HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Dingtuna skola Läsåret 2019/2020 Reviderad av Elevhälsoteamet 2019-08-27
Innehållsförteckning Elevhälsan Dingtuna skola... 3 Förebyggande och hälsofrämjande arbete i elevhälsan... 3 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet... 4 Rektor... 4 Speciallärare... 4 Skolsköterska... 4 Skolkurator... 5 Socialpedagog... 5 Skolpsykolog (CEH)... 5 Specialpedagog (CEH)... 6 Samplaneringskollegiet... 6 Klasslärare... 6 Arbetsgång kring elevhälsoarbetet... 7 Rutiner kring nya elever på Dingtuna skola... 8 Rutiner kring nyanlända elever på Dingtuna skola... 8 Bilaga 1... 9 Förslag på extra anpassningar Dingtuna skola... 9 Bilaga 2... 11 Arbetsgång för skolnärvaro... 11 Bilaga 3... 14 Beslut av rektor angående särskilt stöd... 14 2
Elevhälsan Dingtuna skola Enligt skollagen ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Dingtuna skola har en handlingsplan för elevhälsoarbetet och en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dingtuna skola har ett elevhälsoteam där rektor, speciallärare, skolsköterska, socialpedagog och skolkurator ingår. Dingtuna skola har även tillgång till skolpsykolog, specialpedagog och skollogoped från Centrala elevhälsan (CEH). Elevhälsoplanen revideras årligen i augusti. Förebyggande och hälsofrämjande arbete i elevhälsan Skolans elevhälsa träffas varje vecka på tisdagar kl.13-14, använder sin förbättringstavla för att identifiera utvecklingsområden. Fokus ska vara på förebyggande och främjande arbete på skolan. På tavlan kan man se vilka utvecklingsområden som är pågående och avslutade samt vilka elevärenden som behöver följas upp. Mellan kl. 13.30-14.00 då det finns behov, fattas beslut om åtgärdsprogram ska upprättas och vilket behov av särskilt stöd eleven behöver. Till den tiden kan lärare bli kallade till möte. Lärare som är i behov av konsultation kring bl. a elever, ämnen, egen undervisningssituation eller kring aktuella åtgärdsprogram kan boka konsultationstid för detta. Tider bokar läraren själv i kalendern (outlook) och tider finns på tisdagar. Jämna veckor kl. 14.15-14.45 och udda veckor kl. 15.30-16.00. På konsultationstiderna närvarar skolsköterska, skolkurator och speciallärare. Vid ett tillfälle varje månad närvarar även skolpsykologen. Vid behov kan lärare/pedagoger få handledning från Centrala elevhälsans specialpedagoger och skolpsykolog. Elevhälsan kallar klasslärare två gånger per termin för att diskutera elevernas måluppfyllelse och närvaro. Vid dessa tillfällen följs även resultat upp från de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklass, bedömningsstöden i åk. 1 och nationella proven i åk. 3, som ett led i läsa-, skriva-, räknagarantin. Då det finns indikationer eller där man kan befara att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven gör klasslärare i samråd med speciallärare en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling. Utifrån vad den visar planeras och vidtas åtgärder. Dessa åtgärder kan vara extra anpassningar i klassen och/eller stöd hos speciallärare eller resurspedagog. De extra anpassningarna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Ett fokusområde under läsåret 2019/2020 är fysisk aktivitet i form av rörelseglädje. Elevhälsan har uppmärksammat att det är flera elever som är i behov av ökad fysisk aktivitet och därför schemaläggs rörelseaktiviteter både under lektioner och på raster. Representanter från SISU har varit på skolan och fortbildat skolans personal och de har även varit med på höstterminens föräldramöte. 3
Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser/resurser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om en elev är i behov av särskilt stöd ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Speciallärare Specialla raren har som uppdrag att arbeta fo rebyggande, ha lsofra mjande, utredande och sto djande pa individ-, grupp- och organisationsniva. Specialläraren ska tillfo ra specialpedagogisk kompetens som ett sto d i det pedagogiska arbetet. Specialläraren ska arbeta förebyggande med elevhälsan genom att vara handledande och konsultativ i specialpedagogiska frågor på skolan. Specialläraren ska fo lja upp, utva rdera och sto dja utvecklingen av verksamhetens la randemiljo er mot en inkluderande lärmiljö. Specialläraren stödjer det specialpedagogiska arbetet på skolan genom exempelvis: Specialpedagogiskt perspektiv i skolans EHT Kvalificerade samtal och konsultation i specialpedagogiska frågor Observationer vid behov av en kartla ggning kring la rmiljo n runt en elev eller grupp Genomfo ra pedagogisk utredning av elev i behov av sa rskilt sto d tillsammans med bero rd personal Sto dja ansvarig pedagog na r extra anpassningar och a tga rdsprogram uppra ttas, fo ljs upp samt utva rderas. Delta vid samtal med t.ex. elev, föräldrar och pedagog Genomföra fördjupade läs- och skrivutredningar Intensivträning i perioder med elev, utifrån behov av särskilt stöd eller extra anpassningar Hja lpa till med framtagning av hja lpmedel och material Ansvara fo r att arkivera och diariefo ra pedagogiska utredningar och a tga rdsprogram Skolutveckling Skolsköterska Skolsköterskan ska i första hand arbeta förebyggande och hälsofrämjande, i samverkan med övrig personal i elevhälsan. Skolsköterskan ska se till att elever får vaccinationer, syn-, hörsel- och tillväxtkontroll samt hälsosamtal enligt basprogram. Därtill ska elevernas journaler hanteras och dokumenteras i samt efter vårdnadshavares tillstånd vidarebefordras vid skolbyte. Skolsköterskan ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet, bland annat genom att verka för en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna utifrån plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolsköterskan ska erbjuda enklare sjukvård liksom konsultationer för hälsoproblem och vid behov hänvisa eller remittera till lämplig instans i samråd med vårdnadshavare. 4
Skolkurator Skolkurator ska arbeta med psykosociala frågor på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kurator är sakkunnig i socialt arbete och sociallagstiftningen. Centrala utgångspunkter i socialt arbete är teorier om mänskliga beteenden, sociala system och människors samspel med omgivningen. Det skolsociala arbetet består av att identifiera, bedöma och undanröja sociala och psykosociala hinder för lärande samt förebygga psykosocial ohälsa och sociala problem. Skolkuratorn på skolan ska arbeta fokuserat på att stödja elever eller grupper som har det svårt i den psykosociala miljön i skolan. Skolkurator kan ha samtal med elever kring deras livssituation och kan samverka kring eleven med elevens vårdnadshavare och personal på skolan. Kuratorn kan också handleda skolans personal eller hjälpa till med kontakter med andra myndigheter. Skolkuratorn ska även arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt samverka med andra inom elevhälsan. Skolans kurator tillhör enheten inkluderingsteam (INT) inom Västerås stad. Socialpedagog Socialpedagogen är en ny funktion på skolan och har som uppdrag är att ansvara för det förebyggande värdegrundsarbetet tillsammans med övriga funktioner i elevhälsan. Socialpedagogen arbetar på skolan med att initiera, genomföra och följa upp arbete för social träning, konflikthantering, integration och rastaktiviteter. Socialpedagogen arbetar under skoltid och fritidstid och finns då som en trygg punkt för eleverna att vända sig till för samtalsstöd och vägledning. En viktig del i socialpedagogens arbete är kontakten med elever och deras föräldrar/vårdnadshavare samt nätverkande organisationer och övrig personal på skolan. Skolpsykolog (CEH) I elevhälsans psykologiska insats ingår det bland annat att: Tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete På rektorns uppdrag, som del av den samlade elevhälsan, genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal Bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression, samt med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger Bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa Bidra med kunskap om elevernas psykiska hälsa i elevhälsans övriga arbete Skolpsykologen ger stöd i: Pedagogernas arbete med stöd och anpassningar, bemötande och beteendeförändringar Skolutveckling på grupp- och organisationsnivå Förebyggande och hälsofrämjande insatser Kris- och konflikthantering Samverkan mellan hem, skola och sjukvård 5
Specialpedagog (CEH) Specialpedagogens roll är att på uppdrag av rektor vara en oberoende stödfunktion riktad mot grundskolan utifrån pedagogiska frågeställningar och gällande styrdokument. Den specialpedagogiska kompetensen omfattar en fördjupad kunskap inom området specialpedagogik samt kunskap om barn och ungdomars lärande utifrån områdets vetenskapliga grund. Specialpedagogen har en fördjupad kunskap när det gäller individanpassade arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen kan ge handledning till personal. De specialpedagogiska insatserna ska ses som ett komplement till skolans allmänna och specifika pedagogiska verksamhet. Samplaneringskollegiet Lärledare har ansvar att stötta kollegor i elevhälsoärenden och att de förs vidare enligt gällande handlingsplan för elevhälsan. Den har också som uppgift att informera rektor om pedagogiska förhållanden som är otillfredsställande. I samplanering kan personal ta upp enskilda elevärenden eller undervisningsgrupper och se över sina resurser och kompetenser inom kollegiet. Kollegiala samtal genomförs för att stödja och vidareutveckla elevhälsoarbetet. Klasslärare Klassläraren har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och de extra anpassningar och åtgärder som sätts in när eleven är i behov av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven, meddelas all berörd personal. Klassläraren dokumenterar extra anpassningar, skriver pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP) tillsammans med eleven och vårdnadshavare. Klasslärare dokumenterar de extra anpassningarna i elevens IUP och i Vklass. Klasslärare följer kontinuerligt upp och utvärderar de extra anpassningarna. Speciallärare bistår klasslärare i arbetet med att skriva pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Klasslärare, elev och vårdnadshavare har minst ett utvecklingssamtal per termin där eleven och vårdnadshavare får information om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. I förskoleklass genomför klasslärare de obligatoriska kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken. I årskurs 1 genomför klasslärare de obligatoriska bedömningsstöden i svenska och matematik. I årskurs 3 och 6 genomförs de nationella proven. I övrigt genomför klasslärare screeningtest enligt Västerås Stads screeningplan och taluppfattningstest enligt Västerås Stads matematikplan. I årskurserna 1-3 använder respektive klasslärare LegiLexi för att kartlägga elevernas läsförmåga. Utifrån resultaten från kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden ska klasslärare uppmärksamma och meddela Elevhälsoteamet om det finns indikationer eller om man kan befara att en elev inte kommer uppnå kunskapskraven. Två gånger per termin gör klasslärare en prognos gällande måluppfyllelse. Resultaten analyseras vid målkonferenserna. Om det inte är 100 % måluppfyllelse i klassen bokar klasslärare en konsultationstid hos elevhälsoteamet. Frånvaroregistrering görs i Vklass. Vid 20% giltig eller 10% ogiltig frånvaro under en fyraveckorsperiod ska detta skyndsamt meddelas till EHT. Klasslärare deltar på EHT när elevhälsan bjuder in till möte. 6
Arbetsgång kring elevhälsoarbetet I elevhälsoarbetet följer vi nedanstående arbetsgång. 1) Ansvarig lärare har till uppgift att hålla kontakten med elev och vårdnadshavare, genomföra utvecklingssamtal, informera eleven och vårdnadshavare om elevens framgångar och utvecklingsområden i skolarbetet och social kompetens samt upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP). Om en elev inte klarar kunskapskraven behöver ansvarig lärare sätta in extra anpassningar. Läraren ansvarar för att dokumentera de extra anpassningar som sätts in. Ansvarig lärare skriver in de extra anpassningarna i elevens IUP och i Vklass. Ansvarig lärare inbjuder vid behov till ett samtal med eleven och vårdnadshavare kring elevens skolsituation. 2) Om situationen kring eleven/gruppen inte fungerar tar ansvarig lärare upp eleven/gruppen med kollega. Inventering och förslag till extra anpassningar och åtgärder diskuteras vidare. Vilka möjligheter har eleven/gruppen? Vilka möjligheter finns i den pedagogiska miljön? Vilka resurser och vilken kompetens har skolan? 3) Om stöd behövs kontaktar ansvarig lärare elevhälsoteamet på konsultationstiden på tisdagar. Jämna veckor kl. 14.15-14.45 och udda veckor kl. 15.30-16.00. Bokning görs i kalendern (Outlook). Elevhälsoteamet (EHT) träffas en gång i veckan på tisdagar kl. 13-14. EHT kan även bjuda in personal för att diskutera elevhälsofrågor. Personal som behöver handledning kan få det från Centrala elevhälsans specialpedagoger. 4) Om eleven inte når kunskapskraven efter att extra anpassningar satts in under en tid ska läraren skyndsamt meddela det till rektor gällande utredning för eventuellt särskilt stöd. En utredning kring elevens behov av särskilt stöd sker i samråd med elevhälsoteamet, med elevens vårdnadshavare och eleven. Klasslärare påbörjar utredningen och gör ett utkast som därefter samverkas med elevhälsan och därefter sammanställs av speciallärare. Utredningen kan leda till att rektor beslutar om att särskilt stöd ska sättas in och ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet upprättas av klasslärare i samråd med speciallärare. En kopia av åtgärdsprogrammet ges till vårdnadshavaren och till ansvarig lärare. Speciallärare arkiverar originalen av utredningen och åtgärdsprogrammet och skickar det för diariehantering. Det särskilda stödet ska framgå av utredningen och åtgärdsprogrammet. Rektor kan även fatta beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Överklagande av beslut ska ske inom tre veckor från det att vårdnadshavare blivit informerad. 5) Då särskilda beslut ska fattas kring en elev som t.ex. anpassad studiegång, enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp kan rektor bjuda in till ett samrådsmöte. Rektor sammankallar då berörd personal samt elevens vårdnadshavare och eventuellt elev. Mötet dokumenteras av rektor och originalen arkiveras och skickas för diariehantering. Se bilaga 3 Beslut av rektor. 7
6) Elevhälsoteamet kan vid ytterligare behov av insatser lyfta elevärenden med skolpsykolog och andra professioner inom Centrala elevhälsan (CEH). Skolpsykolog träffar elevhälsoteamet regelbundet. Rutiner kring nya elever på Dingtuna skola 1) Rektor får information om nya elever som ska börja på skolan. Rektor tar kontakt med respektive ansvarig lärare för att informera om att eleven fått placering på skolan. 2) Ansvarig lärare tar kontakt med elevens vårdnadshavare kring inskolningen och elevens hälsa samt eventuellt behov av särskilt stöd. 3) Läraren informerar berörda lärare, skolsköterska och speciallärare. Rutiner kring nyanlända elever på Dingtuna skola Innan en nyanländ elev börjar i skola i Västerås välkomnas eleven av Origo, en mottagningsverksamhet för nyanlända inom Centrum för tvåspråkighets regi. Pa Origo arbetar pedagoger. Det finns ocksa tillgång till tolk. Rektor har kommunikation med kartläggarna på Origo och blir delaktig och ansvarig för kartläggningen. Utifrån kartläggningen beslutar rektor om årskursplacering och undervisningsgrupp. 8
Bilaga 1 Förslag på extra anpassningar Dingtuna skola Sva rt att ta in information och koncentrera sig: o Fa anva nda fokusverktyg (stressboll, tangles m.m.) o Fa rita vid genomga ngar o Fa taktil sittdyna o Eget schema o ver dagen med bilder o Bildsto d, symbolsto d o Pedagoger anva nder tecken som sto d, tydligt kroppsspra k o Fa tydliga kortfattade instruktioner (med t.ex. bekanta ord, bildsto d, tecken, prata med la g hastighet) o Fa anteckningar eller tankekarta i fo rva g o Fa repetera vad pedagog sagt och sa tta ord pa vad du ska go ra o Fa en avgra nsad besta md arbetsplats, i matsalen mm. Besta md krok i korridoren o Fa en avgra nsad miljo fra n intryck Sva rt att planera, organisera, och genomfo ra arbete: o Enskilt sto d att sa tta iga ng och avsluta arbetet o Pedagog ger tydliga uppgifter med tydlig bo rjan och slut o Pedagog hja lper till att begra nsa arbetsuppgifter, ge fa val o Fa va gledning och a terkoppling under arbetets ga ng, positiv feedback. o Fa undervisningen fo rklarat pa annat sa tt o Fa fo rfo rsta else inom ett arbetsomra de genom fo rklaringar av ord, begrepp innan arbetet pa bo rjas o Pedagog tar vara pa elevens intressen och erfarenhet och varierar arbetsuppgifterna. o Fa anva nda ho rselka por o Fa lyssna till musik under arbetet o Fa tids- och planeringshja lp, tidsappar, Time-timer, timglas, checklistor, kalendrar, dagsscheman. o Fa fo rberedelser och tydlig information med tider och ha ndelser. Vad som ska ha nda: Na r? Var? Med vem? o Ha en reservutga ng eller plan B na r na got ofo rutsett ha nder Sva rt att samtala, resonera, bera tta, utva rdera och dra slutsaster: o Anva nda sociala bera ttelser, seriesamtal, ritprat o Visualisera ka nslor med bilder av gubbar som visar olika ka nslor o Anva nda nedskrivna fo rslag pa vad du ska go ra o Anva nda skalor fo r att va rdera ka nslor o Fa studiehandledarare med fo rklaringar pa modersma let o Fa o va samtalsteknik och go ra redovisningar i mindre grupp eller med en kamrat o Anva nda begreppssto d, t.ex. ord pa begrepp inom arbetsomra det. o Fa struktursto d fo r att o va minnet t.ex. tankekartor/lappar/listor/planeringar o Fa alternativa sa tt att redovisa som muntliga prov, mer tid vid prov. 9
Sva rt att la sa skriva och dokumentera: o Fa uppla st material, talsyntes, talbo cker Legimus o Fa texten avgra nsad, anva nda sto dord, sekvensbilder o Fa anva nda la slinjal, o verstrykningspenna, penngrepp o Fa tillga ng till digital teknik med anpassande program, Ipad o Fa anpassande la romedel med t.ex. en mer tydlig layout eller inla st la romedel (inla sningstja nst) o Fa extra fa rdighetstra ning i t.ex. la sning eller matematik kortare period hos la rare/pedagog eller speciallärare O vriga extra anpassningar: o Pedagoger har ta t kontakt med hemmet. o Pedagoger ger bero m av positivt beteende o Pedagoger har ordning i klassrummet/fritidslokalen t.ex. vad saker finns, ma rk upp la dor mm. o Pedagoger har tydliga fa klassrumsregler/fritidsregler De extra anpassningarna ska utva rderas och dokumenteras i elevens IUP och under extra anpassningar i Vklass. 10
Bilaga 2 Arbetsgång för skolnärvaro Uppmärksamma frånvaro, reagera tidigt registrera och följ upp All frånvaro ska uppmärksammas och upprepad eller längre frånvaro ska skyndsamt utredas. Om en elev har upprepad eller längre frånvaro, som riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningsmål, såväl giltig som ogiltig ska rektor se till att frånvaron skyndsamt utreds. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Utredningen syftar till att ge skolan tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens stödbehov är. När utredningen om en elevs frånvaro inleds ska rektor snarast se till att frånvaron anmäls till huvudmannen Varje arbetspass All frånvaro giltig och ogiltig, kontrolleras och registreras i Vklass. Klasslärare/mentor kontaktar snarast vårdnadshavare för att informera och undersöka varför eleven inte är i skolan. Det är viktigt att båda vårdnadshavarna kontaktas och informeras om de inte är sammanboende. Klasslärare/mentor pratar med elev för att försöka förstå orsaken, eller på annat sätt visar omtanke, t ex via SMS. Vid varje tillfälle av frånvaro, gäller både giltig och ogiltig, som ger anledning till oro Klasslärare/mentor skall snarast meddela skolans EHT Klasslärare/mentor kontaktar elevens vårdnadshavare för att ta reda på orsaken till frånvaron. Var fjärde vecka Giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro samt sen ankomst. Ansvarig person sammanställer den totala frånvaron (giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro och sen ankomst) och rapporterar den till rektor enligt skolans rutiner. Utsedd person (skolsköterskan) ansvarar för att elever som är frånvarande 10% eller mer under fyra veckor lyfts på EHT. Rektor ska ha en samlad bild av den totala frånvaron på skolan och hur skolan jobbar med den. Rektor ansvarar för att den totala frånvaron följs upp på ett systematiskt sätt på EHT. (Arbetsgången är hämtad från Västerås Stads handlingsplan för skolnärvaro) 11
Frånvarorapportering giltig/ogiltig Kryssa i rutorna, samt fyll i datum när åtgärden utförs. Obs! Alla möten dokumenteras. Tidsaspekt Aktivitet - åtgärd Datum Ansvarig VECKA 1 1. Andra tillfället - ogiltig frånvaro Klasslärare/mentor Uppmärksamma och reagera tidigt Elev och vårdnadshavare bjuds in till möte Utforskars orsaker till frånvaron, fokus på att förstå elevens frånvaro och vad som kan göras för att få eleven tillbaka till skolan. Information ges om skolplikt, elevens rätt till utbildning. Eleven är i behov av extra anpassningar, genomförs skyndsamt. Dokumenteras i V-klass 2. Komplexa och/eller diffusa orsaker till frånvaro Klasslärare/mentor Om orsakerna är komplexa, diffusa eller frånvaron upprepas. Anmälan görs till EHT Eleven behöver särskilt stöd omgående. Rektor informeras och en utredning genomförs skyndsamt. SEX DAGAR 3. Frånvaro giltig/ogiltig Klasslärare/mentor VECKA 2 6 Utred/kartlägg orsakerna till frånvaro Klasslärare/mentor lyfter frågan på EHT. På EHT bestäms hur skolan ska jobba vidare. Rektor kan begära att sjukdom och giltig frånvaro ska styrkas med intyg. Skolsköterskan kontaktar vårdnadshavare, hör hur eleven mår. 4. Beslut, att utreda/kartlägga grundligt och skyndsamt Orsakerna bakom den giltiga/ogiltiga frånvaron utreds/kartläggs. Utredningen sker i samråd med den samlade elevhälsan, tydlig rollfördelning, vem gör vad? Pedagogisk utredning Rektor Skolsköterska Rektor Specialped/pedagog Skolsocial utredning Medicinsk utredning Kurator Skolsköterska/skolläkare Psykologutredning 5. Kontinuerlig kontakt under frånvaro Under frånvaroperioden har skolan kontinuerlig kontakt med elev och vårdnadshavare för att visa omtanke och meddela läxor och hemuppgifter. Psykolog Utsedd person 12
Tidsaspekt Aktivitet - åtgärd Datum Ansvarig Analys av utredning 6. Tvärprofessionell analys av utredning En gemensam analys och bedömning görs i EHT. Tydliggör elevens behov av insatser i skolan och elevens ev. behov av insatser från andra verksamheter Varje yrkesroll belyser var och en elevens situation utifrån sin respektive expertis. En elev som varit ogiltigt frånvarande och som uppfyller villkoren för särskilt stöd har rätt till detta. Beslut tas om att upprätta eller inte upprätta åtgärdsprogram. Rektor Åtgärder/insatser Följa upp och utvärdera åtgärder 7. Handlingsplan med åtgärder utifrån analys av utredning Tydlig ansvarsfördelning. Vem eller vilka är ansvariga för att genomföra insatserna? Möte elev, vårdnadshavare, klasslärare/mentor, rektor och representant från den samlade elevhälsan. Upprätta handlingsplan/åtgärdsprogram utifrån utredningen. 8. Genomföra Skolan har fortsatt kontakt med elev och vårdnadshavare för att visa omtanke och för uppföljning av handlingsplan, åtgärdsprogram samt framsteg och ev. motgångar 9. Åtgärderna följs upp och utvärderas en gång i veckan Uppföljning och utvärdering av åtgärder Skolans arbete med att få eleven tillbaka till skolan kan pågå under lång tid och bestå av omfattande utredningsmaterial. Viktigt att vara uppmärksam på om åtgärderna verkligen ger resultat. Visar det sig att de är verkningslösa utarbetas nytt åtgärdsprogram. I vissa fall kan det finnas behov av att göra ytterligare utredningar innan en ny bedömning kan göras av elevens behov och vilka åtgärder som är lämpliga för att få eleven att delta i utbildningen. Rektors ansvar för den skolpliktiga eleven kvarstår så länge en elev är inskriven i skolan, även då/om andra myndigheter är inkopplade. Beslut göra ytterligare utredningar Nytt åtgärdsprogram Rektor Ansvarig person Rektor eller den som fått uppdraget VECKA 7 Samverkan 10. Samverkansmöte. (med enskilds samtycke) Bjuda in, elev, vårdnadshavare, klasslärare/mentor, representant från den samlade elevhälsan och externa samverkansaktörer, ex BUP och Soc, till ett samverkansmöte om elevens frånvarosituation kvarstår. En ansvarsfördelning görs, vem göra vad och när? Rektors ansvar för den skolpliktiga eleven kvarstår så länge eleven är inskriven i skolan, även då information lämnats till central skolpliktsbevakning och andra myndigheter eventuellt är inkopplade. Skolan ska inte avsluta en skolplacering så länge rektor inte har fått verifierad information om att eleven har flyttat eller bytt skola. Rektor 13
Bilaga 3 Beslut av rektor angående särskilt stöd Behov av särskilt stöd inom elevgruppen (3kap 7 ) Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (3kap 11 ) Behov av egen elevassistent i klassen (3kap 7 ) Ej uppflyttning till nästa årskurs. Vårdnadshavare ska ges tillfälle att yttra sig. (skolförordning 4kap 5 ) Ej uppflyttning till nästa årskurs utifrån önskemål från föräldrar Stöd från specialped. / speciallärare utanför elevgruppen under en längre period (3kap 11 ) Behov av studiehandledning på sitt modersmål (5 kap 4 Skolförordningen (2011:185)) Behov av elevassistent i klassen (3kap 7 ) Elev som flyttas till en högre årskurs än den som eleven tillhör utifrån önskemål från föräldrar. (skolförordningen 4kap 7 ) (skolförordning 4kap 6 ) Anpassad studiegång. (3 kap 12 ) Fetstil=ämne som ej läses. Gäller för ht vt Sv, en, ma, sh, re, ge, hi, bi, ke, fy, tk, bd, mu, sl, språk, hkk id (3kap12 ) Prioriterad timplan Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen. (skolförordningen 9kap 4a ) Anpassad studiegång. För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal. (3 kap 12, skolförordningen 5kap 5 ) Skollagen 28 kap 16 Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut om åtgärdsprogram och innehåll 3kap 9, Anpassad studiegång 3kap 12 och särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 3kap 11 kan överklagas av elevens vårdnadshavare genom att skicka ett överklagande till skolan inom tre veckor från den dag då ni tagit del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i beslutet som ni begär. Mer information finns på http://www.overklagandenamnden. 14