Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut



Relevanta dokument
Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

P-märkning av byggprodukter

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version:

Härmed ansöks om ackreditering enligt följande:

Bilaga 1. Information som tjänsteleverantören är skyldig att inhämta och lämna till kunden i samband med erbjudande av dyktjänster inom fritidsdykning

P-märkning av Säkerhetsväst

Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

NORM prsbf 2011:1 Brandskyddsföreningen På gång Produktionsenheten OBS! ENDAST REMISSUTGÅVA! EJ FÖR ANVÄNDNING ELLER TILLÄMPNING.

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152

Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning

Revaq/Slamhantering. Bengt Hansson Envisys AB

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

P-märket är SPs kvalitetsmärke

NORM SBF 2012:4. Utbildningsarrangör Heta Arbeten

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter Sara Elfving

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

Certifierad återvinning av biogödsel och kompost,

Principer för styrning av Sundbybergs stads bolag 1

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

SPCR 004. Certifieringsregler för Arkivmateriel

CE märkning av Räcken

Riktlinjer för godkännande av fristående förskoleverksamhet

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

FU 2000 Generella systemkrav

Metadokument för dokument inom Chalmers Studentkår

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om energikartläggning i stora företag

nön^lkorsets nöcskola - utbildning & forskning inom vårdomradet

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Bilaga 1 till SPCR 141 Industriellt komposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

Vägledning. Vägledning för säkerheten vid dyktjänster

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Trender och utvecklingsområden. certifieringsområdet. Peter Rohlin INCERT AB

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Kontroll och kunskap ger säker mat

Svar över vidtagna åtgärder önskas före februari månads utgång 2009.

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Molntjänster

Dom 5 steg som vi anser är nyckeln till stabila processer och målstyrt förbättringsarbete är:

Bilaga 2 till SPCR 141 Hemkomposterbart polymert avfall Krav och provningsmetoder

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

Riktlinje anhörigstöd

Medicin och juridik i samverkan

Patientsäkerhetsberättelse

Energikartläggning i stora företag

ISO I PRAKTIKEN

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Karpesjö Consulting 1

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

TLR Lokala Regler & Tävlingsregler

Genomgående i dokumentet så bör guideline översättas med vägledning istället för med riktlinje.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning

Varför Genomförandeplan?

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

För varje produkt anges kravspecifikation och certifieringsordning enligt ISO/IEC och SP:s certifieringsregler.

Denna riktlinje ska hållas tillgänglig för bankens kunder och allmänhet. FN:s Global Compact 10 grundprinciper, innebär att deltagande företag ska:

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Rutiner vid kränkande särbehandling av studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

REGLER FÖR FETTAVSKILJARE I HÄRRYDA KOMMUN

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SÖDERTÄLJE KYRKOGÅRDSFÖRVALTNING

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial

Uppdaterad Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB

KURSKATALOG HSB SÖDERTÄLJE

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Utmärkt kvalitet för din skull

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Transkript:

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet En lägesrapport av Annika Ekvall & Matz Sandström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Dagens föredrag: 1. Manual och certifieringsregler för ReVAQ varför det, och hur? 2. Hur ser certifieringsregler ut, och varför? 3. Vilka krav ställs på VA-verket? 4. Hur gör man för att få ett certifikat? 5. Vad händer nu och när är det klart?

Del 1 Manual och certifieringsregler för ReVAQ varför det, och hur?

Varför göra en manual och certifieringsregler? Jo, för att: ReVAQ-projektet tar slut vid nyår 2007 och marknaden gillar kontinuitet öppna upp, och underlätta, för vem som helst som klarar kraven att ansluta sig harmonisera kraven med certifiering av jord, kompost, biogödsel mm samt med ISO 9000:2000 och 14001 dra nytta av det formella regelverk som finns för produkt- och processcertifieringar

Flera delar i arbetet: Nya certifieringsregler för slam enligt ReVAQ: SPCR 167 Manual hjälp för hur certifieringsreglerna skall tolkas och färdiga mallar för rutiner och blanketter Utbildning kurs i höst planeras Organisation: Expertgrupp som tolkar och utvecklar reglerna Inbördes kontakt mellan brukarna? Marknadskontakter

Mål för arbetet: Tydlighet och förutsägbarhet Öppet system och relevanta krav Rättvisa och rättssäkerhet Förtroende

Att göra om ReVAQ till certifieringsregler: Innehållet i ReVAQ bevaras till stora delar där det positiva utvecklas Kundfokus Ständig förbättring Spårbarhet Öppenhet och samverkan Texten i arbetsvillkoren struktureras och kortas Det blir två lägen innan man får ett certifikat och efter, men stora krav på ständiga förbättringar Förtydligande av regler för hur man använder slammet Tillkommer regler för hur man använder märket Tillkommer regler för hur man blir av med sitt certifikat, får tillbaka det och överklagar beslut Tillkommer regelverk runt besiktnings- och certifieringsorgan Certifieringsbeslutet flyttas från styrgruppen till separat organ (t ex SP CE)

Del 2 Hur ser certifieringsregler ut, och varför?

SS-EN 45011 Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av produkter Denna internationella standard anger bland annat Krav på certifieringsorganet, ledningssystem Att besiktning och certifiering måste beslutas av olika personer Att beslutsstrukturerna för en rad ärenden måste vara specificerade och garantera likabehandling och opartiskhet, t ex Hur man utser besiktningsmän och andra funktionärer Hur man tar hand om klagomål, överklaganden mm Hur man säkerställer opartiskhet Att man är fullt ansvarig för alla underleverantörers arbete..och mycket mer

Rubriker i certifieringsreglerna 1. Inledning - omfattning, hur är reglerna framtagna, allmänt 2. Villkor för certifiering 3. Systemkrav och tekniska krav 4. Tillverkarens egenkontroll 5. Övervakande kontroll -besiktningsorganets roll, hur sker besiktning och provning 6. Övriga villkor 7. Referenser Mer om kap 2, 3, 4 och 6 följer

Exempel på kap 2 Villkor för certifiering Hur man ansöker om certifikat Vilket tekniskt underlag som krävs i samband med ansökan Avtal om fortlöpande kontroll Hur själva märkningen skall se ut Hur man hanterar ändringar i produkten Här hamnar inledningen från ReVAQs arbetsvillkor

Exempel kap 6 Övriga villkor Revidering av certifieringsregler Certifikatsinnehavarens ansvar Rätten att använda märket Återkallande (indragning) av certifikat Återlämnande av certifikat Besiktnings/certifieringsorganets ansvar Sekretess Avgifter Överklagande Här är mycket nytt för ReVAQ, ursprung i SS-EN 45011

Kap 3 Produkt- och processkrav 1. I botten ligger lagstiftning, t ex SNFS 1994:2, SFS 1998:944 ( 20), SJVFS 2004:62 mm 2. Generella frivilliga överenskommelser såsom branschregler (t ex slamöverenskommelsen) 3. Övriga krav från marknad, experter och användare, t ex salmonellafrihet 4. Krav på speciell dokumentation eller vissa processer, t ex temperaturkrav i hygienisering, krav på upprättande av kemikalielistor, bruksanvisning/innehållsdeklaration etc. Dessa krav bestäms av myndigheter och av marknadens parter och är lika för alla certifierade produkter Kraven måste ständigt underhållas i dialog med tillverkare, myndigheter och marknadens parter, främst via expertgruppen!

Kap 3 och ReVAQ Här kommer en del av ReVAQs krav att stoppas in: 1. Metaller (kap 4 och 5) 2. Organiska ämnen (kap 6) 3. Smittskydd (kap 7) 4. Praktisk hantering (kap 7)

Kap 4 Egenkontroll Det är om detta kapitel som större delen av manualen handlar. Svarar på frågorna Vad är det vi gör? Hur vet vi att det blir rätt? Vad gör vi när det ändå blir fel? Syfte: att tillverkaren själv skall ha koll på läget Större delen av besiktningen handlar om detta kapitel

Olika dokumenttyper Styrande dokument talar om vad som skall göras och hur ex rutiner, instruktioner Redovisande dokument talar om vad som hänt ex protokoll, journaler --------------------------------------------------------------- Interna dokument skrivna och beslutade på stället ex rutiner, mallar Externa dokument kommer utifrån ex tillstånd, lagar, instrumentmanualer

Kap 4 och ReVAQ Här hamnar den delen av ReVAQs arbetsvillkor som styr Organisation, ledning, budget, mål, policies, handlingsplan (kap 1 i arbetsvillkoren) Information och omvärldskontakter (kap 2 och 3) Övrig om kvalitetsledningssystem (kap 8)

Del 3 Vilka krav ställs på VA-verket?

Kraven på VA-verket Innehållet i kraven bestäms av myndigheterna, marknaden och den egna ambitionsnivån Övergång från ReVAQ ändrar inte särskilt mycket i innehållet ReVAQ har god förankring hos alla parter. Arbete pågår hos marknadens parter. Formen läggs fast i certifieringsreglerna. Beror delvis på lagar och standarder. Harmoniserad med t ex ISO 9000:2000 Övergång från ReVAQ innebär troligen Högre krav på rutiner för märkning, 2-partsrevision mm Lägre krav på rapportering Större frihet att utforma information, kundkontakt mm

Del 4 Hur gör man för att få ett certifikat?

Krav för certifikat 1. a) En fungerande process ingen pilotanläggning b) Analysprotokoll som visar att produkten kan bli godkänd 2. Ansökan lättast att ringa och boka besök 3. Åtgärder av samtliga avvikelser Det tar lite tid ring oss hellre förr än senare För verk som redan har ReVAQ-kontrakt eller P-märkning kommer övergången att ske efterhand och utan avbrott.

Det är inte så svårt som det verkar! Det handlar bara om sunt förnuft i organiserad form

Del 5 Vad händer nu och när är det klart?

Plan: SP tar fram manual och SPCR 167 Utkast båda juni, remiss augusti, klart 1 oktober SP och Envisys fixar en kurs Ges i höst, datum och kursplan klart snarast Besiktningar efter 1 oktober sker enligt de nya reglerna ReVAQ tar slut 31 december alla befintliga kunder skall ha gått över till nya systemet Nya kunder tas emot hela tiden, men certifikat utfärdas när reglerna är klara. Synpunkter tas tacksamt emot hela tiden, även emellan remissomgångarna.

Tack för uppmärksamheten Vi svarar gärna på frågor: Annika Ekvall Matz Sandström 0105 16 52 85 0105 16 51 26 0706 472 479 0705 21 49 27 Annika.ekvall@sp.se Matz.sandstrom@sp.se www.sp.se