Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland



Relevanta dokument
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Normalt är urinen steril

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Clostridium difficile diarré (CD)

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Studiecirkel Säker vård alla gånger

MRSA. Information till patienter och närstående

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Innehåll: Inledning sid 1

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR)

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Rätt klädd och rena händer

KAD-bara när det behövs

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Rätt klädd och rena händer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Lokal anvisning

Rapport 2 från projektet Hygienronder vid särskilda boenden inom kommunal vård Projektet beviljat anslag från STRAMA år 2005.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

nov jan sept mars maj

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

VRI Vårdrelaterade infektioner

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Kateterisering av urinblåsan (man)

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

kärlröntgenundersökning

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kad bara när det behövs!

Rätt handske. Rekommendationer för val av handskar för personalen inom landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland samt Uppsala och Örebro län.

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Handhygienens betydelse

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Handhygienens betydelse

Användarguide REN intermittent kateterisering

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Lokal anvisning

Vårdavdelnings följsamhet till SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

VRI Vårdrelaterade infektioner

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

KVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ERHÅLLA URINRÖRSKATETER

Transkript:

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera riskpatienter och dokumentera bedömd risk i patientjournalen Förebygg kvarurin (residualurin) Sätt urinkateter endast efter ordination av läkare. Korrekt urinkatetervård - Dokumentera tidpunkt, indikation och planerad längd vid insättning av urinkateter. - Använd endast slutna urinuppsamlingssystem. - Utvärdera behovet av KAD (Kateter á demeure) dagligen. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Sveriges Kommuner och Landsting 2008

VUVI = Vårdrelaterad V urinvägsinfektion KAD orsakar cirka 90% av all VUVI. Risken för VUVI ökar med ca 10% för varje dygns kateterbehandling. På enheter där flera patienter vårdas länge med KAD kan smittspridning med dessa bakterier bli ett kroniskt problem både för patienter och vårdavdelningen. Socialstyrelsen Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006

Patienter med urinkateter Akademiska sjukhuset, Uppsala 2007 Inskrivna patienter samt patienter med urinkatetrar 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 890 Patienter 23,7% 128 83 Kvinnor Män Urinkatetrar Vid punktprevalensundersökning 2002 var antalet urinkatetrar 18,5%

De 5 vanligaste indikationerna till urinkateter, i ordningsföljd 2007 Timdiures Operation Neurologisk skada/sjukdom Stort hjälpbehov svårt sjuk patient Inkontinens 2002 Operation Flera indikationer, inkontinens mm Stort hjälpbehov svårt sjuk patient Annat urinretention Neurologisk skada/sjukdom

Brukare med urinkateter Kommunala boenden i Uppsala län 2007 3000 2698 2500 2000 1500 1000 =10,9 % 500 295 89 206 0 Antal vårdtagare Antal med urinkateter Kvinnor Män Vid punktprevalensundersökning 2002 var antalet urinkatetrar 7%

Vårdhygien

Vilka vårdhygieniska v åtgärder behövs för f r att minska antalet VUVI? Personal - utbildning Patient/brukare/anhörig - information och utbildning Miljön - städning/ desinfektion Utrustning - rengöring/ desinfektion

Urinkatetrar i sjukvården - för r ofta, för f r länge? l Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i öppen och sluten vård i landsting och kommun Anatomi-fysiologi, Hur styrs blåsan av nervsystemet? Överläkare Axel Brattberg vid Rebhabiliteringsmedicinska kliniken Indikationer för urinkatetrar. Överläkare Inga Sjögren vid Geriatriska kliniken Indikationer för olika typer av katetrisering. Hur sätts kateter? Överläkare Klas Holmberg vid Urologiska kliniken. Material i urinkatetrar, biofilm. Överläkare Åsa Melhus, Avdelningen för klinisk mikrobiologi. Vårdhygieniska aspekter när patienten är kateterbärare. Hygiensjuksköterska Christer Häggström Behandling av KAD-associerad UVI Överläkare Anders Lannergård infektionskliniken

Alternativ till KAD (Utvärdera behovet av KAD dagligen) Toalettassistans/toaletträning Blöjor Uridom Intermittent katetrisering (RIK) Suprapubiskt dränage

Vårdhygieniska åtgärder för f Basala hygienrutiner - God handhygien - Skyddshandskar - Skyddskläder att förhindra f VUVI Undvik att placera flera kateterbärare i samma rum med gemensam toalett. Fortsatt goda hygienrutiner, även om patienten har KAD och en bakterieuri eller en klinisk UVI.

Hur skiljer sig rutinerna vid insättande av KAD åt? STERIL RUTIN Allt material ska vara sterilt och arbetet skall utföras med aseptisk teknik. Tvätta underlivet med - tvål-vatten - förpreparerade tvättlappar - tvättsvamp med tvål och huddesinfektionsmedel -steril natriumklorid eller klorhexidinlösning el likn. Urinuppsamlingspåsen är höggradigt ren. Steril rutin används oftast till patienter: -vid eller efter operation i urinvägarna. - med nedsatt immunförsvar REN RUTIN Allt material utom urinkatetern kan vara höggradigt rena och arbetet skall utföras med aseptiskt teknik. Tvätta underlivet med - tvål-vatten - förpreparerade tvättlappar - tvättsvamp med tvål och huddesinfektionsmedel Följ lokala anvisningar I båda metoderna används en steril kateter. Katetern bör vara så tunn som möjligt!

Uppsamling av urin Slutet system rekommenderas då tiden för uppkomst av bakterieuri och VUVI ofta fördröjs.

Urinuppsamlingspåse se Lyft eller placera aldrig urinpåsen ovanför urinblåsans höjd. Låt inte urinpåsen komma i kontakt med golv eller toalett. För uppegående patienter/brukare - välj en tömbar påse med kort slang under dagen. Vid sänggående - koppla till en icke tömbar påse på dagpåsen (häverteffekt).

Urinuppsamlingspåse se Töm och släng nattpåsen på morgonen! Undvik knickbildning på urinkateter och påsslangen. Byt urinsamlingspåsen (med avtappningskran) så sällan som möjligt! Kan sitta 7-10 dygn.

Urinuppsamlingspåse se Patienten/brukaren ska få hjälp med att hitta en bra lösning för upphängning av påsen.

Tvätt av underlivet Dusch Vid tvättställ Tvätt i sängen: - bideskål av desinfekterbar modell samt engångs tvättlappar - förpreparerade tvättlappar Bild: Susanne Wiklund Tvätta underliv och urinkateter 1-2 gånger/dagligen. Sekret eller liknande tvättas bort från urinvägsmynning och urinkateter. Använd en pappershandduk som kastas efter användandet eller en flergång tyghandduk som byts efter varje användning.

Att hjälpa sängbunden s patient/brukare Tillämpa basala hygienrutiner Använd bideskål som går att desinfektera helst i spol/diskdesinfektor. Använd endast rent/nyupptappat vatten i bidéskålen. Doppa inte tvättlappen tillbaka i tvättvattnet för att sköljas ur och användas igen. Alternativ: förpreparerade tvättlappar

Tömning eller byte av urinpåse Använd handskar, skyddsrock/plastförkläde som byts mellan varje patient. Töm urinen i ett kärl som endast används till en patient/brukare och som går att rengöra/ desinfektera. Torka av bottenventilen med alkohol.

Tömning av urin Ta av handskar,skyddsrock/plastförkläde och desinfektera händerna efteråt!!!

Patienten/brukaren/anhöriga riga Rådgivning och information om: skötsel av urinkateter handhygienens betydelse för att undvika smitta/smittspridning urinhantering

Städning av toaletten På avdelningar där toalettutrymmet delas av flera patienter rekommenderas städning av toalett, golv och tagytor minst en gång /dag - gärna oftare. Toaletten och tagytor torkas av med ytdesinfektionsmedel vid synligt spill av kroppsvätskor. Använd rätt teknik och turordning vid toalettstädning

Utrustning/material Material som används vid insättande av urinkateter omhändertas och kastas eller desinfekteras helst i spol/diskdesinfektor Uppsamlingskärl för urintömning desinfekteras helst i spol/diskdesinfektor.

Provtagning från urinvägskateter Desinfektera och punktera katetern nedanför förgreningsstället med kanylförsedd spruta, vid provtagning på patient med KAD. Använd inte gel med tillsats av desinfektionsmedel vid insättande av urinkateter och samtidig urinodling. Vid prov i samband med kateterinsättning: låt lite urin rinna ut i en skål och ta sedan provet direkt i provröret.

Så minskade vi urinvägsinfektionerna! Det handlar om att göra det alla vet men ändå inte gör.. Syftet var att minska förekomsten av urinväginfektioner med 50 % hos äldre och funktionshindrade som erhåller hjälpinsatser från Tillberga Grannskapsservice. Retrospektiv journalgranskning på misstänkt eller verifierad UVI. Personalen deltog med stort engagemang i projektet. Hygiensjuksköterskan deltog med sin profession i projektet. VRISS II Tillberga Grannskapsservice Västerås kommun

Följsamhet till basala hygienrutiner Följsamhet till basala hygienrutiner Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Andel korrekta 2006 Målvärde Andel korrekta 2007 20% 10% 0% Före projektstart Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Tidsperiod

Följsamhet till klädregler Procent Följsamhet till klädregler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Andel korrekta 2006 Målvärde Andel korrekta 2007 20% 10% 0% Före projektstart Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Tidsperiod

Andel patienter med urinvägsinfektion Andel patienter med urinvägsinfektion Tillgerga Grannskapsservice 9% 8% 7% 6% 5% 4% Andel 2006 Målvärde Andel 2007 3% 2% 1% 0% Före projektstart Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Socialstyrelsen 2006 Handbok för hälso och sjukvård- Katetrisering av urinblåsa, www.1177.se Guiedline for Prevention of Catheter-associated Urineary Tract Infektions, CDC, written by Edward S Wong,MD in consultation whit Thomas M Hooton, MD, sen rev. 2002. Urinkatetrar och antibiotikabehandling- förljsamheten till riktlinjer kan bli bättre, Ann Tammelin, Läkartidningen nr 6, 2005,volym 102, 378-381 Prevention of Urinary tract infections, IFIC, Basic Consceptions of Infection Control, Niazm Damani, Gary French and Ulrika Ransjö. 2007 Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna, Svenska Infektionsläkarföreningen 2006 Transmisson of urinary bacterial strains between patients whit indwelling catheters - nursing in the same room and in separate rooms compared. B Fryklund, S Hæggman and L.G.Burman, Journal of Hospital Infection (1997) 36, 147-153 Ren vård är säkrare vård II, erfarenheter från andra omgången av genombrottsprojektet VRISS, Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Preventing Catheter-Releted Bacteriuria, Should Wee?,Can We?,How? Sanjay Saint,MD,MPH;Benjamin A.Lipsky, MD, Arch Intern Med, vol 159 april 26 1999, 800-808