F d Kemtvätt Martin Ängqvist AB Linköpings kommun

Miljö Göteborg AB F d Kemtvätt Martin Ängqvist AB Linköpings kommun Värdering av in situ åtgärder som ett alternativ till traditionell schaktning vid sanering av klorerade och icke klorerade lösningsmedel i mark För Linköpings kommun Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Stadsmiljö Uppdrag: 610-008 Upprättad: 2011-11-25 Org nr 556747-0181 Kungsgatan 18 411 19 Göteborg www.structor.se Sid. 1(15)

Fd Martin Ängqvist Sid 2 (15) 610-008 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 URVAL AV SANERINGSMETODER... 3 2.1 FÖRORENINGAR OCH GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.2 METODSCREENING... 4 2.3 FÖRDJUPAD ANALYS AV TERMISK IN-SITU... 6 2.4 FÖRDJUPAD ANALYS SCHAKTNING... 8 3 KONKURRENSSITUATIONEN FÖR TERMISK IN SITU... 8 4 MILJÖPRÖVNING... 9 5 UPPHANDLING TERMISK IN SITU... 10 6 PLATSBESÖK MED ENTREPRENÖRER... 11 7 SAMMANFATTANDE VÄRDERING... 13 REFERENSER... 15 Bilagor 1. Sammanställning av kontaktade entreprenörer, termisk in situ. 2. Referensprojekt Krüger A/S och Geo A/S.

Fd Martin Ängqvist Sid 3 (15) 610-008 1 Bakgrund och syfte Linköpings kommun planerar en marksanering vid den före detta kemtvätten Martin Ängqvist AB i centrala Linköping (Martin Ängqvist). På området (Kv Konduktören) fanns tidigare en kemtvätt som förorenat marken med klorerade och icke klorerade lösningsmedel (bl a perkloretylen PCE och dess nedbrytningsprodukter). I slutet av 1970- talet uppfördes parhus på området där den tidigare kemtvätten var belägen vilket inneburit att det idag föreligger hälsorisker för de boende på grund av kvarvarande markförorening. År 2007 lät Länsstyrelsen Östergötland (länsstyrelsen) genomföra en förstudie och år 2008 en huvudstudie. År 2009 genomförde Linköpings kommun en riskvärdering och 2010 kompletterande åtgärdsförberedande undersökningar. I slutet av 2010 lämnades en bidragsansökan in till Naturvårdsverket. Ansökan beviljades i februari 2011. I ansökan till Naturvårdsverket presenterades två alternativa tekniker för att sanera aktuella föroreningar, dels schaktning, dels termisk in-situ. Schaktning som metod är väl beprövad och saneringsresultatet säkert. Fördelen med termisk in situ är att mängden tunga transporter kan minskas. Erfarenheten av metoden är dock liten i Sverige. Då kommunen som huvudman har fullt ansvar för slutresultat, tidplan, budget, omgivningspåverkan, hälsorisker m.m. har traditionell schaktning och extern behandling av jordmassor varit huvudalternativ i det åtgärdsförberedande arbetet. Metoden måste användas i ytliga delar av området oavsett hur resterande djupare delar av källområdet saneras. Möjligheterna till termiska in situ åtgärder har dock utretts parallellt som ett komplement till schaktning. I föreliggande rapport redovisas dels motiven till varför schaktning och termisk in situ övervägts, dels aspekter som bedömts betydelsefulla vid en värdering av lämpligheten mellan de två metoderna. Utredningen utgöra dels underlag för kommunens beslut om val av teknik samt en redovisning av utredningskravet i villkor 3 i bidragsbeslutet från länsstyrelsen (2011-11-15). 2 Urval av saneringsmetoder 2.1 Föroreningar och geologiska förutsättningar Kommun har fått bidrag för att sanera källområdet. Källområdet definieras som ett område där rester av fri fas av ursprungsämnet (PCE, TCE, varnolen) förekommer som s k residualförorening eller sammanhängande pölar. Även omkringliggande lågpermeabel jord (lera och silt) som förorenats via diffusion under många tiotals år definieras som källområde. Källområdet har uppskattats till 1 000 m 2 i yta med en mäktighet av i storleksordningen 10 m. Stora delar av jordvolymen bedöms dock vara mer eller mindre ren eftersom förorening primärt spridits i skikt med varierande uthållighet och nivå. Jordlagren inom källområdet är heterogena med både täta och genomsläppliga jordar. Överst utgörs marken av heterogen fyllning (lera, silt, sand, inslag av rivningsrester). Under fyllningen följer ett 5-8 m mäktigt lager med lågpermeabel finjord (lera med skikt av silt och sand) som i sin tur överlagrar ett par meter mäktigt moränskikt på berg med varierande vattengenomsläpplighet. På djupet finns ställvis skikt med kraftigt vattenförande grus och sand.

Fd Martin Ängqvist Sid 4 (15) 610-008 Den naturliga grundvattenströmningen sker primärt i den djupa moränen och gruslagren medan ytligt grundvatten avrinner i ledningsgravar i fyllning vid ihållande regn. Inom området finns ett VA-ledningssystem på 2-3 m djup samt en nedsänkt pumpstation för avloppsvatten. Både ledningar och ledningsgravar kan utgöra spridningsvägar för förorening i både vätskeform och gas och utgörs i sig ett hinder vid sanering av de översta marklagren. Sammanfattningsvis är de geologiska förutsättningarna besvärliga i så avseende att förorening finns i både lågpermeabel silt och lera och mer vattengenomsläppliga jordlager samt att området korsas av en flera djupt belägna dränerande strukturer. 2.2 Metodscreening I bidragsansökan redovisades schaktning och termisk in-situ som alternativa metoder då dessa bedömdes bäst lämpade för aktuella föroreningar och jordarter. Metoderna ingår i gruppen för s k fysisk massreduktion och används enbart inom källområden, se tabell 1. Andra metoder i denna metodgrupp som används vid sanering av klorerade lösningsmedel men som bedömts mindre lämpade vid Martin Ängqvist redovisas även tabellen. Rödmarkerade metoder som bedömts mindre lämpliga har det gemensamt att luft eller vatten, med eller utan tillsatser, cirkuleras i hela den förorenade jordvolymen och att enskilda molekyler måste mötas för att reningseffekt (kemisk reaktion) skall uppstå. Detta förutsätter att föroreningen enbart finns i homogena och permeabla (genomsläppliga) jordlager vilket inte är fallet vid Martin Ängqvist. Flera metoder används kommersiellt i Sverige på petroleumskador (t ex vid bensinstation). Behandlingstiden är vanligtvis flera år även vid gynnsamma förhållanden. Tillämpbarheten av metoderna kompliceras dessutom av att det förekommer både klorerade och aromatiska lösningsmedel som bryts ner under olika syreförhållanden.

Fd Martin Ängqvist Sid 5 (15) 610-008 Tabell 1. Metoder för källområden med klorerade lösningsmedel. Färger avser bedömd allmän tillämpbarhet vid Martin Ängqvist (grön tillämpar, gul eventuellt tillämpar, röd ej tillämpbar). Metod Beskrivning Lämplighet vid Martin Ängqvist Schaktning med konventionell grävmaskin eller linskopa. Transport av förorenade massor till extern behandlingsanläggning. Schaktning med augerborr (jordskruv) och transport av förorenade massor till extern behandlingsanläggning. Termisk behandling in-situ (Thermal desorption, Six-phase heating). Termisk behandling in-situ med ånginjektering. Flerfasextraktion (ventilering insitu) Luftning och ventilering (air sparging, venting) Stimulerad biologisk nedbrytning in situ (anaerob reduktiv deklorering) Kemisk oxidation in situ Jordtvätt in situ Förorening saneras genom att fysiskt avlägsna jorden. Arbetet kräver omfattande stödkonstruktioner vid schaktning. Jord avlägsnas genom nedborrning av stort foderrör och uttag med skruvborr. Djup schakt kan utföras utan stödkonstruktion och ev. utan grundvattensänkning. Jord och grundvatten i källområdet värms upp och föroreningar sugs upp i gasfas till markytan för behandling. Fungerar sämre i vattenförande formationer. Ånga injekteras i brunnar och sugs upp tillsammans med föroreningar i gasfas. Ej tillämplig i lågpermeabla jordar (silt, lera). Vakuumextraktion och rening på markytan av blottlagda föroreningar genom grundvattensänkning. Luft med eventuella tillsatsmedel trycks ner i marken ovan grundvattenytan via brunnar och samlas sedan upp tillsammans med föroreningar i gasfas. Tillsatser av t ex järnnanopartiklar, melass som kan spridas i marken genom rundpumpning. Ingen behandling krävs på markytan. Injektering av ozon, väteperoxid, kalium-permanganat etc. som kan spridas i marken genom rundpumpning. Ingen behandling krävs på markytan. Vatten med tillsattas med tensider, lösningsmedel pumpas runt i förorenad formation. Vattnet renas på plats eller vid extern anläggning. Metoden är lämplig i källområden men kräver länshållning och vattendom. Schaktning kan även utföras under utvalda hus. Metoden är inte kostnadseffektiv för grunda källområden (<4 m). Visst mått av översanering krävs för att saneras hela jordvolymen. Metoden är tillämplig för sanering av stor delar av källområdet. Kan kräva grundvattensänkning och grundvattenavskärande spont i vattenförande jordlager. Metoden bedöms inte vara optimal där huvuddelen av förorening ligger men kan fungera i djupt vattenförande moränlager. Måste kombineras med annan metod. Förutsätter homogena vatten-/och luftgenomsläppliga jordarter. Fungerar troligen inte i stora delar av källområde då föroreningen finns i lågpermeabel jord (silt, lera). Förutsätter homogena genomsläppliga jordarter. Fungerar troligen inte stora delar av källområde då föroreningen finns i lågpermeabel jord (silt, lera). Förutsätter homogena genomsläppliga jordarter vilket till stora delar inte förekommer inom källområdet. Förutsätter homogena genomsläppliga jordarter vilket till stora delar inte förekommer inom källområdet. Förutsätter homogena genomsläppliga jordarter vilket till stora delar inte förekommer inom källområdet.

Fd Martin Ängqvist Sid 6 (15) 610-008 2.3 Fördjupad analys av termisk in-situ Termisk in-situ sanering bygger på principen att föroreningen i form av klorerade och petroleumbaserade lösningsmedel värms upp i marken, förångas, och sugs upp till marknivå. Förorening i gasfas, kondenserat vatten och eventuellt grundvatten, renas på platsen t.ex. i kolfilter. Jorden (föroreningen) behöver värmas upp till ca 100 C (genomsnittligt koktemperatur för PCE och vatten). Uppvärmningen kan ske med tre kommersiellt tillgängliga tekniker: ånguppvärmning (SEE), elektrisk konduktivitet (ECH, ISTD) och elektrisk resistivitetsuppvärmning (ERH). Vid Martin Ängqvist har ERH och ECH/ISTD bedömts bäst lämpade då merparten av förorening föreligger i lera och silt. Tekniken bygger på att värmen sprids oavsett jordart och genererad gas migrerar via porutrymmen och mikrosprickor till utsugningsbrunnar. Metoden har sin begränsning i formationer med stor vattenomsättning där kyleffekten blir stor. I dessa lägen lämpar sig ånguppvärmning (SEE) bättre som bygger på injektering av het ånga. En kombination av metoderna är ett alternativ i skiktad jord men innebär en väsentlig fördyring då två brunns och uppvärmningssystem måste installeras. Sammanfattningsvis talar följande för termisk in situ (ECH, ISTD) vid Martin Ängqvist: Metoden är kraftfull och har dokumentera god reningseffekt även på inhomogena, lågpermeabla jordar då metoden bygger på värmeledningsförmågan. Resthalter på mindre än 5 mg/kg TS klorerade lösningsmedel har uppnåtts i referensprojekt. Metoden har potential att uppnå åtgärdsmålen (reduktion av mängder och halter) på samma tid som en schaktsanering (4-5 mån). Då föroreningen ligger i direkt anslutning till bostadshus värderas en kort genomförandetid högt. Metoden är applicerbar på både aromatiska och klorerade lösningsmedel. Metoder som bygger på stimulerad nedbrytning med tillsatser kompliceras avsevärt av denna blandning då både oxidation och reduktion måste ske. Metoden är kostnadseffektiv på stora djup och kostnaden ökar marginellt oavsett om delar eller hela den vertikala jordprofilen behandlas. Kostnadsdrivande är primärt behandlingsytan (antal värme-/extraktionsbrunnar) och vattenomsättningen i jordlager (ökat energibehov). Ursprungshalterna är normalt inte avgörande för varken slutresultat eller behandlingstid vilket flera av övriga in-situ metoder är. Befintliga ledningar och installationer (pumpstation) kan eventuellt lämnas kvar om de inte utgör en direkt konflikt vid installation av värme- och extraktionsbrunnar. Metoden innebär att transport av både rena och förorenade jordmassor kan minskas jämfört med schaktsanering.

Fd Martin Ängqvist Sid 7 (15) 610-008 Metoden innebär betydligt mindre emissioner av flyktiga kolväten ovan mark jämfört med schaktning. Metoden bygger på vakuumsatta extraktionsbrunnar som skapar ett undertryck i hela den sanerade jordvolymen och utsläpp sker i en punkt från reningsverket på mark. Metodens svagheter kan sammanfattas enligt följande: Reningseffekten minskar vid stor grundvattenomsättning (mer energiåtgång för att värma upp marken). Under ogynnsamma förhållanden kan grundvattenavskärande spont eller grundvattensänkning bli nödvändig vilket ökar kostnaden väsentligt. Erfarenheterna är små i Sverige vilket gör att kompetens, entreprenörer m m måste tas utomlands vilket komplicerar projektet både vid miljöprövning (praxis saknas) och vid upphandling. Det finns en risk för okontrollerad spridning via ledningar eller ledningsgravar (dränerande strukturer) när marken värms upp. Stor omsorg måste därför läggas på att inventera och skära av sådan potentiella spridningsvägar. Metoden kräver omfattande förberedelser. Separat projektering av utrustning m m ingår normalt helt eller delvis i själva entreprenaden. Området som saneras är indisponibelt (inhägnat) under åtgärd på grund av ledningar, brunnar etc. Öppna ledningar innehåller bl a starkström, het gas och fri fas lösningsmedel vilket i sig innebär en potentiell hälsorisk. Det finns risk att mobilisera fri fas vid installation av värmebrunnar. Entreprenören måste redovisa en riskanalys så att detta undviks eller adekvata skyddsåtgärder vidtas. Det finns risk för bildning av sekundära ämnen i mark (bl a dioxiner). Halterna av dessa har dock i andra projekt visat sig vara mycket låga och förefaller inte innebära några miljö- eller hälsorisker. Sammanfattningsvis finns flera fördelar med termisk in situ. Flera av metodens osäkerheter bedöms kunna hanteras vid miljöprovningen och i inom ramen för ett noggrant upprättat entreprenadkontrakt. Själva prövningen och upphandlingen utgör dock i sig en stor projektosäkerhet då erfarenheterna av metoden är mycket liten i Sverige (se nedan). Svenska in situ projekt (enbart ånguppvärmning, SEE) med klorerade lösningsmedel har betraktas som lyckade i det avseende att stora mängder lösningsmedel samlats upp. Behandlingstiden har dock varit mycket lång och resthalterna i grundvatten höga även efter åtgärd. Detta antas bero på återkontaminering via diffusion från lågpermeabla jordlager som använd metod inte lyckats rena. ISTD eller ERH har inte använts kommersiellt i Sverige.

Fd Martin Ängqvist Sid 8 (15) 610-008 2.4 Fördjupad analys schaktning Av ovanstående framgår att termisk in-situ skulle kunna vara ett alternativ vid Martin Ängqvist, primärt för att minska mängden transporter av jordmassor från området. Det finns dock flera argument som talar för schaktning varav de viktigast redovisas nedan: För att komma åt förorening i direkt anslutning till avloppspumpstationen, garagelängan och under det södra bostadshuset och säkerställa att allt är borta är schaktning det säkraste alternativet. Detsamma gäller spill-/avloppsvattenledningar och ledningsgravar och andra dränerande strukturer som sannolikt kan fungera som spridningsvägar för gas och vätska. Vidare kan det teoretisk förekomma små källor inom åtgärdsområdet som inte upptäckts men som uppdagas vid schaktning. För ytligt belägen förorening (petroleumbaserade lösningsmedel) som bl a gränser till bostadshus är schaktning effektiv och snabbt och resultatet går att verifiera omgående. Det går också att installera skyddsåtgärder i form av undertrycksystem under bottenplattan när jorden avlägsnats (huset står på fribärande pålar). För att lägga om, täta och kontrolleras ledningar i mark kommer dessutom schaktning i viss mån att behövas oavsett hur området saneras i övrigt. Sammanfattningsvis är schaktning en beprövad, snabb och med avseende på resultat säker metod om den utförs i kombination med aktiv länshållning och vattenrening. Kostnaden ökar dock vid djupare schakt i vattenförande formationer på grund av att skyddsåtgärder i form av sponter och länsvattenrening. Hantering av stora mängder förorenad jord och omfattande transporter är metodens stora svaghet i jämförelse med in situ. 3 Konkurrenssituationen för termisk in situ Bristfällig konkurrens skulle kunna vara ett skäl att välja bort termisk in situ på grund av risken att enbart få höga anbud eller okunniga entreprenörer. Nedan redovisas en översiktlig analys av hur konkurrensen ser ut in situ i norra Europa. Potentiella entreprenörer har identifierats genom Europeiska nätverk (Eurodemo, Nicole) samt ett urval och bransch- och företagsinriktade hemsidor. Ett antal utvalda företag har kontakts för en direkt återkoppling av intresse att delta i en eventuell upphandling av saneringen vid Martin Ängqvist (Bilaga 1). Av inventering har följande framkommit: Alla tre metoderna ånguppvärmning (SEE), elektrisk resistivitetsuppvärmning (ERH) och elektrisk konduktiv uppvärmning (ECH eller ISTD) finns tillgängliga via bolag i norra Europa, dock inget svenskt. Entreprenörer som erbjuder ERH och ECH/ISTD har indikerat att metoderna skulle kunna vara lämpliga vid Martin Ängqvist då bra resultat tidigare uppnåtts i projekt med liknande geologiska förutsättningar. Antalet entreprenörer som kan leverera ERH och ECH/ISTD begränsas av att det idag finns två starka patenterade tekniker, dels Terratherm (US) med patent på ISTD samt CES (US) med patent på ERH (Six-Phase-Heating). Båda teknikerna

Fd Martin Ängqvist Sid 9 (15) 610-008 har använts kommersiellt flera år. Utvalda entreprenörer i Europa använder tekniken på licens, bl a Krüger i Danmark (ISTD), Terra Vac i England, GEO i Danmark och Nocon BV i Holland (ERH). Utöver detta har ytterligare några entreprenörer identifierarats som kan erbjuda termisk behandling med liknande teknik som ISTD (Reconsite, Tyskland) och termisk ventilering/ånga som dock bedöms mindre effektiva i tätare jordarter (bl a Arkil A/S). Identifierade entreprenörer kan erbjuda totallösningar (in situ och schakt m m) eller agera underentreprenörer givet att den ekonomiska risken står i proportion till den potentiella intäkten. Ovan nämnda entreprenörer har även agerat i konsortier med andra in-situ entreprenörer för att därmed kunna erbjuda rätt lösning för projektet. Vanligtvis rör detta objekt där både täta och vattenförande formationer är förorenade (t ex kombination av ISTD och SEE). Även om konkurrenssituationen är måttligt mätt i antalet företag som skulle kunna lämna anbud förefaller projektet Martin Ängqvist vara kommersiellt intressant. En orsak antas vara möjlighet att tidigt etablera sig på den svenska marknaden som ännu är omogen. 4 Miljöprövning Då huvudalternativet förutsätts omfatta schaktning och avledning av grundvatten söks tillstånd för vattenverksamhet hos miljödomstolen. Tillståndsansökan omfattar primärt skyddsåtgärder för att minimera negativa konsekvenser för omgivningen vid avsänkning av grundvattenytan (sättningar i byggnader, vägar och anläggningar, skador på vegetation etc) samt avledning av vatten (miljöpåverkan i recipienten). Utöver detta kommer en anmälan för avhjälpandeåtgärder enligt Miljöbalken lämnas in till länsstyrelsen. Anmälan omfattar en beskrivning av åtgärdernas omfattning och de skyddsåtgärder och kontroller som planeras för minimera negativa miljö- och hälsoeffekter. En del av kontrollerna kommer att utföras av entreprenören (egenkontroll enligt fastställt kontrakterat kontrollprogram) och en del av en extern kontrollorganisation upphandlad av kommunen (huvudman). Ett beslut från miljödomstolen och länsstyrelsen kommer, om villkoren följs, vara en trygghetsgaranti för alla parter på att lagstiftning följs och relevanta skyddsåtgärder och kontroller utförs. En ansökan som inte låser utförandet vid en enskild metod måste därför omfatta tydliga beskrivningar av alla de metoder som kan bli aktuella. Grundvattensänkning inom stålspont samt schaktsanering är vedertagen teknik som miljöprövats under många år medan erfarenheter av prövning och svensk praxis saknas för termisk in situ. Miljöprövning av denna metod som även omfattar termisk in situ skulle därmed innebära en projektrisk då handläggningstiden kan bli lång och kraven på kompletteringar många.

Fd Martin Ängqvist Sid 10 (15) 610-008 5 Upphandling termisk in situ Upphandling av entreprenör för termisk in-situ kompliceras av att kommersiellt tillgängliga metoder är knutna till ett fåtal patent som används på licens av utvalda entreprenörer. Vidare utförs detaljprojektering av konsulter som är mer eller mindre tätt knutna till entreprenörer eller specifika metoder. För att inte redan i projekteringsfasen styra upphandlingen till en speciell teknik (entreprenör, konsult) kan entreprenadformen totalentreprenad med funktionsansvar väljas. Genom väl underbyggda argument styrs upphandlingen till enbart termisk in-situ för att undvika anbud med teknik som inte fungerar (se ovan). Funktionskrav i form av resthalter, emissioner etc formuleras utan bäring mot någon specifik teknik. Motsvarande strategi har börjat användas i Danmark (Region Hovedstaden) för att undvika likritning av teknik och omständiga upphandlingar med fullskaletester och komplexa utvärderingar av resultat av olika metoder. Upphandlingen skall utföras enligt LOU och bedöms hamna under det s k tröskelvärdet för byggentreprenader. Arbeten kommer att omfatta omläggning av VA-ledningar och rivning och återuppbyggnad av installationer och byggnader (A) medan övriga delar området rent tekniskt skulle kunna saneras med termisk in-situ teknik (B. In situ) alternativt djup schaktning och externt omhändertagande (B. Schakt). Termisk in situ skulle kunna handlas upp enligt någon av följande alternativ: Alternativ 1. E1 E2 A. Ytlig Schakt A. Ytlig schakt B. Schakt B. In-situ Fri möjlighet för anbudsgivaren att lämna pris på schakt eller in-situ. Anbudsgivaren kan vara en renodlad schaktentreprenör (E1) eller insitu entreprenör (E2) med UE för schakt- och VA arbeten m m. Alternativ 2. E A. Schakt/VA B. Schakt Alternativt utförande (sidoanbud) B. In-situ Anbudsgivaren har möjlighet att lämna alternativt utförande till schakt för arbeten inom del B. Entreprenören (E) väljer egen UE för eventuell in-situ sanering alternativt är denna generalentreprenör. Alternativ 3. E A. Schakt/VA B. Schakt Anvisad UE B. In-situ Anbudsgivaren lämnar pris på schaktalternativet med del B som option. Kommunen handlar upp in-situ sanering separat. Om inga tillfredsställande anbud för in-situ teknik inkommer genomförs schaktsanering enligt option.

Fd Martin Ängqvist Sid 11 (15) 610-008 Alternativ 1 innebär att det billigaste anbudet som uppfyller uppställda krav väljs. Alternativet innebär två parallella upphandlingar med delvis olika projektering. Det är dock en stor utmaning och projektrisk att kunna formulera utvärderingskriterier så tydligt och transparent att om så önskas välja termisk in situ före ett dyrare schaktanbud. Alternativ 2 innebär en möjlighet för kommunen att välja ett sidoanbud med in-situ om detta bedöms attraktivt kvalitets- och prismässigt. Det finns dock ingen garanti för att sidoanbud inkommer eller att dessa i förekommande fall är konkurrensutsatta. Förutsättningen för detta är sannolikt att anbudslämnaren även är in situ - entreprenör. Alternativ 3 innebär att alla delar av entreprenaden handlas upp i konkurrens. Kommunen måste genomföra två separata upphandlingar men överlåter samordningsansvaret till entreprenören (samordnad generalentreprenad). I de fall in-situ anbud inte känns betryggande eller faller utanför projektets budget upphandlas Schakt B som option. Schakt B kan handlas upp som en utförandeentreprenad alternativt som en totalentreprenad med funktionsansvar för att möjliggöra en jämförelse med ett anbud med in-situ teknik. Målet med ovanstående alternativ är att ge huvudmannen (beställaren) möjlighet att kunna välja metod, schaktning eller termisk in situ, när anbuden inkommit och kvalitet och pris kan utvärderas. Av de diskussioner som förts med sakkunniga jurister framgår att transparensen och stringensen i utvärderingskriterierna måste vara stor med två vitt skilda tekniska utföranden för att undvika överklaganden. Att ha flexibiliteten att kunna välja metod sent i projektet kan därför vara en projektrisk även om det förefaller vara möjligt. 6 Platsbesök med entreprenörer Av ovanstående framgår att termisk in situ har tekniska förutsättningar att lyckas men att enskilda platsspecifika förhållanden påverkar resultat, genomförandetid och kostnad. För att öka kunskapen om metodens lämplighet vid Martin Ängqvist inbjöds den 30 maj 2011 två entreprenörer att besöka platsen och presentera sina metoder. Utöver att få entreprenörens spontana synpunkter på förutsättningarna direkt på plats diskuterades även alternativa sätt att formulera transparenta förfrågningsunderlag som inte favoriserar enskilda entreprenörer. Kommunen var noga med att hålla diskussioner på en allmän nivå för att inte ge enskilda entreprenörer konkurrensfördelar vid en eventuell upphandling. De två inbjudna entreprenörerna var Krüger A/S och Geo A/S. Nedan beskrivs de två entreprenörerna kortfattat. Krüger A/S är ett internationellt danskt företag med nära tusen anställda som sedan 1900-talets början specialiserat sig på vattenbehandling. Inom företaget är marksanering ett särskilt affärsområde med mångårig erfarenhet av bl a temisk in situ genom konduktiv uppvärmning, s k In Situ Themal Desorption eller ISTD (http://www.kruger.dk/en/industry/applications/insituremediation/istd/). Krügers metod har visat sig lämplig på flera andra platser där lågpermeabla jordar (silt, lera) förorenats med klorerade lösningsmedel (bilaga 2). Vid platsbesöket deltog Krügers ISTD expert, Niels Ploug från Köpenhamn.

Fd Martin Ängqvist Sid 12 (15) 610-008 Geo A/S är ett danskt internationellt företag etablerat 1943 specialiserat inom geoundersökning och geoprojektering till land och till havs. Inom företaget finns ett affärsområde miljö som bl a projekterat och utför marksanering med termisk in situ baserat på uppvärmning genom elektrisk konduktivitet, ERH (http://www.geo.dk/cases/electric-resistance-heating-dk.aspx). Även denna metod har visat sig fungera i lågpermeabla jordarter (bilaga 2). Vid platsbesöket deltog Jes Kjærulf Holm ansvarig för marksaneringsverksamheten inom GEO A/S samt John Ulrik Bastrup affärsområdeschef Miljö. Från projektgruppens sida deltog Erik Bjäresten (projektledare, Linköpings kommun), Axel Hallin (projektör, Grontmij AB) samt Per Hübinette (externt projektledningsstöd, ). Av platsbesöken framkom sammanfattningsvis följande: Båda entreprenörerna bedömde det fullt möjligt att genomföra en termisk sanering och uppnå de preliminära saneringsmål som formulerats för projektet. Praktiska förutsättningar i form av hus, ledningar, pumpstation etc. kommer dock komplicera både installationen av brunnar och möjlighet att kontrollera resultat. Förekomsten av vattenförande skikt är avgörande för teknikens effektivitet och energikostnad då stor vattenomsättning har en avkylande effekt. Kompletterande undersökningar som gjorts efter platsbesöket har bekräftat att det förekommer vattenförande skikt under leran och silten som kan försvåra och fördyra saneringen väsentligt. Båda entreprenörerna såg positivt på att utforma förfrågningsunderlaget i form av funktionskrav där den slutliga detaljprojekteringen görs av entreprenören. De kunde bekräfta att erfarenheterna av denna typ av upphandling som inte styr mot enskilt företag fortfarande är begränsad även i Danmark. Nedan sammanfattats entreprenörerna förslag på kostnadsposter vid upphandling: o Detaljprojektering inklusive entreprenörens egen teknikanpassade undersökning (fast ersättning) o Etablering och avetablering, installation av värme-/extraktionsbrunnar (rörlig ersättning, åtgärdsområdets storlek kan ändras efter entreprenörens undersökning) o Inkörning (fast ersättning) o Driftskostnad inklusive energikostnad (rörlig ersättning) o Resultat- och emissionskontroller (fast ersättning per paket) o Förbrukning av aktivt kol för rening och omhändertagande av fri fas lösningsmedel och avfall (rörlig ersättning) Entreprenörerna poängterade att de vill behandla så mycket jord som möjligt, även den ytliga, för att bli konkurrenskraftiga. Att installera brunnar enbart för den djupare belägna föroreningen och dessutom eventuellt behöva gräva ner brunnar och ledningar för att kunna använda behandlingsytan skulle öka kostnaden för behandlad kubikmeter jord väsentligt.

Fd Martin Ängqvist Sid 13 (15) 610-008 7 Sammanfattande värdering I bidragsansökan till Naturvårdsverket redovisades två möjliga metoder att sanera källområden med klorerade lösningsmedel i lågpermeabel jord. Metoderna är konventionell schaktning och termisk in-situ (behandling i mark). Båda metoderna har bedömts teoretiskt tillämpbara för att nå åtgärdsmålen. I Naturvårdsverket villkor för bidraget framgår att möjligheten till in-situ åtgärder skall utredas parallellt i det åtgärdsförberedande arbetet som ett alternativ till traditionell schaktning. Jämförelsen av tekniker kompliceras dock av att deras för- respektive nackdelar är olika och att den inledande kalkylen visat på små skillnader i kostnader. Det finns dock starka argument som talar för att schaktning med extern omhändertagande, se tabell 2. De aspekter som bedömts överväga till schaktningens fördel respektive termisk in situs nackdel har fetmarkerats. Tabell 2. För- och nackdelar med schaktning respektive termisk in situ. Metod Fördelar Nackdelar Schaktning In-situ Säkert saneringsresultat Etablerad teknik och tillgänglig juridisk praxis God konkurrens Snabb Inga omfattande transporter Begränsat fysiskt ingrepp Begränsade luftemissioner ovan mark Snabb Omfattande masshantering Stort fysiskt ingrepp Luftemissioner som kan kräva skyddsåtgärder Kräver skyddsspont för stabilitet och grundvatten Begränsad erfarenhet i Sverige Indirekt resultatkontroll i mark Ev. okontrollerade emissioner i mark Energikrävande Sekundera ämnen kan bildas i mark Sammantaget talar följande för alternativet schaktning och externt omhändertagande: Riklig förekomst av ledningar, fyllning, en djupt nedsänkt pumpstation mm försvårar kontroll av saneringsresultat med in-situ teknik. Vid schakt minimeras denna osäkerhet då installationer och jordmassorna schaktas upp. Pågående undersökningar indikerar att lösningsmedel i ångfas kan spridas i ledningsgravar oac andra ledande strukturer vilket stärker betydelsen av att kunna verifiera saneringsresultatet och minska sannolikheten för emissioner i mark under åtgärd. Vid schakt minimeras denna osäkerhet då installationer och jordmassorna schaktas upp, schaktväggar blir synliga eller skärs av med spont. Etablerad teknik förenklar myndighetshandläggning och minskar risken för en lång handläggningstid och kompletteringar vid tillståndsansökan för vattenverksamhet och anmälan om avhjälpandeåtgärder.

Fd Martin Ängqvist Sid 14 (15) 610-008 Även om fysiskt ingrepp och energikostnad inte bedömts mest kritiska indikerar resultaten att djup grundvattenavskärande spont även kan behövas vid termisk insitu vilket skulle öka entreprenadkostnaden väsentligt. Kravet på säkra och snabba resultat och möjligheten till direktkontroll samt en mer förutsägbar myndighetshandläggning värderas följaktligen högre än möjligheten att minska massahantering som är in situ teknikens starkaste argument. Utöver detta innebär en beprövad teknik en enklare, men nog så komplicerad, projektering och upphandling. Bland annat kommer redovisningskravet på skyddsåtgärder och kontroller av luftemissioner vara mycket hårda. Utöver ovanstående argument beaktas även den oro som framförts av de boende för att, som de uppfattar det, obeprövad teknik används nära deras bostäder. Göteborg 2011-11-25 Per Hübinette Anders Bank

Fd Martin Ängqvist Sid 15 (15) 610-008 Referenser In-situ specifik provtagning vid Kv Konduktören i Linköping, resultatrapport, Hifab 2011-06-30. F d Kemtvätt Martin Ängqvist AB, Linköpings kommun, Kompletterande undersökning och fördjupning av åtgärdsalternativ för sanering av jord och grundvatten, Linköpings kommun,, 2010-10-13. Ansökan om medel för sanering av Martin Ängqvist AB, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun, 2010-10-01. Martin Ängqvist, Linköpings kommun, Åtgärdsutredning, Teknisk PM Schakt och provisorier, Grontmij AB, 2010-08-17. Åtgärdsförberedande miljöundersökningar vid f d Martin Ängqvist i Linköping, resultatrapport, Hifab 2010-06-21. Fd Kemtvätt Martin Ängqvist AB, Linköpings kommun, Huvudstudie, Länsstyrelsen Östergötland, Hifab Envipro 2008-09-18. Martin Ängqvist AB, Mifo-nummer F0580-1001, Östgerötlands kemtvöättar, förstudie, Golder Associates AB 2007-09-19. Klorerade lösningsmedel - Identifiering och val av efterbehandlingsmetod, Naturvårdsverket rapport 5663, februari 2007. Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Rapport 5978, Naturvårdsverket september 2000.

Bilaga 1

Entreprenörer termisk in situ Bilaga 1 Land Bolagsbeskrivning Kontaktperson Termisk metod Referensprojekt Fråga (se pdf) och svar UK, DK TerraTherm via partners Provectus Group (UK) och Krüger (DK). TerraTherm is a worldwide leader in the development and implementation of in situ thermal remediation of organic contaminants in subsurface source zones. We advise on, design, build, and operate thermal remediation projects from concept to closure. Anna-Maria Kozlowska Provectus, Niels Ploug Krüger, Tel: +45 3957 2061 e-mail: nip@kruger.dk ISTD, Thermal Conduction Heating. Marken värms upp genom termisk konduktivtet (värmelemt drivna av el), förångad förorening sugs till markytan och kondenseras och renas i kolfilter. Flera referensprojekt. Genomfört platsbesök i Linköping. Intresserade, marknadsför metoden i Sverige. UK NE NE DK DK Terra Vac (UK) Ltd is one of the UK s leading contaminated land and groundwater remediation specialists. Founded in the early 1990s, Terra Vac offer the full spectrum of environmental services, specialising in the in-situ cleanup of soils and groundwater using 'traditional' and 'leading edge' technologies, many of which have been developed in-house. www.terravac.co.uk CES-företag, CES i USA äger patent. Holland Milieutechniek BV http://www.hollandmilieu.nl/, Holland environment group http://www.hollandenvironment.com/projectservices.html Nocon BV www.nocon.eu/ Six-Phase Heatingt has particularly added value for source zones at which DNAPL is suspected, if time is a strong driver and if soils are considered difficult to treat as for their low permeability. CESföretag, CES i USA äger patent. GEO. GEO was founded in 1943 as a soil and foundation engineering company and has evolved into a multidisciplinary firm providing clients with services in the fields of soil and water. Geo covers all aspects of investigation, including surveying and site investigations, cone penetrating testing (CPT) and drilling, advanced lab work, engineering and consulting. Arkil Miljøteknik har specialiseret sig i insitu-oprensninger, hvor jorden renses på stedet uden omfattende opgravninger, og har med stor succes anvendt såvel kendte metoder som bioventilering og vakuum-ventilation, men også været medvirkende til brugen af nye oprensningsteknologier i DK, som f.eks. dampstripping, ozonsparging, kemisk oxidation, biologisk nedbrydning samt reduktiv deklorering. Andy Fraser Terra VAC (UK) LTD Unit 4, Willowbridge Way, Whitwood, Castleford, WF10 5NP, UK Tel: (01977) 556637 Fax: (01977) 557587 Drs Bas Godschalk, City/Town: Geldermalsen, Telephone: +31 345 473733, info@hollandmilieu.nl Marcel Kolle kolle@nocon.eu tel. +31 (0)23 555 4056 mob. +31 (0)6 53 698 604 Jes Kjearulf Holm (jsh@geo.dk), John Ulrik Bastrup (jub@geo.dk). Kim Rikard Jensen, Mob. +45 40 41 67 97, krj@arkil.dk Six-phase heating - High-tension electric power is split into six phases and introduced into the subsurface via electrodes in hexagonal arrays. ERH, Electrical Resistive Heating (in & ex situ) This technique applies alternating current (AC) to ground and groundwater to heat them. This dissolves and mobilizes pollutants which are removed by vapour extraction and a low-yield pumping system. Once the bulk of the contamination is removed, micro-organisms, stimulated by the higher temperatures and additional nutrients clean ERH, Electrical Resistive Heating. Six-phase heating- High-tension electric power is split into six phases and introduced into the subsurface via electrodes in hexagonal arrays. ERH, Electrical Resistive Heating (patentfrån CES) SER, Steam Enhanced Remediation (Ånginjektering) In-Situ Soil and Groundwater Decontamination of Site Near Sheffield (Ecclesfield) Using Electric Resistive Heating Technology (Six-Phase Heating), 2008. Se bilaga 1. Ett demonstrationsprojekt i Eurodemo. Tomado Zwijndrecht the Netherlands Minst ett fullskaleprojekt i Köpenhamn. Ett i Odense. Underentreprenör Krüger (ISTD) Knullen. http://www.arkil.dk/default.aspx?id =950 Svar erhållit 24 mars. De är intresserade och har kapacitet. Tveksamt kommersiellt tillgänglig inom 1-2 år. Svar 26 mars: I will give you details early this week. We have the ability to be of service. Intresserade. Platsbesök genomfört i Linköping Fråga ställd till Kim 29 mars. Intresserade men kan bara lösa den djupa föroreningen. Linköpings kommun Martin Ängqvist kemtvätt 2011-11-25

Bilaga 2

flõ ÕÃÀ «Õà ƪ ªº ø ± øß ºª ªÙ ª øæµ ø ª ª ª ª ± ÛøØ ª± ø ª Ø º fl ± ê Æø ±Æ±ª ß ª ª øº Æø ªº Ʊ ÔÔ ± øß ± ø ø ºß Ʊ º ø ªÆ øø ªÆÚ Ã ª øø ªÆ ªß ø ± ø ø Ê Œª ± ªÆªº ø ± Ê ÌÙÎ µ ø º ƪ øæµøæ ß Ûß ª º Ú Ã ª ± ø ø ± ø ø ªº æª ªø ø ºÆß ªø Û ø ß ø ª øº ± ƪ ø ± ªÆø ± Ʊ ± ª ± ª ƪ ªº ø ± ªÆ ±ºÚ à ª Ʊ ª øººæª ªº ªÆ± ± ª ª Ù º ª ª ± ªÆß ø ª ø ª ø ± ª Ʊ ß ± Ææø Æø Æ Æª ø ø Ù ª ªÆ ø º ª ª Æ ø ª Ú Õà ƪ ªº ø ± ºª ª Ãƪø ª øæªøê Ãƪø ª ± ªÊ ø ø ± øº ± ø ª º ± ª Æø ± ± ø Î Òµ ªÆª Õ ª ª ºÆßÛ ªø ªÆ æ º ø ± ªÆ ª ± ª ƪø ª øæªø ø øæ ª æªæ ± ª ª ªø ƪ ª ªÆª øºª ±ÆºªÆ ± º± ª æ ºª ª ø ßÚ ª ± ƪø ª ± ªÊ Ÿª± ± ßÊ ± ø ± Ê Ô Ÿ ø ø Æß ªø ø ß ± ªÆø ± Õ± ± ƪº ª ª ± ø ø ± ª øßú ±Æª± ªÆ ø ªÆ ø ± ± ø ø ±Æªº ª ø Æø ªº ± ªÚ ± æ ± ªÆ ø ƪ ªº ø ± ª ± ± ª Ʊ ª ø ª ± ø øß ± ø ª ª ± ª ª ± Æ ªÛ ± ª ªø ± æ± ª øßù Õà ٠ø º ª ø ºß ø ± Ʊ ªº æß Æ± ± ª Ʊ ª Ú ÏÎ ªø ªÆ ª ªÆª ø ªº ª øß ± Ô ª ªÆ ºª Ú fl ªø ªø ªÆ ª ø ª Æø ± ƪª ø ø ªº ± Î ºª ±ÆºªÆ ± ø ƪ ª ± ª Æø ± ø ±Æ ªº ø ª ßÚ ±Æ Æ ªÆ ±Æ ø ± Ê Ã ª ± ªÆ ø Æ ªº ± ª Ó Ë ø ª ø ªº ƪø ª ªÆ ±º ± ÔÈÎ ºøß ø º ø øæ ª ª ªÆø ƪ ± Ô p Ú Æ$ ªÆ flòõ Ÿ øº ø ª ª ÌÍÌ ÛÓËÍ Õ(æ±Æ ê Ê ıïî ÌÁ ÍÁ Ó ÓÓ Û ø Ê µæ ªÆ µæ ªÆÚºµ ÚµÆ ªÆÚºµ

flõ ÕÃÀ «Õà ƪ ªº ø ± øß ºª ªÙ ª øæµ Œª fl ªÆ ø ƪø ª ªÆ ±º ± Ô Î ºøß ÔÏ ± ø ª ªÆª Û ª øæªøú fl ª ± ø ª ± ªº ± ª Æø ± æª ± ª ƪ ªº ø ± øæ ª ± Î Òµ Ú ªß ø Î ø ª ªÆª æª ± ºª ª ± fl ªÆø ª ± ª Æø ± Ê ÚÎÔ Òµ ø ± ª Æø ± Ê ÏÚÏ Òµ æªæ ± ªø ªÆ ª Ê ÏÎ ÃøÆ ª ª ªÆø ÆªÊ Ô p ÌÙÎ µ ± ±Æ ø ªº ± ª ªÆª ƪ ± ªÆªº Ʊ ª øß øßªæ ª Î µ ªÆª ƪ ± ªº Ʊ ª ø ºß øø ªÆÚ Œª ± ªÆß Æø ª ª ª ªªº ÁÁ æ± ø º ø º øß øߪæú ± ± æ ºª ª ± Æƪº ø ø ± ªØ ª ª ± ª ªø Ú Œª ªº ø ± øæ ª Ê Î Òµ ÃÕ ± ø ª Òµ fi±æ fiª ±Æª fl ªÆ ÿªø ªÆ ±ºÊ Ô Î ºøß Ÿ Ô Ó fl ÔÙÔ Ù ÔÏ Æ± ª Ê Õà ± æ ªº ªø ª ± ÔÌ ÓÓ ÔÔ fl Û ÙÌÏ Û ÏÙÏ fl Ú ª º ± ª Æø ± Ê ÚÎÔ Òµ fl ÔÙÓ Ÿ Ó Û Ù Î Û Ù Î ª Ê Œª ± ª øæµ Õ± Û Û Ù ÌÌ Ù Î ± ø Ê ± Æø ±ÆÊ Õ æ ± Æø ±ÆÊ ŒflÕ flæµ ( Æ$ ªÆ flòõ Õà ªÆ ß æø ø ª ± ªÙ ± ø ± ªÆ ñ ø ªÆ ß ˆ ÔÚÌÌ ÏÎ µ ÍÌÈÚÍÔ µ Ÿ Ì Ô ÙÏÏ Ÿ Ï ÔÍ Ù ÎΠñ ø ªÆ ßÒ ªÆ ß Æø ªº fl øæø ª ê ªÆø ƪ Ãà ÏÈÁ µ Ò ÏÈÎÚÎËÁ µ Ô Ó p Ÿ Î Û Û ÏÎ Ù Î Ù Î Ù Î ±Æ Æ ªÆ ±Æ ø ± Ê ˆ Õà ± ß Æ$ ªÆ flòõ Ÿ øº ø ª ª ÌÍÌ ÛÓËÍ Õ(æ±Æ ê Ê ıïî ÌÁ ÍÁ Ó ÓÓ Û ø Ê µæ ªÆ µæ ªÆÚºµ ÚµÆ ªÆÚºµ

flõ ÕÃÀ «Õà ƪ ªº ø ± ± Õµ ºª ª Ù ª øæµ ø ª ª fl ø ª ± ø ø ± ± ê ÆøÛ ±Æ±ª ß ª ª ø ± º ø ø ºß øø ªÆÚ fiª ±Æª Õà ƪø ª ÔÚÓ ªß ø ± ø ø Ê Ãƪø ª øæªøê Ʊ ª øø ªÆ æß ª Ú Ã ª ± ø ø ªº øø ªÆ ø æø ªº ± ± ± ø ± ªÆ ªøæ ª øß øߪæú fl º ø ± ºªÆøæ ß Æ µ ± Æƪº ø ±± ± ªÆª ª ªÆª ø º ø ± ø ø ± ø øæ ±Æ檺 ª øßú fl ±Æº ± ª ø ± ÆªØ Æªº ø æ± ª Û ªÆ ªøæ ª øø ªÆ ø º ª ± ªÆ ªøæ ª øß øßªæ ªÆª ƪø ªºÚ ± ª øæªø ªø ªº æß ÕÃ Ú Õà ƪ ªº ø ± Õµ ºª ª Û Ãƪø ª ± ªÊ øæ ± ª ± ± øæªø ø ø ªº æª ªø ø ø ± º ø º ªÆß ± ª ± æ± Æª Û ºª ø ± ª ø º ± ø Æø ±Æ ªÆ Ʊº ± ø ßÚ ª ± ƪø ª ± ªÊ Ÿª± ± ßÊ ± ø ± Ê ÈÚÎ øßù ø º ø º ªø Õ ø ªÆ ƪ ºª ø øæªø Õ± ± fiø ªº ± ƪ Ʊ ø Õà ± ª ª ± ± øæªø ø ºª ± ø øºª ƪ øæû º Ʊ º ø ªÆ ± Ʊ Ú Ã± æª Æª ± ƪ ª Æ±æ ª ± ø ªÆ ø ª ªª ªÆª ºÆ ª Ë æª ± Ʊ º Æ ø ª øæ± º ª ± ª ƪø ª øæªøú øßªæ ± ª ª ƪ ± ø ± fl ø ª ƪºÚ fl ø ±Æ ø ± Û ±Æ± ± ƪ ª ± ªÆªº ª ± ª ƪø ª øæªøú à ª ø ±Æ ø ø ± Æ ªº ƪª ª ª ± ± ø ª ƪø ª øæªø ª ± ªº æß ª ªª ª øø ªÆ ø ª ªº æß Ú Ã ª ± ªÆ ø Æ ªº ± Õª ª æªæ Ó Ë ø ª Û ø ªº ƪø ª ªÆ ±º ± ÔÔÓ ºøß ø º ø øæ ª ª ªÆøÛ Æª ± Ô p Ú ±Æ Æ ªÆ ±Æ ø ± Ê Æ$ ªÆ flòõ Ÿ øº ø ª ª ÌÍÌ ÛÓËÍ Õ(æ±Æ ê Ê ıïî ÌÁ ÍÁ Ó ÓÓ Û ø Ê µæ ªÆ µæ ªÆÚºµ ÚµÆ ªÆÚºµ

flõ ÕÃÀ «Õà ƪ ªº ø ± ± Õµ ºª ª Ù ª øæµ Œª fl ªÆ ø ƪø ª ªÆ ±º ± Á ºøß Ï ± ø ª ªÆª æ±æ ª ƪø ª øæªøú fl ª ± ø ª ± ªº ± ª Æø ± ª æª ± ª ƪ ªº ø ± øæ ª ± Î Ò µ Ú æªæ ± ªø ªÆ ª Ê ªß ø ÎÌ Ì ø ª ªÆª æª ± ºª ª ± fl ªÆø ª ± ª Æø ± Ê Ú Ó Òµ ø ± ª Æø ± Ê ÚÈÈ Òµ ÃøÆ ª ª ªÆø ÆªÊ Ô p Œª ªº ø ± øæ ª Ê ÎÛÔ Òµ ÃÕ ÿªø ªÆ ±ºÊ ÈÌ ºøß fl Ú ª º ± ª Æø ± Ê Ú Ó Òµ ª Ê ± ø Ê ± Æø ±ÆÊ ø ø Œª ± ± ª øæµ ŒflÕ Æ$ ªÆ flòõ ªÆ ß æø ø ª ± ªÙ ± ø ± ªÆ ÔÚÔË Ì ÛÌÍ µ ñ ø ª ªÆ ß ÎÍÈÚ È µ ñ ø ª ªÆ ßÒ Î Í µ Ò ªÆ ß ª Æø ªº Ó ËÚÏÎÁ µ fl ªÆø ª ª ªÆø ƪ ÃÃ Ô p ±Æ Æ ªÆ ±Æ ø ± Ê Æ$ ªÆ flòõ Ÿ øº ø ª ª ÌÍÌ ÛÓËÍ Õ(æ±Æ ê Ê ıïî ÌÁ ÍÁ Ó ÓÓ Û ø Ê µæ ªÆ µæ ªÆÚºµ ÚµÆ ªÆÚºµ

Ç Ö

w w w Ééç Ö

Ÿ ª Æ Œª ø ª ÿªø ± ( º ªÆ ªÆ ±Æºª Õ ŒÃ Œ Œ Ÿ fl

Ÿ ± ª Æ Œª ø ª ÿªø ±Æ ƪ ªº ±ÆªÆªºª ± ( º ªÆ ± ø ºÆª Û ªÆ ª ªÆ :ƪ ± ºßƪ ø ƪ ª ª ± Ú Õ± ºª (Æ ª ª ±ºªÆ ± ƪ ø ±ÆªÆªºª ± ( º ªÆÙ ª Æ Œª ø ª ÿªø Œÿ Ú ª ±ºª ªÆ Ƶ Û º ± Æ ªÆª ª º ø ºÆª ª ±ºªÆ ± ߺªÆ ª Û ª ª µæø ±Æ ƪ ºª ºø µª ªÆ ±ÆºªÚ Õ;ºø ƵªÆ Œÿ ª ±ºª ªÆªÆ ªº ø (ƪ ª ªµ Æ µ Æ( ª ª ºª ±Æ ƪ ªºª ±ÆºÚ ;Æ Æ( (ºªÆ ±º ø º ºø ª ºªÆ øæ ªÙ ± ±Æº ± Æ º ø º øæ ª ± Ú ; ª º µ ±Æ ƪ ª ; µ± ª µ ª ± ±Æºø ªÚ ø ª ª ± æª ø º ª Ú ±Æºª ª ªº Œÿ Õ µæªæ ø ª ±Æ ƪ ª Æ º ªÆ ƪ 7 ø ±Æ ø ªÚ : ª ª ±Æ ßÆƪ ª ø ± ª ªÆ ªÙ ºø Œÿ ªÆ ª ª ±ºªÚ ª ø ø ± Ú ÿ Æ ª ±ºª ä ± ƪ ª ø ªÆ ß µ ÏÛË ; ªºªÆÚ Õ ºª Ó

Ô Á Ë È Í Î Ï Ì Ó Ô ÔÍÒ Ì ÔÌÒ Ï ÔÔÒ Î ËÒ Í ÃÔ Û ø ÓÛÏÙÎ ÃÓ Û ø ÓÛÏÙÎ ÃÌ Û ø ÓÛÏÙÎ ÃÔÛÃÌ ø ÓÛÏÙÎ Õ ± µæ ªÆ ª ÔÏ ÔÓ Ã± ø ª : ºª ªÆ ª à µ ªÆ ª µ Ò ª Ô Ã± ø ª : ºª ªÆ ª µ Ë Í Ï Ó ÔËÒ ÌÒÔÏ ÔÎÒ ÏÒÔÏ ÔÌÒ ÎÒÔÏ Ô Ò ÍÒÔÏ ËÒ ÈÒÔÏ Ãª ªÆø Æ º µ ºß溪 ÓÛÏÙÎ Ú Ú Ú ªÆ ª ±Æ ƪ Œÿ ø ª ±µø ª fl æªæ º øæ ±Æ Æª ª ªº ±ÆªÆªºª ± ( º ªÆÙ ºª ª : ºª ª Æø ±Æ ª ß ª Ú ºª ±Æ ƪ ª øæ µª º Ù ª ø ºª ª ªÆ øº ª ±Æ ƪ ª ± Æ;ºª ; øú Î mú ÿ ±Æ ±Æ ƪ ª øæ :Æ øæ ºªÆ µ øæª º µø ± ªÆ ; Æ ø ªÙ µª æª (º ª Æ µ± ±Æ ª ª µªæ ª æ檺 ± µ± ª ºÆ µµª ø º ±Æ ß Ù ºª µµª æ ª ªÆ ª Ú Œª ± ÿ± ªº øºª æøº Ÿ ± ø Ʊ ªµ ªÆª ± ƪ ª ø ±Æ ƪ ª Ú Ÿ º (Æ ª º ªº ª ±Æ ƪ Û ºªÆ ( ª ª ± ƺªÆªºª ª Æ:µµª ª ± ƪ Û ª ±ºªÆÚ ø ±Æºª ; ºª ±Æ ƪ ªºª Æ º ªÆ ±Æ: ª ªÆÙ ø º ø ª ; ª Æ Œª ø ª ÿªø Ú (æª ø µ ÓÎ ªÆ ßµµªºª ºª Ÿ ø ªÆ ª ± ªÆ ÁÁ ø ±Æ ƪ Û ª ± ºªÆ ªº ± ; ºª ± ªºª ± ƪ µæ ªÆ ªÆÚ ŒÿÛ Æ± ªµ ±Æ (æ ÔÚ ÓÚ ÌÚ (Æ ø ;Æ ª ±Æ ƪ ºªÆ ( ª ª ± ø ª ø ±Æ ƪ ª Ù ± ±Æºª ªº ª ª ª ª Ú fl :Æ ªø : ª Ʊ ªµ ªÆª ä ø ø ª ªµ ƱºªÆÙ øû ªÆ Ù ºß溪 ª Ú æª ª ª º Æø ª Ú fi±æ ªÆ º (ƪ ± ø : ª ª øæ ªÆª ªº ª ªµÛ ÏÚ ªµ Æ µ Æ( (ƪ ª ªµ ƱºªÆ ªÙ ± ºª ±Æºø Û ÎÚ ª ± ø ªºªÙ ±Æ ƪ ªºª ºø (ƪ ª ª ª ª øæø ±ÆÙ ±Æ ø ºÙ ± Æ ±Æ ƪ ø ª øºû µ ª Ú ÍÚ ±Æ ƪ ª (ƪ ª ª ª æª ø º ø : ±Æ ºª Úªµ Ú øæ ±ÆæªÆª ; øµ µ Ú ÈÚ ±µ ª ø ± ä Æø ±Æ Ù ºªÆ æª µæ ªÆ ª ª Ʊ ªµÛ ª ± º±µ ª ªÆªÆÙ ø ± ƪ µæ ªÆ ªÆ ª ªÆ ± ß º Ú Õ ºª Ì