KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Förskolorna Jägargården och Sysslagården Måluppfyllelse Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet är uppfyllt x SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH ÅTGÄRDER Målet är uppfyllt och vi har uppnått riktvärdet på alla indikatorer utom en. Dock ser det på några punkter olika ut mellan de två förskolorna. Vi har fortsatt att använda den nya dagordning för APT och den har ökat delaktigheten och besluten blir tydliga för alla. Vi har arbetat fram rutiner för att bättre följa upp målen. Det är en mall för dokumentation, uppföljning, utvärdering samt utveckling av läroplans-, kommungemensamma mål samt likabehandlingsplanen. Detta material har introduceras under året. Under höstens APTn lades 1-1½timme/gång på Likabehandlingsplansarbete och de åtaganden som vi skrivit in i vår plan. Hur kan vi praktiskt arbeta med likabehandlingsfrågorna i vår verksamhet? En större omorganisation skedde också på Jägargårdens förskola som gjorde att pedagogerna inte riktigt fick till sin verksamhet som man önskat. Bl.a. med många invänjningar under våren samt längre sjukskrivningar. Detta kan vara en del av förklaringarna att man inte nådde riktigt ända fram vad gäller indikationerna. Inför 2009 Under 2009 kommer vi att sjösätta den nya organisationen. Det handlar bl.a. om att bilda en ledningsgrupp inom området samt få en närmare samsyn kring de kommunala förskolorna i Salem. Varje avdelning har också en pedagogansvarig. Tre specialpedagoger kommer också att finnas för de kommunala förskolorna. Vi fortsätter att med övriga förskolor i kommunen arbeta fram en gemensam IUP. Det språkutvecklande arbetssätt som Veli Tuomela inspirerade till i sin arbetslagsutbildning under hösten 2008 skall upprätthållas genom att den då och då tas upp och diskuteras på pedagogansvarigträffarna. De pedagogansvariga kommer att träffas i nätverk kontinuerligt. Våra utvecklingsområden under 2009 är pedagogisk dokumentation, barns utveckling och lärande samt värdegrundsfrågor (likabehandling). Kommunen går 2009 i Hälsans tecken. Under en treårsperiod kommer sex pedagoger att utbildas till pedagogistor i Reggio Emilias regi. 1
Arbete kring att forma och följa upp våra handlingsplaner samt andra dokument kommer också att fortsättas med. RESULTAT AV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL FÖR 2008 Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar Indikator 1 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Riktvärde 2006 2007 2008 3,5 3,5 3,6 3,5 2 Barnens utveckling och lärande följs upp och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. 3,6 3,8 3,7 3,7 3 Mitt barn för det stöd och den hjälp som behövs. 3,5 3,5 3,5 3,6 Målet är uppfyllt när två av de tre indikatorerna uppnått riktvärdet. Förutsättningar/nyckeltal Andel (%) förskollärare 2008 51,6 % Sysslagårdens förskola hade 11 stycken förskollärare anställda samt 8 barnskötare Jägargårdens förskola hade 5 förskollärare samt 5 barnskötare anställda Förskolorna hade också en specialpedagog anställd. Antal anställda/chef 2008 31 Avdelningarnas sammansättning Jägargården har tre avdelningar. Två avdelningar med barn från 1 till 3år och en avdelning med barn från 4 till 5år (här har man även fått ta emot barn från tre år under året) Ugglan 12 heltidsbarn samt 3 deltidsbarn Örnen 10 heltidsbarn samt 3 deltidsbarn Älgen 25 barn Sysslagården har sex avdelningar med barn i åldern 1-5 år. Ekorren 16 heltidsbarn 2 deltidsbarn Björnen 16 heltidsbarn 3 deltidsbarn Igelkotten 16 heltidsbarn 1 deltidsbarn Myran 16 heltidsbarn 2 deltidsbarn 2
Nyckelpigan 18 heltidsbarn 1 deltidsbarn Humlan 14 heltidsbarn 1 deltidsbarn (språkpedagogisk avdelning med barn mellan 3 och 5år) Analys av resultat och förslag till åtgärder Sedan vi fick läroplanen (lpfö98) har vi diskuterat och arbetat med mål och riktlinjer i lpfö98 från och till på våra arbetsplatsträffar. Specialpedagogen, har under det gångna året hjälpt till att arbetat fram ett dokument som binder samman dokumentation, uppföljning av läroplanen, kommunens mål och likabehandlingsplanen. Alla pedagoger har från och med hösten 2008 börjat arbeta utifrån den när de planerar och utvärderar verksamheten. Indikator 1 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Alla avdelningar tar på ett eller annat sätt upp att de utgår från barnens förutsättningar och behov. De talar om att utgå ifrån barnens intressen, behov, deras individuella nivå och sina förutsättningar. Under hösten kom man dock mer igång och har fyllt verksamheten utifrån intressen som setts i vardagen t.ex. sång, upptäckande av material, skapande och målning Förskolorna har, för att barnens inlärning ska ske efter den enskildes takt sett mycket till miljön på förskolan genom åren. Det betyder t.ex. att de flesta avdelningar förändrar miljön efter barnens intressen och behov. De har material tillgängligt för att stimulera och utmana barnen. Förskolorna har också detta år, det kan man se när man läser pedagogernas dokument arbetat med att barnen ska ges möjlighet till inflytande, genom att de får vara aktiva, göra egna val och kunna styra och påverka sin vardag på förskolan. Det gör de bland annat när barnen väljer aktiviteter, kamrater, material, mm. Vi har märkt att om vi fokuserar på barnet så ger barnet sig tid att ex. berätta och att ge uttryck för sin önskan. Barnen uppmuntras varje dag att ta ansvar för sina val och handlingar och även ta konsekvenserna av sitt handlande är något som finns med i pedagogernas mål att sträva mot det är inte lika synligt i texterna sedan även om det går att uttyda. Barns erfarenheter byggs vidare på de nya upplevelser de får och de utvecklar sina intressen utifrån det. Barnen uppmuntras att vara självständiga och våga ta för sig. Barnen har möjlighet till egna val och inflytande inom de ramar som vi vuxna har satt upp för att verksamheten ska fungera för alla. Uppmuntra barnens självständighet genom att låta de prova själva t.ex. vid påklädning, matsituation och i leken. 3
På Jägargården fanns en tanke att under året fortsätta arbeta med föregående års projekt kring barns inflytande tyvärr fick detta läggas på is på grund av den omorganisation som genomfördes. På de två avdelningarna med de yngsta barnen var det inskrivningar och invänjningar under hela vårterminen. Barnen på avd med de större barnen fick själva välja aktivitet under dagen (tre dagar i veckan) i Fritt val, de erbjöds då att välja en aktivitet ute eller inne. Barnen kunde påverka när de ska gå in och äta, Rullande lunch, då hinner man leka klart och blir inte avbruten mitt i en aktivitet. Det har gett lugnare luncher med mindre konflikter. Vi har ett ansvar att se och stötta de barn som av olika anledningar inte vågar göra egna val. Genomgående är också att avdelningar tar upp att de försöker låta barnen få vara i mindre sammanhang under dagen d.v.s. att arbete sker i mindre grupper. Det kan gälla t.ex. att vara med i ett projekt-, tema-, åldersgrupp för att vi på ett bättre sätt ska kunna tillgodose det enskilda barnets behov. Båda förskolorna har femårsverksamhet 1-2 ggr per vecka. Man valde också under våren att arbeta med projekt, fågelbon, med de äldsta barnen. Detta projekt leddes av en lärarstuderande. Barnens egen nyfikenhet fick där stort utrymme och de var på fågelspaning och fick studera fågelbon på nära håll. Vi delar gruppen i mindre grupper ett par förmiddagar och eftermiddagar i veckan. Vi får mer tid till det enskilda barnet, det blir lugnare för alla. Indikator 2 2. Barnens utveckling och lärande följs upp och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. Alla avdelningar upprättar individuella arbetsplaner (IUP) tillsammans med föräldrarna. I dagsläget kan de olika planerna se lite olika ut men de flesta har också någon form av material som föräldrarna får fundera kring inför samtalet. Sysslagården hade utvecklingssamtal på hösten och ett uppföljningssamtal på våren. Jägargården hade utvecklingssamtal under hösten. Föräldrarna får här i förväg tala om vad det är de vill ta upp. De har under året haft fokus på utveckling och lärande. IUP bygger på barnens intressen och starka sidor Inför samtalet går pedagogerna i arbetslaget igenom underlaget för utvecklingssamtal och förbereder underlaget för utvecklingsplanen. Föräldrarna får information om vad samtalet ska gå ut på och frågor som de kan ha till stöd inför samtalet. De får även förskolans mål så de vet vad de kan förvänta sig av oss. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna till inflytande när det gäller deras barns utveckling och lärande. Under samtalet med föräldrarna kommer man tillsammans fram till vad som ska stå i utvecklingsplanen. Under våren går pedagogerna åter igenom alla barn. 4
På Sysslagården följs det tidigare samtalet upp och man går igenom barnens utvecklingsplaner. Pedagogerna pratar med föräldrarna utifrån de åtagande förskolan tagit på sig i utvecklingsplanen och en del avdelningar tar också upp lite extra kring barnens språkutveckling. Barnets portfoliopärmar, som visar på vår verksamhet och barnets utveckling och intressen, finns med på samtalen. Under 2008 bildades en grupp i kommunen för att se över hur de olika individuella utvecklingsplanerna ser ut. Det hela ska under 2009 resultera i en gemensam plan som används av alla kommunens förskolor. Hur man tar tillvara kunskapen, på avdelningarna, som finns i de individuella utvecklingsplanerna kan ser olika ut. Barn i behov av särskilt stöd På varje avdelning finns något barn som av en eller annan anledning behöver extra stöd i sin utveckling. Genom att personalen försöker se och lyssna på barnen samt att ha en öppen dialog med föräldrarna, planerar de och tänker kring vilket arbetssätt/strategi som lämpar sig bäst för att barnet/barnen ska få utvecklas utefter sina egna förutsättningar. Då befintliga resurser på avdelningen inte räcker till har pedagogerna under året kunnat konsultera specialpedagog eller fått hjälp av elevvårdsteamet på BoU. Vid behov skrivs tillsammans med föräldrarna ett åtgärdsprogram som beskriver hur man ska arbeta för att barnet ska få ut så mkt som möjligt av sin förskoledag. Samtal med föräldrarna har man haft och har kontinuerligt under året d.v.s. fler gånger än utvecklingssamtalen. Från och med hösten 2008 kan förskolorna söka medel från Elevhälsoteamet här behövs ett åtgärdsprogram som underlag. Sysslagården och Jägargården hade under 2008 en egen specialpedagog anställd. Hon har arbetat med bl.a. samtalshandledning samt direkt med barn med behov. Hon har också funnits som en extra resurs på den språkpedagogiska avdelningen på Sysslagården eftersom vi inte lyckats rekrytera pedagoger som de var tänkt från början. Den nya organisationen för med sig att under 2009 kommer kommunens förskolor att ha tillgång till tre stycken specialpedagoger. Samt stöd från kommunens Elevhälsoteam. 5
Lokala mål Språk Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. I leken och tillsammans med andra utvecklas språket. Alla avdelningar vet att barnens språkutveckling är viktig. Man talar t.ex. om: öppen rak kommunikation, lyssna, alla barn får uttrycka sig, sång, ramsor, utbyta kunskaper. Samtalar om vardagliga händelser Språk och lärande hänger ihop. För pedagogerna är det viktigt att alla barn blir sedda och att verksamheten planeras så att varje barn möts där den befinner sig och stärks i sin språkutveckling. Under hösten fick alla arbetslag en skjuts framåt i detta arbete av språkforskaren Veli Tuomela. Han var ute på varje avdelning under fem tillfällen och observerade pedagogerna. Därefter förde han samtal med arbetslaget kring vad han sett och hur var och en och arbetslaget kunde gå vidare i sitt arbete med barns språkutveckling. Handledningen upplevdes av pedagogerna som mycket givande. För att inte tappa tråden kommer ansvarspedagogerna i sina nätverksträffar med kommunens andra ansvarpedagoger på förskolorna hålla tankarna vid liv. Tanken är att ansvarspedagogerna sedan delar med sig av sin kunskap till sina kollegor. När det gäller språkutvecklande arbetssätt märks redan att medvetenheten ökat hos pedagogerna kring barns språk. I januari 2008 hade tal- och specialpedagog och specialpedagog en genomgång om språkutveckling som en uppföljning och fördjupning i anslutning till att pedagogerna året innan gått TRAS ( tidig registrering av språkutveckling) utbildning. TRAS, som är ett observationsmaterial och ett hjälpmedel för pedagogerna, används av vissa avdelningar på alla barn och på andra på de barn där man känner att man vill kontrollera hur språkutvecklingen egentligen ser ut. Avdelningarna tar upp i sin dokumentation att man använder sig av sånger, rim och ramsor samt sagoläsning. Några avdelningar har tagit språket som en av sina utgångspunkter i sin verksamhet t.ex. tar man upp i sin dokumentation att man utgår från en viss bokstav när man väljer vad det är man ska jobba med eller man arbetar medvetet om hur man kan göra e.x. rutinsituationer mer språkmedvetna. Natur Genom utevistelse på gården och i skogen får barnen möjlighet att utveckla sitt intresse för natur och miljö barnen lär sig att visa respekt för allt levande, man trampar inte i myrstacken och på insekter, alla har rätt att leva. Pedagogen skall ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön (Lpfö98). 6
Genom utevistelse vill pedagogerna väcka barnens intresse för natur så att den blir en naturlig del av deras vardag. Många avdelningar tar på ett eller annat sätt upp att barn och pedagoger pratar om allemansrätten, att man inte får bryta kvistar och slänga skräp i naturen. Andra att de alltid har en plastpåse med för att plocka upp eventuellt skräp. - Papperskorgarna ute används där de finns. Även här finns någon avdelning som har naturen som en utgångspunkt. Skogen är en spännande lekmiljö där man kan leka och utforska naturen och använda sin fantasi. I stort sätt all avdelningarna går till skogen regelbundet. Avdelningar berättar om kojbyggen, kottmat och klätterträd, hur man tar vara på barnens frågor Vad är det för djur? Vad äter myror? och annat utforskande som sker automatiskt i lek bl.a. Både genom erfarenheter och litteratur som förskolorna tagit del av bekräftar att barn som är ute mår bättre. Hälsa och livsstil På Sysslagården finns ett tillagningskök. Utrustningen är något begränsad därav lagas ca 50% av maten från grunden, mest från fisk och kyckling. Förskolans kokerska arbetar metodiskt för att få till en mer hälsosam kost på förskolan. Hon följer livsmedelverkets riktlinjer för barns kost i förskolan så de får sitt näringsbehov tillgodosett. Vi har sett över sockermängden under förskolebarnens vistelse på förskolan. Vi har fortsatt att handla mer ekologiska produkter, det är tyvärr begränsat till mejerivaror och grönsaker. Vi ser fram emot att det ska komma fler ekologiska produkter i vårt anbud. Vi har matråd en gång i månaden. Jägargården får sina luncher från Säbyskolans centralkök. Det är inte det optimala men det är det alternativ som finns i dagsläget. På Jägargården har man också sett över sockermängden i frukost och mellanmål. Här har man också förstärkt med mer grönsaker till lunchen och frukt som levereras från Säbytorps rektorsområde varje dag. I stort sätt alla barn får någon gång i veckan eller under en period under terminen planerad fysisk aktivitet i form av rörelse/rytmik/gymnastik. Alla pedagoger är medvetna om hur viktigt det är med fysisk aktivitet både inne och ute. Förskolorna har varje år ett jogginglopp som är mycket uppskattat. I skogen, på rytmiken och gymnastiken utvecklar barnen sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Barnen frågar ofta om rörelsepass och det syns att det är en upplevelse förenat med glädje. Genom utevistelse på gården och i skogen utvecklar barnen sin grovmotorik. Barnen får också bättre motståndskraft mot sjukdomar om de är ute mycket. De barn som behöver vila under dagen sover ute i vagnar på båda förskolorna. 7
På förskolan Sysslgården finns en spännande och bra gård för barnen. Där finns gungor och klätterställningar, en eka och ett litet berg och buskage att leka i, vägar att cykla på och många sandlådor. Tyvärr är Jägargårdens förskolegård begränsad till en liten och asfalterad yta. Endast lite fast lekmaterial finns. Förskolan har fått hjälp med förbättringar av gården men när verksamheten har utökats med fler barn och en asfaltgång till behövs en annan planering av gården. Arbete kring detta startades under året och kommer att vidareutvecklas under 2009 På en av avdelningarna har man arbetat mkt med kreativtskapande samt sång och musik man ser detta som sätt att förena barnen och få en god gruppdynamik. Detta har pedagogerna också sett som något mkt positivt gällande hälsa och livskvalitet. Genusarbetet Något direkt genusarbete har inte skett under detta år. Däremot finns på de flesta avdelningarna t.ex. könsbestämda dockor. Det finns också hos de flesta pedagoger en medvetenhet kring detta arbete t.ex. när barnen tar upp till diskussion kring om vad pojkar och flickor kan, hjälper de till i barnens tankar. Vi uppmuntrar alla att uttrycka sig, att alla får sin röst hörd. Alla blir lyssnade på. Vi förväntar oss/ställer samma krav på både flickor och pojkar. Likabehandlingsplanen Efter att en granskning gjorts tidigare kring förskoleområdets likabehandlingsplan togs i år ett krafttag kring den. Med hjälp av områdets specialpedagog har pedagogerna arbetat med likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffarna. Efter en introduktion har personalen diskuterat i grupper för att djupare förstå och tänka efter vad de olika åtagandena kring diskrimineringsgrunderna innebär i verksamheten. Planen fick också en tydligare utformning. Endast ett fåtal avdelningar har tagit upp likabehandlingsplanen med sina föräldrar men det viktiga år 2008 var att pedagogerna själva skulle bli trygga med planen och få tid att fundera kring vad den innebär för verksamheten. På föräldramötet i höstas informerade vi om att vi arbetar med likabehandlingsplanen. Vi informerade även om hur vi arbetar när incidenter sker mellan barnen, att vi jobbar förebyggande och att vi tar tag i situationen här och nu och även informerar de berörda barnens föräldrar. Under 2009 har pedagogerna nu fått i uppdrag att jobba in planen i sin dagliga verksamhet. Den ska också tas upp och diskuteras med föräldrar och barn. De bitr. rektorerna samt förskolerektor ska också revidera samt tillsammans arbeta fram ett gemensamt dokument om hur man gör om ett barn blir diskriminerat och/eller trakasserat utifrån diskrimineringsgrunderna. Årets arbete med likabehandlingsplanen kommer att handla om Värdegrunden. 8
Trygghet och arbetsro Riktvärde 2006 2007 2008 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 3,6 3,7 3,8 3,8 Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa. 3,5 3,7 3,7 3,6 Det är arbetsro i verksamheten. 3,4 3,3 3,3 3,2 Målet är uppfyllt när två av de tre indikatorerna uppnått riktvärdet. Målet är uppnått. Analys av resultat och förslag till åtgärder för förbättrat resultat. Sammantaget har vi ett bra resultat vi ligger högt på Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Vi har fortsatt arbetet med en Likabehandlingsplan som tydliggjort mer hur vi arbetar med barnen om någon skulle behandlas illa. När det gäller arbetsro i verksamheten ligger vi 0,1 procent under riktvärdet. Detta tror vi kan bero på den omorganisation som gjordes på Jägargården under våren. Fler barn skulle tas emot och avdelningar flyttas och organiseras om. Vi har också under året haft pedagoger med längre tids sjukfrånvaro. Då infinner sig självklart en oro både bland föräldrar, personal och barn då också tillgången på vikarier varit begränsad. Arbetet med att få barn att känna trygget och alla behandlas bra och lika utifrån varje barns förutsättningar är mål förskolan har att sträva mot i styrdokumenten och är självklart något arbetas med på alla sätt. Under kommande år kommer också extra tid läggas på att arbeta med värdegrundsfrågor, barns utveckling och lärande samt pedagogisk dokumentation som vi tror gagnar trygghet både hos barn och föräldrar. Indikator 3 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. För pedagogerna är det viktigt att ge ett personligt bemötande till barn och vuxna. - Att pedagogerna ser barnet, lyssnar och bemöter föräldrars och barns önskemål och synpunkter så långt det går. Föräldrarna ska känna sig trygga att lämna barnen. Vi har även en öppen och rak kommunikation med föräldrarna. Det är viktigt att ta föräldrar på allvar. Som enkäten visar har pedagogerna ett bra förtroende från föräldrarna. Pedagogernas roll är att diskutera och reflektera tillsammans med barnen, uppmuntra och finnas som stöd. Detta syns också i pedagogernas dokumentation att man strävar mot. Man vill att barnen blir trygga och självständiga, nyfikna med en lust att leka och lära. Vid oro är vårt bemötande avgörande för den fortsatta utvecklingen. Föräldrar behöver också känna att pedagogerna jobbar aktivt med att öka alla barns trygghet. 9
Indikator 5 Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa. Alla avdelningar tar på ett eller annat sätt upp att man jobbar med konflikthantering, om hur man ska vara mot och med varandra empati, respekt, hänsyn, få ta plats. Många tar också upp att Vi vuxna ska vara goda förebilder. I förebyggande syfte arbetas med empati och hur man är en bra kamrat. Likabehandlingsplanen finns till hjälp om något barn behandlas illa. Och som tidigare nämnts strävar alla pedagoger mot att ha en nära relation till barnens föräldrar. Uppstår problem har vi en nära kontakt och möten tills det är löst. Det finns någon/några avdelningar som använder sig av barnböcker som tar upp ämnet som handlar om detta t.ex. Grodan böckerna och Boken om Pricken. Indikator 6 Det är arbetsro i verksamheten. När det gäller arbetsro i verksamheten ligger vi 0,1 procent under riktvärdet. Här kan det visa sig att vid personals sjukfrånvaro, finns en oro både bland föräldrar, personal och barn då tillgången på vikarier är begränsad. Det kan bli en viss omsättning på vuxna och den planerade verksamheten kan ibland utebli. Det har också blivit svårare att rekrytera förskollärare/lärare mot yngre åldrar. Omorganisationen på Jägargården årsskiftet 2007-2008 fick inte riktigt den tid att organiseras som kanske behövts. Det blev mycket att flytta saker från avdelning till avdelning och i två plan. Dessutom utökades också barnantalet med många invänjningar till följd. Många inskolningar skapar oro och frustration bland barn, föräldrar och även pedagoger. Alla upplever det som att man aldrig riktigt kommer igång med den verksamhet man vill bedriva. Men man kan i pedagogernas dokumentation se att redan till hösten har man börjat hitta former och försökt komma igång med en verksamhet som man vill ha. Barngrupperna är stora idag och ett sätt är att dela upp barnen i mindre grupper vilket skapar ett lugnare tempo. Detta är också något som alla avdelningar på båda förskolorna arbetar aktivt med för att få till. En förutsättning för att det praktiskt ska fungera är att man har tillräckligt antal pedagoger på plats och att det finns en kontinuitet. Vilket inte riktigt varit fallet på alla avdelningar under 2008. Som sagt, alla arbetar aktivt för att hitta bra sätt att arbeta på med de stora barngrupperna. Utvecklingsområdena för 2009 visar också på att fler idéer kring detta kommer att diskuteras och tas upp. 10