HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Dingtuna skola

Transkript

1 HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Dingtuna skola Läsåret 2018/2019

2 Innehållsförteckning Elevhälsan Dingtuna skola... 2 Förebyggande och främjande arbete i elevhälsan... 2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet... 2 Rektor... 2 Speciallärare... 2 Skolsköterska... 3 Skolkurator... 3 Skolpsykologen (CEH)... 4 Specialpedagogen (CEH)... 4 Samplaneringskollegiet... 4 Klasslärare... 4 Arbetsgång kring elevhälsoarbetet... 5 Rutiner kring nya elever på Dingtuna skola... 6 Rutiner kring nyanlända elever på Dingtuna skola... 6 Bilaga Förslag på extra anpassningar Dingtuna skola... 7 Bilaga Handlingsplan skolnärvaro... 9 Bilaga Beslut av rektor angående särskilt stöd

3 Elevhälsan Dingtuna skola Enligt skollagen ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Dingtuna skola har en handlingsplan för elevhälsoarbetet och en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dingtuna skola har ett elevhälsoteam där rektor, speciallärare, skolsköterska och skolkurator ingår. Dingtuna skola har även tillgång till skolpsykolog, specialpedagog och skollogoped från Centrala elevhälsan (CEH). Förebyggande och främjande arbete i elevhälsan Skolans elevhälsa träffas varje vecka på tisdagar kl , använder sin förbättringstavla för att identifiera utvecklingsområden. Fokus ska vara på förebyggande och främjande arbete på skolan. På tavlan kan man se vilka utvecklingsområden som är pågående och avslutade samt vilka elevärenden som behöver följas upp. Mellan kl fattas beslut om åtgärdsprogram ska upprättas och elevens behov av särskilt stöd. Till den tiden kan lärare bli kallade till möte. Lärare som är i behov av konsultation kring bl. a elever, ämnen, egen undervisningssituation eller kring aktuella åtgärdsprogram kan boka tid för detta. Tider bokar läraren själv i kalendern (outlook) och tider finns på tisdagar Vid behov kan lärare/pedagoger få handledning från Centrala elevhälsans specialpedagoger. Elevhälsan kallar samplaneringskollegiet två gånger per termin för att diskutera elevernas måluppfyllelse och närvaro. Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser/resurser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om en elev är i behov av särskilt stöd ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Speciallärare Specialläraren har som uppdrag att arbeta förebyggande, hälsofrämjande, utredande och stödjande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialläraren ska tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. Specialläraren ska arbeta förebyggande med elevhälsan genom att vara handledande och konsultativ i specialpedagogiska frågor på skolan. Specialläraren ska följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer mot en inkluderande lärmiljö. 2

4 Specialläraren kan stödja det specialpedagogiska arbetet på skolan genom t.ex. - Inventera och omfördela resurser i samråd med rektor och personal - Specialpedagogiskt perspektiv i skolans EHT - Kvalificerade samtal och konsultation i specialpedagogiska frågor - Observationer vid behov av en kartläggning kring lärmiljön runt en elev eller grupp - Genomföra pedagogisk utredning av elev i behov av särskilt stöd tillsammans med berörd personal - Stödja ansvarig pedagog när extra anpassningar och åtgärdsprogram upprättas, följs upp samt utvärderas. - Delta vid samtal med t.ex. elev, föräldrar och pedagog - Genomföra fördjupade läs- och skrivutredningar - Intensivträning i perioder med elev, utifrån behov av särskilt stöd eller extra anpassningar - Hjälpa till med framtagning av hjälpmedel och material - Ansvara för att arkivera och diarieföra pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram - Skolutveckling Skolsköterska Skolsköterskan ska i första hand arbeta förebyggande och hälsofrämjande, i samverkan med övrig personal i elevhälsan. Skolsköterskan ska se till att elever får vaccinationer, syn-, hörsel- och tillväxtkontroll samt hälsosamtal enligt basprogram. Därtill ska elevernas journaler hanteras och dokumenteras i samt efter vårdnadshavares tillstånd vidarebefordras vid skolbyte. Skolsköterskan ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet, bland annat genom att verka för en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna utifrån plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolsköterskan ska erbjuda enklare sjukvård liksom konsultationer för hälsoproblem och vid behov hänvisa eller remittera till lämplig instans i samråd med vårdnadshavare. Skolkurator Skolkurator ska arbeta med psykosociala frågor på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kurator är sakkunnig i socialt arbete och sociallagstiftningen. Centrala utgångspunkter i socialt arbete är teorier om mänskliga beteenden, sociala system och människors samspel med omgivningen. Det skolsociala arbetet består av att identifiera, bedöma och undanröja sociala och psykosociala hinder för lärande samt förebygga psykosocial ohälsa och sociala problem. Skolkuratorn på skolan ska arbeta fokuserat på att stödja elever eller grupper som har det svårt i den psykosociala miljön i skolan. Skolkurator kan ha samtal med elever kring deras livssituation och kan samverka kring eleven med elevens vårdnadshavare och personal på skolan. Kuratorn kan också handleda skolans personal eller hjälpa till med kontakter med andra myndigheter. Skolkuratorn ska även arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt samverka med andra inom elevhälsan. Skolans kurator tillhör enheten inkluderingsteam (INT) inom Västerås stad. 3

5 Skolpsykologen (CEH) Psykologens roll är att på uppdrag av rektor vara en oberoende stödfunktion riktad mot grundskolan utifrån psykologiska frågeställningar. Psykologens kompetens omfattar bland annat kunskaper om barns och ungdomars utveckling och förutsättningar för lärande. Den vilar på beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig grund och innefattar kunskap från många av psykologins olika discipliner. Psykologen bedriver sitt arbete inom ramen för två skilda regelverk, skollagstiftningen och hälso-och sjukvårdslagen. Specialpedagogen (CEH) Specialpedagogens roll är att på uppdrag av rektor vara en oberoende stödfunktion riktad mot grundskolan utifrån pedagogiska frågeställningar och gällande styrdokument. Den specialpedagogiska kompetensen omfattar en fördjupad kunskap inom området specialpedagogik samt kunskap om barn och ungdomars lärande utifrån områdets vetenskapliga grund. Specialpedagogen har en fördjupad kunskap när det gäller individanpassade arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen kan ge handledning till personal. De specialpedagogiska insatserna ska ses som ett komplement till skolans allmänna och specifika pedagogiska verksamhet. Samplaneringskollegiet Lärledare har ansvar att stötta kollegor i elevhälsoärenden och att de förs vidare enligt gällande handlingsplan för elevhälsan. Den har också som uppgift att informera rektor om pedagogiska förhållanden som är otillfredsställande. I samplanering kan personal ta upp enskilda elevärenden eller undervisningsgrupper och se över sina resurser och kompetenser inom kollegiet. Kollegiala samtal genomförs för att stödja och vidareutveckla elevhälsoarbetet. Klasslärare Klassläraren har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och de extra anpassningar och åtgärder som sätts in när eleven är i behov av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven, meddelas all berörd personal. Klassläraren dokumenterar extra anpassningar, skriver pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP) tillsammans med eleven och vårdnadshavare. Klasslärare, elev och vårdnadshavare har minst ett utvecklingssamtal per termin där eleven och vårdnadshavare får information om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. Klassläraren ska genomföra screeningtester som DLS i sin klass, utifrån läs- och skriv screeningplanen, taluppfattningstest utifrån matematikplanen och uppmärksamma om en elev inte verkar uppnå kunskapskraven och meddela det till elevhälsoteamet. I de årskurser man ska göra Skolverkets bedömningsstöd görs dessa i stället för Västerås stads screeningplan. I årskurserna 1-3 använder respektive klasslärare LegiLexi för att kartlägga elevernas läsförmåga. Två gånger per termin gör klasslärare en prognos gällande måluppfyllelse. Resultaten analyseras vid målkonferenserna. Om det inte är 100 % måluppfyllelse i klassen bokar klasslärare en konsultationstid hos elevhälsoteamet. Frånvaroregistrering görs i Vklass. Vid 20% giltig eller 10% ogiltig frånvaro under en tvåmånadersperiod ska detta skyndsamt meddelas till EHT. Klasslärare deltar på EHT när elevhälsan bjuder in till möte. 4

6 Arbetsgång kring elevhälsoarbetet I elevhälsoarbetet följer vi nedanstående arbetsgång. 1) Ansvarig lärare har till uppgift att hålla kontakten med elev och vårdnadshavare, genomföra utvecklingssamtal, informera eleven och vårdnadshavare om elevens framgångar och utvecklingsområden i skolarbetet och social kompetens samt upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP). Om en elev inte klarar kunskapskraven behöver ansvarig lärare sätta in extra anpassningar. Läraren ansvarar för att dokumentera de extra anpassningar som sätts in. Ansvarig lärare skriver in de extra anpassningarna i elevens IUP och i Vklass. Ansvarig lärare inbjuder vid behov till ett samtal med eleven och vårdnadshavare kring elevens skolsituation. 2) Om situationen kring eleven/gruppen inte fungerar tar ansvarig lärare upp eleven/gruppen med kollega. Inventering och förslag till extra anpassningar och åtgärder diskuteras vidare. Vilka möjligheter har eleven/gruppen? Vilka möjligheter finns i den pedagogiska miljön? Vilka resurser och vilken kompetens har skolan? 3) Om stöd behövs kontaktar ansvarig lärare elevhälsoteamet på konsultationstid tisdagar kl Bokning görs i kalendern (outlook). Elevhälsoteamet (EHT) träffas en gång i veckan på tisdagar kl EHT kan även bjuda in personal för att diskutera elevhälsofrågor. Personal som behöver handledning kan få det från Centrala elevhälsans specialpedagoger. 4) Om eleven inte når kunskapskraven efter att extra anpassningar satts in under en längre tid ska läraren skyndsamt meddela det till rektor för en utredning för eventuellt särskilt stöd. En utredning kring elevens behov av särskilt stöd sker i samråd med elevhälsoteamet, med elevens vårdnadshavare och eleven. Klasslärare påbörjar utredningen och gör ett utkast som därefter samverkas med elevhälsan. Utredningen kan leda till att rektor beslutar om att särskilt stöd ska sättas in och ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet upprättas av klasslärare i samråd med speciallärare. En kopia av åtgärdsprogrammet ges till vårdnadshavaren och till ansvarig lärare. Originalet av utredningen och åtgärdsprogrammet ges till speciallärare som arkiverar det och skickar det för diariehantering. Det särskilda stödet ska framgå av utredningen och åtgärdsprogrammet. Rektor kan även fatta beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Överklagande av beslut ska ske inom tre veckor från det att vårdnadshavare blivit informerad. 5) Då särskilda beslut ska fattas kring en elev som t.ex. anpassad studiegång, enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp kan rektor bjuda in till ett samrådsmöte. Rektor sammankallar då berörd personal samt elevens vårdnadshavare och eventuellt elev. Mötet dokumenteras av rektor och originalen arkiveras och skickas för diariehantering. Se bilaga 3 Beslut av rektor. 5

7 6) Elevhälsoteamet kan vid ytterligare behov av insatser lyfta elevärenden med skolpsykolog och andra professioner inom Centrala elevhälsan (CEH). Skolpsykolog träffar elevhälsoteamet regelbundet. Rutiner kring nya elever på Dingtuna skola 1) Rektor får information om nya elever som ska börja på skolan. Rektor tar kontakt med respektive ansvarig lärare för att informera om att eleven fått placering på skolan. 2) Ansvarig lärare tar kontakt med elevens vårdnadshavare kring inskolningen och elevens hälsa samt eventuellt behov av särskilt stöd. 3) Läraren informerar berörda lärare, skolsköterska och speciallärare. Rutiner kring nyanlända elever på Dingtuna skola Innan en nyanländ elev börjar i skola i Västerås välkomnas eleven av Origo, en mottagningsverksamhet för nyanlända inom Centrum för tvåspråkighets regi. På Origo arbetar pedagoger. Det finns också tillgång till tolk. Rektor har kommunikation med kartläggarna på Origo och blir delaktig och ansvarig för kartläggningen. Utifrån kartläggningen beslutar rektor om årskursplacering och undervisningsgrupp. 6

8 Bilaga 1 Förslag på extra anpassningar Dingtuna skola Svårt att ta in information och koncentrera sig: o Få använda fokusverktyg (stressboll, tangles m.m.) o Få rita vid genomgångar o Få taktil sittdyna o Eget schema över dagen med bilder o Bildstöd, symbolstöd o Pedagoger använder tecken som stöd, tydligt kroppsspråk o Få tydliga kortfattade instruktioner (med t.ex. bekanta ord, bildstöd, tecken, prata med låg hastighet) o Få anteckningar eller tankekarta i förväg o Få repetera vad pedagog sagt och sätta ord på vad du ska göra o Få en avgränsad bestämd arbetsplats, i matsalen mm. Bestämd krok i korridoren o Få en avgränsad miljö från intryck Svårt att planera, organisera, och genomföra arbete: o Enskilt stöd att sätta igång och avsluta arbetet o Pedagog ger tydliga uppgifter med tydlig början och slut o Pedagog hjälper till att begränsa arbetsuppgifter, ge få val o Få vägledning och återkoppling under arbetets gång, positiv feedback. o Få undervisningen förklarat på annat sätt o Få förförståelse inom ett arbetsområde genom förklaringar av ord, begrepp innan arbetet påbörjas o Pedagog tar vara på elevens intressen och erfarenhet och varierar arbetsuppgifterna. o Få använda hörselkåpor o Få lyssna till musik under arbetet o Få tids- och planeringshjälp, tidsappar, Time-timer, timglas, checklistor, kalendrar, dagsscheman. o Få förberederser och tydlig information med tider och händelser. Vad som ska hända: När? Var? Med vem? o Ha en reservutgång eller plan B när något oförutsett händer Svårt att samtala, resonera, berätta, utvärdera och dra slutsaster: o Använda sociala berättelser, seriesamtal, ritprat o Visualisera känslor med bilder av gubbar som visar olika känslor o Använda nedskrivna förslag på vad du ska göra o Använda skalor för att värdera känslor o Få studiehandledarare med förklaringar på modersmålet o Få öva samtalsteknik och göra redovisningar i mindre grupp eller med en kamrat 7

9 o Använda begreppsstöd, t.ex. ord på begrepp inom arbetsområdet. o Få strukturstöd för att öva minnet t.ex. tankekartor/lappar/listor/planeringar o Få alternativa sätt att redovisa som muntliga prov, mer tid vid prov. Svårt att läsa skriva och dokumentera: o Få uppläst material, talsyntes, talböcker Legimus o Få texten avgränsad, använda stödord, sekvensbilder o Få använda läslinjal, överstrykningspenna, penngrepp o Få tillgång till digital teknik med anpassande program, Ipad o Få anpassande läromedel med t.ex. en mer tydlig layout eller inläst läromedel (inläsningstjänst) o Få extra färdighetsträning i t.ex. läsning eller matematik kortare period hos lärare/pedagog eller speciallärare Övriga extra anpassningar: o Pedagoger har tät kontakt med hemmet. o Pedagoger ger beröm av positivt beteende o Pedagoger har ordning i klassrummet/fritidslokalen t.ex. vad saker finns, märk upp lådor mm. o Pedagoger har tydliga få klassrumsregler/fritidsregler De extra anpassningarna ska utvärderas och dokumenteras i elevens IUP och under extra anpassningar i Vklass. 8

10 Bilaga 2 Handlingsplan skolnärvaro Tidig upptäckt och tidiga konkreta insatser vid skolfrånvaro är framgångsfaktorer för att få tillbaka elever i undervisning. Uppmärksamma och rapportera frånvaro 1. Ansvarig lärare svarar för att frånvaro/närvaro kontrolleras och dokumenteras varje arbetspass/dag. Om delar av utbildningen genomförs utanför skolan, t.ex. i form av arbetsplatsförlagt lärande ställs samma krav på närvaro som gäller vid skolförlagd utbildning. 2. Ansvarig lärare informerar vårdnadshavaren, via telefon, sms eller e-post, snarast dock senast samma dag vid ogiltig frånvaro. Det kan ibland finnas skäl för kontakt så snart som möjligt vid frånvaro utan giltigt skäl. Bedömningen ska göras utifrån elevens ålder, mognad och omständigheterna i övrigt. Det är viktigt att båda vårdnadshavarna informeras om de inte är sammanboende. Det är också viktigt att försäkra sig om att vårdnadshavarna verkligen får meddelandet och att de förstår och kan ta till sig informationen. Det räcker inte med att vårdnadshavare själva kan söka informationen i IT- system. 3. Ansvarig lärare informerar rektor om skolfrånvaron upprepas så att en utredning snabbt kan komma igång. Utreda frånvaro 4. För att komma till rätta med frånvaron behöver skolan dokumentera sitt arbete med att utreda problem och vidta åtgärder. Arbetet med en elevs frånvaro kan pågå under lång tid och bestå av omfattande utredningsmaterial. Rektor ansvarar för att skolan skyndsamt utreder och dokumenterar tänkbara förklaringar till skolfrånvaron. Det är viktigt att lärare framför allt fokuserar på skolrelaterade förklaringar till frånvaron men också att lärare uppmärksammar andra tänkbara förklaringar till frånvaron och anmäler detta till rektor. 5. Det är väsentligt att låta elev och vårdnadshavare få komma till tals och ge sin syn på orsaken till frånvaron. 6. I vissa fall behövs elevhälsans medverkan i arbetet med att utreda tänkbara förklaringar till en elevs frånvaro. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans utredning kan omfatta såväl skolrelaterade som andra förklaringar. 9

11 Åtgärda frånvaro 8. A tgärderna behöver utgå från den gjorda utredningen om tänkbara förklaringar till elevens frånvaro och ansvarsfördelningen ska tydliggöras. En elev som varit ogiltigt frånvarande och som uppfyller villkoren för särskilt stöd har rätt till detta. 9. Rektor ser till att åtgärderna följs upp kontinuerligt och om de visat sig verkningslösa ska nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen. 10. Vid långvarig giltig och/eller ogiltig frånvaro kan det vara aktuellt att även andra samhällsfunktioner är delaktiga i dialogen. 11. Finns det oro för att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten ske. 10

12 Bilaga 3 Beslut av rektor angående särskilt stöd Behov av särskilt stöd inom Stöd från specialped./ speciallärare utanför elevgruppen elevgruppen (3kap 7 ) under en längre period (3kap 11 ) Särskild Behov av studiehandledning på sitt modersmål(5 kap undervisningsgrupp eller 4 Skolförordningen (2011:185)) enskild undervisning(3kap 11 ) Behov av egen Behov av elevassistent i klassen(3kap 7 ) elevassistent i klassen (3kap 7 ) Ej uppflyttning till nästa Elev som flyttas till en högre årskurs än den som eleven årskurs. Vårdnadshavare tillhör utifrån önskemål från föräldrar. (skolförordningen ska ges tillfälle att yttra sig. 4kap 7 ) (skolförordning 4kap 5 ) Ej uppflyttning till nästa årskurs utifrån önskemål från föräldrar (skolförordning 4kap 6 ) Anpassad studiegång. (3 kap 12 ) Fetstil=ämne som ej läses. Gäller för ht vt Sv, en,ma,sh,re,ge,hi,bi, ke,fy,tk,bd,mu,sl,språk,hkk id (3kap12 ) Prioriterad timplan Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen. (skolförordningen 9kap 4a ) Anpassad studiegång. För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal. (3 kap 12, skolförordningen 5kap 5 ) Skollagen 28 kap 16 Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut om åtgärdsprogram och innehåll 3kap 9, Anpassad studiegång 3kap 12 och särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 3kap 11 kan överklagas av elevens vårdnadshavare genom att skicka ett överklagande till skolan inom tre veckor från den dag då ni tagit del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i beslutet som ni begär. Mer information finns på 11