Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet Vindkraft

EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet Vindkraft Projektnr 34250-1 Slutrapport sammanställd av Karin Liinasaari, Börje Johansson, Tommy Jönsson, Marcus Carlström, Strömsunds Kommun, Erik Löfgren, SNVIND Söderhamns kommun,

Datum 2 (35)

Datum 3 (35) Innehåll 1 Bakgrund till projektet 4 2 Målen för projektet 5 3 Arbetet i projektet 6 3.1 Arbetsplan för projektet... 6 3.2 Dokumentation av projektet... 7 3.3 Uppdelning i arbetsgrupper... 7 3.4 Arbetsgrupp/referensgrupp nr 1... 8 3.4.1 Räddningsfokus och erfarenheter från övningar, SNVIND... 9 3.5 Arbetsgrupp/referensgrupp 2... 13 3.5.1 Prioriterade arbetsmiljöområden för arbetare på site.... 13 3.5.2 Exempel på rutiner för arbetsmiljön på site... 14 3.5.3 Utbildningar för vindkraftsmontörer och installatörer... 16 3.5.4 Yrkeshögskoleutbildning till Vindkraftteknikerservicetekniker-vindkraft... 16 3.5.5 Miniminivå för en svensk arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbetare i och nära vindkraftverk... 18 3.6 Arbetsgrupp 3 Fallskyddsutbildning... 19 3.6.1 Förslag på grundläggande svensk fallskyddsutbildning för vindkrafttekniker... 19 4 Sammanfattning 22 Bilaga 1 Innehåll i Säkerhetspärm för arbetsmiljö och säkerhet i närheten av vindkraftverk 24 Bilaga 2 Exempel på rutiner i arbetsmiljöarbetet 26 Bilaga 3 SNVINDs modell för räddningsverksamhet 30 Bilaga 4 Arbetsförmedlingens vindkraftinstallatörs/montörsutbildning. 31 Bilaga 5 Förslag till modulindelning i svensk fallskyddsutbildning för vindkrafttekniker 34

Datum 4 (35) 1 Bakgrund till projektet Strömsunds Kommun hade 2010 Sveriges största landbaserade vindkraftpark i kommunen och en bred erfarenhet inom vindkraftarbetsområdet. Sveriges första Vindkraftteknikerutbildning fanns i kommunen redan 2006 och sedan 2008 har Strömsunds kommun haft ansvar för noden arbetskraftförsörjning, drift och underhållsfrågor i Nätverket för vindbruk. 2009 deltog Strömsunds kommun i den haveriutredning som tillsattes efter rotorhaveriet i Falkenberg. Strömsunds kommun har också ansvaret över Vindkraftcentrum.se som har hela Jämtland och Härjedalen som arbetsområde och som arbetar med näringsliv och arbetskraftfrågor i samband med vindkraftutbyggnad. Strömsunds kommuns Yrkeshögskoleutbildning har egen personal med kompetens inom arbetsmiljö och säkerhetsområdet inklusive höghöjdsutbildning. Strömsunds kommun har av Energimyndigheten och Nätverket för vindbruk fått uppdraget att genomföra projektet Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet vindkraft under tiden 2010-12-01 2011-12-31 och med förlängning t o m april 2012.

Datum 5 (35) 2 Målen för projektet Målen för projektet var att: tillsammans med vindkraftbranschen, arbetstagare och berörda myndigheter ta fram rutiner för säkerhetsarbete som kan gälla för allt arbete i och i närheten av vindkraftverk i landet. säkerställa att all arbetskraft i vindkraftområdet har en av branschen godkänd och arbetsmiljösäkrad utbildning för elarbetsområden och/eller för arbete på hög höjd säkerhetsrutinerna och kontrollerna är godkända av svenska myndigheter och används av de företag som är verksamma i vindkraftparker i landet att arbetet i Sverige på sikt överensstämmer med en Europeisk standard

Datum 6 (35) 3 Arbetet i projektet Arbetet inleddes med en förstudie i form av en workshop som genomfördes 20110308 där ett tjugotal bransch- och myndighetsrepresentanter lämnade synpunkter på innehållet i projektet. Deltagare som var förhindrade att delta i workshopen fick minnesanteckningar från workshopen och gavs möjligheter att lämna synpunkter till projektet i efterhand. Samtliga synpunkter som inkommit har beaktats och en sammanställning har utgjort underlag för det fortsatta arbetet i projektet. Utifrån sammanställningen från workshopen utarbetade projektledaren tillsammans med Erik Löfgren, SNVIND, Söderhamns kommuns drift- och underhållscentrum för vindkraft ett förslag till en arbetsplan för det fortsatta arbetet i projektet. Det fortsatta arbetet diskuterades av Karin Liinasaari, Erik Löfgren, och Kajsa Olsson, Nätverket för vindbruk, vid möte 2011-04-01. Vid mötet 2011-04-01 utses Erik Löfgren till ordförande i referensgruppen och med Karin Liinasaari som projektledare. Vid mötet informeras om att Börje Johansson, höghöjdsinstruktör vid vindkrafttekniker-utbildningen i Strömsund ingår som projektmedarbetare i projektet under tiden 2011-04-01 2011-12-31 och senare med förlängning t o m 2012-04-30. Även andra medarbetare från Strömsunds Kommun och olika experter deltar i arbetet i projektet. 3.1 Arbetsplan för projektet Arbetsplanen för det fortsatta arbetet fastställdes 20110401 och informationen lades ut på Nätverkets hemsida. I samarbete med vindkraftsbranschen skall projektet se över möjligheterna att ta fram - rutiner för säkerhetsarbetet i och i närheten av vindkraftverk - exempel på förebilder inom vindkraftsbranschen och jämförelse med rutiner för andra branscher, - en förståelse för sambandet människa maskin, för en god arbetsmiljö - svenska guidelines som kan användas för att vidareutveckla arbetsmiljöarbetet - en säkerhetsnivå för utbildningarna i Sverige och se till att Global Wind Organisation(GWO) modulerna för höghöjdsarbete även används i Sverige

Datum 7 (35) - lokala och regionala lösningar för att skapa erforderliga räddningstjänstresurser och finna best practise 3.2 Dokumentation av projektet För att få med alla delarna i projektet så kom tidigt ett förslag att vi borde sammanställa arbetets resultat i en säkerhetspärm. När projektet skulle avslutas i slutet av 2011 så såg vi att arbetet inte kunde slutföras på det sätt som vi önskade och vi begär därför 4 månaders förlängning. Det fortsatta arbetet i projektet har inneburit att vi bl a ändrat innehållet i säkerhetspärmen och kunnat jämföra fallskyddsutbildningen med GWOstandarden. Innehållet i Säkerhetspärmen redovisas i bilaga 1. För att bearbeta projektets material ytterligare, så har vi ansökt om att få fortsätta med arbetet under hösten 2012 och del av våren 2013. Materialet skall sammanställas till ett undervisningsmaterial med aktuella hänvisningar till myndigheternas hemsidor etc. och den skall tryckas upp som pärm, men även ges ut digitalt och via nätverkets hemsida. 3.3 Uppdelning i arbetsgrupper Projektarbetsgruppen, projektmedarbetare i Strömsunds Kommun och Erik Löfgren förbereder de möten som branschrepresentanter, utbildare, säkerhetsansvariga och myndighetspersoner inbjuds till. För att täcka in de olika kompetensområdena så behöver olika yrkeskategorier, företag och myndigheter ingå i de arbetsgrupper/referensgrupper som bjuds in för att arbeta med de olika delarna i projektet. Tre arbetsgrupper växer fram allteftersom arbetet fortskrider. För att så många som möjligt skall kunna delta så hålls mötena i Stockholm och lokal hyrs i Van der Nootska palatset. 1. Arbetsgrupp/referensgrupp nr 1. Detta är den grupp som deltog i Workshopen och i denna grupp har representanterna uppdrag i sitt företag att arbeta med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. I gruppen finns myndighetspersoner, vindkrafttillverkare, säkerhetschefer, branschorganisation, forskare och experter. 2. Arbetsgrupp/referensgrupp nr 2 arbetar med säkerhetsfrågor inom vindkraftparkområdet och här bjuds både vindkrafttillverkare, vindparksägare-byggare, siteansvariga, utbildare och ansvariga myndigheter in. 3. Arbetsgrupp/referensgrupp nr 3 (fallskyddsutbildning) arbetar med utbildning av höghöjdsarbetare i vindkraftverk och här inbjuds de företag

Datum 8 (35) som har utbildning i Sverige, representanter för säkerhetsansvariga för yrkesverksamma höghöjdsarbetare och ansvariga myndigheter. Under 2011 och även våren-12 har arbetsgrupperna/referensgrupperna träffats vid 8 tillfällen för att utbyta erfarenheter och för att fastställa vilka delar och vilket arbetsmaterial som skall ingå i projektet. I avsnitten som följer redovisas innehåll och resultatet av arbetet i de tre olika arbetsgrupperna. 3.4 Arbetsgrupp/referensgrupp nr 1 Arbetsgruppen/referensgruppen nr 1 har vid sina möten arbetat brett med hela projektet och efter erfarenhetsutbyte så har flera frågor och nya moment tillkommit i de olika delarna i arbetsplanen/ säkerhetspärmen. Projektet har fått många tips på företag som arbetat vidare i olika frågor, forskning som pågår och erfarenheter från andra branscher. Vid mötena har olika experter informerat om aktuell forskning och pågående arbeten. Göran Ronsten har berättat om sina erfarenheter av service och underhållsarbete i kallt klimat. Standardiseringen EN50308 med säkerhetskrav för teknik, design, drift och underhåll av vindkraftverk och maskindirektivet diskuterades av deltagarna vid flera möten. Bengt Göransson, Pöyry-Swedpower ledare för den internationella arbetsgruppen inom CENELEC, som arbetat fram ett förslag till revision av EN50308. Bengt Göransson redogör för gällande Europeisk standard EN50308 och kopplingen mot maskindirektivet och ger exempel på förbättringsområden då det gäller tekniska lösningar för stegar, hissar, krokar, som kan förbättra säkerheten i vindkraftverk. Han poängterar att det viktigaste är att alla som arbetar i eller i närheten av ett vindkraftverk gör riskbedömningar innan arbetsmomenten. Tillverkarföretagen i arbetsgruppen efterlyser konstruktiv kritik genom synpunkter och erfarenheter från verksamma i branschen och de informerar om att utvecklingsavdelningarna vid tillverkarföretagen är lyhörda när de designar om de kan underlätta för serviceteknikernas arbete. Införandet av hiss är ett exempel på en förbättringsåtgärd. Arbetsgrupp 1 efterlyser Arbetsmiljöverkets del i arbetet i projektet och skulle gärna se att de tar fram föreskrifter som gäller specifikt för vindkraft och att särskild information om vindkraft finns på deras hemsida. Arbetsgruppen ser svårigheter med nya utländska tillverkare utan kunskap om kraven i maskindirektiven och en rädsla för att användaren får krav på sig som tillverkaren borde ta. En önskan att det finns en enkel lathund där kraven beskrivs som gäller för tillverkare och kraven som gäller för användaren.

Datum 9 (35) Arbetsgruppen ser komplexiteten och omfånget i projektet och här görs en prioritering av arbetet och förslag framkommer där flera arbetsgrupper/referensgrupper skall bjudas in för att arbeta med de olika delarna i projektet och/eller med informationen i säkerhetspärmen. Projektet prioriterar arbetet med att ta fram rutiner för säkerhetsarbetet utifrån nu gällande regler och lagar. Räddningsfokus och erfarenheter från övningar, SNVIND MSB( Myndigheten för samhällskydd och beredskap) deltar i arbetsgruppen och de berättar tillsammans med SNVIND, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, Söderhamns kommun om aktuella de frågor som berör räddning i vindkraftverk. MSB har information om vindkraftverk på sin hemsida. SNVIND bjuder in projektet att delta i deras räddningsövning, till havs i Söderhamn i maj-11. Nedan följer en sammanfattning av det arbete som SNVIND har rapporterat om i projektet. Två Offshorevindkraftparker Storgrundet och Finngrunden planeras längs kuststräckan Söderhamn-Gävle. Av detta skäl etablerades 2008 Södra Norrlands utvecklingscentrum för vindkraftsupport, SNVIND i Söderhamn, med uppdrag att ta till vara de möjligheter och den regionala nytta som parkerna skapar. SNVIND ingår sedan 2009 som ett vindkraftcentrum i Energimyndighetens nätverk för vindbruk. Hamnarna i Söderhamns kommun är utvalda av exploatören Wpd att fungera såsom supporthamnar för vindkraftparkerna. I Söderhamn utbildas även sedan 2009 vindkrafttekniker, i en tvåårig YH-utbildning med en särskild påbyggnad Offshore. I denna utbildning är Offshore arbetsmiljö, säkerhet och övningar viktiga inslag. Tidigt diskuterades säkerhetsfrågornas organisatoriska och tekniska förutsättningar. Ett första seminarium om arbetsmiljö-räddning genomfördes tidigt 2009 med inriktning mot offshore. Simuleringar och räddning från vindkraftverk på land övades även tillsammans med räddningstjänsten. 2011 genomfördes den första stora räddningsövningen i Norden i fullskala bl a från en övningsfyr och med samtliga berörda myndigheter och med studenter som deltagare. Räddningsövningarna har genomförts i samråd med MSB för att vara så realistiska som möjligt och för att möjligheter och begränsningar i nuvarande lagstiftning skall kunna testas under så verkliga förhållanden som möjligt. SNVIND har även varit representerat i arbetsmiljöprojektets arbetsgrupp och därigenom har diskussionen om arbetsmiljö, säkerhet, räddningstjänst och vunna erfarenheter förts tillsammans med branschens företrädare på ett konstruktivt sätt. Erfarenheterna från de riskbedömningar, räddningsövningar och räddningstjänstsamtal som SNVIND hittills genomfört är följande:

Datum 10 (35) Det finns en tydlig skillnad mellan möjliga framtida insatser inom räddningstjänsten, som berör de tre faser där riskerna kan minimeras på det mest effektiva sättet. A. Konstruktionsfasen där i stort de flesta risker kan konstrueras bort (där har samhället idag relativt lite inflytande, jmfr brandskyddskontroll). B. Det löpande arbetsmiljöarbetet där både utbildning av teknikers egen säkerhet och möjlighet att rädda sig själva måste vara prioriterad. I detta skede kan en kvalificerad verksamhet innebära att räddningstjänstlarm kan undvikas (här måste industrin och samhällets myndigheter dela och samverka om det gemensamma inflytandet). C. En akut räddningstjänstinsats där samhället ställer stora resurser till förfogande innebär ofta ett slags misslyckande för konstruktionsarbetet och arbetsmiljöarbetet, jmfr diskussionen om framtida flygsäkerhet (samhället har fullt inflytande över insatserna men kan sannolikt inte i framtiden ha särskilda räddningsstyrkor för vindkraft. Vindkraftrisker och insatser kommer sannolikt att ingå som en ny viktig del i det vanliga räddningstjänstarbetet men hanteras enligt nuvarande lagstiftning). Lagstiftningen innehåller tillräckliga instrument för att räddningsinsatser skall kunna bli effektiva. Däremot är tillämpningen inte kommunicerad till de parter som skall göra beredskapsplanerna eller tillhandahålla resurser. Lokal kännedom är ofta avgörande för en snabb insats. Detta visar sig vara en mycket viktig faktor för att kunna göra effektiva insatser. En räddningstjänstinsats innebär att många myndigheter skall samverka, detta måste övas för att det skall fungera smidigt. Även myndigheternas ansvarsområden för räddningstjänst/vindkraft är utredda och fastlagda men det behövs mer kommunikation för att både informera alla räddningstjänstrelaterade myndigheter och aktörer i landet om vad som gäller, samt om behovet av att öva tillsammans utifrån realistiska vindkraftscenarion. Det gäller särskilt alla de kommuner där vindkraftparker nu uppförs. SNVIND driver på detta övningsarbete och MSB har byggt upp en särskild hemsida för vindkraft som väl beskriver gällande förhållanden. Räddningsinsatser vid vindkraftparker kan behöva ske med särskild utrustning och särskilt samband. Detta innebär investeringar som alla räddningstjänstorganisationer inte alltid kan bära på kort sikt. Det skall betonas att det är stor skillnad mellan det regelrätta arbetsmiljöarbetet och räddningstjänstinsatserna. Det är inte bara olika lagstiftningar som gäller utan

Datum 11 (35) även resurserna som kan sättas in skiljer sig avsevärt. Tidsfaktorn som är helt avgörande för en räddningstjänstinsats är inte så viktig i arbetsmiljöarbetet, som är mer inriktat mot att reducera risker och hitta organisatoriska modeller för att kunna undvika incidenter. Det är dock viktigt att arbetsmiljöarbetet inriktas inte bara mot anställdas hälsa och arbete som i sig förebygger olyckor och räddningstjänstinsatser. Det måste även inriktas mot att vid behov underlätta en räddningstjänstinsats, om den inte går att undvika. Samtliga berörda av räddningstjänstinsatser inom vindkraftparker måste ha kännedom om Rakel systemet för samband och MSBs information om detta system. Landstinget och ambulanstransporterna har en mycket större betydelse än vad som tidigare varit känt. Detta beror bl a på att vindkraftparker normalt ligger långt från normala vägnät som ambulanser kan köra på. Detta gäller särskilt vintertid och kan utgöra en kritisk tidsfaktor även om räddningstjänsten fungerar som tänkt. Även behovet av att göra en kvalificerad skadebedömning kan kraftigt försena en sjuktransport om den inte är övad och förberedd. Frivilliginsatser kan vara en kompletterande resurs som snabbt kan vara på plats dessutom med stor lokalkännedom. Det är dock oklart hur ansvarsbilden i så fall skall se ut just avseende insatser i en vindkraftpark. Det visar sig att just ett gemensamt lokalt planeringsarbete och sedan genomförandet av räddningstjänstens övningar är bra plattformar för det samverkansarbete som är nödvändigt. Det är därefter enklare att kunna skapa den beredskapsnivå som erfordras om olyckan sedan är framme. Best practise; Det får nog förmodas att Best practise inte etablerats i Sverige ännu, för som tur är så har vi varit förskonade från regelrätta och allvarliga Vindkraftolyckor. Det som förekommit har varit olyckor som hör mer ihop med vanligt bygg- och anläggningsarbete, än att de haft specifik karaktär av vindkraft. Det har inte gått att ännu etablera ett best practise utifrån ett avidentifierat incidentregister. Arbetet pågår men här föreslås att en mycket noggrann och väl avstämd modell tas fram för detta, som branschen kan ställa sig bakom. SNVIND har påbörjat detta arbete i dialog med MSB. Beträffande incidentrapportering så förekommer den utifrån redan etablerad lagstiftning på arbetsmiljöområdet även om den inte är sammanställd i ett bredare europeiskt perspektiv så att några mönster eller aktuella trender kan urskiljas. Det dialogforum som skapats inom projektet har visat sig ovärderligt för att denna

Datum 12 (35) diskussion skall kunna nå fram till ett praktiskt användbart avidentifierat incidentregister. Best Practise idag skall knytas till operativ taktik för Sjöräddning och Fjällräddning, samt regelverken för säkerhetsarbetet inom flygsektorn. Där finns omfattande erfarenheter av liknande tillbud och olyckor. Best practise torde även innefatta avvägningen mellan storlek på lokal räddningstjänst och park. Det kan vara en fördel att skapa särskilda räddningstjänstförbundsliknande organisationer just för avancerad räddning i vindkraftparker. Det är inte rimligt att tex alla Sveriges vindkraftkommuner skall ha full 24 tim beredskap med erfaren räddningstjänstpersonal för avancerad räddning på hög höjd ex +100m i dåligt väder. SNVIND för dialog om olika samverkansformer redan nu och vi återkommer i denna fråga under våren 2013. En sammanfattning av alla de delar som borde ingå i best practise kommer SNVIND att redovisa i en särskild rapport under våren 2013. Det är ett arbete som genomförts tillsammans med MSB och FOI som även nu kompletteras med erfarenheter från regelrätta vindkraftolyckor i andra länder och de räddningstjänsterfarenheter som kan ligga till grund även för att utveckla det svenska räddningstjänstarbetet. I bilaga 2 redovisas en checklista som lokal och regionala räddningstjänstaktörer bör arbeta utifrån. Den bygger på erfarenheter inte bara från egna övningar utan även från ett stort antal samtal med vindkraftföretag i Danmark, England och Tyskland, som arbetat lång tid med att skapa fungerande och avancerade säkerhetskulturer. Utvecklingen framöver Ett säkerhetscentrum med nödvändiga anläggningar för träning/övning håller nu på att byggas upp i Ljusne med inriktning mot att särskilt kunna träna, undervisa och öva räddningstjänst som berör havsmiljön i Bottenhavet. Undervisning av övrig räddningstjänst på land ingår även i detta centrumarbete. Samverkan avseende effektiv räddning sker även med andra centra med mångåriga erfarenheter från arbete i Nordsjön och Nordatlanten så att räddningsverksamhet i de tre havsområdena runt Skandinavien täcks in. Planering för att i samverkan med lokala räddningstjänstorganisationer kunna genomföra räddningsövningar i fullskala under 2014, 2015 och 2016, pågår. Samarbetet omfattar idag 9 parker i Sverige. Vindkrafttekniker utbildningen inom SNVIND kommer att kunna erbjuda kurser som är GWO certifierade och ett antal kompletterande utbildningssteg är möjliga.

Datum 13 (35) Den modell som SNVIND etablerat för räddningsverksamheten i samverkan med MSB inom det gemensamma projektet; Säkerhet i Vindkraft, presenteras i bilaga 3. 3.5 Arbetsgrupp/referensgrupp 2 I denna grupp deltar säkerhetsansvariga från vindkrafttillverkare, vindparksägare, vindkraftparkbyggare och säkerhetsansvariga för några företag som arbetar på site med markförberedande arbeten, elarbeten och byggnad av vindkraftverk, även representanter från Arbetsförmedlingens nya vindkraftmöntörsutbildning deltar. Arbetsgruppen/referensgruppen diskuterade vad som bör ingå i utbildningsväg för de arbetare som finns inom ett vindkraftparkområde. I bilagor visas några exempel på dokument vid arbetsmiljö och säkerhetsarbetet av några branschföretag och Nordisk Vindkrafts Hälsa och säkerhetsguide kompletteras med information om deras arbetsmiljöarbete. Det togs även fram ytterligare tips på arbetsmiljöpolicy och riskanalyser som använts vid olika arbetsplatser. Gruppens arbete har resulterat i en lista över prioriterade arbetsmiljöområdena som redovisas nedan. 3.5.1 Prioriterade arbetsmiljöområden för arbetare på site. Alla arbetare på site bör ha kunskap om och veta vad som gäller för deras arbetsområde. Det svenska regelverket t ex Arbetsmiljölagen, Miljöbalken, Ordningslagen, Lag om skydd mot olyckor, Plan och bygglagen och Ellagen Ägaren/Byggherren/Arbetsgivaren har huvudansvaret att se till att arbetstagaren ej utsätts för ohälsa eller olycksfall. I det Systematiskt arbetsmiljöarbete(sam) bör information till arbetstagarna innehålla arbetsplatsens handlingsplaner, arbetsmiljöplan och arbetsdelegation. Arbetsmiljöregler vid bygg och anläggningsarbete kräver att rollerna som byggherre, ställföreträdare, BAS-P och BAS-U klargörs. Byggherren har det övergripande arbetsmiljöansvaret och utser i vissa fall ställföreträdare/ uppdragsföretag som sen har arbetsgivarens ansvar vid fördelning av arbetsuppgifter etc. BAS-P ansvarar för planering och projektering och BAS-U för utförande av arbetet. Även avtal med konsulter, entreprenörer, leverantörer kan förekomma där det förtydligas att de har arbetsmiljöansvar för de aktiviteter de utför. Ägaren/Byggherren/Arbetsgivaren formar säkerhetskulturen i sin arbetsorganisation och involverar alla verksamma företag inom arbetsområdet. Arbetsorganisationen formas för att upprätthålla en god arbetsmiljö genom

Datum 14 (35) regelbundna arbetsplatsmöten, riskanalyser, kontroller, erfarenhetsutbyten och där noterade risker och möjligheter till förbättringar omedelbart tas omhand. För att detta skall fungera i vindkraftparkens arbetsområde, med många olika yrkeskategorier och olika nationaliteter och då detta är en relativt ny bransch i Sverige, så har vi i detta projekt fått tips från företagen på olika rutiner, listor och blanketter för att underlätta i arbetsmiljöarbetet. Ett av dessa exempel redovisas i avsnittet nedan, ytterligare några exempel redovisas i bilaga 2. 3.5.2 Exempel på rutiner för arbetsmiljön på site Ansvarig arbetslednings information om arbetsplatsens regler o o o o o o o o Arbetsledaren leder och ansvarar för den dagliga genomgången om de aktuella arbetsmomenten Arbetsmiljöplanen delas ut och diskuteras. Riskhanteringslistor upprättas för de olika arbetsmomenten ( Se exempel Arbetsplan Bockstigen och blanketten riskbedömning i bifogad fil 1, samt en arbetsplatsinformationfolder i fickformat i bilaga 2, samt Riskhantering-montage/resning torn bilaga 3) Muntliga/skriftliga arbetsplatsgenomgångar (engelska eller annat lämpligt språk) inför kommande arbetsmoment. Larmplan med aktuella telefonnummer, koordinater, utrymningsvägar, första-hjälpen-låda mm Speciella arbetsmiljöfrågor för arbetsplatsen behandlas särskilt t ex "Wildlife", kyla, till havs, mm Funktionskontroll av kommunikation, radio telefon dagligen i samband med t.ex. morgonmöte (Se erfarenheter från Havsnäs Vindkraftpark i - Health and Safetyguide bifogad fil 4) Kontroller av fordon och arbetare till och från, samt på site o o o o o Giltiga körkort /Giltiga certifikat för den arbetsuppgift som ska utföras Hastighetsbegränsningar Godkända fordon Andra speciella regler reglering av trafiken inom området- tillstånd, varningsljus, ej mobilsamtal under färd- ej rökning etc etc Utrustning av fordon inom arbetsområdet t ex Krav på 4-hjulsdrift, snökedjor vid vinterväglag/halka, körning i extrema med- och motlut, hjälpfordon etc

Datum 15 (35) Personligt ansvar och personlig skyddsutrustning o Arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagarens personliga skyddsutrustning, såsom hjälm, skyddsskor, synliga kläder (jacka, byxa, väst,) handskar, sele, eller annan CE-märkt skyddsutrustning Drogpolicy o Nolltolerans (Varje enskild har ansvar för sig själv och sina medarbetare) Kost & hälsa o Ansvarig arbetsledare ser till att alla får de raster och den vila som arbetstidslagen kräver. (Varje enskild har ansvar för sig själv och sina medarbetare) Riskanalyser, metodbeskrivning & beredskapsplan o För varje delmoment i arbetet görs riskanalyser enligt arbetsplatsens rutiner. Nya arbetsuppgifter kräver ny metodbeskrivning och ny riskanalys. Nya arbetsmetoder skall vara godkända av HSE-ansvarig. o Alla skall känna till beredskapsplanen om olyckor, skador, sjukdom, fara eller annan krissituation uppstår (Se tips på Riskanalys bilaga 5, Säker jobb analys, förenklad SJA bilaga 6) Riskområden o Tunga & höga lyft - Avspärrningar och ev även inhägnad - Endast certifierad personal inom området o Riskområdet skall vara upplyst enligt gällande normer o Nedisning och risk för iskast - Gör riskanalys och undvik om möjligt riskområdet. Inom riskområdet: Hjälm är obligatorisk om man måste vistas där. Varna om riskerna för allmänheten, skyltar, bommar etc. Brandutrustning, Nöddusch/förbandslåda o Ska finnas lättåtkomligt på site Larmplan

Datum 16 (35) o Vindkraftverken namnsätts med koordinater, som lämnas till berörda myndigheter o Larmnummer och koordinater skall finnas i varje vindkraftverk och på kartor över området. o Utrymningsvägar och uppsamlingsplatser är klart och tydligt utmärkta o Larmplanen är väl känd av alla verksamma vid arbetsplatsen och alla har ett inplastat kort i fickformat med larmnummer, telefonlista till hjälp- personer, förstahjälpen-fakta, stödfrågor vid arbetsplatsolycka, koordinaterna för vindkraftverken etc. ( se bilaga 2 Checklista för åtgärder vid större olyckor ) 3.5.3 Utbildningar för vindkraftsmontörer och installatörer I Sverige finns f n två utbildningar av vindkraftmontörer och installatörer, som bedrivs av utbildare på uppdrag av arbetsförmedlingen. En utbildning finns i Strömsund och en i Piteå. Utbildningarna har identiskt innehåll. Utbildningarna omfattar 5 månaders studier, varav 1 månad är praktik. Innehållet i kursen redovisas i bilaga 4. 3.5.4 Yrkeshögskoleutbildning till Vindkraftteknikerservicetekniker-vindkraft I Sverige finns Yrkeshögskoleutbildning för Vindkrafttekniker/ servicetekniker för vindkraft etc. Det är en eftergymnasial utbildning med statligt stöd och där deltagarna delvis läser på högskolenivå och de finansierar sina studier med studiemedel/lån. I Sverige har det funnits 10 liknande utbildningar. Kurserna ser lite olika ut för de olika utbildningarna och branschen har en stor möjlighet att påverka innehållet i utbildningarna.. Utbildningarna har vindkraftbranschföretag i sina ledningsgrupper och ledningsgrupperna beslutar om kursernas innehåll. En fjärdedel av utbildningen bedrivs som lärande i arbetet ute på företagen. Följande förslag på kursplan för yrkeshögskolornas arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning har framkommit i detta projekt och förslaget har diskuterats bland yrkeshögskoleutbildarna i landet och den har sänts ut till deltagarna i projektet för respons. För att kursplanerna skall gälla så behöver varje ledningsgrupp besluta att den skall gälla i deras utbildning.

Datum 17 (35) Förslaget omfattar de olika momenten som projektet tycker skall ingå i en säkerhetsutbildning för arbetare i vindkraftverk och vindkraftparkområden. Förslaget har presenterats vid olika möten/konferenser i landet. Förslag på Yrkeshögskoleutbildningskurs i Arbetsmiljö och säkerhet (40- YHpoäng motsvarar 8 veckors( 40 dagars) heltidsstudier) Kursmål Kursen skall ge kunskap om Vindkraftarbetsmiljöns faror och möjligheter samt hur man kan påverka egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och arbetsskador genom utbildningsmoment i egenvård, teamarbete och konflikthantering, fysisk träning och säkra lyft. Kursen skall också ge kunskap om Arbetsmiljölagen (AML) och andra förordningar/föreskrifter. I kursen ingår träning i riskanalys - och säkerhetsarbete genom kursmoment motsvarande Bättre Arbetsmiljö( BAM) och Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM). Kursen omfattar även moment och exempel på hur arbetsplatsernas säkerhetskultur påverkar arbetsmiljön för individ, företag och samhälle(mto). Kursen ger kunskaper i Elsäkerhetsverkets föreskrifter för elinstallationer motsvarande momenten i ESA/ELSA-utbildningen. Kursen ger även kunskaper i s.k. heta arbeten enligt Brandförsvarsföreningens föreskrifter och övning i brandsläckning och räddning, samt kunskaper om arbete i kyla och värme. I kursen ingår även omhändertagande av vanligt förekommande olycksfall genom träning i första hjälpen HLR och LABCDE inklusive hjärtstarter. Kursen går igenom olika typer av säkerhetsutrustning och tränar deltagarna i riskanalysarbete för arbete i vindkraftpark och/eller i vindkrafttorn. I kursen tränas deltagarna i säkerhets- och räddningsarbete för att trygga den egna och kollegors säkerhet vid arbete på höga höjder genom momenten i fallskyddsutbildningen/basic Safety Training. Kursen kan byggas på med tilläggsdelar för specialarbeten till havs eller för arbete utanpå torn, nacell eller vingar. Mål som deltagaren skall ha uppnått efter avslutad kurs Deltagaren ska - känna till de risker som finns vid elarbeten och hur man skyddar sig mot skador - känna till metoder för att begränsa elektriska- och magnetiska fält - ha kunskap om fysisk arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle - känna till lagar, bestämmelser och säkerhetsföreskrifter för vindkraftanläggningar samt kunna tillämpa dem i den egna verksamheten - ha kunskap om och kunna tillämpa Brandförsvarsföreningens föreskrifter gällande s.k. heta arbeten

Datum 18 (35) - ha kunskap om arbete och säkerhet i kyla och värme - ha kunskaper om ergonomi och miljöfrågor inom området - förstå och kunna tillämpa gällande föreskrifter, lagar och förordningar för såväl nyinstallation som skötsel och underhåll av befintliga elanläggningar - ha kunskap om hur man kontrollerar sitt eget arbete genom "Kontroll före drifttagning" - ha kunskaper i första hjälpen, HLR och LABCDE - ha kunskaper för säker användning av säkerhetsutrustning - kunna göra riskanalyser på ett kvalitetsmedvetet och säkert sätt - kunna utföra säkerhets- och räddningsarbete på hög höjd Påbyggnadsdel Tilläggskurs för höjdarbete till havs med speciell modul för brand och sjöräddning. Tilläggskurs även för specialarbeten på nacell, vingar och torn 3.5.5 Miniminivå för en svensk arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbetare i och nära vindkraftverk Utifrån arbetsgruppen/referensgrupp nr 2: s arbete har kursmoment sammanställts för att säkerställa att alla arbetare på site har en miniminivå när det gäller innehåll och omfattning och som bygger på svenska lagar och regler för arbete i och nära vindkraftverk. Miniminnivån är som följer: Medicinsk kunskap; HLR, LABCDE + hjärtstarter Säkerhetskultur (MTO)Egenvård, kost, sömn, fysisk träning, kläder, kyla o värme, teamarbete, drogpolicy Ergonomi, manuell hantering- lyftteknik Lagar o föreskrifter Arbetsmiljölagen, AFS Site-säkerhet ESA/ELSA, BAM, SAM, Riskanalys, Arbetsplatsens rutiner, Larmplaner, telefonlistor Heta arbeten, brand-räddning-kommunikation Fallskyddsutbildning; Basic Safety + ev tillägg Förslagen på Yrkeshögskolekurs och ingående moment i Arbetsförmedlingens montörs/installatörsutbildningen har liknande innehåll och kan ses som en sammanhängande kurs som kan genomföras av de svenska utbildningarna och de motsvarar ovanstående minimikrav.

Datum 19 (35) I projektet framkommer att branschen utbildar/kompetensutbildar regelbundet sina anställda i olika arbetsmiljö och säkerhetsmoment och de får motsvarande innehåll genom olika kurser/utbildningar hos olika utbildningsanordnare. Detta vill vi rekommendera till alla företag som arbetar i vindkraftparkområdet. 3.6 Arbetsgrupp 3 Fallskyddsutbildning En arbetsgrupp/referensgrupp bildades för att jämföra den utbildning som bedrivs inom Yrkeshögskoleutbildningarna, Arbetsförmedlingsutbildningarna och hos de olika verksamma utbildare i Sverige som branschen anlitar för fallskyddsutbildning för höghöjdsarbete i vindkraftverk. I Arbetsgruppen deltar nästan alla verksamma utbildare i Sverige. Gruppen väntade på riktlinjer från GWO, men då dessa ej såg ut att komma så bestämde gruppen att vi själva måste ta fram en svensk grundläggande nivå för den fallskyddsutbildning som projektet anser att våra vindkraftarbetare på höjd bör ha för arbete i Sverige. Under 2011 så jämfördes alla utbildningarna och ett förslag sammanställdes med de olika delarna som fallskyddsutbildningen skulle innehålla. Detta förslag har varit ute på remiss till Arbetsmiljöverket och övriga arbetsgrupper i projektet. När detta arbete var klart, så kommer GWO med sin standard i början av 2012. Flera personer i arbetsgruppen deltog i de informationstillfällena som erbjöds i Europa. Arbetsgruppen träffades igen för att sammanjämka vårt svenska förslag med GWO-standarden och vi kunde konstatera att vi i många stycken hade jämförbar nivå och innehåll och att vi i några delar hade lite högre krav. Efter denna genomgång så justerades texten i förslaget till följande förslag på fallskyddsutbildning för arbetare på hög höjd. 3.6.1 Förslag på grundläggande svensk fallskyddsutbildning för vindkrafttekniker Kursmål Deltagare ska få tillräckliga grundläggande kunskaper i gällande lagar och förordningar för att kunna utföra säkert höjdarbete De ska få kunskap i handhavande, kontroll och skötsel, av personlig skyddsutrustning och räddnings/evakueringsutrustning. I utbildningen ska deltagarna få kunskaper och färdigheter för att korrekt, tryggt och säkert använda utrustningen vid arbete och vid räddning från höjd. Deltagarna ska kunna planera och riskbedöma de olika momenten i höjdarbetet Deltagarna ska få kunskap om:

Datum 20 (35) Hur man använder en personlig fallskyddsutrustning och räddnings/evakueringsutrustning I detta arbete ingår kännedom om CE-märkning och relevanta krav i gällande standarder för fallskyddsutrustning, samt hur man kontrollerar att utrustningen uppfyller relevanta krav. kännedom om brister på utrustning som gör att den inte ska användas/kasseras, alternativt lämnas till kompetent person för besiktning. skötsel och förvaring av utrustning kännedom om kraven för godkända förankringspunkter generell kunskap om suspension- eller hängtrauma hur man planerar och utför räddning av kollega i ett vindkraftverk räddning/evakuering från höjd Deltagarna skall efter kursen uppvisa nödvändig och tillräcklig kunskap i kontroll och användning av personlig fallskyddsutrustning. kontroll och användning av räddnings/evakueringsutrustning. korrekt användning av förankringspunkter. att arbeta tryggt och säkert på höjd att på ett säkert sätt utföra en räddning av kollega att på ett säkert sätt utföra en evakuering Förutsättningar för kursdeltagarna Kursdeltagarna måste ha ett giltigt "Läkarintyg" enligt svensk standard för mastoch stolparbete i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet: AFS 2005:6. Pedagogiska och praktiska villkor Utbildningen i Sverige sker på svenska, men med delar i utbildningen på engelska och med de engelska facktermerna. Minst 2 instruktörer vid varje kurstillfälle ( Behövs inte i den teoretiska delen) Max 8 deltagare/ 2 instruktörer (praktiska delen) Kurslängd 20 24 timmar fördelade på tre dagar. Förhållandet teori och praktiska övningar är 25% teori -75% praktik Utbildningen ska genomföras i en säker miljö där klimatpåverkan är minimal. Evakuering bör utföras från en minimihöjd på 15 meter, men nödvändigtvis inte från ett vindkraftverk. ( GWO har 6,75 m) Lokaler och utrustning ska vara godkända och inspekterade Den praktiska utbildningsplatsen ska ha en dagsaktuell riskanalys genomförd och dokumenterad.

Datum 21 (35) Instruktörerna ska ha en godkänd och gällande instruktörsutbildning för detta arbete. Certifikat / giltighet Deltagarna bedöms under kursens gång utifrån lämplighet och förmåga att arbeta säkert på höjd. Kursen avslutas med ett praktiskt och ett teoretiskt test. Det praktiska provet kan t ex bestå av räddning av kollega i stege och bedömas utifrån säkerhet och tidsåtgång. Godkända deltagare får ett intyg/certifikat som gäller i 24 månader i kombination med giltigt läkarintyg enligt ovan. Repetition Det ska finnas möjlighet att förnya sitt intyg/certifikat genom att gå en repetitionskurs om 1 dag innehållande praktiska övningar och ett praktiskt test, Räddning av kollega i stege. Möjlighet till komplettering. Kursen kan kompletteras med moment som motsvarar speciella situationer som t.ex. arbete offshore. Förslag till modulindelning av utbildningen redovisas i bilaga 5.

Datum 22 (35) 4 Sammanfattning Projektet har haft uppdraget att - ta fram rutiner i samråd med bransch, arbetstagare och berörda myndigheter - säkerställa godkänd kompetens för el-arbeten och/eller arbete på hög höjd - att rutinerna är godkända och används (även i YH och AFutbildningarna) - att arbetet i Sverige på sikt överensstämmer med EU standard Följande resultat kan ses Rutiner för arbetsmiljöarbetet inom vindkraftarbetsområdet och några förslag/tips på rutiner för riskanalys och systematiskt arbetsmiljöarbete har framkommit när det gäller arbetsmiljöarbete vid planering, uppförande och drift av vindkraftparker. Dessa rutiner kan användas och förfinas ytterligare av företagen. Förslag på säkerställd godkänd kompetens för elarbeten och/ eller arbete på hög höjd har presenterats. De olika tillverkarna, serviceföretagen och utbildarna har deltagit i arbetet med att ta fram en miniminivå för Sveriges vindkraftarbetare på hög höjd. Förslaget på fallskyddsutbildning överensstämmer med GWOs standard och utbildas alla enligt detta koncept så garanteras minimikraven för arbetet på hög höjd och överensstämmer med nivån i Europa. Arbetsgrupperna i projektet har varit eniga då det gäller kompetens för elarbeten och här föreslås att alla arbetare som deltar i arbete där el förekommer skall ha elsäkerhetskompetens motsvarande ESA eller ELSA-utbildning. Vårt förslag på minimikrav för arbetare i och nära vindkraftverk omfattar flera moment än vad GWO standarden tar fram. YH-kursplanerna har presenterats för YH-utbildarna, men sen återstår arbetet i varje utbildnings ledningsgrupp att diskutera innehåll och omfattning och ev godkänna kursplanen.

Datum 23 (35) Referensgrupperna har i projektet uppgett att de vill fortsätta samverka - via Svensk Vindenergi då det gäller rapportering av incidenter och tillbud, samla uppslag till säkerhets- och arbetsmiljöarbete och genom dem fortsätta dialogen via HSE-rådet. - med Arbetsmiljöverket för att skapa vindkraftens svenska guidelines, som kan användas för att vidareutveckla arbetsmiljöarbetet (ej i strid med EU regler naturligtvis) samt få en samlad information på deras hemsida om vindkraft. - med utbildningarna i Sverige angående kursinnehåll för arbetsmiljö och säkerhet och de nya GWO:s modulerna för höghöjdsarbete. - till att lokala och regionala lösningar skapas för erforderliga räddningstjänst-resurser och använda de tips som framkommit. Förslag och önskemål om fortsatt arbete fr o m hösten 2012: Kursplanerna fastställs och godkänns av utbildarna, AF, YH och branschen. Projektets delar redovisas på www.natverketforvindbruk.se och uppdateras så snart något ändras eller ny information kommer. Rutiner tas fram för kommunernas räddningstjänstarbete. Ny film där de olika delarna i arbetsmiljö och säkerhetskursen ingår Säkerhetspärmen med grundläggande info delas ut till utbildningarna. Samarbete med vindkraftcentrum i landet och Vindfyr för att sprida information från arbetsmiljö och säkerhetsprojektet.

Datum 24 (35) Bilaga 1 Innehåll i Säkerhetspärm för arbetsmiljö och säkerhet i närheten av vindkraftverk I denna bilaga redovisas innehållet i den säkerhetspärm för arbetsmiljö och säkerhet i närheten av vindkraftverk, som Strömsunds kommun kommer att ta fram under första halvåret 2013. 1. Arbetsmiljö och säkerhet (kort historik från svenska regler och EU regler) Arbetsmiljöverkets lagar och förordningar- förtydligande, föreskrifter, - Roller och myndigheternas arbete Maskindirektivet och Standariseringsarbetet ; EU-standard EN50308. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete 2. Människa maskin i samverkan (psykologin i arbetsmiljöproblematiken) Maskin, teknik och organisation(mto) - Arbetsplatsens säkerhetskultur Friskvård/Egenvård - Hälsa Fysisk och psykisk hälsa, kost, sömn, fysisk träning, drogpolicy Risker, policy och planer- rutiner och regler på arbetsplatsen Manuell hantering- Ergonomi- Lyfttekniker 3. Arbetsmiljöarbete vid planering och uppförande av vindkraftsparker Nordisk Vindkrafts Säkerhetsbroschyr Havsnäs Windfarm A guide on Health and Safety och andra exempel på arbetsmiljöarbetsplaner Tillgänglighet till vindkraftsparker (i olika faser och arbetssituationer) Säkerhetszoner, regler och rutiner vid sitearbete Arbetsmiljöarbetet vid planering, uppförande och drift av vindkraftparker Exempel på riskbedömning och arbetsmiljöplan för vindkraftprojekt under uppförande 4. Arbetsmiljöarbete vid drift, service och underhåll av vindkraftverk och elsystem. Riskanalyser vid Fel på vindkraftverk och omgivande system Löpande underhåll, planerat underhåll, fel och olyckstillbud Arbeten i och utanför en Nacell Tips på arbetsplatsrutiner 5. Rutiner för rapportering och tillgänglig statistik (Sverige, EU, internationellt) Svensk Vindenergis information till branschföretag Svensk Vindkraftförenings tidning nr 2 2011 med tema Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljöverkets information MSBs rapportering

Datum 25 (35) 6. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftsparker och vindkraftverk Fallskyddsutbildning och krav på vindkrafttekniker Tilläggsutbildningar för specialister i vindkraftsparker och för bl a arbete till havs Certifieringar GWO moduler 7. Vindkraftarbete i kallt klimat Isbildning och vindkraft Forskning Erfarenheter från företag med olika system för att förhindra isbeläggning på vingar och torn Exempel på varning till allmänhet som vistas i närheten av vindkraftverk 8. Om olyckan är framme Myndigheten för skydd och beredskap har på hemsidan www.msb.se samlat information angående Räddningsinsatser vid vindkraftverk Tips till Räddningstjänst, vindkraftägare, projektörer, drift och serviceföretag på hur de kan träna samband före akuta insatser 9. Avidentifierade exempel på Best practise i branschen Bilagor: - AFS, Elsäkerhet, - Bildbilaga, - Havsnäsfilmen Från ide till färdig vindkraftpark i CD-ficka längst bak

Datum 26 (35) Bilaga 2 Exempel på rutiner i arbetsmiljöarbetet I projektet har vi fått tips från företag på olika rutiner, listor och blanketter som kan underlätta arbetsmiljöarbetet. Ett urval av dessa redovisas nedan. Förslag på innehåll i arbetsplatsinformationsfolder

Riskhantering inventering och bedömning Datum 27 (35)

Säker jobb-analys Datum 28 (35)

Datum 29 (35)

Datum 30 (35) Bilaga 3 SNVINDs modell för räddningsverksamhet Nedan redovisas den modell so SNVIND etablerat för räddningsverksamhet i samrverkan med MSB inom det gemensamma projektet Säkerhet i Vindkraft Räddningstjänst och utvecklandet av best practise, från rapport till MSB. Räddningstjänstsamtalet ger Räddningstjänstavtalet 10 viktiga delar i dialogen och den samlade dokumentationen ger Räddningstjänstavtalet 1. Parkspecifika beteckningar 2. Ägare (om flera, huvudägaren väljer kontakt/olycka) 3. Operatör, turbintillverkare (kontakter/olycka) 4. Ansvariga aktörer i stat, kommun, län och landsting (om flera kommuner, försök att ha en väg in) 5. Evakueringszoner för samtliga verk 6. Räddningsinsatsernas art beror på vilka riskscenarios som väljs och vilka som motsvarar samhällets ansvar 7. Sambandssystem och övrig räddningsutrustning, räddningsmateriel-enheter 8. Övningsmanual utvecklad från utvalda primära riskscenarios, vilka moment skall övas? 9. Övningschema i tiden, när skall det övas? (den mest centrala delen av avtalet) 10. Diskutera mellan berörda parter, balansgången mellan frivilligheten/skyldigheten. Vilken nivå på säkerhetskultur väljs. Dokumentera samtalen. Hänvisa i avtalet till denna diskussion så att uppbyggnaden av vindkraftparkens säkerhetskultur verkligen blir kontinuerlig och drivande. Söderhamns erfarenheter kan sammanfattas med: En säkerhetskultur utvecklats tillsammans. SAMTALA, ÖVA, SAMTALA, ÖVA, SAMTALA

Datum 31 (35) Bilaga 4 Arbetsförmedlingens vindkraftinstallatörs/montörsutbildning. Arbetsförmedlingens utbildning har följande innehåll som berör arbetsmiljö och säkerhetsområdet i några av de kurser de ger och omfattningen är ca 35-40 dagar. Vindkraftskunskap Kurslitteratur: Vindkraft i teori och praktik av Tore Wizelius. I kursen ges en grundläggande kunskap om vindkraft innehållande bl.a. områden Vindkraftverkets konstruktion, Elanslutning av vindkraftverk, Vindens energi och resurser, Buller och skuggor samt Vindkraftverkets miljöpåverkan. Kontinuerligt kommer omvärldsinformation om vindkraftsutveckling nationellt och internationellt att bevakas. Arbeta på hög höjd mastintyg. Motsvarar momenten i förslagetfallskyddsutbildning Kursen omfattar 3 dagar där särskilt fokus läggs på kunskaper för att trygga den egna och gruppens säkerhet genom träning av säkerhetsutrustning och räddningsarbete på hög höjd. Kursen delas in i 2 moment där moment första delen innefattar Introduktion & materialkännedom och praktiska övningar i stege och den andra delen innefattar Basic Safety Säkra lyft Kursen omfattar ca 3 dagar och ger grundläggande teoretisk och praktisk kunskap inom området säkra lyft. Krankunskap Kursen omfattar ca 3 dagar och ger kunskap och insikt kring de olika kranar som används vid byggande av vindkraftverk. Deltagarna kommer att få se en film från arbetsplatser där kranarna används operativ samt teoretisk kunskap via föreläsning av person med erfarenhet från branschen. Heta arbeten Kursen omfattar 1 dag och ger grundläggande kunskap inom området heta arbete. Kursen ges utifrån Brandskyddsföreningens egen kursplan och föreningens kurslitteratur Brandfarliga Heta arbeten.

Datum 32 (35) Första hjälpen, HLR, LABCDE Kursen omfattar 2 dagar och ger teoretisk och praktisk erfarenhet av hjärt- och lungräddning (HRL). I kursen ingår första hjälpen HRL och LABCDE med kompletterade vägledning vid elskador och träning i säkerhetsarbete och riskanalysarbete. Kursmaterialet utgörs av den standardiserade utbildningen från hjärt-lungräddningsrådet och kursmaterial från röda korset. BAM, bättre arbetsmiljö Kursen omfattar 3 dagar och ger grundläggande kunskap om Arbetsmiljölagar och föreskrifter, Systematiskt arbetsmiljöarbete och Riskanalys. Elsäkerhet för arbeten inom vindkraftparker Kursen omfattar 5 dagar och ger grundläggande kunskaper om elsäkerhet för arbeten inom vindkraftparker. Kurslitteraturen utgörs av Svensk energi ESA-G:0 och ger bl.a. kunskap om elfaror, elolycksfall, lagar och föreskrifter, tillfälliga elanläggningar, riskbedömning och riskanalys, tillämpliga delar av SS-EN 50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar och ESA (elsäkerhetsutbildning) Drogpolicy Information om alkohol och droger och den drogpolicy som branschen har. Omfattar 1 dag. Hälsa och näringslära Kursen omfattar 1 dag där deltagarna för lära som kost och näring kopplat till hälsa, ork och koncentration. Som kurslitteratur användas boken Uppladdningen hälsa. APD, arbetsplatsdisposition Kursen omfattar ca 2 dagar och genomförs i huvudsak som förmedlad utbildning samt enkla kopplingar till den fysiska arbetsplatsen vid studiebesök eller praktikperiod. Kursen ska ge deltagarna kunskap om vad APD är och vad syftar den till. Ingående delar i kursen är bl.a. Hur APD-planen kan se ut och vilka delar kan/ska ingå, aspekter om bl.a. miljö, arbetsmiljö, logistik och säkerhet kopplat till APD.

Datum 33 (35) Miljöåtgärder Kursen omfattar ca 2 dagar där deltagarna får göra en analys, under handledning, av miljöåtgärder i samband med uppförandet av vindkraftverk. Projektledning och projektsäkerhet Kursen omfattar ca 5 dagar och ger en grundläggande utbildning inom projektledning och projektsäkerhet. Kursen delas upp i en grundläggande utbildning och en fördjupad utbildning inom ämnet. Delarna genomförs relativt tidigt i utbildningen och skapar ett ramverk för andra moduler att integrera i en röd tråd för utbildningen som helhet. Dessutom tillämpas ett projektinriktat arbetssätt under olika utbildningsmoment under utbildningsperioden vilket skapar synergieffekter. Syftet är att kunna tillämpa dessa arbetssätt som liknar vardagen på den framtida arbetsplatsen. Ämnet projektledning integreras på ett naturligt sätt med medarbetarskap, samarbete, miljö, säkerhet, arbetsmiljö etc. Verktygskunskap Kursen ger grundläggande kunskap om olika verktyg som används normalt vid uppförande av vindkraftverk. Momentlära hur fungerar bultar och skruvar, hydraulverktyg etc för montering. Kursen omfattar 2 dagar.

Datum 34 (35) Bilaga 5 Förslag till modulindelning i svensk fallskyddsutbildning för vindkrafttekniker 1 Inledning Säkerhetsföreskrifter och rutiner Faciliteter Kursens upplägg och mål Bedömning. 2 Lagstiftning Global och Nationell 3 Helsele Korrekt anpassning Kontroll och besiktning Dokumentation Underhåll. 4 Vertikala fallskyddssystem Lagkrav Korrekt montering Dokumentation. 5 Falldämparlina Lagkrav Korrekt infästning Fallindikator. Dubbel och enkel falldämparlina Godkända förankringspunkter Vikten av att alltid använda ett fallskydd. 6 Positioneringslina Korrekt infästning i selen Hur man använder den Positionering för att lämna händerna fria för arbete. Positionering för att förhindra fall Använda positioneringslinan som avlastning 7 Back-up system under övning Typer av back-up system. Olika maximala vinklar som är tillåtna. Godkända förankringspunkter Vikten av att använda back-up system. Förslag till modulindelning (Den inbördes ordningen av modulerna kan variera.) 8 Praktiska övningar Allmän förståelse och korrekt användning av komplett fallskyddsutrustning. 9 Work Shop, risker och faror. Att arbeta säkert på hög höjd Förebygga risker Suspension trauma 10 Räddningsutrustning Nedfirningsdonets funktion