Det goda livet - samhällsnyttan av att bygga och förvalta ett kulturhus

Bidrag till XVI Nordiska Kommunforskarkonferensen, 23-25 november 2007 i Göteborg Det goda livet - samhällsnyttan av att bygga och förvalta ett kulturhus ekon.lic. Kristina Laurell Stenlund Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avd för arkitektur och infrastruktur 971 87 Luleå Kristina.Laurell-Stenlund@ltu.se Work in progress! Detta konferensbidrag är ett första utkast till en artikel som kommer att utvecklas med ytterligare intervjuer och analyser för att öka trovärdigheten av studiens resultat, diskussion och implikationer för kommunala byggherrar. Jag ser verkligen fram emot vår diskussion och hoppas att ni kan hjälpa mig att problematisera tolkningen av vad som är specifikt med kommunala byggprojekt och byggherrar, vilket är ett lite nytt perspektiv för mig. TACK på förhand! Luleå University of Technology Department of Civil, Mining and Environmental Engineering Division of Architecture and Infrastructure S-971 87 Luleå

Sammanfattning En byggnad bör skapa ett mervärde för byggherren och dess entreprenörer för att byggprojektet ska bli lönsamhet och samhällsekonomiskt hållbart. Att bygga nya hus ses i de flesta sociala och kulturella sammanhang som något nyskapande och därmed värdefullt för dem som bor och verkar där. Nya byggnader blir ofta symboler för framtidstro och tar människor några steg närmare sina drömmars förverkligande, oavsett om det är en ny bostad, ett sommarhus, en butik, ett bibliotek eller ett kulturhus. Kommunerna har en särroll i byggprocessen, dels genom planmonopolet och dels genom att själva beställa, äga och förvalta många offentliga byggnader. Det är en påtaglig svårighet att beskriva värdet av en offentlig byggnad i allmänhet och byggnader, som syftar till att skapa en känslomässig eller kunskapsutvecklande upplevelse för dess brukare, i synnerhet. Likaså är de indirekta ekonomiska effekterna av en investering i ett kulturellt byggprojekt svåra att värdera i termer om hållbar utveckling i regionen. Med en hållbar utveckling avses här att skapa de bästa förutsättningarna för människor och miljö, vilket i hög grad är ett stort ansvar för en kommun. Föreliggande konferensbidrag lyfter fram byggprocessen från idé till förvaltning av offentliga kulturbyggnader baserat på en fallstudie av Kulturens hus i Luleå med fokus på programarbetet i byggprocessens tidiga skede. Här diskuteras tre faser i programarbetet avseende byggherrens (kommunens) önskemål och krav och aktörernas upplevda nytta i 1) idéarbetet 2) relationen mellan byggherre/beställare och entreprenör och 3) organisationen av förvaltningen av byggnaden. Analysen av fallstudien skall resultera i en nyttoteoretisk diskussion, i vilken aktörer (byggherre/beställare, entreprenör och brukare) beskriver sina nyttor med ett kulturhus och hur de upplever att de satta kraven och önskemålen på byggnaden motsvarar det färdiga resultatet. Resultaten från studien kan vara till nytta för kommunala byggherrar och beställare i deras programarbete i byggprocessens tidiga skede, avseende att identifiera, värdera och följa upp effektiva och hållbara tekniska byggnadskrav. 1

Inledning Ett kulturhus kan beskrivas som en mötesplats för kulturella aktiviteter och verksamheter. Det kan innehålla olika kulturella verksamheter exempelvis konserthall, bibliotek, teater, konsthall, men även restauranger och kaffer som skapar mötesplatser för människor och tillfällen där kulturella upplevelser kan diskuteras. En byggnad för kommersiellt bruk, som kontorsbyggnader, bostäder, shoppingcentrum och affärslokaler genererar intäkter i form av hyror till fastighetsägaren. En investering i en nybyggnation beräknas generellt med avseende på byggkostnader och i så kallade pay-off värden utifrån byggnadens uppskattade livslängd. Dessa värden kalkyleras i kronor och ören. Emellertid är det inte enbart ekonomiska värden i kronor och ören som utgör värdet av en byggnad. För den boende kan en viss typ av bostad skapa en social trygghet, en känsla av gemenskap eller en frihetskänsla, allt utifrån den boendes egna värden och preferenser. De bostadsval som görs beror på sådana värderingar. Men även byggnader som nyttjas gemensamt, så kallade offentliga byggnader har uppenbara immateriella värden för både dem som nyttjar och äger dem. De immateriella tillgångarna, exempelvis varumärken, innovativa tekniska lösningar och design kan skapa värden som blir lönsamma på flera sätt och på lång sikt för byggherrar, entreprenadföretag, brukarna och samhället. Ett nytt byggnadsverk kan till exempel bli en värdefull symbol för staden, som Globen har blivit för Stockholm och Operahuset för Sydney eller en symbol för en gemensam växande region som Öresundsbron som fysiskt binder ihop två städer. Ett byggnadsverk kan också vara en symbol för framtidstro och nyskapande för en kommuns innevånare, vilket ett kulturhus skulle kunna tänkas bli. En teoretisk utgångspunkt för att beskriva immateriella värden, är att utgå från en nyttoteoretisk ansats, dvs kundens upplevda nytta av den erhållna produkten i förhållandet till det alternativ som kunden får betala (t ex i pris, tid eller substitut). Den grundläggande principen inom den nyttoteoretiska ansatsen är att företags prestationsförmåga definieras som det sammanlagda nyttobidraget som alla anställda i företaget bidrar med (Cascio, 1999). I den traditionella ekonomiska litteraturen antas människor maximerar sin nytta, som endast beror på hennes egen konsumtion och som bestämmer alla hennes val. Det är människan som genom sitt handlande eller sin betalningsvilja anses suverän att avgöra om en åtgärd är till nytta eller ej. Människan antas handla utifrån sin egennytta. Individens nytta definieras ibland som individuell njutning eller nytta, ibland som infriande av önskningar och tillfredsställande av preferenser (Olsson, 1994, sid 97). Boudreau (1991, 1996) argumenterar för nyttoteorins betydelse i samband med beslutsfattandet i företag avseende de mänskliga resurserna. Enligt Cascio (1996) kan nyttoanalysen vara ett verktyg i företags strategiska ledningsarbete. Boudreau (1996) anser emellertid att forskningen främst har ägnats åt att utveckla metoder för att mäta individers nyttobidrag (se för exempel Schmidt, Hunter, McKenzie & Muldrow, 1979) snarare än att utveckla metoder för att värdera effekterna av nyttobidraget. Enligt Cronbach och Gleser 1 (återgiven i Cascio, 1999) är uppskattningen av nyttan en Akilles häl inom beslutsteorierna, men enligt Cascio mindre svår att hantera inom företagsekonomin. Cascio (1999) anser att, trots att det är svårt att beräkna nyttan, kan ekonomiska vinster och förluster uppskattas genom subjektiva bedömningar och kostnadsberäkningar av nyttobidraget. Den subjektiva 1 Cronbach, L.J., & Gleser, G.C. (1965). Psychological Tests and Personnel Decisions (2 nd ed.). Urbana: University of Illinois Press 2

värdering av individuella nyttor kritiseras frekvent, samtidigt som förespråkarna för utilitarismen hävdar att nyttojämförelser mellan individer berikar den ekonomiska analysen (Sen, 2001). Den nyttoteoretiska värderingen grundar sig således på relativa värden, vilket medför att nyttoanalytiska värderingar har blivit väldigt kritiserade genom åren. Emellertid diskuteras återigen behovet av att kvantifiera och mäta mjuka variabler, främst i samband med att värdera kunders preferenser och önskemål i produktutveckling och vid värdering av en verksamhets lönsamhetsutveckling (Laurell Stenlund, 2004). Detta föranleder ett behov av en utveckling av nyttoteorin. En utveckling av nyttoteorin kan även bidra till att studera samhällsekonomiska effekter från en nybyggnation med avseende på en hållbar samhällsutveckling. Syftet med detta konferensbidrag är att utveckla och precisera en nyttoteoretisk ansats i förhållande till en offentlig byggnads nyttobidrag från idé till förvaltning av offentliga kulturbyggnader baserat på en fallstudie av Kulturens Hus i Luleå med fokus på programarbetet i byggprocessens tidiga skede Efter denna inledning diskuteras byggprocessen, kommunens olika roller i byggprocessen och i ett byggprojekt, vilket ger en teoretisk bakgrund till den kommande nyttoteoretiska diskussionen i programarbetets tre faser 1) idéarbetet, 2) relationen mellan byggherre/beställare och entreprenör och 3) organisationen av förvaltningen av byggnaden. Byggprocess och byggherre Ett byggnadsverk uppstår inte av sig själv. Vad är det för behov som initierar själva byggprocessen och startar ett byggprojekt? Är det enbart behov av en byggnad för en specifik verksamhet som utgör drivkraften bakom beslutet att bygga ett hus eller finns det andra idéer som driver fram byggandet av till exempel ett kulturhus? Byggprocessens olika faser brukar generellt delas in i utredningsfasen som följs av programfas, projektering, produktion och förvaltning (Nordstrand, 2000). Tidpunkten för byggprocessens början och när den tar slut är svår att fastställa. Inledningsvis utreds ofta behovet (Fristedt & Ryd, 2006). Om utredningen leder fram till ett för byggherren givande resultat, inleds nästa fas i byggprocessen, det vill säga programarbetet (Fristedt & Ryd, 2004). Under denna fas i byggprocessen kan ett byggprojekt starta. Ett byggprojekt initieras i regel av en byggherre, det vill säga den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads, rivnings- eller markarbeten (PBL, 9 kap 1 ). Enligt ByggherreForum (2005) ingår även i byggherrerollen att tolka och översätta den egna verksamhetens (nyttjarens) behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt baserade på samhällets villkor för hållbart byggande. En process och ett projekt skiljer sig åt avseende tidsramar. Byggprojektet startar vid en given tidpunkt och slutar när byggnaden är färdigbyggd och besiktigad. Byggprocessen startar med en idé och pågår sedan under byggnadens livstid, med förvaltningen av byggnaden som sista fas i byggprocessen. Enligt ByggherreForum (2005) kan emellertid en byggherre initiera ett investeringsprojekt som genomförs i form av en byggprocess och som också brukar kallas för ett byggprojekt. För flergångsbyggherren är detta återkommande rutiner, vilket motiverar insatser för verksamhetsutveckling med utvärderingar och ständiga förbättringar, enligt ByggherreForum (2005). I enlighet med plan och bygglagen (PBL) har en byggherre som juridisk eller fysisk person ansvar för att se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och föreskrift som 3

meddelas med stöd av dess bestämmelser (PBL, 9 kap 1 ). Ansvaret gäller funktion, gestaltning, tekniska lösningar och kontroll av genomförandet av bygget. Arbetsmiljölagen ger byggherren ansvaret att samordna projektering och byggande så att arbetsmiljön är tillfredsställande, både under byggtiden och under användningsskedet. Miljöbalken pekar på byggherren när det gäller tillstånd och skador under byggtiden samt beskriver uppgiften att tillhandahålla lokal/bostad som en verksamhet som ska uppfylla miljöbalkens krav (ByggherreForum, 2005). Byggherrens ansvar omfattar således många olika aktiviteter som ska planeras, samordnas och genomföras, främst under utredning, programarbete och förvaltningen. Exempel på några av dessa aktiviteter är projektplanering, kravformulering, upphandling, upprättande av kontrakt, samordning av underentreprenörer, drift och underhåll samt renovering. En kommun har till uppgift att tillvara invånarnas gemensamma intressen (Kommunallagen, 1991). Vid uppförandet av ett byggnadsverk gäller det för byggherren att följa PBL (Plan- och byggnadslagen), BBR (Byggverkets byggregler), AFS (Arbetsmiljöverkets föreskrifter) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning). Byggherren har även olika standardkontrakt att ta hänsyn till (exempelvis ABK, AB, ABT). Av tradition har arkitekters förslag och civilingenjörers tekniska lösningar varit utgångspunkt vid upprättandet av förslag (skisser, planer och konstruktionsritningar) av ett byggnadsverk. I den traditionella byggprocessen visar det sig emellertid att brukarnas önskemål och preferenser inte blir synliggjorda. Enligt Spencer och Winch (2002) och Saxon (2006) måste byggnadens funktionella och tekniska lösningar relateras till byggnadens utformning och till den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt till brukarnas preferenser för att byggnaden ska generera ett mervärde för dess brukare. Verksamheters och byggnaders kravformulering Idén om ett nytt byggnadsverk i en kommun, som dessutom finner förankring i ett behov, kan leda fram till att kommunen tar initiativet att starta en utredning. Om denna utredning leder vidare till ett programarbete och därefter till projektering och byggande kan den kommunala byggherren bli både byggherre och beställare av byggprojektet (ByggherreForum, 2005). Kommunens olika roller som både byggherre, beställare, ägare, förvaltare och brukare av offentliga byggnader samt kontrollen över stadsplanen, gör dem till en stark aktör i de offentliga byggnadernas byggprocess. De krav och önskemål som kommunen ställer på byggnaden kan anpassas till de kommunala verksamheterna och de kan även ligga till grund för att skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna utvecklas. Men det kan även innebära komplikationer i programarbetet när en intressent har många olika roller och när krav ska formuleras (Malmqvist & Ryd, 2006). Kravformuleringarna kan bli motstridiga och skilja sig mellan kommunens olika roller. Dessutom kan det uppstå problem vid kravformuleringen från kommunens beställare avseende att uppfylla kommunens verksamhetskrav och möta brukarnas önskemål. Från internationella studier av exempelvis bibliotekens betydelse för samhällsutvecklingen framkommer bland annat att kommuner efterfrågar mer kvantitativa data som underlag till beslutsfattande. Bibliotekschefer efterfrågar ekonomiska modeller som kan nyttjas vid verksamhetsutveckling och beslutsfattande rörande länken mellan nyttan av biblioteksverksamhet och kommunal utveckling och en hållbar samhällsutveckling (Americans for Libraries Council, 2007). 4

Enligt Ryd och Lindahl (2006) finns det ett stort behov av ett processorienterat och strategisk programarbete som på ett tillfredställande sätt tar vara på brukarnas önskemål och byggherrens krav. Programarbetet bör enligt Ryd och Lindahl (2006) utvecklas genom innovativa metoder som möjliggör en kommunikation mellan aktörerna kring byggherrens och brukarnas affärsidéer eller verksamhetsidéer, som sedan relateras till byggprojektets kravformuleringar, det vill säga att kraven på byggnaderna stämmer överens med målen med verksamheterna som skall bedrivas i byggnaderna eller anläggningarna. Kommunen har även rollen som förvaltare av den färdiga offentliga byggnaden. En pågående diskussion idag är om en kommun ska äga sina fastigheter eller hyra ut dem (se till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, mars 2007). Genom att hyra ut mark till en entreprenör antas entreprenören få incitament att bygga en anläggning åt en kommun som både genererar intäkter och är billig i drift och att kommunens investeringsbudget inte belastas. På så sätt skulle ett tidigare kommunalt drivet byggprojekt kunna ge ett mervärde åt en entreprenör och bidra till ett ökat värde för samhället i form av ett effektivare byggande. Problemet med en investering i en offentlig byggnad, för kulturella aktiviteter, är värderingen av nyttobidraget av den offentliga byggnaden för dess investerare och brukare. En beskrivning av detta värde skulle kunna vara att lyfta fram de krav och önskemål som är ställda av byggherren och som ska tillgodose brukarens önskemål. Svårigheten för en kommunal byggherre är att det är flera kärnverksamheter som kommunen skall tillgodose och att brukarna har olika önskemål. Vid investeringar i kommunala verksamheter kan en investering i en kulturell byggnad ställas mot investeringar i äldrevård, barnomsorg och sjukvård. Det kan medföra att det finns ett pris även på offentliga verksamheter utifrån vad medborgarna är beredda att betala för den kommunala verksamheten. För kommunen, när den innehar byggherrerollen och agerar som beställare samt blivande förvaltare, kan det således uppstå ett dilemma att tillgodose de olika medborgarnas önskemål i den bemärkelse att medborgarnas önskemål och värderingar av nyttan med en kommunal investering skiljer sig åt. Kommunikationsprocessen mellan aktörerna i programarbetet Inom kommunen finns det flera kommunikationsprocesser mellan aktörerna att beakta under programarbetet, samtidigt som de olika medborgarnas preferenser ska identifieras och tillgodoses. Hur verksamhets- och lokalplanering samordnas i programarbetet är här av intresse (Fristedt & Ryd, 2004, 2006). Programarbetet innebär mer än enbart det skrivna dokumentet. Kommunikationen mellan aktörerna, som ofta sker under en kort tidsperiod och under stor press bidrar till ofullständigt skrivna program (Fristedt & Ryd, 2004). Utvecklingen och tillämpningen av verktyg, som stödjer kommunikationsprocessen, är betydelsefulla för det skrivna programdokumentet (Malmqvist & Ryd, 2006). Dessutom är det betydelsefullt att beskriva kommunikationsprocessen mellan de olika aktörerna inklusive brukarna med avseende på de regler och rutiner som påverkar aktörernas sätt att delge och ta emot information och kunskap 2 (Munro & Mouritsen, 1996). Krav och önskemål, som kan relateras till verksamhetens övergripande strategier (visioner, mål, affärsidéer och verksamhetsidéer) och till den operativa byggproduktionen (byggnadskrav och tekniska lösningar), är betydelsefulla att identifiera och formulera i programarbetet (Fristed & Ryd, 2006). Emellertid är de mjuka värdena, såsom kundernas preferenser, svåra att inkludera i bygghandlingarna, vilket kan få konsekvenser avseende byggnadens och lokalernas slutliga 2 På engelska accountability 5

utformning. Kunskapen om hur olika aktörer kommunicerar kunders preferenser utifrån samhällets regler och strukturer (ex Palm & Wihlborg, 2007; Wihlborg 2000) kan vara betydelsefull för utveckling av programarbete och bygghandlingar. Det handlar om att skapa gemensamma föreställningar och förståelse för varandras perspektiv och motiv med byggprojektet. Nyttan av kulturhus för byggherre, brukare och samhälle När en kommun bygger ett kulturhus kan ett syfte vara att tillhandahålla upplevelser för kommunens medborgare. Frågan är vilket värde dessa upplevelser skapar för kommunen och dess medborgare. Ett kulturhus, där olika kulturella verksamheter samtidigt pågår, kan skapa förutsättningar för utvecklingen av dessa kulturella verksamheter, liksom det kan skapas nya verksamheter, samtidigt som människor utvecklas genom upplevelser och delaktighet i det kulturella mötet med konsten och med andra människor. Ett exempel av ett kulturhus är Dieselverkstaden (2007) som beskriver sig som ett unikt samverkansprojekt mellan en rad olika kulturaktörer. Kulturcentrumet ska fungera som en mötesplats för kulturintresserade i kommunen och locka besökare från övriga delar av Stockholmsregionen. Utformningen av lokalerna präglas av öppenhet, vilket syftar till att olika verksamheter i huset möts och nya kulturaktiviteter förändras uppstå. Ett annat exempel är det nybyggda Kulturens Hus i Luleå som togs i bruk i januari 2007. Ett kulturhus med olika verksamheter, exempelvis bibliotek, konsertsalar och teaterlokaler kan ses som ett nav för utvecklingen av kreativa aktiviteter som äger rum i det fysiska rummet. Av den anledningen är en studie av kravformuleringen i programarbetet av en byggnad för kulturell verksamhet särskilt intressant. Vad krävs av en byggnad som ska stödja den kreativa och skapande kulturverksamheten som äger rum innanför dess väggar och tak? Kan en byggnad, utifrån de idéer om att skapa en mötesplats för människor, även skapa synergieffekter som leder till att andra verksamheter utvecklas? Inom den pedagogiska forskningen har lokalernas betydelse för elevernas förmåga att lära sig studerats. Exempelvis i en studie som Svenska Kommunförbundet genomförde för ett par år sedan, konstaterades att den fysiska miljön har en relativt stor betydelse för skolans kvalitet. Det har visat sig att i de skolor där den samlande upplevelsen av kvaliteten i skolan, där lokalerna är en viktig del i upplevelsen hos såväl elever som lärare, presterar eleverna bättre (Svenska Kommunförbundet, 2003). Identifieringen av specifika krav som bidrar till att en byggnad och dess lokaler utformas till en mötesplats för utveckling av de verksamheter som äger rum i lokalerna och utanför byggnaden är här av intresse. Hur påverkar valet av plats och byggnadens gestaltning brukarnas upplevda värde av ett kulturhus? Förmågan att skapa en design och gestalta en byggnad kan ses i relation till människornas förmåga att skapa något som andra uppskattar och som därigenom ger ett mervärde i termer av upplevelse och nytta för brukaren. Nonaka och Konno (1998) har diskuterat platsens betydelse för kunskapsutveckling och innovationskraft som kärna till skapandet av mervärden i en verksamhet. Förmågan att skapa en design och gestalta en byggnad kan även relateras till kompetensbegreppet och diskuteras utifrån det resursbaserade perspektivet där resursernas betydelse och främst de unika resurserna, som är svåra att kopiera, har lyfts fram som en förklaring till företagets lönsamhetsutveckling och som en kärna till varaktig konkurrenskraft (Penrose, 1959; Grant, 1991; Nordhaug; 1993; Hörte, 1995). 6

Av intresse är att studera vilken nytta ett kulturhus bidrar till, med utgångspunkt från de verksamhets- och byggnadsspecifika kraven och med fokus på tekniska lösningar, byggnadens placering, gestaltning och design som kriterier för byggherrens kravformulering och brukarens upplevda nytta. Metodologi och datainsamling Under hösten 2007 har jag inlett en förstudie av byggprocessen av Kulturens Hus i Luleå som skall leda till en mer omfattande fallstudie av Kulturens Hus med syfte att öka förståelsen för ett kulturhus nyttobidrag. Det datamaterial som jag har utgått från i detta konferensbidrag består av förstudiearbetet kring ett konserthuset i Luleå (Förstudien för, 2002) och en fördjupad förstudie kring Kulturens Hus (Fördjupad förstudie, 2003) samt det samordnade lokalprogrammet för konsertlokaler, bibliotek, konsthall och lokaler för Norrbottensmusiken (Projektering Kulturens Hus, 2003). Dessutom har jag genomfört fyra intervjuer (se bilaga A) med Kulturchefen i Luleå, Orkesterföreningens ordförande under perioden 1981-1999 och pådrivare av konsertsalsbyggandet i Luleå, en arbetschef för entreprenadföretaget Nåiden Bygg AB med ansvar för uppförandet av byggnaden samt med en tjänsteman inom Luleå kommuns förvaltning. Den forskningsdesign jag utgår från är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats genom en fallstudie av uppkomsten av ett byggnadsverk. För utformningen av forskningsdesign, datainsamlingsmetoder och analysarbete stödjer jag mig på Yin (1994) och Miles & Huberman (1994). Intervjuerna har jag genomfört utan intervjuguider, som ett samtal mellan mig och respondenten. Syftet med intervjuerna har varit att skapa en förförståelse kring kulturhusets byggprocess och att låta respondenterna berätta det som de anser är viktigt att lyfta fram. Jag har under intervjuns gång ställt förtydligande frågor, dels för att få en helhetsbild och dels för att fördjupa diskussionen inom områden som jag fann intressanta och som dök upp under samtalets gång. Detta konferensbidrag är av beskrivande karaktär och utgör en första problematisering kring värdeskapandet i byggprocessens tidiga skede av ett kulturhus. I studien fokuseras programarbetet och kravformuleringar avseende nyttan för samhället. Av den anledningen gör jag inte heller något anspråk på att beskriva hela programarbetet och inte heller tar jag hänsyn till samtliga deltagande aktörers medverkan och påverkan på programarbetets genomförande. Jag vill vid konferensen gärna fokusera på möjliga vinklingar i analysen och hur jag kan nyttja era kommunforskningsperspektiv i denna analys som annars huvudsakligen bygger på ett bygg/ekonomi perspektiv. 7

Programarbetes tre faser vid byggandet av Kulturens Hus i Luleå Nedanstående beskrivning är en sammanfattning från förstudierna och lokalprogrammet genomförda och upprättade av Luleå kommun och de fyra genomförda intervjuerna, se bilaga A. Kapitlet delas in i tre avsnitt: idéarbetet, relationen mellan byggherre/beställare och entreprenör och organisationen av förvaltningen av byggnaden. Idéarbetet Luleå kommun beslutade den 28 november 2001 att genomföra en utredning kring byggandet av ett konserthus i Luleå, vilket resulterade i en förstudie som blev klar den 15 augusti 2002. Förstudien resulterar i ett förslag till verksamhetsidé och en strategi för det fortsatta arbetet med utvecklingen av idén kring ett Kulturens Hus i Luleå (Förstudien för, 2002). Nedan beskrivs kommunmedborgarnas behov och önskemål av ett konserthus och arbetet med att identifiera grundidén med Kulturens Hus, som i sin tur ledde vidare till ett förslag om ett principbeslut att bygga ett Kulturens Hus med konserthus, bibliotek och konsthall. Behov och önskemål från kommunmedborgarna Under flera decennier har Erik Sundström, ordförande i Luleå Orkesterförening under åren 1981-1999, drivit frågan om att Luleå behöver ett konserthus. Från intervjun med Erik framkom att behovet av en konsertsal blev synligt redan 1934 när Orkesterföreningen bildades. Orkesterföreningen hade sina publikframträdanden i lokaler som inte direkt vara anpassade för dess verksamhet. Större framträdanden ägde rum i Domkyrkan, Läroverkets aula, Pontushallen (Luleås sporthall) och andra lokaler. Under årens lopp har konserthusfrågan diskuterats offentligt mer eller mindre stormigt. Erik berättade att under 1990-talet var konserthuset ett riktigt hett samtalsämne. Kulturlivets aktörer bildade en aktionsgrupp och demonstrerade för att få kommunen att bygga ett konserthus i Luleå. Det var aktiva kulturella personer som drev ett ideellt arbete kring behovet av ett konserthus. Många kontakter togs med kommunens politiker. Politikernas intresse för ett kulturhus vaknade på allvar i början av 2000. Luleå kommuns beslut att utreda behovet av ett konserthuset år 2001 och beslutet att slutligen bygga huset under 2006, med invigning januari 2007, kan beskrivas som en över 50-årig kommunal långbänk (från intervjun med kulturchefen). Platsens betydelse Erik Sundström berättade också att han anser att placeringen av ett konserthus är väldigt betydelsefull för den verksamhet som bedrivs i huset. Enligt Erik ska konserthuset ge En musikupplevelse kontinuerligt i vardagen - det ska finnas musik i staden, som en del av livet i staden och som en del av människornas liv. Platsen för ett konserthus hade varit uppe till diskussion vid flertalet tillfällen mellan kommunens medborgare och politikerna. Olika förslag har diskuterat genom åren. I ett sent skede av utredningsarbetet av Kulturens Hus beslutade Luleå kommun att upplåta sin mark i kvarteret Uttern i centrala Luleå för byggandet av ett kulturhus (från intervjun med kulturchefen). 8

Samhällsnyttan Platsens betydelse liksom utformning av huset och dess tekniska lösningar och ekonomiska förutsättningar diskuterades i förstudien utifrån förankringen hos medborgarna och företagen. Från sammanfattningen (Förstudien för, 2002) framkommer följande: Avgörande för framgång tycks vara konserthusets placering, husets utformning interiört och exteriört samt verksamhetens inriktning. Särskild betydelse har förankringen hos medborgarna och företagen. Avgörande är också driftsorganisationens professionalitet och att den har rimliga ekonomiska förutsättningar. De lösningar förstudiegruppen förordar sammanfattas i följande punkter: Musik och möten för många lulebor! Ungdomar i fokus! Generations- och kulturöverbryggande inriktning! Hela musikpaletten! Kulturell bredd många uttrycksformer i samma hus! Central placering där människor rör sig! Karaktärsbyggnad, men betoning av innehåll! Flexibilitet och hög nyttjandegrad! Nyskapande samverkan mellan offentliga, privata och föreningsintressen! Luleå en kulturell evenemangsstad! Konferens, kongress destination Luleå! Förstudien utmynnar i bilden av att ett konserthus finns inom räckhåll Ett brett ekonomiskt engagemang utgör en viktig faktor, kanske den avgörande, för att förverkliga ett konserthus i Luleå. Ekonomisk samverkan skapar samtidigt, enligt förstudiegruppens analys, förutsättningar för långsiktighet och kvalitet i konserthusets verksamhet. En konserthussatsning byggd på bred förankring och samverkan kan förstärka den kulturinjektion konserthuset står för och ge bästa möjliga effekt för individer, föreningar, företag ja hela Luleå. (Sid 2) Förstudien tog upp betydelsen av att skapa samsyn och förankring hos luleborna liksom betydelsen av finansiering av lokalerna och den kommande driften och underhållet av verksamheterna. En satsning på ett konserthus är för många i Luleå en symbol för ljus framtidstro och tilltro till regionens förmåga till långsiktig överlevnad och utveckling. Många menar att ett konserthus skulle manifestera en bild av Luleå som framtidskommun. En bild som stärker viljan att satsa på kommunen som studieort, bostadsort eller etableringsort. Avsaknad av framtidsorienterade kultursatsningar kan å andra sidan ge den motsatta signalen till dem som bor i kommunen. Givetvis har detta även betydelse för de utanför Luleå som har skäl att följa utvecklingen här och värdera Luleå i förhållande till andra orter. (Sid 3) Förstudiegruppens inledande resonemang innebär att graden av nyttoeffekt/mervärde i förhållande till kostnadsbilden kommer att bli avgörande för om Luleå kommun, dess företag, organisationer och medborgare tar steget från ord till handling i konserthusfrågan. Förtudiegruppen ser därför grunden till en lösning - Columbi ägg i: 9

Verksamhetsidén Finansieringen av årliga driftunderskott Jämfört med tidigare förskjuts därmed analysens tyngdpunkt från byggnaden och dess placering till den verksamhet som ska möjliggöras i byggnaden. I fokus hamnar nyttan med ett konserthus, kostnadsbilden och viljan att vara med i finansieringen. (Sid 4) Idéarbetet och bakgrunden till byggandet av Kulturens Hus i Luleå grundar sig på Orkesterföreningens behov och medborgarnas önskemål om att få ett hus som är anpassat till framförandet av musik och som svarar mot publikens önskemål att lyssna till musiken i en anpassad lokal. Idéarbetet har främst drivits av ett ideellt arbete av personer med kulturellt engagemang i kommunen. Det innebär att byggprocessen av Kulturens Hus började med ett behov och ett önskemål hos kommunens innevånare om att bygga en lokal för musikutövning. Utredningsarbetet har drivits fram av ideella kulturarbetare, vilket slutligt lett fram till att Luleå kommun initierade en förstudie av ett konserthus i Luleå för att utreda behovet. Genom medborgarnas behov och önskemål, kommunens förstudie av behovet och de finansiella möjligheterna att bygga och underhålla ett kulturhus övergick byggprocessens utredningsfas (jmf Nordstrand, 2000 och Fristedt & Ryd, 2006) till byggprojektet Kulturens Hus i Luleå under år 2001. Kommunens ställningstagande att tillsätta en utredning och slutligen fatta beslutet att bygga ett kulturhus med en konsertsal grundade sig på följande verksamhetsidé: Konserthuset i Luleå - en attraktiv arena för kultur och möten - ger mervärden till och utvecklar individer, företag och samhälle (Förstudien för, 2002, Sid 5) Genom att. Luleå Konserthus - Välkomnar alla - Är en tillgång för Luleås befolkning och ett kulturellt nav för regionen - Erbjuder ett allsidigt varierat och högkvalitativt musikutbud - Är ett hus för många slags kulturella och andra möten - Ger Luleå en centralt belägen professionell arena med full service för information, dialog och upplevelser - Bygger på en kombination av offentlig och privat finansiering (Ibid, sid 6) 10

Utredning av verksamheterna i Kulturens Hus Denna förstudie följdes sedan av en fördjupad förstudie kring Konserthus Kulturens Hus i Luleå. I den fördjupade förstudien, genomförd av en arbetsgrupp bestående av fyra personer från Luleå kommun (tekniska förvaltningen, stadsbyggnadskontoret, kulturförvaltningen och kommunledningsförvaltningen), utreddes fyra alternativa kulturkoncept med olika kombinationer av olika verksamheter. Arbetsgruppen analyserade dessa fyra alternativ utifrån för- och nackdelar med ett samlat Kulturens Hus, ett konserthus som samlokaliseras med en eller båda av de kulturella institutionerna bibliotek och konsthall, skillnader i investeringar, driftkostnader och verksamhetskostnader för de olika alternativen, förutsättningar att samlokalisera annan verksamhet med ett kulturhus (t ex bostäder och butiker) samt olika finansiella lösningar för projektet (Fördjupad förstudie, 2003, sid 2). De fyra alternativen värderades sedan mot grundidén framtagen i den första förstudien och sju framgångsfaktorer utifrån fyra värden: mycket bra, bra, mindre bra och olämpligt. Därefter rangordnades alternativen och alternativet med bäst värdering valdes. Det bäst värderade alternativet hade fått värdet mycket bra på samtliga bedömningsgrunder. Utredningsgruppen föreslog att kommunen skulle fatta ett principbeslut att bygga ett Kulturens Hus med konserthus, bibliotek och konsthall (Ibid, sid 20). Relationen mellan byggherre/beställare och entreprenör Kulturchefen berättade att den fördjupade förstudien ledde fram till att kommunen tillsatte en styrgrupp som fick i uppdrag av kommunledningen att fortsätta utveckla idén med Kulturens Hus (intervju den 1 juni 2007). Styrgruppen fick också i uppgift att se till marknadsplanen och att undersöka redovisningen av projektet genom effektmål. Effektmålen skulle sammanfattas genom nyttan av huset för destination staden, ungdomarna, mötesplats och vad huset tillför huset till staden. Kommunledningen ansåg att Kulturens Hus är en kommunal angelägenhet och inte enbart något för kulturförvaltningen. Enligt Kulturchefen har kulturnämnden i uppgift att bevara och utveckla det kulturella uppdraget och därigenom hantera och säkra kulturvärdena i byggprocessen av Kulturens Hus. I och med att Luleå kommun även beslutade att upplåta marken i kvarteret Uttern till Kulturens Hus tog Tekniska förvaltningen över beställarrollen. En arkitekttävling utlystes och huset Lady in Red valdes av kommunen. Byggproduktionen skedde som en utförande entreprenad, dvs Luleå kommun formulerade kraven för byggnadsverket och upphandlade efter offerter grundläggningen från Skanska, byggandet av stommen från Strängbetong och stomkompletteringar, invändiga och utvändiga ytskikt och installationer samt lös inredning och mobila scenen från Nåiden Bygg AB (Från intervjun med Nåidens arbetschef). Funktionella lösningar Enligt kulturchefen tillsattes en styrgrupp, efter det att kommunen fattat ett principbeslut att bygga Kulturen Hus. Styrgruppen arbetade med att identifiera och definiera de funktionella lösningarna för huset, som sedan resulterade i det samordnade lokalprogrammet för konsertlokaler, bibliotek, konsthall och lokaler för Norrbottensmusiken (Projektering Kulturens Hus, 2003). I arbetet med att ta fram funktionella lösningar för huset besökte styrgruppen konsertsalar och konserthus inom och utom landet. Kulturhuset i Gävle var ett sådant hus liksom Operan i Köpenhamn och biblioteket i Köpenhamn, Den svarta diamanten innehållande konsertsalen Drottningens sal. Styrgruppen sökte efter referenser med 11

funktioner som eftersträvade enkelhet. Detta arbete ledde så småningom fram till att konsulter och entreprenörer upphandlades för att utforma bygghandlingar med tekniska lösningar. (Från intervjun med kulturchefen) Tekniska lösningar När sedan entreprenören Nåidens Bygg AB anlitades var, enligt Nåidens arbetschef, allt klart beträffande de tekniska kraven från beställaren. Byggprojektet var färdigt projekterat av Luleå kommun. Byggproduktionen genomfördes utifrån bygghandlingar. I och med att det är tekniskt svåra lokaler, med komplexa lösningar beträffande ljud (efterklangstid) och ljus och övriga elinstallationer, som är direkt avhängiga för verksamhetens genomförande, fanns det flera brister i bygghandlingarna som måste åtgärdas i efterhand. Det fanns även måttfel och höjdfel som måste justeras och åtgärdas, exempelvis visade sig flera stålbalkar vara för korta. Ändrings- och tilläggsarbetena (äta) uppgick till mins 500 specifikationer som måste åtgärdas. Enligt Nåidens arbetschef är detta en förlust för alla. Dåliga bygghandlingar leder till ökade kostnader. Material som tillkommer och/eller som måste ersättas är lätt att få ersatt från beställaren. Däremot är det svårt för entreprenören att ta betalt för störningskostnaderna och den minskade effektiviteten i byggproduktionen. För entreprenören innebär det att det blir en brist på resurser under själva byggproduktionen. De anlitade hantverkarna måste åtgärda fel istället för att genomföra den planerade produktionen. För beställaren uppkommer kostnader som inte finns med i produktionskalkylen. För lite folk medför att bygget kan bli försenat samt leda till hinder och störningar i produktionen. För att minimera förseningar tillämpade Nåiden och Luleå kommun norrlandsmodellen, vilket innebär att entreprenören genomför arbetet med extra resurser och får betalt från beställaren i efterhand. Det blir inga tidsförseningar som har sin grund i förhandlingar kring de fördyrade byggkostnaderna under produktionstiden. Norrlandsmodellen bygger på ett förtroende mellan beställare och entreprenören. (Från intervjun med Nåidens arbetschef) Organisationen av förvaltningen av byggnaden Från den första utredningen kring ett konserthus och Kulturens Hus (Förstudien för, 2002) har huvudmannaskapet av huset och organiseringen av driften av verksamheterna i huset analyserats. De olika funktionerna kan antingen samlas under en, eller läggas på flera huvudmän och de olika rollerna för driftsansvar för konsert- och andra kulturarrangemang, konferens och kongress, servicefunktioner med mera och driftsansvar för mat och dryck måste klaras ut för satsningen ska vara möjlig att realisera och fungera över tid. De fyra alternativ för organisationsfrågan, som analyserades i förstudien, var Kommunal förvaltning, Samägt bolag, Kommunalt bolag och Privat bolag. Kärnverksamheten är enligt verksamhetsidén: - Ett allmusikaliskt utbud - Kulturupplevelser av många slag - Konferens och kongress - Information, dialog och upplevelser - Dagliga möten med kulturen som nav 12

Alternativa organisationslösningar som föreslogs av förstudiegruppen var: Alt 1 Alt 2 Alt 3 Kärnverksamhet Samägt bolag Kommunalt Privat bolag bolag Servicefunktioner Samägt bolag Kommunalt Privat bolag bolag Mat och dryck Privat bolag Privat bolag Privat bolag Förstudiegruppen lyfte fram en ny bolagsbildning för kärnverksamheten med kommunen och företag i Luleå som delägare (samägt bolag) som ett kraftfullt huvudspår med flera fördelar. Näringslivets delaktighet skulle långsiktigt säkras genom denna konstruktion. Denna lösning innebar även en ny form av samverkan mellan näringslivet och kommunen som antogs ha en potential att skapa utveckling som gynnar alla som bor och verkar i Luleå. Samägt bolag sprider makt och ansvar enligt förstudiegruppen. Det gäller dels konserthusets utveckling, dels att finansieringen av det negativa resultatet sprids på de aktörer som har förutsättningar att bidra med kompetens och finansiell styrka kommunen (medborgarna) och företagen. En önskvärd riskspridning hoppades kunna uppnås, vilket knappast kan uppnås genom att ägandet läggs utanför kommunorganisationen, enligt förstudiegruppen. För servicefunktionen finns starka kopplingar till den organisation som är ansvarig för kärnverksamheten, enligt förstudiegruppen. För mat och dryck har förstudiegruppen fört ett motsatt resonemang. Det är en fördel med ytterligare en eller flera aktörer i anläggningen som kan samspela för bästa resultat. Mat och dryck kräver andra kompetenser än de som krävs för kärnverksamheten. En privat entreprenör förordas för Mat och Dryck. Förstudiegruppen förordar, oberoende ägarlösning, alternativ 1. Från intervjun med en tjänsteman inom Luleå kommuns förvaltning framkom att idag äger Tekniska förvaltningen den färdigbyggda fastigheten Kulturen Hus. Tekniska förvaltningen hyr sedan ut lokalerna till de verksamheter som bedrivs i huset. Verksamheterna i Kulturens Hus organiseras av Kulturförvaltningen med kulturchefen som ansvarig för driften av kärnverksamheten. De olika verksamheterna organiseras emellertid under respektive verksamhetsansvarig. Det har medfört att det till exempel inte finns någon samordning mellan de olika verksamheternas öppettider. Servicefunktionen receptionen, mäss- och kongressorganisationen och restaurangen har inte heller någon samordning. Detta ställer till besvär för besökarna. Köp av föreställningsbiljetter kan ibland inte samordnas för den enskilde besökaren med exempelvis hennes besök på biblioteket. En bokning av en konferens måste bokas både via mäss- och kongressorganisationen och via restaurangen. Missförstånd med bokningarna uppstår. En utveckling av organisationen och samordningen mellan de olika verksamheterna inom Kulturens Hus är önskvärd enligt tjänstemannen. Efter det att Kulturens Hus har varit i bruk under ett halvår har driftunderskottet av kärnverksamheten diskuterats i den offentliga debatten. Det föreslagna samägandet av Kulturens Hus mellan kommunen och näringslivet blev inte genomfört. Enligt kulturchefen är en utredning och uppföljning av byggprojektets effekter för Luleå kommun och det värde som mötesplatsen Kulturens Hus ger kommunens medborgare, av intresse för kommunledningen och kulturförvaltningen. En slutbesiktning av byggnaden kommer att äga rum i januari 2009 enligt överenskommelse med entreprenörerna. 13

Sammanfattning Den ovanstående teoretiska genomgången och den inledande datainsamlingen av fallstudien av byggprocessens tidiga skede av Kulturens Hus i Luleå kan sammanfattas enligt följande Ett kulturhus är en mötesplats för kommunens innevånare som genom sina verksamheter, tekniska lösningar, placering, gestaltning och design skapar en upplevelse för kommunens innevånare drivkraft av näringslivets utveckling i kommunen drivkraft av den regionala utvecklingen Det frågor som ännu inte är klarlagda är uppföljningsmetoder för ett byggprojekt utifrån brukarnas upplevda nytta. Motsvarar det färdiga byggnadsverket verksamhetens syfte och mål för utvecklingen av ett hållbart samhälle? Resultaten från studien bör vara till nytta för kommunala byggherrar och beställare i deras programarbete i byggprocessens tidiga skede, avseende att identifiera, värdera och följa upp effektiva och hållbara tekniska byggnadskrav för en hållbar samhällsutveckling. Kunskaper från denna studie kan även bidra till entreprenörens effektivisering i produktionen. Tydligare formulerade krav bör minska antalet fel i produktionen och därigenom minska kostnaderna för att åtgärda fel i efterhand. Som jag tidigare nämnt är jag tacksam för era synpunkter och kommentarer på detta innehåll samt input för att utveckla denna studie till att även ta hänsyn till kommunforskningsperspektivet. Tack! 14

Referenser Aabø, S & Strand, J (2004), Public library valuation, nonuse values, and altruistic motivations, Library & Information Science Research, 26 (3), pp 351-372. http://www.sciencedirect.com/science? 2007-09-09 Americans for Libraries Council (2007). Worth Their Weight: An Assessment of the Evolving Field of Library Valuation, http://www.actforlibraries.org/alcreports.php 2007-09-09 Andersson, T., Bergman, I., Björk, O., & Ericsson, L-G. (2006). Value management, SIS Förlag AB, Sverige, ISBN 10 9171626646 Boudreau, J. W. (1991). Utility analysis for decisions in human resource management. In M.D. Dunnette and L.M. Hough (eds.), Handbook of Industrial and Organizational Psychology (Vol. 2. 2 nd ed., pp. 621-745). Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press. Boudreau, J. W. (1996). The motivational impact of utility analysis and HR measurement. Journal of Human Resource Costing and Accounting, 1(2) 73-84. ByggherreForum (2005). Byggherrens roll och uppgifter, www.byggherre.se, ISBN 91-975824-0-9, Stockholm Cascio, W. (1996). The role of utility analysis in the strategic management of organizations. Journal of Human Resource Costing and Accounting, 1(2) 85-95. Cascio, W. (1999). Costing Human Resources - The Financial Impact of Behavior in Organizations (4 th ed). Ohio: South-Western College Publishing. De Ridder, H (2006), The Living Building Concept Live cycle value and cost control in construction RC 2006 Conference, Rome, Italy, 22 March 2006. Dieselverkstaden (2007). Kulturcentrum, www.diesleverkstaden.se 2007-06-17 Flanagan, R. (2007). Sustaining profitability in the construction sector, Key-note speech, presented at 4 th Nordic Conference in Construction Economics and Organisation, Luleå, Sweden, 14 th 15 th June 2007. Fristedt, S. & Ryd, N. (2006). Ju förr desto bättre. Programarbete i tidigt skede av byggprocessen. U.F.O.S, Svenska Kommunförbundet, andra upplagan, Fristedt, S. & Ryd, N. (2004) Att lyckas med program. Kontinuerligt programarbete för bättre styrning av byggnadsprojekt, Arkitekternas Forum för Forskning och Utveckling - ARKUS, Byggförlaget. Stockholm Laurell Stenlund, K. (2004). Tre perspektiv på att mäta och värdera förluster av nyckelkompetenser, Licentiatuppsats, Luleå tekniska universitet, Luleå. Malmqvist, I. & Ryd. N. (2006). Byggherrens kravformulering i tidiga skeden. Chalmers tekniska högskola, ISSN 1650-6340, publikation 2006:09. Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1994). An Expanded Sourcebook, Qualitative Data Analysis (2 nd ed.). California, London: Sage Publications. Inc Munro, R. & Mourtisen, J. (ed.) (1996). Accountability, Power, Ethos & The Technologies of managing, Thomson Business press, UK Nonaka, I. & Konno, N. (1998). The Concept of "Ba": Building a Foundation for Knowledge Creation. California Management Review, 40(3) 40-54. Nordstrand, U. (2000). Byggprocessen, ISBN 91-47-01169-6, Liber: Stockholm Olsson, B. (1994). Kortare arbetsdag - en väg till ett mer ekologiskt arbetsliv? Personalekonomiska institutets skriftserier, 1994:1. Företagsekonomiska institutionen. Stockholm: Stockholms universitet. Palm, J & Wihlborg, E. (2007). Who is governing what? Governing Local Technical systems an issue of accountability. Accepted for publication in: Local Government Studies. 15

Ryd, N., & Lindahl, G. (2006). Client goals and the construction project management process, Facilities Special Issue Changing User Demands on Adaptability and Flexibility, Facilities, in press XX(xx) xx-xx. SCB (2007). Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007. Schmidt, F.L, Hunter, J.E., McKenzie, R.C. & Muldrow, T.W. (1979). Impact of valid selection procedures on work-force productivity. Journal of Applied Psychology, 64, 609-626. Sen, A. (2001). Etik och ekonomi. Stockholm: SNS Förlag. Svenska Kommunförbundet (2003). Lokalernas betydelse för skolan. Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Effektiva kommunala fastigheter (mars 2007) Saxon, R. (2006) Be Valuable a guide to creating value in the built environment, Construction Excellence. Spencer, N, & Winch, G. (2002). How buildings add value for clients, Construction Industri Council. Thomas Telford, UK. Wihlborg, E. (2000). En lösning som söker problem. Hur och varför lokala IT-policyer utvecklas i mindre kommuner på landsbygden. Doktorsavhandling. (Linköping Studies in Arts and Science 225). Linköping: Linköpings universitet. Yin, R. K. (1994). Case study research. Design and methods. California, London: Sage Publications. 16

Bilaga A Datamaterial Studier och förarbete genomfört av Luleå kommun Förstudien för ett konserthus i Luleå, Luleå kommun, 2002-08-15 Fördjupad förstudie, Konserthus Kulturens Hus i Luleå, Luleå kommun, maj 2003 Projektering_Kulturens Hus, Samordnat lokalprogram, Luleå kommun, 2003-12-22 Genomförda intervjuer Åke Broström, Kulturchef, 1 juni 2007, 1 tim Folke Winblad von Valter, Tjänsteman Luleå kommuns förvaltning, 5 september 2007, 2 tim Erik Sundström, idébärare av konsertsal, 5 september 2007, 1,5 tim Per Ola Patomella, Arbetschef Nåiden Bygg, 4 oktober 2007, 1 tim Byggherre, beställare och brukare Antal anställda i kommunen: Luleå kommun hade 71 136 invånare den 30 september 2007 Entreprenören Nåiden Bygg AB är ett helägt Norrbottniskt företag som senaste året omsatte 300 Mkr. Företaget har c:a 130 anställda och verkar inom bygg- och anläggningssektorn i övre Norrland. Nåiden Bygg bildades 1974 och har idag kontor i Luleå, Piteå och Skellefteå. (källa: http://www.naidenbygg.se/naiden/start/om.shtml, 2007-11-05) 1