Sida 1(42) Årsredovisning 2010 Göteborgs Symfoniker AB 1. SAMMANFATTNING Verksamheten 2010 2010 blev ett gott år för Göteborgs Symfoniker AB (GSAB) med stora konstnärliga framgångar för Göteborgs Symfoniker och en synnerligen rikhaltig verksamhet i Göteborgs Konserthus. Symfonikernas framträdanden är stommen i konserthusprogrammet med ett hundratal konserter varje år. Som komplement till dessa arrangerar GSAB ytterligare cirka 50 konserter med kammarmusik, orkestergästspel, jazz och världsmusik. Den vackra byggnaden upplåts också åt externa konsert- och konferensarrangörer. Under 2010 slogs Konserthusets portar upp för publiken vid närmare 300 tillfällen. För Symfonikerna bjöd 2010 på två internationella turnéer. I januari till en prestigefylld orkesterfestival på Kanarieöarna tillsammans med chefdirigent Gustavo Dudamel och i september till Italien och Tyskland under ledning av förste gästdirigent Christian Zacharias. Vid turnéer sätts musikernas professionalitet på prov det är krävande att framträda i ständigt nya miljöer och publik och arrangörer kunde konstatera att Sveriges Nationalorkester håller en mycket hög kvalitet också med internationella mått mätt. Detta har också varit tydligt då orkestern under året har exponerats i skivinspelningar och radioutsändningar. Hemmapubliken är väl förtrogen med Symfonikernas kvaliteter och har under året visat sin uppskattning både i Konserthuset och vid utomhuskonserterna i Slottsskogen och på Götaplatsen. Slottsskogskonserten åhördes av cirka 25.000 personer. Även till framträdandena i Vara konserthus kom åhörarna i stora, förväntansfulla skaror och av det entusiastiska bemötandet att döma blev de inte besvikna. En höjdpunkt under året var Simón Bolívar Youth Orchestra Festival i juni då GSAB under en vecka huserade Gustavo Dudamels venezuelanska orkester. Festivalen bjöd på två oförglömliga orkesterkonserter varav en med ett historiskt möte mellan Symfonikerna och den gästande orkestern och ett antal spännande framträdanden i mindre format ute i regionen. Under festivalen arrangerade GSAB också två seminarier kring El Sistema i Venezuela och svensk musikundervisning. I september startade El Sistema Hammarkullen i samarbete mellan Angereds kulturskola och Göteborgs Symfoniker och i november lade GSAB i ytterligare ett seminarium grunden för Orkesterplattform Göteborg och Västra Götaland, en satsning på unga orkestermusiker. Barn- och ungdomsverksamheten har under året också bjudit på ett antal föreställningar med stor orkester och mindre ensembler ur Symfonikerna. Vid en tillbakablick bör nämnas samarbetet med Göteborgs Symfonikers titeldirigenter chefdirigent Gustavo Dudamel, förste gästdirigent Christian Zacharias och chefdirigent emeritus Neeme Järvi vilket har manifesterats i ett antal magnifika produktioner. Gustavo
Sida 2(42) Dudamel utsågs i oktober till Årets Göteborgare, vilket uppmärksammades i internationella medier. Verksamhetsåret 2010 präglades också av arbete med att stabilisera och utveckla organisationen bakom Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Ett 40-tal tekniker och administratörer svarar för produktion, genomförande samt bakomliggande drift med allt från fastighetsskötsel, restaurang och bibliotek till biljettförsäljning, marknadsföring och hantering av ekonomi- och personalfrågor. Under året har ett antal nya befattningar inrättats och bemannats. En processkartläggning har genomförts och en rad nya rutiner har lagts fast. Allt i syfte att säkra kvalitet och arbetsmiljö. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Utmärkt Göteborgs Symfoniker AB bidrar till förhöjd livskvalitet för invånarna i Västra Götalandsregionen. Verksamheten ska upplevas som aktuell, intressant och relevant och bedrivas under två starka varumärken, Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Göteborgs Symfoniker AB är en centralpunkt och pådrivande kraft i Västra Götalandsregionens musikliv och har en tydlig position i nationella och internationella nätverk. Göteborgs Konserthus är en attraktiv arena och stimulerande mötesplats för både publik och musiker. Genom att arbeta med introduktioner, uppsökande verksamhet och konsultativ hjälp lockar vi nya publikgrupper. Det fria musiklivet erbjuds stöd genom att GSAB ställer scener till förfogande och/eller arrangerar konserter med frilansande artister och grupper. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Under verksamhetsåret 2010 har Konserthuset haft 59 130 besökare, varav 13 445 var barn och ungdommar. Utmärkt Totalt har 149 konserter framförts, varav ; -64 orkesterkonserter -35 populärkonserter -25 barn och ungdoms konserter -11 kammarkonserter -5 jazzkonserter GSAB främjar utbildningen av unga musiker genom nära samverkan med Högskolan för scen och musik kring masterutbildningen i orkesterspel, Swedish National Orchestra Academy samt genom kontakter med det nationella orkestergymnasiet i Vänersborg och regionens kulturskolor. GSAB bedriver också uppskattad pedagogisk verksamhet i form av höstlovskören och sportlovsorkestern, där regionens unga sångare och musiker kommer i direkt kontakt med Göteborgs Symfonikers musiker. Denna verksamhet kommer att utvecklas ytterligare med de beslutade utvecklingsprojekten riktade till barn och ungdom. För dessa ändamål har
Sida 3(42) engagerats en tonsättare och en regissör för att utveckla orkesterproduktionerna. Göteborgs Konserthus är en attraktiv arena och stimulerande mötesplats för både publik och musiker. Genom att arbeta med introduktioner, uppsökande verksamhet och konsultativ hjälp lockar vi nya publikgrupper. Det fria musiklivet erbjuds stöd genom att GSAB ställer scener till förfogande och/eller arrangerar konserter med frilansande artister och grupper. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra Samtliga anställda inom administrationen har tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan. Utbildning av orkesterns stämledare har påbörjats för att genomföra konstnärliga utvecklingssamtal. Befattningsvärdering enligt BAS har genomförts under 2010. Kompetenskartläggning pågår i uppföljningen av utvecklingssamtalen 2010. Analyser genomförs för att identifiera eventuella omotiverade löneskillnader inom och mellan likvärdiga befattningar. Inga ojämställda löneskillnader skall kvarstå efter lönerevisionen för 2010. Lönerevisionen har inletts efter utgången av 2010 då de centrala förhandlingarna för 2010 inte kunnat slutföras förrän under januari 2011. Andelen tillsvidareanställd personal i restaurang och garderob skall öka. Analys och åtgärder har inletts under 2010. Under 2010 har en personalstrateg rekryterats som i sitt ansvarsområde har att utveckla och stödja ledningsgruppen i jämställdhetsfrågor. Sjukfrånvaron har minskat från 3,4% 2009, till 2,3% 2010. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Varning Huvuddelen av verksamhetens kostnader är bundna i hyra och löner och produktionsmedel (arvoden till dirigenter och solister). För att hålla verksamheten på en stadig nivå krävs således årliga anslagsuppräkningar i paritet med löne- och kostnadsökningarna. Så har dessvärre inte varit fallet. I stället kan vi se ett mönster med tillfälliga ägartillskott för att avhjälpa regelbundet uppseglande kriser och däremellan år av otillräckliga anslagsuppräkningar med en snabb urholkning av ekonomin som följd. Inför 2010 genomfördes ett akut sparprogram med bland annat personalneddragningar i administrationen och frysta musikerlöner för att nå en budget i balans. För 2011 gäller att en oförändrad verksamhet innebär en
Sida 4(42) kostnadsökning i nivån 7 Mkr. Pågående lönerörelse, utbetalning av avtalade (för 2010 frysta) musikerlöner och återställning av bemanningen inom administrationen till den nivå som den normala verksamheten förutsätter är de främsta faktorerna bakom detta faktum. För 2011 har ett tillfälligt tillskott erhållits från ägaren om 5 mkr. Det är vår plikt att ständigt effektivisera de administrativa processerna ett sådant arbete pågår just nu men den konstnärliga verksamhetens behov av stöd är tämligen konstant. En rationaliseringsmöjlighet är att minska antalet musiker, men då har vi inte längre en orkester av internationellt mått. Verksamheten kan också rationaliseras genom en minskning av antalet konserter, företrädesvis genom att vi utesluter andra genrer än den symfoniska, men då till priset av smalare utbud och snävare publikunderlag för Göteborgs Konserthus tvärt emot ambitionerna i institutionens uppdrag från ägaren. Vi hävdar att omställningar av verksamheten måste föregås av politiska beslut. Om Göteborgs Symfoniker ska överge sin internationella position eller om verksamheten i Göteborgs Konserthus ska smalnas av, ska det ske till följd av politiska prioriteringar, inte som en effekt av ekonomisk urholkning i smyg. 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET 1 Regionfullmäktiges strategiska inriktning: Regionen skall skapa förutsättningar för kultur med bredd och spets i hela Västra Götaland. Regionen skall möjliggöra aktivt deltagande i kulturlivet. Aktiviteter under 2010 kopplade till regionfullmäktiges strategiska inriktning GSAB arbetar aktivt för att fler av regionens invånare ska få ökad kännedom om och kunna ta del av Göteborgs Symfonikers konserter. Detta sker dels genom annonsering i traditionella media, dels genom nyttjande av nya media såsom verksamhetens hemsida på internet. Under 2010 har arbetet med nya media att ökats markant genom aktiv satsning och ökad närvaro på de sociala webbplatser som regionens invånare besöker (Twitter, Youtube, Facebook, MySpace etc). Där når vi publikgrupper som annars inte kommer i kontakt med Göteborgs Symfoniker och kan skapa relationer och informera om vad vi erbjuder. De nya medierna ger möjlighet till en ny form dialog med publiken kring vår verksamhet. Den direkta kontakten med publiken är i fokus också när vi väl har lockat den nytillkomna publiken till Göteborgs Konserthus. Vi erbjuder idag introduktionsprogram för nybörjargrupper och har under 2010 ökat antalet tillfällen där publiken kommer i direkt kontakt orkesterns musiker genom mingel, föreläsningar och studiebesök etc. GSAB intar här en aktiv roll genom att inte enbart vara en bärande producent av kultur utan att också verka pedagogiskt och erbjuda fördjupade kunskaper och inspirerande möten för att öka upplevelsen
Sida 5(42) samt medvetenheten om det kulturhistoriska arv som orkestermusiken utgör. Detta innefattar även att öppna upp och visa vårt konserthus och dess arkitektur och historia. I syfte att öppna Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verka för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet arbetar GSAB systematiskt med att skapa en närmare kontakt med etniska minoriteter och civilsamhället. Vi samarbetar regelbundet med befolkningsgrupper av iranskt/kurdiskt ursprung genom föreningar, närradiostationer och lokala arrangörer och fyller numera Konserthuset då vi erbjuder evenemang med artister ur den iransk/kurdiska kultursfären. Förutom att locka nya publikgrupper och därigenom öka deltagandet i det offentligfinansierade kulturlivet, syftar ovan nämnda satsningar till att stärka GSAB:s varumärke i regionen så att fler kan känna delaktighet och stolthet över orkestern och dess verksamhet både på hemmaplan och utomlands. Genom bland annat venezuelanske chefdirigent Gustavo Dudamel, den internationella turnéverksamheten och vår ökade närvaro på internet når Göteborgs Symfoniker numer ut över hela världen. 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar 2.1.1 Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning och arbete Ej relevant för verksamheten. 2.1.2 Varje invånare ska kunna ta klimatansvar i ett långsiktigt hållbart samhälle Ej relevant för verksamheten. 2.1.3 Invånarna ska finna inspiration och utveckling i ett rikt kulturliv Göteborgs Konserthus är en attraktiv arena och stimulerande mötesplats för både publik och musiker. Genom att arbeta med introduktioner, uppsökande verksamhet och konsultativ hjälp lockar vi nya publikgrupper. Det fria musiklivet erbjuds stöd genom att GSAB ställer scener till förfogande och/eller arrangerar konserter med frilansande artister och grupper. Perioden januari december 2010 (inom parentes visas jämförelse med perioden januari december 2009) Under perioden januari - december 2010 har totalt 149 (160) konserter framförts i egen regi i Konserthuset. Totala antalet besökare har varit 101 462 (104 824) och beläggningen har för perioden varit 78 % (83 %). Under perioden har antalet besökare till våra 25 (39) skol-, daghems-, barn- och familjeföreställningar uppgått till 13 445 (17 320) motsvarande 13 % (17 %) av totala antalet besökare.
Sida 6(42) 2.1.6 Invånarna ska möta effektiva verksamheter som bedrivs med hög kvalitet Göteborgs Symfoniker AB bidrar till förhöjd livskvalitet för invånarna i Västra Götalandsregionen. Verksamheten ska upplevas som aktuell, intressant och relevant och bedrivas under två starka varumärken, Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Göteborgs Symfoniker AB är en centralpunkt och pådrivande kraft i Västra Götalandsregionens musikliv och har en tydlig position i nationella och internationella nätverk. Verksamhetens vision: År 2020 är Göteborgs Symfoniker, Sveriges Nationalorkester, en av världens tio främsta orkestrar och Västra Götaland den region i Sverige där den symfoniska musiken har starkast fäste med publik och utövare i alla åldrar. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i symfoniskt format och har i alla delar internationell lyskraft. År 2020 är Göteborgs Konserthus en öppen och lättillgänglig arena dit invånare från hela Västra Götalandsregionen söker sig för att lyssna till Göteborgs Symfoniker. I komplement till den symfoniska musiken erbjuds en rik flora av konserter inom skilda genrer, en högkvalitativ mötesverksamhet samt en omfattande pedagogisk verksamhet, riktad både till dem som vill delta som publik och till dem som skapar själva. 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet GSAB arbetar aktivt för att fler av regionens invånare ska få ökad kännedom om och kunna ta del av Göteborgs Symfonikers konserter. Detta sker dels genom annonsering i traditionella media, dels genom nyttjande av nya media såsom verksamhetens hemsida på internet. Arbetet med nya media har ökat markant genom aktiv satsning och ökad närvaro på de sociala webbplatser som regionens invånare besöker (Twitter, Youtube, Facebook, MySpace etc). Där når vi publikgrupper som annars inte kommer i kontakt med Göteborgs Symfoniker och kan skapa relationer och informera om vad vi erbjuder. De nya medierna ger möjlighet till en ny form dialog med publiken kring vår verksamhet. Den direkta kontakten med publiken är i fokus också när vi väl har lockat den nytillkomna publiken till Göteborgs Konserthus. Vi erbjuder idag introduktionsprogram för nybörjargrupper där publiken kommer i direkt kontakt orkesterns musiker genom mingel, föreläsningar och studiebesök etc. GSAB intar här en aktiv roll genom att inte enbart vara en bärande producent av kultur utan att också verka pedagogiskt och erbjuda fördjupade kunskaper och inspirerande möten för att öka upplevelsen samt medvetenheten om det kulturhistoriska arv som orkestermusiken utgör. Detta innefattar även att öppna upp och visa vårt konserthus och dess arkitektur och historia. I syfte att öppna Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verka för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet arbetar GSAB systematiskt med att skapa en närmare kontakt med etniska minoriteter och civilsamhället. Vi samarbetar regelbundet med befolkningsgrupper av iranskt/kurdiskt ursprung genom föreningar, närradiostationer och lokala arrangörer och fyller numera Konserthuset då vi erbjuder evenemang med artister ur
Sida 7(42) den iransk/kurdiska kultursfären. Förutom att locka nya publikgrupper och därigenom öka deltagandet i det offentligfinansierade kulturlivet, syftar ovan nämnda satsningar till att stärka GSAB:s varumärke i regionen så att fler kan känna delaktighet och stolthet över orkestern och dess verksamhet både på hemmaplan och utomlands. Genom bland annat venezuelanske chefdirigent Gustavo Dudamel, den internationella turnéverksamheten och vår ökade närvaro på internet når Göteborgs Symfoniker numer ut över hela världen. 2.3 Jämställdhetsintegrering I april 2010 inrättade vi en ny funktion inom administrationen personalstrateg i syfte att höja nivån på vårt personalstrategiska arbete. Prioriterade uppgifter för personalstrategen är bland annat framtagandet av en heltäckande arbetsmiljöplan, genomförande av en arbetsmiljökartläggning, arbetsvärdering i syfte att säkerställa jämställd lönesättning och upprättandet av ett lokalt samverkansavtal. Arbetsmiljöplanen får två underavdelningar, likabehandling och fysisk arbetsmiljö. Likabehandlingsarbetet styrs av Diskrimineringslagen (2008:567) och syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vårt specifika arbete med jämställdhet griper också in i programplaneringen. Vår avsikt är att årligen fördubbla antalet kvinnliga dirigenter och har som mål att säsongen 2011/2012 anlita minst fyra kvinnliga dirigenter, säsongen 2012/2013 anlita minst åtta kvinnliga dirigenter etc. Även när det gäller de tonsättare som tas upp i våra program avser vi att åstadkomma en tydligt förbättrad balans mellan könen, även om tyngdpunkten på äldre musik gör att vi inte kan förväntas nå lika långt som när det gäller dirigenterna. Aktivt verka för en större andel kvinnliga kompositörer och dirigenter i Göteborgs Symfonikers program I programplaneringen verka för att grupper som normalt inte besöker Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus ska finna något av intresse 2.4 Kommunikation och bemötande GSAB arbetar aktivt för att fler av regionens invånare ska få ökad kännedom om och kunna ta del av Göteborgs Symfonikers konserter. Detta sker dels genom annonsering i traditionella media, dels genom nyttjande av nya media såsom verksamhetens hemsida på internet. Under 2010 har arbetet med nya media ökat markant genom aktiv satsning och ökad närvaro på de sociala webbplatser som regionens invånare besöker (Twitter, Youtube, Facebook, MySpace etc). Där når vi publikgrupper som annars inte kommer i kontakt med Göteborgs Symfoniker och kan skapa relationer och informera om vad vi erbjuder. De nya medierna ger möjlighet till en ny form dialog med publiken kring vår verksamhet. Den direkta kontakten med publiken är i fokus också när vi väl har lockat den nytillkomna publiken till Göteborgs Konserthus. Vi erbjuder idag introduktionsprogram för nybörjargrupper, publiken kommer i direkt kontakt orkesterns musiker genom mingel,
Sida 8(42) föreläsningar och studiebesök etc. GSAB intar här en aktiv roll genom att inte enbart vara en bärande producent av kultur utan att också verka pedagogiskt och erbjuda fördjupade kunskaper och inspirerande möten för att öka upplevelsen samt medvetenheten om det kulturhistoriska arv som orkestermusiken utgör. Detta innefattar även att öppna upp och visa vårt konserthus och dess arkitektur och historia. I syfte att öppna Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verka för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet arbetar GSAB systematiskt med att skapa en närmare kontakt med etniska minoriteter och civilsamhället. Vi samarbetar regelbundet med befolkningsgrupper av iranskt/kurdiskt ursprung genom föreningar, närradiostationer och lokala arrangörer och fyller numera Konserthuset då vi erbjuder evenemang med artister ur den iransk/kurdiska kultursfären. Förutom att locka nya publikgrupper och därigenom öka deltagandet i det offentligfinansierade kulturlivet, syftar ovan nämnda satsningar till att stärka GSAB:s varumärke i regionen så att fler kan känna delaktighet och stolthet över orkestern och dess verksamhet både på hemmaplan och utomlands. Genom bland annat venezuelanske chefdirigent Gustavo Dudamel, den internationella turnéverksamheten och vår ökade närvaro på internet når Göteborgs Symfoniker numer ut över hela världen 2.5 Funktionshinder Tillsammans med hyresvärden arbetar vi kontinuerligt med att öka tillgängligheten för funktionshindrade genom att bland annat installera syn- och hörselhjälpmedel, rullstolsramper, hissar etc. 2.6 Mångfald Öppnat Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verkat för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet Skapat kontakter med etniska minoriteter och civilsamhället. Etablerat samarbete med iranska/kurdiska befolkningsgrupper. 2.7 Övrigt Inget övrigt att rapportera. 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET 1 Regionfullmäktiges prioriterade mål: Barns- och ungdomars tillgänglighet skall öka i de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Tillgängligheten till natur- och kulturhistoriska anläggningar/aktiviteter skall öka och omfatta fler perioder
Sida 9(42) Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Aktiviteter under 2010 kopplade till regionfullmäktiges prioriterade mål: GSAB har under 2010 ytterligare utvecklat den omfattande och välrenommerade barn- och ungdomsverksamheten. Produktioner som skapas för Göteborgs Symfoniker har under en lång rad av år varit tongivande i det nationella musiklivet och går ofta på export till andra orkestrar efter att ha framförts för barn och ungdomar av Göteborgs Symfoniker. Såväl skolverksamheten som familjekonserterna är ett uppskattat och återkommande inslag i GSAB:s programverksamhet. GSAB främjar utbildningen av unga musiker genom nära samverkan med Högskolan för scen och musik kring masterutbildningen i orkesterspel, Swedish National Orchestra Academy samt genom kontakter med det nationella orkestergymnasiet i Vänersborg och regionens kulturskolor. GSAB bedriver också uppskattad pedagogisk verksamhet i form av höstlovskören och sportlovsorkestern, där regionens unga sångare och musiker kommer i direkt kontakt med Göteborgs Symfonikers musiker. Göteborgs Konserthus är en attraktiv arena och stimulerande mötesplats för både publik och musiker. Genom att arbeta med introduktioner, uppsökande verksamhet och konsultativ hjälp lockar vi nya publikgrupper. Det fria musiklivet erbjuds stöd genom att GSAB ställer scener till förfogande och/eller arrangerar konserter med frilansande artister och grupper. För att öka tillgängligheten till Göteborgs Symfoniker Sveriges Nationalorkester förlägger GSAB regelbundet konserter till Vara Konserthus och andra platser i och utanför Göteborg. 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 3.1.15 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 20 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen ekologiska livsmedel i restaurangverksamheten. OK 3.1.16 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Tillsammans med fastighetsägaren (Kulturfastigheter i Göteborg AB, Kigab) sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut energikrävande teknisk utrustning och förbrukningsmateral. OK
Sida 10(42) 3.1.19 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Ej relevant för verksamheten. Ingen status 3.1.20 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka både för kvinnor och män Ej relevant för verksamheten. Ingen status 3.1.22 Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen Ej relevant för verksamheten. Ingen status 3.1.23 Antalet resta mil i tjänsten ska minska OK Antalet resta mil i tjänsten med flyg och bil begränsas genom planering av möten med hjälp av tekniska lösningar som gör att behovet av tjänsteresor minskar. 3.1.24 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Ej relevant för verksamheten. Ingen status 3.1.25 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder GSAB främjar utbildningen av unga musiker genom nära samverkan med Högskolan för scen och musik kring masterutbildningen i orkesterspel, Swedish National Orchestra Academy samt genom kontakter med det nationella orkestergymnasiet i Vänersborg och regionens kulturskolor. GSAB Bra bedriver också uppskattad pedagogisk verksamhet i form av höstlovskören och sportlovsorkestern, där regionens unga sångare och musiker kommer i direkt kontakt med Göteborgs Symfonikers musiker. Denna verksamhet kommer att utvecklas ytterligare med de beslutade
Sida 11(42) utvecklingsprojekten riktade till barn och ungdom. För dessa ändamål har engagerats en tonsättare och en regissör för att utveckla orkesterproduktionerna. 3.1.26 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året Ej relevant för verksamheten. Ingen status 3.1.27 Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Bra Göteborgs Konserthus är en attraktiv arena och stimulerande mötesplats för både publik och musiker. Genom att arbeta med introduktioner, uppsökande verksamhet och konsultativ hjälp lockar vi nya publikgrupper. Det fria musiklivet erbjuds stöd genom att GSAB ställer scener till förfogande och/eller arrangerar konserter med frilansande artister och grupper. 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Göteborgs Symfoniker AB ska genom sin verksamhet bidra till förhöjd livskvalitet för invånarna i Västra Götalandsregionen. Verksamheten ska upplevas som aktuell, intressant och relevant och bedrivas under två starka varumärken, Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Göteborgs Symfoniker AB ska vara centralpunkt och pådrivande kraft i Västra Götalandsregionens musikliv och ha en tydlig position i nationella och internationella nätverk. Ett arbete för att formulera strategier för perioden 2011-2014 har genomförts under 2010. Huvudmål 2011-2014 Erbjuda musikupplevelser av hög kvalitet och göra dem tillgängliga för en större del av befolkningen än idag. Öka vår betydelse i samhället genom att initiera och delta i projekt som syftar till social utveckling och ökad integration. Säkra den konstnärliga utvecklingen genom att i samverkan med vår ägare Västra Götalandsregionen utveckla strategier för tryggad finansiering på lång sikt. Stärka vår egenfinansiering genom ökad affärsmässighet i verksamheten och ökat ekonomiskt medvetande hos samtliga medarbetare. Fortsätta arbetet med att säkra kvaliteten inom verksamhetens alla delar. Kontinuerligt utveckla organisation och arbetssätt i takt med en föränderlig verksamhet. Utveckla varje enskild medarbetare så att de uppnår sin fulla potential. Utforma lokala arbetstids- och löneavtal som är väl anpassade till verksamheten.
Sida 12(42) Göteborgs Symfoniker År 2020 är Göteborgs Symfoniker, Sveriges Nationalorkester, en av världens tio främsta orkestrar och Västra Götaland den region i Sverige där den symfoniska musiken har starkast fäste med publik och utövare i alla åldrar. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i symfoniskt format och har i alla delar internationell lyskraft. Kärnvärden Ungt och nordiskt Folkligt och excellent Förankrat i vår egen historia Huvudmål för orkesterns konstnärliga utveckling 2011-2014 Arbeta med de solister, dirigenter och tonsättare som bäst inspirerar och bidrar till orkesterns konstnärliga utveckling samt utforma kriterier för att mäta detta. Regelbundet turnera till de mest attraktiva och prestigefyllda destinationerna i Sverige, Norden och övriga världen. Regelbundet medverka i inspelningar och överföringar i samarbete med de mest attraktiva skivbolagen och medierna. Vårda och vidareutveckla den nordiska orkesterrepertoaren (traditionellt och nyskrivet) med utgångspunkt från Göteborgs Symfonikers egen historia. Ta utvecklingsansvar gällande nordiska dirigenter, solister och tonsättare. Stimulera musikers individuella utveckling och öka musikers ansvar för utveckling av individ, stämma och orkester. Utifrån ett konstnärligt perspektiv vara en så attraktiv arbetsplats och ha så goda rekryteringsprocesser att vi kan attrahera de främsta musikerna internationellt. Huvudmål för orkesterns verksamhetsutveckling 2011-2014 I egen regi och i samverkan med andra utveckla en pedagogisk verksamhet som stärker barns och ungas deltagande i musiklivet och långsiktigt säkrar musikeråterväxt och publiktillströmning. Vara tydligt närvarande på regionala arenor utanför Göteborgs Konserthus, såsom Vara Konserthus, Slottsskogen, Götaplatsen m.m. Genom alternativ repertoar och nyskapande konsertformat utveckla kontakten med den publik som vanligtvis inte besöker Göteborgs Symfonikers konserter. I konstnärliga beslut väga in ett genusperspektiv vad gäller dirigenter, solister och tonsättare, så att andelen kvinnor stadigt kan öka. Huvudmål för orkesterns profilering Vara en orkester som är attraktiv både för hemmapubliken och den internationella marknaden. Vara en attraktiv samarbetspartner för politik och näringsliv. Vara en attraktiv samarbetspartner för internationella solister, dirigenter, tonsättare,
Sida 13(42) agenturer, konserthus och festivaler. Vara en av de orkestrar i Norden som syns mest i media (skivinspelningar, internet mm). Göteborgs Konserthus År 2020 är Göteborgs Konserthus en öppen och lättillgänglig arena dit invånare från hela Västra Götalandsregionen söker sig för att lyssna till Göteborgs Symfoniker. I komplement till den symfoniska musiken erbjuds en rik flora av konserter inom skilda genrer, en högkvalitativ mötesverksamhet samt en omfattande pedagogisk verksamhet, riktad både till dem som vill delta som publik och till dem som skapar själva. Avgränsning Som konserthusets verksamhet räknas alla aktiviteter vid sidan av rena orkesterkonserter med Göteborgs Symfoniker eller gästande professionella symfoniorkestrar. Huvudmål för verksamhetsutveckling i Konserthuset 2011-2014 I egen regi erbjuda ett konsertutbud som konstnärligt kompletterar och stärker Göteborgs Symfonikers profil. Utveckla en uthyrningsverksamhet med konserter, föreställningar och event som kompletterar och stärker Göteborgs Symfonikers profil. Vidareutveckla restaurangverksamheten så att den genom hög kvalitet i utbud och service bidrar till profileringen av Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Huvudmål för profilering av Konserthuset 2011-2014 Profilera Göteborgs Konserthus som varumärke. Tydligt kommunicera konserthusverksamhetens association med varumärket Göteborgs Symfoniker. Undvika att ta in uthyrningar som konkurrerar med den egna verksamheten. 3.3 Prestationer Prestationer Antal besökare 101 462 Orkesterkonserter 59 130 Populärproduktioner 21 394 Barn- och ungdom 13 445 Jazz 4 465 Kammarkonserter 1 807 Övrigt 1 221
Sida 14(42) 3.3.1 Utfall prestationer jämfört med föregående år Antal besökare Antal konserter Prestationer 2010 2009 2010 2009 Orkesterkonserter 59 130 68 175 64 67 Populärproduktioner 21 394 11 502 35 27 Barn- och ungdom 13 445 17 320 25 39 Jazz 4 465 5 020 5 6 Kammarkonserter 1 807 2 187 11 11 Övrigt 1 221 1 357 9 10 Totalt 101 462 104 824 149 160 3.3.2 Utfall prestationer jämfört med budget Budgeterade antalet konserter är genomförda enligt plan. 3.5 Jämställdhet Vid rekrytering till Göteborgs Symfoniker tillämpas anonym och därmed genusneutral rekrytering. Administrationen är liten, vilket medför att personalgrupperna bara omfattar en eller ett par medarbetare. Rent statistiskt tillmäts då förändringar alltför stor vikt som kan leda till missuppfattning av helhetsbilden. Resurser läggs istället på att tillföra genuskompetens i de enskilda rekryteringsprocesserna. 3.6 Miljö Mål: Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag Steg 1: Miljöutredning är genomförd är genomförd och betydande miljöpåverkan är identifierad. Svar: Ja. Klart för hela verksamheten. Steg 2: Verksamheten har infört rutiner som styr den betydande miljöåpåverkan som som identifierats i steg 1. De införda rutinerna tillämpas. Svar: Ja. Klart för hela verksamheten. Steg 3: Verksamheten har infört rutiner som styr kompetens, organisation och avvikelser och rutinerna tillämpas i verksamheten. Svar: Nej. Ej påbörjat för hela verksamheten. Steg 4: Intern miljörevision och ledningens genomgång enligt kraven i ISO 14001 har genomförts och beslut har fattats utifrån resultatet av ledningens genomgång.
Sida 15(42) Svar: Nej. Ej påbörjat för hela verksamheten. Mål: Samtliga anställda och förtroendevalda skall få utbildning i miljökunskap Antall anställda som har fått grundläggande miljöutbildning: En person Antal miljöombud som genomgått regionens miljöombudsutbildning: En person Antal förtroendevalda med grundläggande miljöutbildning: En person Övriga verksamhetsuppgifter Antal anställda vid året slut: 214 Antal tillsvidareanställda vid årets slut: 214 Antal årsarbetare: 166 Antal miljösamordnare: En person Antal miljöombud: En person 3.6.1 Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag Mål: Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag OK Steg 1: Miljöutredning är genomförd är genomförd och betydande miljöpåverkan är identifierad. Svar: Ja. Klart för hela verksamheten. Steg 2: Verksamheten har infört rutiner som styr den betydande miljöåpåverkan som som identifierats i steg 1. De införda rutinerna tillämpas. Svar: Ja. Klart för hela verksamheten. Steg 3: Verksamheten har infört rutiner som styr kompetens, organisation och avvikelser och rutinerna tillämpas i verksamheten. Svar: Nej. Ej påbörjat för hela verksamheten. Steg 4: Intern miljörevision och ledningens genomgång enligt kraven i ISO 14001 har genomförts och beslut har fattats utifrån resultatet av ledningens genomgång. Svar: Nej. Ej påbörjat för hela verksamheten.
Sida 16(42) 3.6.2 Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut Ej relevant för verksamheten enligt definitioner i anvisningarna till miljöredovisningen. Ingen status 3.6.3 Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap Mål: Samtliga anställda och förtroendevalda skall få utbildning i miljökunskap OK Antall anställda som har fått grundläggande miljöutbildning: En person Antal miljöombud som genomgått regionens miljöombudsutbildning: En person Antal förtroendevalda med grundläggande miljöutbildning: En person 3.6.4 Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Bra Interna transporter sker i huvudsak med bolagets miljöklassade bifuel-bil (gasdriven). Körsträckan för de interna transporterna med företagsbilen understiger 1 000 mil per år. Övbriga interna transporter har skett med inhyrda fordon (totalt ca 200 mil under 2010) och med privatbilar (för tjänsteresor, totalt ca 100 mil för 2010). 3.6.5 Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska Bolaget återvinner papper, elektronik, kemiskt avfall med mera. Resurser att mäta kvantiteter saknas. OK 3.7 Övrigt Inget övrigt att rapporetera. 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET 4.1 Personalförhållanden 4.1.1 Personaldata Utfall 1012 Utfall 0912 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal anställda 95 119 214 93 111 204
Sida 17(42) Årsarbetare 43% 57% 166 43% 57% 162 Sjukfrånvaro % 3,9% 1,2% 2,3% 5,9% 1,7% 3,4% Medellön 36 688 39 617 38 370 38 864 40 769 39 608 Personalomsättning 7 7 14 14 14 28 varav ålderspension 1 0 1 2 3 5 Bemanningsföretagskostnad 141 117 0 141 117 1214372 0 1214372 4.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 4.2.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Sjukfrånvaron har minskat från 3,4% 2009, till 2,3% 2010. Utmärkt 4.2.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Utmärkt Samtliga anställda inom administrationen har tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan. Utbildning av orkesterns stämledare har påbörjats för att genomföra konstnärliga utvecklingssamtal. 4.2.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Bra Befattningsvärdering enligt BAS har genomförts under 2010. Kompetenskartläggning pågår i uppföljningen av utvecklingssamtalen 2010. Analyser genomförs för att identifiera eventuella omotiverade löneskillnader inom och mellan likvärdiga befattningar. Inga ojämställda löneskillnader skall kvarstå efter lönerevisionen för 2010. Lönerevisionen har inletts efter utgången av 2010 då de centrala förhandlingarna för 2010 inte kunnat slutföras förrän under januari 2011. 4.2.4 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Arbetar ej med målet då all tillsvidarebaserad deltidsanställning i bolaget är frivillig. Ingen status
Sida 18(42) 4.2.5 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Andelen tillsvidareanställd personal i restaurang och garderob skall öka. Analys och åtgärder har inletts under 2010. OK 4.2.6 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Arbetar ej med målet. Inga långsiktiga engagemang av resurser från bemanningsföretag anlitas. Ingen status 4.3 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Strategiska mål: Fungerande information inom organisationen Jämställd lönesättning könsneutrala lönekriterier Mångfald skall främjas på alla nivåer i organisationen Kompetensutveckling för samtliga anställda Utveckla rollerna för musiker och stämledare Aktiviteter under 2010: Informationen och kommunikationen inom organisationen vilar på en bas av regelbundna informationsmöten för hela personalen och ett intranät som uppdateras dagligen. Samtliga medarbetare inom administrationen erbjuds årliga utvecklingssamtal. Från hösten 2009 genomförs gemensamma arbetsplatsträffar, som ett komplement till avdelningarnas egna möten. Orkesterns musiker har 2009 deltagit i ett omfattande utbildningsprojekt i syfte att utveckla kommunikationen inom stämmorna. Under 2010 har genomförts ett försök att införa årliga utvecklingssamtal också för orkestermusikerna (tidigare enbart administrationen). Eftersom orkesterchefen omöjligt kan ha regelbundna samtal med så många medarbetare (GSAB har över hundra orkestermusiker) och heller inte kan förväntas ha detaljkunskaper om musikernas konstnärliga utveckling kommer stämledarna, som ju hör och möter musikerna på podiet varje dag, att utbildas för att hålla utvecklingssamtal inom sina respektive stämmor. Under 2010 har mötesstrukturen inom GSAB utvärderats i syfte att tydliggöra syfte, arbetsformer och förväntat resultat för organisationens olika arbetsgrupper.
Sida 19(42) Lönesättningen inom företaget är könsneutral. Lönesättningen inom orkestern bygger på kategori. Inom administrationen är lönerna individuella och differentierade. Eftersom musik är ett globalt språk har symfoniorkestrarnas sammansättning av tradition präglats av stor etnisk mångfald. Göteborgs Symfoniker utgör inget undantag. Bland musikerna finns många nationaliteter och kulturella sfärer representerade. Inom administrationen är den etniska mångfalden mindre påtaglig, men beaktas vid rekrytering av nya medarbetare. 4.4 Jämställdhet 4.4.1 JÄMIX JÄMIX-rapport går inte att infoga i detta dokument. Rapporten kommer att skickas separat. 4.4.2 Jämställdhetsintegration Under 2010 har en personalstrateg rekryterats som i sitt ansvarsområde har att utveckla och stödja ledningsgruppen i jämställdhetsfrågor. 4.5 Övrigt Inget övrigt att rapportera. 5. EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV 5.1 Verksamheternas mål i övriga perspektiv Inget övrigt att rapportera. 6. EKONOMIPERSPEKTIVET 6.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet 6.1.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Huvuddelen av verksamhetens kostnader är bundna i hyra och löner och produktionsmedel (arvoden till dirigenter och solister). För att hålla verksamheten på en stadig nivå krävs således årliga anslagsuppräkningar i paritet med löne- och kostnadsökningarna. Så har dessvärre inte varit fallet. I Varning stället kan vi se ett mönster med tillfälliga ägartillskott för att avhjälpa regelbundet uppseglande kriser och däremellan år av otillräckliga
Sida 20(42) anslagsuppräkningar med en snabb urholkning av ekonomin som följd. Inför 2010 genomfördes ett akut sparprogram med bland annat personalneddragningar i administrationen och frysta musikerlöner för att nå en budget i balans. För 2011 gäller att en oförändrad verksamhet innebär en kostnadsökning i nivån 7 Mkr. Pågående lönerörelse, utbetalning av avtalade (för 2010 frysta) musikerlöner och återställning av bemanningen inom administrationen till den nivå som den normala verksamheten förutsätter är de främsta faktorerna bakom detta faktum. För 2011 har ett tillfälligt tillskott erhållits från ägaren om 5 mkr. 6.1.2 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet Varning Det är vår plikt att ständigt effektivisera de administrativa processerna ett sådant arbete pågår just nu men den konstnärliga verksamhetens behov av stöd är tämligen konstant. En rationaliseringsmöjlighet är att minska antalet musiker, men då har vi inte längre en orkester av internationellt mått. Verksamheten kan också rationaliseras genom en minskning av antalet konserter, företrädesvis genom att vi utesluter andra genrer än den symfoniska, men då till priset av smalare utbud och snävare publikunderlag för Göteborgs Konserthus tvärt emot ambitionerna i institutionens uppdrag från ägaren. Vi hävdar att omställningar av verksamheten måste föregås av politiska beslut. Om Göteborgs Symfoniker ska överge sin internationella position eller om verksamheten i Göteborgs Konserthus ska smalnas av, ska det ske till följd av politiska prioriteringar, inte som en effekt av ekonomisk urholkning i smyg. 6.2 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Inget övrigt att rapportera. 6.3 Ekonomiskt resultat AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 513 Göteborgs Symfoniker AB Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1012 1012 0912 utfall % Statsbidrag 31,6 30,9 30,6 0,7 3,5%
Sida 21(42) Erhållna bidrag 93,7 89,4 97,7 4,3-4,1% Övriga intäkter 46,1 43,2 45,9 2,8 0,4% Verksamhetens intäkter 171,4 163,5 174,1 7,8-1,6% Personalkostnader -105,4-106,2-104,4 0,8 0,9% Övriga kostnader -60,0-55,3-69,6-4,7-13,8% Avskrivningar -3,0-3,1-2,9 0,1 4,1% Verksamhetens kostnader -168,4-164,6-176,9-3,8-4,8% Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,1 0,1 0,0-0,2-456,1% Överavskrivningar m.m. -2,5 1,0 2,5-3,5-197,6% Resultat 0,3 0,0-0,3 0,3-225,4% Analys av resultatet för 2010: - Minskade biljettintäkter (-4,0 mkr) - Positivt resultat från restaurangverksamheten (2,0 mkr) - Besparingar (1,9 mkr) - Ägarbidrag för täckande av ökade pensionskostnader (1,4 mkr) - Omstruktureringsbidrag (1,3 mkr) 6.4 Intäktsutveckling 2010 2009 2008 2007 2006 Biljettintäkter, uthyrning 29 509 29 081 35 783 29 517 33 927 Andel av totala intäkter 17% 17% 21% 19% 33% Regionala, statliga bidrag etc. 134 341 139 767 130 517 123 836 123 927 Andel av totala intäkter 78% 80% 77% 81% 79% Restaurangintäkter 8 074 5 691 2 764 - - Andel av totala intäkter 5% 3% 2% - - (Restaurangen drivs i egen regi sedan september 2008) 6.5 Bruttokostnadsutveckling Rörelsens kostnader 2010 2009 Förändring
Sida 22(42) Råvaror och förnödenheter - 2244-2085 - 159 Övriga externa kostnader - 56998-70409 13 411 Personalkostnader - 106719-101978 - 4741 Avskrivningar - 3017-2904 - 113-168978 - 177376 8 398 Kommentar: Minskningen av övriga externa kostnader avser minskade produktionskostnader (7,0 mkr), omstruktureringskostnader (3,8 mkr), lägre turnékostnader och övriga rörelsekostnader (2,6 mkr). 6.6 Eget kapital Ej relevant. 6.7 Investeringar Bolag: Göteborgs Symfoniker AB Period: Blankett INVE INVESTERINGSUPPFÖLJNING 2010-01-01 2010-12-31 Konto Namn Ack utfall i tkr INVEST01 Årets investering immateriella anläggn tillgångar (+) INVEST02 Årets investering byggnader och mark (+) INVEST03 Årets investering maskiner och inventarier (+) 1 030 FÖRS01 FÖRS02 Årets försäljning byggnader (+) Årets försäljning utrustning (+) 105 REA01 Reavinster (+) 60 REA02 Reaförluster (-) UTR01 LÅN01 LÅN02 Utrangering/nedskrivning anläggningstillgångar (-) Årets utlämnade lån internt (+) Årets utlämnade lån externt (+) -5
Sida 23(42) LÅN03 KORT1 LÅN04 LÅN05 LÅN06 KORT2 LÅN07 LÅN08 AVS01 Årets amortering utlämnade lån internt (-) Kortfristig del av utlämnade lån externt (+) Årets amortering utlämnade lån externt (-) Årets upptagna lån internt (+) Årets upptagna lån externt (+) Kortfristig del av upptagna lån externt (+) Årets amortering upptagna lån internt (-) Årets amortering upptagna lån externt (-) Årets avsättning pensioner inkl räntedel (-) Kommentarer: Av årets investeringar i maskiner och inventarier (1 030 tkr) avser 967 tkr teknisk utrustning och kontorsinvenatrier samt 63 tkr musikinstrument. 6.8 Övrigt Inget övrigt att rapportera. 6.9 Resultaträkning / Kassaflöde / Balansräkning, noter och anläggningsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Göteborgs Symfoniker AB Org. nr 556313-1027 får härmed avge
Sida 24(42) Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2010 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2-6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 9 Kassaflödesanalys 10 Noter med redovisningsprinciper och 11-16 bokslutskommentarer Underskrifter 17 Förvaltningsberättelse
Sida 25(42) Verksamheten 2010 2010 blev ett gott år för Göteborgs Symfoniker AB (GSAB) med stora konstnärliga framgångar för Göteborgs Symfoniker och en synnerligen rikhaltig verksamhet i Göteborgs Konserthus. Symfonikernas framträdanden är stommen i konserthusprogrammet med ett hundratal konserter varje år. Som komplement till dessa arrangerar GSAB ytterligare cirka 50 konserter med kammarmusik, orkestergästspel, jazz och världsmusik. Den vackra byggnaden upplåts också åt externa konsert- och konferensarrangörer. Under 2010 slogs Konserthusets portar upp för publiken vid närmare 300 tillfällen. För Symfonikerna bjöd 2010 på två internationella turnéer. I januari till en prestigefylld orkesterfestival på Kanarieöarna tillsammans med chefdirigent Gustavo Dudamel och i september till Italien och Tyskland under ledning av förste gästdirigent Christian Zacharias. Vid turnéer sätts musikernas professionalitet på prov det är krävande att framträda i ständigt nya miljöer och publik och arrangörer kunde konstatera att Sveriges Nationalorkester håller en mycket hög kvalitet också med internationella mått mätt. Detta har också varit tydligt då orkestern under året har exponerats i skivinspelningar och radioutsändningar. Hemmapubliken är väl förtrogen med Symfonikernas kvaliteter och har under året visat sin uppskattning både i Konserthuset och vid utomhuskonserterna i Slottsskogen och på Götaplatsen. Slottsskogskonserten åhördes av cirka 25.000 personer. Även till framträdandena i Vara konserthus kom åhörarna i stora, förväntansfulla skaror och av det entusiastiska bemötandet att döma blev de inte besvikna. En höjdpunkt under året var Simón Bolívar Youth Orchestra Festival i juni då GSAB under en vecka huserade Gustavo Dudamels venezuelanska orkester. Festivalen bjöd på två oförglömliga orkesterkonserter varav en med ett historiskt möte mellan Symfonikerna och den gästande orkestern och ett antal spännande framträdanden i mindre format ute i regionen. Under festivalen arrangerade GSAB också två seminarier kring El Sistema i Venezuela och svensk musikundervisning. I september startade El Sistema Hammarkullen i samarbete mellan Angereds kulturskola och Göteborgs Symfoniker och i november lade GSAB i ytterligare ett seminarium grunden för Orkesterplattform Göteborg och Västra Götaland, en satsning på unga orkestermusiker. Barn- och ungdomsverksamheten har under året också bjudit på ett antal föreställningar med stor orkester och mindre ensembler ur Symfonikerna. Vid en tillbakablick bör nämnas samarbetet med Göteborgs Symfonikers titeldirigenter chefdirigent Gustavo Dudamel, förste gästdirigent Christian Zacharias och chefdirigent emeritus Neeme Järvi vilket har manifesterats i ett antal magnifika produktioner. Gustavo Dudamel utsågs i oktober till Årets Göteborgare, vilket uppmärksammades i internationella medier. Verksamhetsåret 2010 präglades också av arbete med att stabilisera och utveckla organisationen bakom Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Ett 40-tal tekniker och administratörer svarar för produktion, genomförande samt bakomliggande drift med allt från fastighetsskötsel, restaurang och bibliotek till biljettförsäljning, marknadsföring och
Sida 26(42) hantering av ekonomi- och personalfrågor. Under året har ett antal nya befattningar inrättats och bemannats. En processkartläggning har genomförts och en rad nya rutiner har lagts fast. Allt i syfte att säkra kvalitet och arbetsmiljö. Resultat och ställning (kkr) Intäkterna från konsertverksamheten ligger under nivån jämfört med föregående år. I rörelseresultatet kompenseras det av ökade intäkter från uthyrning respektive restaurangverksamheten samt av erhållet bidrag från ägaren (Västra Götalandsregionen) för att finansiera ökade pensionskostnader. 2010 2009 2008 2007 2006 Rörelseresultat 2 946-2 837-3 660-2 849-40 149 Resultat efter skatt 331-264 -707-981 -53 082 Egenfinansiering - biljettintäkter, uthyrning 29 509 29 081 35 783 29 517 33 927 - andel av totala intäkter 17% 17% 21% 19% 33% Justerat eget kapital* 15 080 13 185 15 334 17 164 18 937 Soliditet 28% 26% 29% 32% 32% * Avser redovisat eget kapital samt 73,7 % av obeskattade reserver. Förväntningar om den framtida utvecklingen Spelåret 2010/2011 sträcker sig till och med juni 2011. Biljettförsäljningen för konserterna indikerar ingen nedgång i beläggningen jämfört med tidigare. Planeringen för kommande spelsäsong 2011/2012 är långt framskriden och borgar för en bibehållen kvalitativt hög nivå med bland annat ett flertal mycket prominenta dirigenter i absolut världsklass. Även uthyrningsverksamheten har en god beläggning för 2011. Beviljade anslag och bidrag (regionala och kommunala) för 2011 överstiger motsvarande anslag och bidrag för 2010. Tack vare ett tillfälligt extra tillskott från Västra Götalandsregionen förväntas ett positivt rörelseresultat för 2011. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr): Överkursfond 2 157 633 Balanserat resultat - 1 951 364