Utbildningsinspektion i Borås kommun

Utbildningsinspektion i Borås kommun Dnr 53-2005:3222 Utbildningsinspektion i Borås kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...4 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...15 Bedömning av förutsättningarna...28 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Borås kommun. Skolverket sände den 28 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 3 januari 2006 till och med den 15 september 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolorna från exempelvis Skolverkets nationel- 1

la uppföljningssystem. I Borås kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen för kommunen och för alla kommundelar samt med förvaltningsledningar på central- och kommundelsnivå. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. Inspektörerna har ibland besökt skolbarnsomsorgen när denna finns i anslutning till skolor. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever och lärare samt annan personal. Vidare har intervjuer genomförts i varje kommundel med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 4 273 Skolbarnsomsorg 3 647 Förskoleklass 999 Grundskola 11 359 Obligatorisk särskola 140 Gymnasieskola 3 920 Gymnasiesärskola 155 Kommunal vuxenutbildning, komvux 1 876 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 68 Svenskundervisning för invandrare, sfi 380 Borås kommun har drygt 100 000 invånare och räknas som större stad. Kommunen har sedan lång tid tillbaka präglats av handel samt av företagande inom textilbranschen. Borås är idag en handelsstad med intensiv utrikeshandel. Redan på 1500-talet arbetade bönder från trakten som kringresande försäljare, västgötaknallar. Handeln har gradvis övertagits av postorderföretag och nästan alla stora svenska postorderfirmor finns nu i Borås. Här finns också huvudkontoren för många svenska agenturer och affärskedjor i konfektionsbranschen. Ända in på 1960-talet sysselsatte textilbranchen två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Textilkrisen i slutet av 1960-talet innebar dock att den egna tillverkningen upphörde och över 13 000 arbetstillfällen försvann. Från 1972 till 1985 minskade antalet invånare i kommunen. Befolkningsutvecklingen är dock numera positiv. Befolkningen i arbetsför ålder i Borås har, enligt Statistiska Centralbyråns kommunfakta 2006, kortare utbildning än genomsnittet i riket. 21 procent har endast förgymnasial utbildning jämfört med 17 procent i riket. I Borås är en större andel av befolkningen, 16 procent jämfört med 12 procent i riket, född i ett annat land. 19 procent av eleverna i gymnasieskolan har utländsk härkomst. Motsvarande siffra för riket är 15 procent. Fler ungdomar (20 24 år) förvärvsarbetar i Borås kommun, jämfört med riket. 2

Borås kommun är geografiskt utbredd och består av en central stadskärna och stora områden med jordbruks- och skogsbygd. Kommunen är indelad i tio kommundelar med ansvar för den obligatoriska skolan och barnomsorgen samt för äldreomsorg, bibliotek och fritidsgårdar. Bebyggelsen, befolkningssammansättningen och förvärvsfrekvensen varierar i de olika kommundelarna som sinsemellan är mycket olika. Kommunfullmäktige med sina 73 ledamöter är högsta beslutande organ i Borås kommun. Som styrelser för det offentliga skolväsendet har Borås kommun utsett 10 kommundelsnämnder och en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasieskolorna i kommunen, den kommunala vuxenutbildningen, svenskundervisning för invandrare (sfi), gymnasiesärskolan och särvux. Den kommunala förskoleverksamheten i Borås kommun bedrivs i 85 förskolor och 30 familjedaghem. I kommunen finns 41 kommunala grundskolor. Den obligatoriska särskolans grundsärskola är förlagd till Sjöbo kommundel. Träningsskolan finns uppdelad i tre skolor i olika kommundelar, Byttorpskolan i kommundelen Norrby, Fjärdingskolan i kommundelen Brämhult och Kristinebergskolan i kommundelen Göta. Cirka 16 procent av särskolans elever är integrerade i grundskoleklass. I Borås kommun finns 43 kommunala fritidshem med 91 avdelningar. Flertalet fritidshem finns i anslutning till grundskolans lokaler. I Borås finns 5 kommunala gymnasieskolor och en gymnasiesärskola. Gymnasieskolan omfattar 16 nationella program, specialutformade program, individuella och programinriktade individuella program (PRIV) samt en internationell gymnasial utbildning, International Baccalaureate (IB). Gymnasiesärskolan finns inom Bergslenagymnasiet samt vid två av kommunens gymnasieskolor, Almås/Björkängsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Sammantaget omfattar gymnasiesärskolan två nationella program, hotell och restaurangprogrammet samt industriprogrammet, och flera olika specialutformade program samt individuellt program med yrkes- och verksamhetsträning. Vuxenutbildningen består av svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. 20 procent av vuxenutbildningens gymnasiala del genomförs på entreprenad av andra anordnare. Vuxenutbildningen finns vid olika enheter, i olika delar av kommunen. Förutom de kommunala förskolorna och skolorna finns även nio enskilda förskolor och två fristående grundskolor. Dessutom finns fyra fristående gymnasieskolor. Cirka 7 procent av barnen går i enskilda förskolor, 4,3 procent av grundskoleeleverna går i fristående skolor motsvarande grundskolan. 11,6 procent av gymnasieeleverna studerar vid fristående gymnasieskolor. För riket är motsvarande andel något högre, 13,2 procent. Inspektionen i några av de fristående skolorna genomförs under höstterminen 2006 och redovisas i separata rapporter. 3

Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att Borås kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella kraven och för att eleverna skall ges förutsättning att uppnå de nationella målen. Verksamheternas placering i förhållande till boendet i kommunen ger i regel god tillgänglighet till verksamheterna. För förskoleverksamheten och grundskolan erbjuder kommunen särskilda lärmiljöer genom naturvetenskaps- och teknikcentrat Navet och naturskolan i Rya åsar. Kommunen har ett stort och varierat utbud av utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är dock mycket utspridd i kommunen vilket försvårar för de studerande att kombinera studier på olika kurser. I grundskolan är elevernas kunskapsresultat lägre än i riket som helhet de senaste fyra åren. Resultaten varierar stort mellan olika grundskolor. Eleverna i gymnasieskolan når genomsnittliga kunskapsresultat i jämförelse med resultatet i samtliga kommuner. Borås kommun är indelad i tio kommundelar som var och en inom sitt geografiska område har ansvar för barnomsorg och den obligatoriska skolan. Kompetensen och utvecklingsförmågan i kommundelarna varierar och styrningen där är ibland otydlig. Centralt i kommunen finns drivande tjänstemän med hög kompetens. Tack vare dem finns långsiktiga, skolformsövergripande utvecklingsprojekt bl.a. kring Kunskap och bedömning. Styrningen och ledningen av förskolorna fungerar i regel bra och kommundelsförvaltningarna har god kompetens inom förskoleområdet. Det övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan är, i vissa avseenden, inte helt tydligt. Grundskolornas styrning och ledning har varierande kvalitet. Centralt i kommundelarna har man inte alltid en tydlig bild av olika skolors problem och utvecklingsbehov. Skolor kan med andra ord ha stora problem utan att nämnd och förvaltning har kunskap om situationen eller förmåga att stödja en positiv utveckling. Generella problem för grundskolorna är en fokusering på ämnena engelska, matematik och svenska samt stadieindelning enligt tidigare läroplan. Kommunen bör reflektera över hur uppdelningen i stadier i grundskolan inverkar på organisationens effektivitet i förhållande till elevens behov och rättigheter. Kommunen bör sträva efter att organisera grundskolorna så att eleverna ser sammanhang i sin utbildning från förskoleklass till och med årskurs 9 i grundskolan samt att de har tillgång till välutbildade lärare i alla ämnen och att lärares kompetens används fullt ut. Grundskolorna organiserar ofta undervisningen så att eleverna inte har möjlighet att nå kursplanens mål att uppnå i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. När det gäller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk bör kommunen sträva efter att underlätta för eleverna att delta. Enligt Skolverkets bedömning bör kommunen också i högre utsträckning utreda elevers be- 4

hov av studiehandledning på modersmålet. Lokala kurser inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppfyller inte alltid författningarnas krav. Organisationen av gymnasieskola och vuxenutbildning kännetecknas av stabilitet och, i vissa avseenden, brist på visioner. Gymnasieskolornas struktur är traditionell och innebär att varje skola har program av samma typ. Skolorna har antingen yrkesinriktade eller teoretiska program. Det individuella programmet (med undantag för PRIV) har en egen, mycket väl fungerande skola, Tullengymnasiet. Vuxenutbildningen är gedigen men geografiskt och organisatorisk splittrad vilket innebär svårigheter för den studerande att kombinera kurser. I de allra flesta fall erbjuder verksamheterna lärmiljöer som är positiva och trygga för barn, elever och vuxenstuderande. Skolbiblioteken är överlag mycket bra. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Vid grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning varierar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna har besökt utmärkta lektioner med engagerade elever och lärare och med ett varierat, inspirerande och utvecklande arbetssätt, men också lektioner som varit oengagerade eller där koppling till nationella mål saknats. En hög andel av skolornas personal har föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Många lärare har arbetat länge på samma arbetsplats vilket kan medföra stora fördelar men också nackdelar. Sammantaget finns också i kommunen goda resurser för barn och elever i behov av särskilda stödåtgärder, men resurserna utnyttjas inte alltid på ett effektivt sätt. Borås kommun har genom att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program och genom inrättandet av ett ungdomsråd visat på en lovvärd vilja att samverka med ungdomar i bl.a. frågor som rör deras skolsituation. Inom och mellan de enskilda grund- och gymnasieskolorna finns det stora skillnader i elevernas möjligheter att utöva direkt och representativt inflytande över verksamheten. I vissa grundskolor förekommer det att eleverna i årskurs 7 9 har gett upp när det gäller att få inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Det samlade kvalitetsarbetet fungerar till delar tillfredsställande och för verksamheterna har kommunen en samlad kvalitetsredovisning som på ett övergripande plan sammanfattar nuläge och utvecklingsbehov. Skolverket bedömer att grundskolornas, särskolornas och kommunens uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. De tidigare nämnda långsiktiga kommunövergripande projekten bidrar enligt Skolverkets uppfattning till att höja måluppfyllelsen för eleverna. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på skol- och verksamhetsnivå samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för 5

lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Generellt framgår av intervjuer med personalen att barnen i förskolan och inom skolbarnsomsorgen har möjligheter att påverka verksamhetens utformning. Framförallt är det inom de dagliga rutinerna för hur verksamheten skall formas som barnen genom direkt påverkan kan utöva inflytande. I flera verksamheter har personalen också i planer och dokument skrivit ner hur man vill att barnen skall få inflytande. I flertalet förskolor dokumenterar personalen systematiskt barnens lärande genom portfolio, individuella utvecklingsplaner eller liknande. Dokumentationen består av ett urval av barnens arbeten t.ex. teckningar. I förskolorna pågår arbete med barns språkutveckling och många av de intervjuade företrädarna för personalen framhåller att barnen utvecklar sin språkliga medvetenhet i förskolan. De intervjuade föräldrarna är överlag positiva till de resultat som förskolornas arbete ger både när det gäller barnens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Föräldrarna framhåller framför allt att barnen är trygga och trivs i sina respektive förskolor. Förskoleverksamhetens uppgift är, enligt skollagen, att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Inspektörerna bedömer utifrån intervjuer och dokumentstudier att barnen trivs i verksamheten och att arbetet resulterar i trygghet och lärande för barnen. Utifrån intervjuer med personal och föräldrar samt ett begränsat antal besök i fritidshem bedömer inspektörerna att barnen är trygga. Variationen är dock stor mellan olika enheter när det gäller huruvida skolbarnsomsorgen är ett komplement till skolan. I vissa fall samverkar skola och skolbarnsomsorg och verksamheten är av mycket god kvalitet, medan inspektörerna i andra fall bedömer att grundskola och skolbarnsomsorg är separerade från varandra trots att de i de flesta fall har gemensam ledning och har verksamhet för samma barn. I dessa fall är det inte tydligt om skolbarnsomsorgen bidrar till barnens lärande på det sätt som är avsikten. Enligt den intervjuade personalen inom skolbarnsomsorgen beror detta på bristande styrning och ledning, t.ex. saknas ofta tid för gemensamma konferenser och intresset från skolans sida brister. Andra skäl är i vissa fall lokaler och stora barngrupper. Enligt kommunens senaste kvalitetetsredovisning har samarbetet mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg fördjupats sedan tidigare år. Inspektörerna bedömer dock att kommunen bör göra ytterligare insatser för att verksamheterna skall komplettera varandra. Barn- och ungdomsutbildning Grundskola Grundskolans mål är att eleverna skall ges kunskaper och färdigheter. Dessutom skall utbildningen, i samarbete med hemmen, främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Utifrån lektionsbesök och intervjuer med elever och föräldrar bedömer inspektörerna att eleverna i grundskolorna är trygga i sin skolmiljö. Av skolrapporterna framgår dock att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Detta gäller exempelvis Daltorpskolan, Fjärdingskolan och Gula skolan. 6

I några kommundelar genomförs årligen intervjuer med barn från och med förskolan och upp till och med 9 års ålder. Bland eleverna i årskurserna 4 9 görs en enkätundersökning för att kartlägga det pedagogiska och sociala klimatet (PESOK 1 ). Skolorna har kunnat få hjälp av forskare att analysera enkätresultatet och att ta fram åtgärdsplaner för att förbättra skolklimatet. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 skriver kommunen utifrån resultaten av intervjuerna att trivseln är mycket hög bland de yngre barnen. Någon motsvarande bedömning av elevernas trivsel i årskurserna 4 9 görs inte och resultatet kommenteras heller inte i kvalitetsredovisningen. Företrädare för Borås kommun bedömer att eleverna i årskurserna 4 9 överlag ger positiva svar på frågor som gäller det sociala klimatet men mindre positiva svar på frågor som rör inflytande och elevernas förståelse för målen inom respektive ämne. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Inspektörerna uppfattar att eleverna i de flesta av kommunens skolor har goda möjligheter till delaktighet inom ramen för elevråd och till viss del även genom klassråd. I en stor del av skolorna är eleverna dock tveksamma till hur klassråden fungerar och hur frågor som tas upp i klassråden, men inte kan avgöras där, förs vidare. Elevernas möjligheter att ha inflytande över undervisningen och sitt eget lärande varierar mellan och inom skolorna, liksom elevernas kännedom om målen för utbildningen (se vidare i skolrapporter från grundskolorna). I viss utsträckning får inspektörerna i intervjuer och samtal med elever intrycket att eleverna har gett upp när det gäller att utöva inflytande via klassråden och över sitt eget lärande. När det gäller elevrådens arbete är ofta de elever som deltar i elevråden engagerade och insatta i skolornas verksamhet. Det finns dock en tendens till att endast de elever som är med i elevråden deltar i processen och blir informerade om frågor som behandlas i elevråden. Information och delaktighet når då inte majoriteten av eleverna. Inspektörerna uppfattar att detta till stor del beror på att klassråden inte är ett forum för diskussioner och information om för eleverna gemensamma frågor. Inspektörerna bedömer att kommunen bör öka sina ansträngningar för att eleverna skall ha möjlighet till inflytande över 1 PESOK (skolors pedagogiska och sociala klimat) enkäter för undersökning av elevers, pedagogers och föräldrars attityder till skolan. Undersökningen omfattar 11 områden: rektors pedagogiska ledarskap, samsyn om mål och vision, en lärande miljö, undervisning och lärande, undervisningskvalitet, höga förväntningar, positiv återkoppling, uppföljning och utvärdering, ansvar och inflytande för elever, samarbete skola och hem samt en lärande organisation. 7

den egna skolsituationen. En förutsättning för detta är att eleverna görs medvetna om målen för utbildningen. Kommunen bör också utveckla elevernas möjligheter att, direkt och indirekt t.ex. genom representanter i elevråd påverka verksamheten. Det finns dock också exempel från en skola på att rektorn intervjuar varje elev och i intervjun betonar frågor om elevens inflytande. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 förs ett utförligt resonemang om elevernas resultat på nationella prov och de slutbetyg eleverna får från grundskolan. Borås kommun arbetar sedan flera år med ett utvecklingsområde, Kunskap och bedömning som ökat medvetenheten om elevernas kunskapsutveckling och hur denna skall bedömas. Inspektörerna bedömer att detta arbete till stora delar är framgångsrikt. I kommunen finns på central nivå liksom på många skolor en hög medvetenhet om och en relevant analys av situationen samt beredskap att arbeta vidare för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer dock mot bakgrund av nedanstående resonemang att det vid en del av de betygsättande skolorna finns anledning att ytterligare öka ansträngningarna. Det finns också anledning att involvera fler i arbetet för ökad måluppfyllelse, t.ex. varierar graden av intresse och medvetenhet bland den personal som undervisar i årskurser där eleverna inte betygssätts. De nationella proven i engelska, matematik och svenska genomförs i samtliga skolor. Av kommunens kvalitetsredovisning för 2005 framgår att 88 procent av eleverna i årskurs 5 bedömdes ha uppnått målen i engelska och svenska, medan 83 procent av eleverna bedömdes ha uppnått målen i matematik 2. I kvalitetsredovisningen framhålls framför allt vikten av tidiga insatser för att öka elevernas möjlighet att nå målen i årskurs 5 och att flera insatser redan görs för att öka måluppfyllelsen, t.ex. anställs specialpedagoger i förskolan i flera kommundelar. Tabell 1. Resultat av nationella prov i årskurs 9 2005 enligt Skolverkets statistik. Prov Delprov Svenska som andraspråk Antal elever Antal som gjorde delprovet Andel (procent) av elever som gjorde delprovet G VG MVG Ej nått målen 72 57 47 23 4 26 Svenska 1275 1176 50 37 5 8 Matematik 1347 1236 58 23 7 12 Engelska 1347 1267 38 45 13 4 Genomgående har pojkar lägre provbetyg än flickor. Andelen med betyget Godkänd skiljer sig dock inte nämnvärt åt mellan könen förutom i svenska där andelen pojkar som uppnått godkänt provbetyg är lägre än andelen flickor. Eftersom 2005 är det första året som samlade provbetyg redovisas i ämnena engelska och svenska går det inte att göra jämförelser över tid för dessa ämnen. I matematik är andelen elever med minst betyget Godkänd på provet ungefär lika stor som 2004, men andelen elever med Väl godkänd respektive Mycket väl 2 I kommunens redovisning ingår även de fristående skolorna Borås kristna skola och Malmen. 8

godkänd har minskat. På grund av att få elever deltog i proven i matematik tidigare år är jämförelser med årets resultat inte möjliga. Kunskapsuppföljningar i andra ämnen redovisas inte på skolnivå, på kommundelsnivå eller på kommunnivå. Inspektörerna bedömer att kommunen bör följa och analysera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen både på kommunal och på skolnivå. Tabell 2. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2002 2005 för elever i Borås kommun i förhållande till riket enligt Skolverkets statistik. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket 2002 2003 2004 2005 2002 2003 2004 2005 Meritvärde 199,1 200,6 202,2 198,7 204,7 205,5 206,9 206,3 Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan 75,8 75,0 72,5 72,2 74,7 74,9 75,9 75,5 86,3 86,0 86,4 85,4 89,6 89,9 89,6 89,2 Tabellen visar att elevernas meritvärde de aktuella åren ligger lägre än motsvarande värde för hela riket. Andelen elever med fullständigt slutbetyg har minskat i Borås över åren, medan andelen behöriga till gymnasieskolan ligger kvar på ungefär samma nivå. Både andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan är lägre i Borås än i riket som helhet. På samma sätt som för riket som helhet har pojkar lägre meritvärde än flickor och elever med utländsk bakgrund lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund. Det finns också betydande skillnader i elevernas meritvärde, andelen behöriga till gymnasieskolan och andelen som nått målen i alla ämnen mellan skolor inom kommunen. De olika skolornas resultat bör ge upphov till diskussioner om skolorna har olika prioriteringar när det gäller måluppfyllelse liksom diskussioner om hur elever i behov av särskilda stödåtgärder upptäcks och hur dessa elever erhåller stöd. Inspektörerna noterar t.ex. skillnader mellan Daltorpskolans och Erikslundskolans resultat i fråga om meritvärde, behörighet till gymnasieskolan och andelen elever som nått målen i samtliga ämnen enligt nedanstående tabell. Tabell 3. Jämförelse Daltorpskolan och Erikslundskolan avseende meritvärde, behörighet till gymnasieskolan och andel elever som har nått målen i alla ämnen enligt Skolverkets statistik. Skola År Meritvärde Andel behöriga till gymnasieskola Andel som nått målen i alla ämnen Daltorpskolan 2003 197 87 63 2004 198 86 61 2005 194 94 65 Erikslundskolan 2003 189 81 72 2004 185 76 70 2005 202 76 59 9

Med ovanstående exempel vill inspektörerna peka på att dessa skolor genom olika prioritering och tolkning av skolans uppdrag inte ger eleverna samma förutsättningar för lärande. Meritvärdet för eleverna vid Daltorpskolan har försämrats något. Samtidigt har andelen behöriga elever ökat liksom andelen som nått målen i alla ämnen. En möjlig tolkning kan vara att skolan arbetar medvetet för att eleverna skall nå målen i de behörighetsgivande ämnena och därför tillgodoser elevers stödbehov i dessa ämnen. Vid Erikslundskolan har elevernas meritvärde förbättrats samtidigt som färre elever vid denna skola, under de tre åren, blivit behöriga till gymnasieskolan och nått målen i alla ämnen. En möjlig tolkning i detta fall är att skolan prioriterar de elever som har lättast att nå höga betyg. Dessa två skolor är exempel på hur skolor kan utvecklas i olika riktning när det gäller elevernas meritvärde och behörighet till gymnasieskolan. Inspektörerna vill uppmana kommunen att fortsätta att analysera grundskolornas olika resultat samt hur olika fokuseringar ger eleverna olika förutsättningar för lärande. Eleverna i Borås kommun har, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 3, åren 2001 2005 ett utbildningsresultat som är i nivå med de modellberäknade värdena när det gäller meritvärde och andel av avgångseleverna som uppnått målen, betyget godkänd eller högre, i samtliga ämnen. Inspektörerna vill uppmärksamma att två skolor avviker nära nog regelbundet från de modellberäknade värdena. Viskaforsskolan avviker positivt och Daltorpskolan negativt. Kommunen bör reflektera över orsakerna till detta. Obligatorisk särskola Inspektörerna intryck, vad gäller den obligatoriska särskolan, är att skolornas resultat av arbetet med normer och värden samt förhållningssätt elever emellan och mellan elever och personal i allmänhet är gott. Dock bör Erikslundskolan utveckla arbetet så att alla elever i grundsärskolan upplever en lugn och positiv miljö. Sammanställningar av särskolans resultat saknas i skolornas kvalitetsredovisningar och i kommunens kvalitetsredovisning. Uppföljningen av elevernas lärande är individuell och sker i varje elevs individuella utvecklingsplan men en samlad bild saknas och inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla den samlade uppföljningen av elevernas resultat i den obligatoriska särskolan. Resultaten bör även sammanställas och redovisas i kvalitetsredovisningarna så att de bildar underlag för kommunens bedömning och utveckling av verksamheten. I den obligatoriska särskolan finns varje elevs mål dokumenterade i den individuella utvecklingsplanen. Planerna är dock inte alltid tydliga och det förekommer att sambandet mellan lokala och nationella mål saknas. Inspektörerna bedömer ändå, utifrån intervjuer och dokumentation, att eleverna i särskolan når godtagbara resultat. Elevernas kännedom om vilka mål som skall uppnås varierar beroende på elevernas individuella förutsättningar men också utifrån vilken lärare eleverna har. Gymnasieskola Inspektörerna bedömer att eleverna vid gymnasieskolorna är trygga i sin utbildningsmiljö. Vid en av gymnasieskolorna anser sig dock en grupp elever illa be- 3 Modellberäkningen i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer, bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund. 10

handlade på grund av sitt ursprung. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2005 bedömer kommunen att lärare och elever känner en hög grad av trivsel på gymnasieskolorna. Utifrån skolornas egna bedömningar är det en god måluppfyllelse när det gäller arbetet för att motverka kränkande behandling. Bedömningen grundas på skolornas kvalitetsredovisningar och på den årligen genomförda undersökningen av skolklimatet (PESOK). Borås kommun har den 18 mars 2004 antagit ett barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram och inrättat ett ungdomsråd. Vid vissa gymnasieskolor har eleverna mycket goda möjligheter och god förmåga att ta ansvar och utöva direkt inflytande över studiernas innehåll och över arbetssättet. Resultaten vad gäller elevernas direkta informella inflytande är generellt bättre i karaktärsämnen inom yrkesinriktade program i jämförelse med mera teoretiska ämnen och utbildningar. Eleverna utmanas i vissa fall inte vad gäller direkt ansvar och inflytande och är inte heller villiga att ägna kraft åt frågor kring inflytande. Detta gäller exempelvis delar av utbildningarna vid Sven Eriksonsgymnasiet. Vid klassråden utvecklar eleverna sin förmåga att tillämpa formellt och direkt inflytande. I de gymnasieskolor som har nationella program fungerar klassråden på olika sätt och det är därför svårt att bedöma om alla elever kan utöva direkt formellt inflytande. Ibland genomförs regelbundna och meningsfulla klassråd men det förekommer också att lärare inte prioriterar klassråden, att elever uteblir eftersom klassråden är förlagda till olämpliga tider eller att elever inte kan se att klassråden är meningsfulla. Inspektörerna bedömer att gymnasieskolorna bör förbättra klassrådens kvalitet för att ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla formellt, direkt inflytande. Vid skolkonferenser har elever visst representativt inflytande men elevråden vid gymnasieskolorna fungerar oftast inte fullt ut. Även när skolledningarna lägger stor möda på att stödja arbetet ser eleverna inte sällan elevråden som ett slags trivsel- och festkommittéer och detta synsätt förefaller ha en traditionell förankring i kommunen. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter till representativt inflytande är begränsade. Detta gör att det ibland är svårt att se om skolorna når resultat i fråga att utveckla elevernas förmåga att delta i demokratiska arbetsformer. Inspektörerna bedömer därför att gymnasieskolorna bör reflektera över formerna för representativt inflytande så att eleverna i högre grad kan lära sig tillämpa demokratiska principer. I Borås har Tullengymnasiet ansvar för gymnasieskolans individuella program. Demokratifrågor ingår som en del i Tullengymnasiets livskunskapsundervisning. Skolan arbetar också i demokratiska former genom klassråd, lagråd och skolkonferenser som genomförs regelbundet och som dokumenteras och anslås. Eleverna har i första hand synpunkter på den fysiska miljön men även studiernas innehåll och planering diskuteras vid dessa möten. Eleverna respekterar människors lika värde och tolererar inte kränkande behandling. Vid Tullengymnasiet anser flera elever att skolan är den bästa de mött eftersom lärarna bryr sig och har ett förhållningssätt som gör att eleverna vill och får ta ansvar för sina studier. Detta bekräftas i skolklimatundersökningen, som visar på höga värden för såväl Jag känner mig trygg i min skola som Lärarna bryr sig om mig. Elevernas kunskapsresultat vid gymnasieskolorna redovisas på flera olika sätt. Exempelvis framträder elevernas lärande vid en jämförelse mellan vad det kunde när de påbörjade sina studier i skolformen och hur deras kunskaper utveck- 11

lats. Samtliga gymnasieskolor använder kommunens bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska vid starten av år 1. Resultaten följs upp på skolan i samarbete med specialpedagogerna i utvecklingsenheten på Utbildningskontoret. I exempelvis Almås/Björkängsgymnasiets kvalitetsredovisning jämförs resultaten på kommunens bedömningsinstrument med elevers kursbetyg i de aktuella kärnämnena. En majoritet av de elever som fått ej OK på det diagnostiska provet klarar sedan att få godkänt betyg på kärnämneskursen. Sammanställningen visar att många elever som inte har goda grundkunskaper ändå lyckas få godkänt betyg vilket skulle kunna tyda på att skolan ger dessa elever det stöd och de utmaningar de behöver, men andra tolkningar är också möjliga. Enligt den övergripande kvalitetsredovisningen för 2005 har 80 procent av eleverna i gymnasieskolan hållit fast vid sitt ursprungliga förstahandsval till gymnasieskolan och även fått detta val tillgodosett. Skolverkets jämförelsetal visar att eleverna vid gymnasieskolan i Borås i flera avseenden, men inte alla, når något bättre betygsresultat i jämförelse med samtliga kommuner. Även om en större andel elever i Borås blir behöriga att studera vid högskolan är det en mindre andel som faktiskt går vidare till högskolestudier. Tabell 4. Resultat av utbildningen i gymnasieskolan (enligt Skolverkets jämförelsetal) Andel nybörjare (procent) år 2004 som avbrutit eller gjort studieuppehåll Andel nybörjare (procent) 1 oktober 2001 som fullföljde utbildningen inom 4 år Totalt 12 Andel nybörjare (procent) 1 oktober 2001 som fullföljde utbildningen inom 4 år Exklusive IVprogrammet Övergång till högskolan (procent) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 2002 Borås kommun 5 78 86 37 Samtliga kommuner 3 76 82 45 Tabellen visar att en något högre andel fullföljde sin gymnasieutbildning i Borås i jämförelse med genomsnittet för kommuner i riket. Enligt Skolverkets jämförelsetal fick 92 procent av eleverna i Borås kommun grundläggande behörighet till högskolan. Det är en högre andel än i samtliga kommuner där motsvarande andel var 89 procent. Gymnasieelevernas genomsnittliga betygspoäng i Borås var något lägre än motsvarande i samtliga kommuner (13,7 respektive 14). En mindre andel elever gick vidare till högskolan efter avslutade gymnasiestudier. Vid Tullengymnasiet genomförs PESOK. Resultat redovisas i samband med inspektionen och visar bland annat att eleverna är medvetna om att såväl lärare som rektor förväntar sig att de gör sitt bästa och att eleverna uppfattar att lärarna tror att eleverna kan nå målen. Enligt Tullengymnasiets kvalitetsredovisning för läsåret 2004/05 resulterade studierna på Tullengymnasiet i att 32,6 procent av eleverna som i maj 2005 var inskrivna vid skolan, går vidare till studier på ett nationellt program och i de allra flesta fall genomför eleverna studierna utan avbrott. 19,8 procent av eleverna går vidare till studier inom PRIV, vuxenutbildningen, folkhögskola eller gymnasiesärskola och 38,6 procent fortsätter sina studier på Tullengymnasiet. Av de elever som fortsatte sina studier på skolan

för 4 5 år sedan har, enligt skolans kvalitetsredovisning, idag ca 20 procent slutbetyg från gymnasieskolan. Enligt Skolverkets jämförelsetal var andelen elever som efter ett år vid det individuella programmet (inklusive PRIV) bytt till annat program i kommunen 30 procent. Detta är en lägre andel än genomsnittet i samtliga kommuner, 38 procent. Eleverna inom gymnasieskolans individuella program har varierande förutsättningar. Inspektörerna bedömer att kommunen har en tydlig bild av dessa elevers kunskapsresultat och att resultaten av deras studier vid programmet ger dem goda förutsättningar för vidare studier. Tabell 5. Andel elever (procent) med minst betyget godkänd i kärnämneskurserna engelska, matematik och svenska (enligt Skolverkets jämförelsetal). Nationella program NV, SP och TEprogram Nationella program Övriga program Specialutformade program Borås kommun 99 88 93 Samtliga kommuner 97 83 93 En något större andel av eleverna fick godkända betyg i kärnämneskurserna inom nationella program, jämfört med samtliga kommuner. Gymnasiesärskola Kommunens kvalitetsredovisning har, under rubriken gymnasiesärskola, ett avsnitt om hur gymnasiesärskolan arbetar för att förebygga kränkande behandling. Arbete med elevernas ansvar, inflytande och värderingar redovisas inte. Enligt kvalitetsredovisningen följs det kontinuerliga arbetet för att förebygga kränkande behandling upp i lärarlag och elevhälsoteam. Denna uppföljning redovisas dock inte i skolornas kvalitetsredovisningar. Det är därför inte möjligt för kommunen att se om arbetet har effekt. För gymnasiesärskolan innehåller kommunens sammanfattande kvalitetsredovisning, under rubriken Resultat, en tabell som visar antalet elever som har fullföljt nationellt eller specialutformat program på gymnasiesärskolan. I kvalitetsredovisningen konstateras att det är svårt att mäta resultat och måluppfyllelse för eleverna. Målet är naturligtvis att alla elever skall klara de kurser som ingår i deras utbildning med minst betyget G. Bergslenagymnasiets kvalitetsredovisning innehåller endast följande under huvudrubriken resultat: Med avbrott avses elever som begär att få sluta skolan utan att annan verksamhet är ordnad. Läsåret 2004/05 slutade två elever i förtid. I denna kvalitetsredovisning finns tydliga mål och kriterier för elevens ansvar, för normer och värden samt för kunskapsområden men alltså ingen uppföljning och sammanställning av i vilken mån eleverna når målen. Vid Viskastrandsgymnasiet konstaterar inspektörerna, efter besök och samtal med elever, lärare och rektorn, att gymnasiesärskolans elever når goda resultat, men att detta inte framgår i någon form av dokumentation. Kommunens kvalitetsredovisning innehåller som förbättringsområde inom gymnasiesärskolan att utveckla former för att mäta elevernas kunskaper och därigenom ge en bättre grund för målanalys. Inspektörerna vill understryka betydelsen av att arbete sker inom detta område samt med att följa upp gymnasiesärskolans måluppfyllelse vad gäller normer och värden. Inspektörerna bedömer att kommunen för gymnasiesärskolan saknar underlag för en samlad bild 13

av elevernas kunskapsutveckling och av resultat av arbetet med normer och värden. Vuxenutbildning För vuxenutbildning i Borås finns en särskild inspektionsrapport. De studerande är överlag mycket nöjda med hur de blir bemötta och väl medvetna om kursmålen. De anser att de har goda möjligheter att utveckla sina kunskaper. Det offentliga skolväsendet för vuxna skall, enligt skollagen, ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Kommunen följer inte upp i vilken mån den studerande efter genomgången utbildning får arbete eller studerar vidare. Vuxenutbildningen i Borås bör diskutera möjligheter att långsiktigt följa upp och utvärdera studiernas betydelse för individerna för att säkra att utbildningen har de effekter som skollagen anger (se vidare i inspektionsrapporten för vuxenutbildningen i Borås). Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barnen inom förskolan trivs i verksamheten och att arbetet resulterar i trygghet och lärande för barnen. Även om variationen är stor bedömer inspektörerna att barnen inom skolbarnsomsorgen är trygga, medan det är mer tveksamt om skolbarnsomsorgen är ett komplement till skolan. Kommunen bör göra mer för att grundskolan och skolbarnsomsorgen skall komplettera varandra. Av skolrapporterna framgår att det i vissa grundskolor finns miljöer som, enligt inspektörernas bedömning, behöver förbättras. Inom grundskolan har eleverna störst inflytande i de lägre årskurserna och inspektörerna har funnit tendenser till att eleverna i årskurs 7 9 gett upp när det gäller att få inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Kommunen bör utveckla elevernas möjligheter att, direkt och indirekt t.ex. genom representanter i elevråd påverka verksamheten i grund- och gymnasieskolan. Kommunen har genom att anta ett barn- och ungdomspolitiskt program och inrättandet av ett ungdomsråd visat på en lovvärd vilja att samverka med ungdomar i bl.a. frågor som rör deras skolsituation. Kommunens grundskolor kan komma längre när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Resultaten varierar stort mellan skolorna och inspektörerna bedömer att skolornas och kommunens uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. I nuläget fokuseras uppföljningen med något undantag på engelska, matematik och svenska. Även inom den obligatoriska särskolan bör kommunens arbete med den samlade uppföljningen av elevernas resultat förbättras. Eleverna i gymnasieskolan i Borås kommun når genomsnittliga kunskapsresultat. Elevernas möjligheter till formellt inflytande över det egna lärandet och verksamheten är begränsade, vilket gör det svårt att bedöma om skolorna når resultat när det gäller att utveckla elevernas förmåga att delta i demokratiska arbetsformer. Inspektörerna bedömer att eleverna vid Tullengymnasiet får goda förutsättningar för vidare studier. Kommunen har en tydlig bild av dessa elevers kunskapsresultat. 14

Kommunen saknar underlag för en samlad bedömning av gymnasiesärskolans elevers kunskapsutveckling och av resultatet av arbetet med normer och värden. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning av verksamheten och intern kommunikation Ansvaret för förskola, skolbarnsomsorg och grundskola är i Borås uppdelat på 10 kommundelar. Inspektörerna konstaterar att det är kommunen som har det yttersta ansvaret för barnomsorg och skolverksamhet i kommunen och att Skolverket i sin inspektion ser kommunen som en enda kommun och inte - med tanke på kommundelsnämnderna - ett flertal. Kommundelarna i Borås har sinsemellan mycket olika karaktär och förutsättningar. I de olika kommundelarna varierar invånarnas förvärvsfrekvens och utbildningsbakgrund liksom andelen utrikes födda invånare. Kommundelarnas invånarantal varierar också från Viskafors, som har 6 310 invånare till Centrum som har mer än dubbelt så många invånare, 14 369. I de kommundelar som finns utanför stadskärnan finns i regel jämförelsevis fler små skolor. Barns och elevers uppväxtvillkor liksom skolornas förutsättningar varierar alltså mellan de olika kommundelarna. Den politiska nämnden i kommundelen har ansvar för hela kommundelens verksamhet, alltså inte endast barnomsorg och skola utan även omsorg om äldre, bibliotek och fritidsgårdar. Politikerna i de olika kommundelsnämnderna har mycket olika förhållningssätt till sitt uppdrag. Deras kunskaper och engagemang varierar liksom deras anknytning till kommundelen. Inte alla kommundelspolitiker bor i den kommundel där de verkar. I vissa kommundelar uttrycks inte tydliga visioner för utvecklingen av barnomsorg och skola. I dessa kommundelar betonas den ekonomiska uppföljningen och mindre vikt läggs vid utvecklingsfrågor. I kommundelarna finns centrala tjänstemän, kommundelschefer och verksamhetschefer. I några kommundelar finns utvecklingsledare. Några kommundelar delar samma kommundelschef. Kommundelsledningarna har knappast, på sin nivå, stöd av kraftfulla och kunniga förvaltningar vad gäller barnomsorg och skola. Kommundelarnas centrala ledning för skolan har ofta begränsade resurser och ibland begränsade insikter när det gäller att aktivt driva skolutveckling och att tillsammans med rektorerna stödja utvecklingen av varje skola. För förskolorna förefaller kommundelarnas ledning och förvaltningar dock oftast kunna ge fullt tillfredsställande stöd till utveckling. Chefen för verksamhetssamordningenheten har regelbundet utvecklingsmöten med verksamhetschefer och rektorer. För rektorerna är deltagande frivilligt och många av rektorerna väljer att prioritera annat. (Verksamhetscheferna har dock regelbundna obligatoriska möten med rektorerna i kommundelen.) Även om 15

kommunen centralt ser utvecklingsbehoven innebär frivilligheten att utvecklingen av de enskilda kommundelarna och skolorna inte alltid blir så dynamisk som den skulle kunna bli. Vid inspektionstillfället har en förändring nyligen genomförts och individ- och familjeomsorg har förts från kommundelarna till tre distrikt. Både politiker och centrala tjänstemän i kommundelarna har en stark lojalitet till sin kommundel men de har samtidigt ibland en begränsad tilltro till kommundelssystemets långsiktiga överlevnad. Kommundelarna har tillgång till visst centralt stöd och vissa centrala resurser främst från verksamhetssamordningsenheten och utvecklingsenheten vid utbildningskontoret samt från specialpedagogiskt kompetenscentrum, SPKC. Chefen för verksamhetssamordningsenheten samverkar med utvecklingsledaren vid utvecklingsenheten bl.a. vad gäller kvalitetsarbete och centrala långsiktiga utvecklingsprojekt. Sammantaget finns i Borås centralt en stark utvecklingsvilja och mycket goda kunskaper om styrsystemet. Det finns emellertid en tydlig spänning i kommunen kring gränserna för den centrala styrningen och samordningen i förhållande till kommundelsnämndernas lokala ansvar för verksamheten. Kommundelspolitiker och tjänstemän på kommundelsnivå i de olika kommundelarna har sinsemellan olika förhållningssätt till den centrala påverkan och styrning som främst utövas genom verksamhetssamordningsenheten och utvecklingsenheten samt SPKC. Kommunen har genom kommundelarna valt en decentraliserad modell för styrning och ledning av barnomsorgen och den obligatoriska skolan. Ansvaret för utveckling av verksamheten och för dess kvalitet ligger tydligt på den lokala nivån, i kommundelen. Kommundelsnämnder och chefer finns nära verksamheten. För att närheten skall kunna bidra till god kvalitet och fortsatt utveckling krävs också kunskaper och utvecklingsvilja. I vissa kommundelar finns, liksom vid enskilda skolor, mycket god egen kompetens medan andra är mer beroende av hjälp med kompletterande kunskaper och helhetsperspektiv. Inspektörerna har sett exempel på kommundelar där det saknas tydliga politiska visioner för utvecklingen av barnomsorg och skola. Det kan i vissa fall också vara så att de centrala tjänstemännen med ansvar för utveckling är få och har ett mycket vidsträckt arbetsområde. Några kommundelar behöver stöd för att förstå hur skolorna fungerar och hur deras utvecklingsbehov ser ut. Inspektörerna bedömer att effekten av den bristande insikten kan bli att om ingen klagar och lugn råder uppmärksammas inte skolors eventuella utvecklingsbehov. T.ex. har inspektörerna besökt skolor som enligt inspektörernas bedömning inte arbetar enligt gällande läroplan. Vid dessa skolor tillämpas inte mål- och resultatstyrning. Exempel på skolor med denna typ av problem är Gula skolan i Fristads kommundel och Svaneholmskolan i Viskafors kommundel. Några grundskolor som har en positiv utveckling av sin verksamhet inklusive mål- och resultatstyrningen är Tummarpskolan och Kerstinsgården i Dalsjöfors kommundel, Asklandaskolan i Fristads kommundel, Götaskolan i Göta kommundel samt Byttorpskolan och Hestra Midgårdskolan i Norrby kommundel. De kommundelar som skulle behöva hjälp att utveckla verksamheten mot nationella mål är inte alltid positiva till den hjälp från central nivå som finns att få. I exempelvis kommundelen Dalsjöfors är dock förhållningssättet positivt till kommuncentralt utvecklingsstöd. 16

När en skola har uppenbara problem är det i Borås kommun inte ovanligt att lösningen blir att skolan får en ny rektor. Om den nya rektorn då inte förmår eller inte får stöd att samla hela personalen kring skolans utveckling är det inte alltid som personbytet leder till önskat resultat. Om en skola flera gånger i tät följd byter rektor resulterar det ofta i att skolan blir i hög grad lärarstyrd. Detta leder i regel till mycket stora kvalitetsskillnader inom den enskilda skolan och mellan skolor. Ovanstående resulterar i att rektorer i de enskilda skolorna har olika förutsättningar och möjligheter att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Frågor som rör skolornas konkretisering av timplanen är i Borås genom kommundelsnämndernas reglemente dessa nämnders ansvar. Ofta finns det en för kommundelen antagen tillämpning av den nationella timplanen, medan kommundelsnämnden i vissa fall delegerat till rektor att fatta beslut om tillämpningen av timplanen. Inspektörerna bedömer att det i vissa fall finns beslut som inte överensstämmer sinsemellan, om hur timmar i olika ämnen skall fördelas mellan årskurser. Kommunen har ansvar för att eleverna får den garanterade undervisningstiden och den tid de har rätt till i respektive ämne. Ansvaret för den obligatoriska särskolan finns hos de fyra kommundelar där verksamheten är förlagd. Det är inte tydligt var i kommunen det samlade och övergripande ansvaret för den obligatoriska särskolan finns. Det gäller t.ex. ansvaret för utveckling av skolformen, övergripande planering, långsiktig personalförsörjning etc. Ansvaret för individens väg genom den obligatoriska särskolan är tydligt om eleven stannar i träningsskola respektive grundsärskola men inspektörerna bedömer att det övergripande ansvaret är otydligt för de elever som under sin skoltid behöver byta mellan dessa båda delar av särskolan. Ansvarsfördelningen när det gäller elevens väg genom den obligatoriska särskolan bör alltså förtydligas. Gymnasieskolans, gymnasiesärskolans och vuxenutbildningens styrning och organisation präglas av mycket stor stabilitet och trygghet men också av en viss avsaknad av politiska visioner och drivande utveckling. Gymnasieskolorna har en tydlig uppdelning av program och skolor med olika karaktär. Av de båda gymnasieskolorna med huvudsakligen yrkesförberedande program har den ena program som i första hand rekryterar pojkar, den andra i högre grad program som rekryterar flickor. Dessutom finns en gymnasieskola med till största delen teoretiska program och en med företrädesvis teknisk utbildning. Den femte gymnasieskolan har ansvar för gymnasieskolans individuella program. Den beskrivna strukturen gör att varje gymnasieskola är jämförelsevis homogen och att eleven möter andra elever som har liknande intressen och förutsättningar. Politiker, tjänstemän och skolledningar uppfattar inte kommunens sätt att strukturera gymnasieskolorna som problematiskt i relation till skolans demokratiska uppdrag t.ex. med tanke på att eleverna behöver möta medstuderande med andra intressen och annan bakgrund. Förändringar mot mera integrerade gymnasieskolor med program av olika karaktär inom samma skola diskuteras knappast i kommunen. De strukturförändringar som genomförs i gymnasieskolorna i kommunen sker långsamt och försiktigt samt med stor omsorg om berörd personal. Tullengymnasiet är huvudskola för elever inom det individuella programmet. Elever inom programinriktat individuellt program, PRIV, studerar dock vid andra gymnasieskolor. För PRIV-eleverna finns en viss oklarhet vad gäller re- 17

sultat- och uppföljningsansvaret. Bäckängsgymnasiet redovisar exempelvis inte någon uppföljning av hur det går för elever som går på PRIV och gymnasiechefen på Bäckängsgymnasiet har uppfattningen att Tullengymnasiet har resultatuppföljningsansvaret. Även vid Viskastrandsgymnasiet råder viss oklarhet vad gäller ansvaret för PRIV-eleverna. De elever som studerar PRIV är inskrivna på Tullengymnasiet men har alltså sin utbildning förlagd till andra gymnasieskolor inom kommunen. Enligt Tullengymnasiets rektor är rektorn för det program som eleven studerar på även elevens rektor. Inspektörerna bedömer att kommunen bör förtydliga resultatuppföljningsansvaret för dessa elever inom gymnasieskolans individuella program. Vuxenutbildningen har i ovanligt hög grad kunnat bibehålla en stabil kommunal organisation från tiden före kunskapslyftet och vuxenutbildningen har sluppit turbulens och kraftiga minskningar av verksamheten. Kommunen har dock inte en tydlig bild av hur vuxenutbildningen bidrar och skulle kunna bidra än mer till samhällets utveckling. Verksamheten är geografiskt splittrad så att olika enheter finns i olika delar av kommunen och den studerande kan ha svårt att kombinera kurser vid de olika enheterna. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunfullmäktige i Borås har den 23 november 2000 antagit en skolplan, Lust att lära möjlighet att lyckas, där kommunen, förutom statens uppdrag till kommunen och förskola/skola, anger i kommunen särskilt prioriterade åtgärder och riktlinjer för kvalitetsutveckling samt hur skolplanen skall utvärderas. I skolplanen anges att det är respektive kommundelsnämnd som ansvarar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och särskolan och att utbildningsnämnden ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildningen. Utöver skolplanens mål har dessa nämnder i varierande grad angett mål för de verksamheter de är ansvariga för i samband med att årsbudgeten och kvalitetsredovisningarna antas. I skolplanen finns under rubriken riktlinjer för kvalitetsutveckling fyra utvecklingsområden angivna - helhetssyn på lärande och utveckling; inflytande och delaktighet; barn, ungdomar och vuxenstuderande i behov av särskilt stöd; välutbildad och engagerad personal/god arbetsmiljö. Detta avsnitt innehåller till stora delar mål som redan finns angivna i läroplaner. I avsnitten Särskilt prioriterade åtgärder och Utvärdering av skolplanen framgår de insatser som prioriteras i kommunen för att nå målen med utbildningen. Bland de särskilt prioriterade åtgärderna är att stimulera tidig språkutveckling och diagnostiska tester i svenska, engelska och matematik i gymnasieskolans årskurs 1 de tydligaste. I avsnittet Utvärdering av skolplanen ges nämnder, och rektorer/förskolechefer i uppdrag att i sina kvalitetsredovisningar svara på specifika frågeställningar. I Borås kommun har även förskolorna, från och med 2001, skrivit kvalitetsredovisningar. Enheternas kvalitetsredovisningar skall upprättas av varje enhet och sammanställas av kommundelsnämnder respektive utbildningsnämnd samt redovisas till kommunfullmäktige. Skolplanen följs upp av kommunstyrelsen utifrån nämndernas kvalitetsredovisningar. Sedan våren 2005 ingår som en del i kvalitetsarbetet att de två kommunalråd som har ansvar för skol- och utbildningsfrågor vid en sammankomst per kommundel möter ansvariga politiker och tjänstemän för en kvalitetsdialog. Vid dessa möten diskuteras respektive verksamhets arbete och resultat utifrån verksamheternas och kommundelens respektive kvalitetsredovisningar. 18

I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 ges en samlad bild av verksamheterna inom förskola, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola samt i eget avsnitt gymnasieskola och vuxenutbildning. Redovisningen innehåller resultat på kommunnivå och också analys av resultatet samt förslag till förbättringsåtgärder. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen till stora delar är väl genomarbetad och på ett bra sätt ger en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheten. Kvalitetsredovisningen kan också fungera framåtsyftande och ligga till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering på central nivå. För att underlätta verksamheternas arbete med att sammanställa sina kvalitetsredovisningar och för att underlätta sammanställningar på kommundelsnivå och kommunnivå har kommunen centralt utarbetat en mall för redovisningen. Mallen anger vilket innehåll redovisningen skall ha och hur den skall struktureras. De flesta verksamheter använder mallen när de skriver sina kvalitetsredovisningar. Skolornas kvalitetsredovisningar är av skiftande karaktär och kvalitet. Vissa skolor använder ett av Skolverket utarbetat självvärderingsinstrument, BRUK 4 som en del av underlaget för sina kvalitetsredovisningar. Skolorna har också möjlighet att använda ett av Borås kommun och Stockholms universitet utarbetat material för undersökning av det pedagogiska och sociala klimatet vid skolorna, PESOK, som underlag för bedömningar i kvalitetsredovisningarna. På skolnivå används PESOK av ett flertal, men dock inte av alla skolorna. Eftersom PESOK inte används av alla skolor och kommundelar och det endast är i Fristads kommundel och i viss mån Centrum kommundel som resultatet analyseras och redovisas i kommundelens kvalitetsredovisning 2005, ger PESOK en begränsad bild i andra sammanhang än för den enskilda skolan. Resultatet sammanställs inte heller på kommunnivå. De skolor som inte använder PESOK har oftast inte någon annan systematisk metod för att bedöma elevernas, föräldrarnas och personalens värdering av verksamheten. Överlag bedömer inspektörerna dock att grundskolornas kvalitetsredovisningar i allt för liten utsträckning redovisar skolornas resultat och tänkta åtgärder i förhållande till de nationella målen för utbildningen. I många fall upplever den intervjuade personalen inte sig delaktig i de analyser som görs av verksamheten i kvalitetsredovisningarna. Kvalitetsredovisningarna används inte heller som ett levande verktyg och ligger inte till grund för skolans planering av det pedagogiska arbetet och bidrar inte till verksamhetens utveckling. Detta är enligt inspektörerna områden som är i behov av förbättringsåtgärder för många av de enskilda skolorna (se vidare inspektionsrapporterna från exempelvis Bredaredskolan, Erikslundskolan, Fristadskolan 7 9 och Sjöboskolan). Intervjuad personal har också ibland ansett att den mall för kvalitetsredovisning som kommunen tagit fram är alltför styrande i förhållande till skolans aktuella utvecklingsbehov. Därmed har den blivit ett hinder för utveckling istället för det stöd den är avsedd att vara. Vid samtal med kommunföreträdare menar man att det inte finns något som hindrar att skolor/kommundelar lägger till saker man anser vara viktiga för skolans utveckling. Inspektörerna vill påpeka att det kan finnas anledning för kommunen att klargöra mallens syfte i kvalitetsarbetet. 4 BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet) ett av Skolverket utarbetat verktyg för kvalitetsarbete i skola och förskola. 19

Mellan kommunen centralt och kommundelarna finns en koppling som gör att de fastställda utvecklingsbehoven resulterar i åtgärder som enligt inspektörerna är relevanta utifrån nationella mål. Exempel på pågående utvecklingsinsatser som har fått genomslag i verksamheten är de kommunövergripande projekten kunskap och bedömning samt tidig språkutveckling som båda bygger på uppdrag som kommunfullmäktige givit i skolplanen. I detta sammanhang vill inspektörerna också nämna det centralt initierade projektet Bra kompis där institutioner och företag tillsammans arbetar med värdegrundsfrågor, bl.a. genom elev- och föräldrautbildningar. Inspektörerna bedömer att det samlade kvalitetsarbetet i Borås kommun till delar fungerar tillfredsställande. På olika nivåer i kommunen görs mer eller mindre systematiska bedömningar av nuläget och utifrån dessa fastställs eventuella utvecklingsbehov inom organisationen. På det sättet finns, enligt inspektörerna, ett system för ständiga förbättringar av verksamheten. Enligt bestämmelserna i skollagen står den enskilda förskoleverksamheten under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och inhämta de upplysningar som behövs för tillsynen. Om det föreligger något missförhållande i den enskilda förskoleverksamheten skall kommunen förelägga den enskilda huvudmannen att avhjälpa missförhållandet. Inspektörerna konstaterar att Borås kommun utövar tillsyn över de enskilda förskolorna enligt tydliga och väl genomarbetade kommunala riktlinjer. Tillsyn utövas regelmässigt en gång per år och om någon omständighet i det enskilda fallet ger anledning härtill. Tillsynsprotokoll skall upprättas och överlämnas till huvudmannen. (Kommunfullmäktiges handlingar Nr 53, 2000-05-25). Tillsynen inriktas, enligt dokument från verksamhetssamordningschefen, på riktlinjer och rutiner för säkerhet och kvalitet. Bland annat görs tillsyn av lokaler, tystnadsplikt, rutiner för rapportering av barn som misstänks fara illa, personalens kompetens, pedagogisk modell som verksamheten utgår från samt föräldrainflytande. För att informera medborgarna om deras rättigheter och ge möjlighet till synpunkter och klagomål har Borås kommun utvecklat ett system med medborgarkontrakt. Kontrakt finns för förskola, förskoleklass och grundskola, fritidshem samt gymnasieskola och vuxenutbildning. På kommunens hemsida tydliggörs kontraktens roll: Medborgarkontrakten talar om vilken service du som kommuninvånare kan förvänta dig av oss och vilka garantier vi lämnar om vi inte håller vad vi lovar. I kontrakten talar vi också om vilka motkrav vi ställer på dig som kommuninvånare. Vi har kopplat ihop kontrakten med ett system för att hantera klagomål och synpunkter. Det ger dig större inflytande över den service vi erbjuder. I huvudsak innebär kontrakten inom utbildningsområdet en lättillgänglig genomgång av sådant som är reglerat i lag eller förordning. Kontraktet avslutas med en uppmaning till den enskilde, som har synpunkter, att vända sig till sin kontaktperson eller ledningen för verksamheten. Inspektörerna uppfattar att kommunen genom detta initiativ på ett systematiskt sätt försöker fånga upp synpunkter och eventuella klagomål på verksamheterna. 20