arbetsformer till kunskapssyn. Bekanta sig med ämnets tradition inom skolan. Granska läromedel, tryckta såväl som elektroniska. Undersöka hur IKT används i ämnet och se nya möjligheter. Göra etiska överväganden. Ha kunskap om särskilda bestämmelser och säkerhetsaspekter. Organisera elevgrupper vid olika typer av undervisning. Presentations-, demonstrations-, och instruktionsteknik. Kunskap om användning och organisation av utrustning. Flera av momenten kommer att behandlas i HFU:n av kursen främst under termin 2. De flesta moment har du möjlighet att studera under VFU:n med dina lokala lärarutbildare och på vissa praxisseminarier. 27
Att utveckla kommunikativa färdigheter Språk och kommunikationsförmåga spelar en avgörande roll, dels för möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen, dels för möjligheten att i framtiden fungera i rollen som lärare. Språket används under utbildningstiden för kommunikation i olika former men också som hjälpmedel i det egna lärandet. Att arbeta som lärare innebär att man måste vara förtrogen med det offentliga språket i både tal och skrift. Lärare behöver kunna förstå och tolka olika typer av språkliga uttrycksformer och själv ha en god förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt. Under utbildningen måste därför studenten reflektera över sin egen språkliga och kommunikativa förmåga, och kontinuerligt öva dessa färdigheter på olika sätt. I denna process måste var och en starta på sin egen språkliga nivå, och sedan aktivt medverka till en positiv egen utveckling. Utbildningen ger många tillfällen att utveckla den språkliga förmågan genom att tala enskilt och inför grupp, och genom att skriva mycket. Den muntliga kommunikationen övas i samtal, diskussioner, redovisningar och läsning av olika typer av texter ingår i alla delar av utbildningen. Skrivande används för rapporter och andra kommunikativa texter, men också som ett hjälpmedel för eget lärande. En metod att utveckla sin skriftliga kommunikativa förmåga är att fortlöpande skriva loggbok. Genom loggboken utvecklar man sitt språk men också sin förmåga att kunna gå tillbaka till sina tidigare tankar och reflektera på djupet. I loggboken görs dagboksanteckningar om vad som sker, men också noteringar om egna reflektioner. På så sätt kan loggboken ge viktiga underlag för rapporter och redovisningar, samtidigt som den innehåller en samling av de reflektioner, funderingar och frågor som framkommit under utbildningens gång. I grupper får studenterna träna respons på varandras texter dels som ett led i den språkliga utvecklingen, dels som ett sätt att ta del av andras tankar. 28
Loggboken blir på så vis också en dokumentation av hur studentens insikter och attityder utvecklas. En individs språk utvecklas hela livet, mer eller mindre medvetet. I grupp diskuteras vad det innebär att ta ansvar för sin språkutveckling och kommunikationsförmåga. Vid ett personligt samtal tidigt i utbildningen får varje student möjlighet att reflektera över sin språkliga startpunkt och vad studenten särskilt behöver beakta för att förbättra sina språkliga och kommunikativa färdigheter. Alla bör därför ta chansen att utveckla sina språkliga färdigheter i utbildningen! Universitetet erbjuder under hela utbildningen olika kompletterande insatser för de studenter som behöver det. Alla studenter bör informera sig om, och vid behov ta del av, det utbud universitetets personligt utformade stödåtgärder omfattar. Se t.ex. broschyren Studentsupport eller skriv till studentsupport@ped.gu.se 29
IKT i lärarutbildningen Informations- och KommunikationsTeknik i digital form Datorn är ett verktyg, ett hjälpmedel och en pedagogisk resurs i undervisningen. Att vara förtrogen med datorer skall därför vara en självklarhet för en lärare. Alla lärare måste därför ha en baskompetens i att använda datorn. I utbildningen skall därför studenten också studera hur IKT används i skolan. Lärarstudenten skall behärska ett ordbehandlingsprogram, ett presentationsprogram, att scanna in bilder och infoga i dokument, att sända/ta emot E-post, att använda den IKT-plattform som utbildningen kan kräva (t.ex. First Class, Kursportalen) och att ta digitala foton och infoga i dokument. Rapporter, loggböcker etc. kan med fördel vara digitala och det är ofta praktiskt att kommunicera via datorn. Vid presentationer bör lärarstudenten vara beredd att använda ett presentationsprogram. Utbildningen ger många möjligheter att utvidga datorkunnande och Studentservice tillhandahåller stöd till den som känner sig ovan vid datorer. Datorer finns på de flesta bibliotek. Studenten skall också under sin VFU ta reda på hur skolan arbetar med IKT både som pedagogiskt hjälpmedel som kommunikationsverktyg inom skolan, ett eventuellt intranät och Internet. Dessutom bör studenten bekanta dig med hur skolan organiserar datoranvändandet i form av speciella datorsalar eller datorer i klassrummen, datasupport, fortbildning, tillgång på datorer för både lärare och elever, m.m. Studenten bör också skaffa sig en förståelse för samtidens, och inte minst ungdomars, användning av digitala medier, och hur denna kommunikation påverkar oss ur ett globalt och lokalt perspektiv. 30
Denna bok är sammanställd på uppdrag av Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs universitet, och bygger på en första upplaga från läsåret 2005/06. PRODUKTION: Lärarutbildningsnämnden, Heléne Norling Box 100, 405 30 Göteborg TRYCK: Billes, Augusti 2011 31
Anteckningar 32
Lärarutbildningsnämnden Box 100 405 30 Göteborg