s budgetunderlag 2020 2022 Dnr: Ä 2019 188 Sida 1(24)
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till regeringsbeslut... 3 3 Verksamhetens inriktning och förslag till finansiering... 5 Politikens inriktning... 5 Tillvä xtverket bidrär till ätt genomfo rä politiken... 6 Sämlingstäbell fo r o kät finänsieringsbehov fo r respektive änsläg... 6 4 Förenkling och strategisk kompetensförsörjning centralt för SME:s konkurrenskraft... 8 Fo renkling fo r fo retäg genom smärtä digitälä lo sningär... 8 Nytt progräm fo r strätegisk kompetensfo rso rjning i fo retäg... 10 5 Stärkt kapacitet för näringslivets omställning... 12 Ö käd flexibilitet fo r o käd händlingskräft vid sto rre värsel och omstä llningär 12 6 Regionala prognos och analysverktyg samt dataplattform... 14 Gemensäm dätäplättform... 15 Finänsiering äv fo rslägen... 15 7 Mer ändamålsenlig och effektiv finansiering... 16 Behov äv en lä ngsiktig hä llbär finänsiering... 16 Effektiviseräd och behovsänpässäd änvä ndning äv änsläg 1:1 Regionäl tillvä xt 17 Finänsiering äv verksämhetskostnäder... 17 8 Översikt över verksamhetens finansiering... 20 Ansläg... 20 Anslägskredit... 21 Rä ntekontokredit och lä neräm i Riksgä lden... 21 Bemyndigänderämär och bemyndigänden... 21 Investeringär och lä n i Riksgä ldskontoret... 22 Lokäler... 24 Sida 2(24)
1 Inledning I enlighet med fo rordning (2000:605) om ä rsredovisning och budgetunderläg o verlä mnäs hä rmed Tillvä xtverkets budgetunderläg fo r ä ren 2020 2022. I Tillvä xtverkets fo rsläg till behov äv finänsiering fo r verksämheten, här myndigheten utgä tt frä n de nivä er som änges i budgetpropositionen fo r 2019 och regleringsbrev 2019, och sedän justerät dessä med hä nsyn till främtidä resursbehov ängivnä under ävsnitt 4 8. 2 Förslag till regeringsbeslut Tillvä xtverket fo reslä r ätt regeringen fo r 2020 beslutär: Anslag: 1. änvisä 420 088 tkr till änsläget 1:4, äp. 1, under utgiftsomrä de 24 Nä ringsliv. 2. änvisä 268 022 tkr till änsläget 1:5 Näringslivsutveckling, äp. 8, under utgiftsomrä de 24 Nä ringsliv. 3. änvisä 489 975 tkr till änsläget 1:1 Regional tillväxt, äp. 24.1, under utgiftsomrä de 19 Regionäl tillvä xt. 4. Anvisä 75 000 tkr till änsläget 1:1 Stöd till socioekonomiskt eftersatt kommuner och områden, äp. 23, under utgiftsomrä de 19 Regionäl tillvä xt. 5. änvisä 445 000 tkr till änsläget 1:2 Transportbidrag, under utgiftsomrä de 19 Regionäl tillvä xt. 6. änvisä 1 421 000 tkr till änsläget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 2020, äp. 2, under utgiftsomrä de 19 Regionäl tillvä xt. 7. änvisä 5 500 tkr till änsläget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ap.10, under utgiftsomrä de 24 Nä ringsliv. 8. änvisä 5 000 tkr till änsläget 1:2 Miljöövervakning mm, äp. 2, under utgiftsomrä de 20 Allmä n miljo - och näturvä rd. 9. änvisä 70 000 tkr till änsläget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Statsbidrag kommuner, äp. 6, under utgiftsomrä de 23 Areellä nä ringär, ländsbygd och livsmedel. Anslagskredit: 10. ätt Tillvä xtverket uto ver tilldelät belopp pä änsläget 1:4 fä r disponerä en änslägskredit pä 17 000 tkr. 11. ätt Tillvä xtverket uto ver tilldelät belopp pä änsläget 1:5 Näringslivsutveckling, äp. 8, fä r disponerä en änslägskredit pä 11 137 tkr. 12. ätt Tillvä xtverket uto ver tilldelät belopp pä änsläget 1:1 Regional tillväxt, äp. 24.1, fä r disponerä en änslägskredit pä 49 000 tkr. 13. ätt Tillvä xtverket uto ver tilldelät belopp pä änsläget 1:2 Transportbidrag fä r disponerä en änslägskredit pä 13 350 tkr. 14. ätt Tillvä xtverket uto ver tilldelät belopp pä änsläget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, äp. 2, fä r disponerä en änslägskredit pä 71 051 tkr. Anslagssparande: 15. ätt Tillvä xtverket fä r disponerä en änslägsbehä llning motsvärände 3 procent äv änvisät änsläget 1:4, äp. 1, under utgiftsomrä de 24 Nä ringsliv. Bemyndiganderam: 16. tilldelä en bemyndigänderäm om 131 000 tkr fo r änsläget 1:5 Näringslivsutveckling, äp. 8 med slutä r 2023. 17. tilldelä en bemyndigänderäm om 800 000 tkr fo r änsläget 1:1 Regional tillväxt, äp. 24.1 och 2 132 000 tkr fo r äp. 24.2 22 med slutä r 2027. Sida 3(24)
18. tilldelä en bemyndigänderäm om 2 000 000 tkr fo r änsläget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, äp. 2 med slutä r 2023. Låneram och räntekontokredit: 19. änvisä en lä neräm pä 105 000 tkr. 20. änvisä en rä ntekontokredit pä 16 000 tkr. Finansiella villkor 21. Att villkoren fo r änsläget 1:1 Regionäl tillvä xt, äp. 24.1 justeräs enligt nedän: Anslag 1:1 Regional tillväxt, ap. 24.1, under utgiftsområde 19 Regional tillväxt Ansläget kän finänsierä insätser fo r regionäl tillvä xt, genomfo rände äv Nätionell strätegi fo r regionäl tillvä xt och ätträktionskräft 2014 2020, progrämänknutnä kostnäder och ännän dä rtill reläteräd verksämhet. Medel frä n änslägsposten fä r lä mnäs som bidräg till frä mjändeorgänisätioner fo r regionäl tillvä xt. Tillvä xtverket fä r änvä ndä änsläget fo r utgifter i form äv ämorteringär och rä ntor hä nfo rligä till lä nefinänsiering fo r uppbyggnäden äv projekt- och sto dä rendehänteringssystemet Nyps sämt fo r utgifter fo r ävveckling äv ä ldre systemdelär som skä fäsäs ut. Tillvä xtverket fä r ocksä änvä ndä änsläget fo r utgifter i form äv drift, ämorteringär och rä ntor hä nfo rligä till lä nefinänsiering fo r uppbyggnäd och fo rvältning äv system, verktyg och dätätillä mpningär fo r stätistik-, uppfo ljnings-, änälys- och prognosärbete inom den regionälä tillvä xtpolitiken sämt dätäfo rso rjning fo r ä ndämä let. Sida 4(24)
3 Verksamhetens inriktning och förslag till finansiering Tillvä xtverkets huvuduppgifter ä r ätt i ällä delär äv ländet frä mjä hä llbär nä ringslivsutveckling och hä llbär regionäl tillvä xt sämt genomfo rä strukturfondsprogräm. Det go r vi genom ätt erbjudä fo retäg och regionälä äkto rer kunskäp, nä tverk och finänsiering. I dettä budgetunderläg fo reslä r vi ett äntäl initiätiv i linje med vä rt uppdräg. Ett pär äv initiätiven bidrär ocksä till o käd effektivitet och kostnädssä nkningär inom offentlig fo rvältning. I underläget beskriver vi ocksä myndighetens änsträ ngdä ekonomiskä lä ge. Det pä gä r en stä ndig strukturomvändling äv nä ringslivet. Nyä fo retäg stärtäs, utveckläs ändrä lä ggs ner, gä r i konkurs eller omlokäliserär sin verksämhet och produktion till ändrä omrä den eller lä nder 1. Sämhä llets funktionälitet pä verkär nä ringslivet och dess sämmänsä ttning, exempelvis hur utbildningssystem, ärbetsmärknäd, skättesystem och ännät ä r orgäniserät. Men det som pä verkär mest ä r pä gä ende omvä rldsfo rä ndringär som globälisering, digitälisering, äutomätisering och behovet äv klimätomstä llning. Det stä ller kräv pä fo retägens fo rmä gä till innovätion och fo rnyelse fo r ätt fortsä ttä värä konkurrenskräftigä. Sverige befinner sig i en ho gkonjunktur men älltmer pekär pä en ävmättning under 2019 bä de i Sverige och globält, vilket kommer pä verkä nä ringsliv och regioner. 2 Det ä r viktigt ätt fo retäg i ällä delär äv ländet ä r rustäde fo r ätt mo tä en lä gkonjunktur och den pä gä ende strukturomvändlingen fo r svenskt nä ringsliv. Sämtidigt finns ett äntäl strukturellä utmäningär som kän fo rsvä rä omstä llningen och flerä underso kningär visär ätt: 3 En o vervä gände mäjoritet äv fo retägen ser bristen pä rä tt kompetens som ett stort hinder fo r utveckling och tillvä xt. Fo retägen änvä nder inte digitäliseringens mo jligheter fo r ätt utvecklä verksämheten med nyä äffä rsmodeller och innovätion. Mä ngä fo retäg ser inte nyttän äv internätionälisering och export sämtidigt som globäliseringen tilltär. Fo retäg upplever ett o kät regelkrä ngel och ho gre ädministrätivä kostnäder, sämtidigt som deräs fo rvä ntningär pä enklä och digitälä myndighetskontäkter o kär. Det som ocksä pä verkär fo retäg och nä ringsliv i Sverige ä r de regionälä fo rutsä ttningärnä. En god ekonomisk utveckling fo rutsä tter ätt en pläts kän ätträherä den nyä ekonomiskä geogräfins viktigäste produktionsfäktorer, det vill sä gä mä nniskor, kunskäper och käpitäl. Fo rutsä ttningärnä fo r dettä ser mycket olikä ut i Sveriges regioner. Politikens inriktning I den säkpolitiskä o verenskommelsen mellän de fyrä pärtiernä lyfts behovet äv en politik som sä krär en god ekonomisk utveckling och som prioriterär jobben och frä mjär nä ringslivets hä llbärä omstä llning, innovätion och konkurrenskräft. Det innebä r ätt mo jligheternä ätt bli, verkä och lyckäs som fo retägäre skä underlä ttäs bl.ä. genom bä ttre 1 I genomsnitt stärtäs cä 70 000 fo retäg och drygt 6 000 fo retäg gä r i konkurs per ä r i Sverige enligt SCB. 2 Konjunkturlä get 2018, december 2018, Konjunkturinstitutet 3 Exempelvis Tillvä xtverkets underso kning Fo retägens villkor och verklighet (2017), Svenskt Nä ringsliv Rekryteringsenkä ten 2016, Rekrytering nä r teknikutveckling och digitälisering fo rä ndrär jobben (2016) och Teknikfo retägen sämt Vilkä ingenjo rer beho vs- Storfo retägens syn pä svenskä ingenjo rsutbildningär (2012). Sida 5(24)
villkor fo r fo retägände och entrepreno rer. Ambitionen ä r ocksä ätt genomfo rä en kräftig fo renkling äv beskättning och regelverk fo r mikrofo retägände. A ven kompetensfo rso rjningen lyfts främ som en viktig politisk frä gä dä r mo jligheternä till omstä llning skä fo rstä rkäs och ärbetsgivärnäs behov äv ärbetskräft med rä tt utbildning skä fo rbä tträs. Helä ländet skä vä xä och politiken skä kommä helä ländet till del. Det innebä r ätt bä de ländsbygd, glesbygd och sto rre stä der skä kunnä utveckläs. Fo r ätt uppnä dettä sä tts fokus pä ätt byggä och rustä jä rnvä gär, vä gär och bostä der sä ätt mä nniskor kän bo, levä och ärbetä i helä ländet. Inriktning understryks ocksä i Regeringsfo rkläringen som presenterädes den 21 jänuäri 2019. bidrar till att genomföra politiken Regeringens inriktning bero r i ho g gräd vä rä verksämhetsomrä den och Tillvä xtverket här en viktig roll i genomfo rändet äv regeringens politik. Fo r ätt levererä resultät med ho g kvälitet pä ett effektivt sä tt ser vi behov äv fo rstä rkningär inom fo ljände omrä den: Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag verksämt.se beho ver stä rkäs som en sämläd digitäl plättform fo r kontäkt och diälog mellän fo retäg och myndigheter. En sätsning pä fo retägens ärbete med strätegisk kompetensfo rso rjning beho vs fo r ätt främtidssä krä fo retägens kompetensbehov. Det ska vara enkelt att skapa handlingskraft vid större varsel eller omställningar Tillvä xtverkets sto djände ärbete till kommuner och regioner beho ver stä rkäs. Det ska vara enkelt att få kvalificerad dataanalys för dialog och policyutveckling Tillvä xtverkets verktyg fo r regionälä änälyser och prognoser beho ver stä rkäs. Det ska vara enkelt att genomföra uppdrag, samarbeta med, och arbeta på finänsieringsmodellen beho ver värä stäbil och lä ngsiktigt hä llbär. Samlingstabell för ökat finansieringsbehov för respektive anslag Nedänstä ende täbeller ä r en sämmänstä llning äv finänsieringsbehov ävseende de sätsningär som änges under ävsnitt 4-7. Uppstä llning go rs utifrä n det o käde finänsieringsbehovet fo r nysätsningär sämt behovet äv en ä ndämä lsenlig och lä ngsiktig finänsiering äv verksämheten. Fo rvältningsänsläg 1:4 Avseende 2020 2021 2022 Totalt Verksämhetskostnäder verksämt.se 18 000 19 000 20 000 57 000 Händlingskräftigt 5 000 5 000 5 000 15 000 omstä llningsärbete A ndämä lsenlig och effektiv 120 000 120 000 120 000 360 000 finänsiering Summa 143 000 144 000 145 000 432 000 Sida 6(24)
Nä ringslivsänsläget 1:5 Avseende 2020 2021 2022 Totalt Strätegisk kompetensfo rso rjning i 10 000 30 000 30 000 70 000 fo retäg Ekosystemsutveckling fo r enkläre 40 000 70 000 80 000 190 000 myndighetskontäkter Summa 50 000 100 000 110 000 260 000 Regionälä änsläget 1:1 Avseende 2020 2021 2022 Totalt Händlingskräftigt 7 000 7 000 7 000 21 000 omstä llningsärbete Gemensäm dätäplättform Pipos och 15 000 15 000 15 000 45 000 Räps Gemensäm dätäplättform nätionell 10 000 12 000 12 000 34 000 och regionäl nyttä Summa 32 000 34 000 34 000 100 000 Sida 7(24)
4 Förenkling och strategisk kompetensförsörjning centralt för SME:s konkurrenskraft Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag verksämt.se beho ver stä rkäs som en sämläd digitäl plättform fo r kontäkt och diälog mellän fo retäg och myndigheter. En sätsning pä fo retägens ärbete med strätegisk kompetensfo rso rjning beho vs fo r ätt främtidssä krä fo retägens kompetensbehov. Sverige ä r ett länd med mä ngä smä fo retäg. Dessä fo retäg ger Sverige fo rutsä ttningär fo r en lä ngsiktig hä llbär tillvä xt och en modern vä lfä rdsstät. De utmäningär och mo jligheter som nä ringslivet nu mo ter i form äv globälisering, digitälisering och äutomätisering stä ller ho gä kräv pä Sveriges cä en miljon smä fo retäg. Fo retägen sjä lvä här identifierät fo renkling och kompetensfo rso rjning som de sto rstä hindren fo r tillvä xt. Genom enkläre myndighetskontäkter kommer fo retägen fä mer tid till ätt utvecklä sinä äffä rsmodeller fo r främtidä behov. En sätsning pä fo retägens egnä ärbete med strätegisk kompetensfo rso rjning beho vs fo r ätt främtidssä krä fo retägens kompetensbehov. Förenkling för företag genom smarta digitala lösningar Ekosystem för enkla digitala myndighetskontakter (värdemodell) Tillvä xtverket här tägit främ ett fo rsläg pä insätser som genom utveckling äv sämordnäde digitälä lo sningär och verksämt.se fo renklär fo r fo retäg genom ätt sä nkä kostnädernä till fo ljd äv regelverk och krä ngligä myndighetskontäkter. Insätsernä utgä r frä n identifieräde fo renklingsbehov hos fo retägen och skulle ge storä effekter gentemot regeringens fo renklingsmä l. Sämtidigt moderniserär och effektiviserär insätsernä den offentligä sektorn sä ätt en bä ttre och mer likvä rdig service till lä gre kostnäder kän ges till fo retägen i ällä delär äv Sverige. Ekosystemet här dä rmed mo jlighet ätt pä verkä mä luppfyllelsen i de punkter som ro r fo retäg i 73-punktsprogrämmet som t.ex. punkt 15 Fler skä kunnä bli fo retägäre. Fo rsläget här tägits främ tillsämmäns med Bolägsverket och Skätteverket inom rämen fo r myndighetssämärbetet Stärtä och drivä fo retäg, en sämverkänsorgänisätion med god fo rmä gä ätt reäliserä gemensämmä och sämordnäde tjä nster med utgä ngspunkt i fo retägens behov och processer. Det här ä ven stä mts äv lo pände med myndigheten fo r digitäl fo rvältning, DIGG. Fo rsläget beskrivs i form äv en vä rdemodell (mä lbild och strätegi), som visär hur de fo renklingär som efterfrä gäs äv fo retägen gä llände t.ex. enkläre uppgiftslä mnände, tillä mpning äv regler och kortäre händlä ggningstider kän reäliseräs fo r fo retägen genom utveckling äv ett digitält ekosystem. Ekosystemet ä r en digitäl och orgänisätorisk infrästruktur som mo jliggo r informätions- och tjä nsteflo den mellän myndigheter, kommuner och ändrä äkto rer. I präktiken en utveckling äv den svenskä fo rvältningsmodellen som bidrär till ätt o verbryggä stupro ren och tä tillvärä digitäliseringens effektiviseringspotentiäl. En o käd sämordning som frä mjär digitäl sämverkän o ver myndighetsgrä nsernä utgo r en äv de storä utvecklingspotentiälernä i den offentligä fo rvältningen eftersom en bristände sämverkän mellän myndigheter medfo r ono digä kostnäder fo r sä vä l stäten som fo retägen. Den nyttoänälys som tägits främ visär ätt nyttän äv ekosystemet uppskättäs till minst 2,7 miljarder kronor årligen. Nyttän uppstä r frä mst i fo retägen och de bränscher dä r fo retägen här mä ngä och krä ngligä regler och myndighetskontäkter. Fo r myndigheter och kommuner uppskättäs den ä rligä nyttän till 750 miljoner kronor. Nyttän bestä r bländ ännät äv ätt myndigheternä kän delä lo sningär istä llet fo r ätt värje myndighet eller kommun bekostär och utvecklär sepärätä lo sningär pärällellt. Det nyä tjä nsteinnehä llet skulle ocksä spärä tid hos myndigheter och kommuner, bländ ännät genom minskäd ono dig efterfrä gän, ädministrätion äv fullmäkter och fä rre Sida 8(24)
kompletteringär äv tillstä ndsänso kningär. Ekosystemets infrästrukturellä komponenter kän ä ven ä teränvä ndäs fo r digitälä tjä nster gentemot privätpersoner vilket go r ätt nyttän kän bli betydligt ho gre. Den fo reslägnä lo sningen änvä nder informätion och dätä pä ett smärtäre och mer flexibelt sä tt ä n tidigäre. Den mo jliggo r nyä personligt änpässäde tjä nster med dätä och tjä nster sämordnäde frä n ällä äkto rer i ekosystemet vilket go r ätt fo retägen kän lä ggä mer tid pä sinä äffä rer i stä llet fo r pä ätt koordinerä kontäkter och uppgiftslä mnände med olikä myndigheter och kommuner. Fo rsläget innehä ller ocksä ett digitält sto d fo r de som fo reträ der eller hjä lper firmätecknären inom eller utänfo r fo retäget (ombud). Beho righetslo sningär efterfrä gäs äv sä vä l fo retäg som myndigheter. Tjä nsternä och informätionen utveckläs fo r ätt visäs pä verksämt.se, men de skä ä ven kunnä exponeräs hos ändrä äkto rer, bländ ännät hos privätä tjä nsteleveränto rer som fä r bä ttre fo rutsä ttningär ätt bidrä innovätivt i utvecklingen äv nyä tjä nster. Den fo reslägnä lo sningen skäpär sämtidigt fo rutsä ttningärnä fo r ett info rände äv den digitälä portälen, Single Digitäl Gätewäy(fäktäpromemoriä 2016/17: FPM91) och de elektroniskä fo rfäränden som enligt fo rordning skä info räs inom en femä rsperiod. Den totälä investeringen uppskättäs till 300 miljoner (i tid och pengär) under en femä rsperiod fo r ätt utvecklä de centrälä infrästrukturellä komponenternä till det fo reslägnä ekosystemet och fo r ätt vidäreutvecklä verksämt.se. Myndigheternäs och kommunernäs änslutningär till systemet ingä r inte i kostnädsuppskättningen. I täbellen nedän uppskättäs investeringsbehovet 2020 2022. Fo rsläget fo r hur medel skä fo rdeläs och hur genomfo rändet skä orgäniseräs beho ver fo rdjupäs, och det bo r go räs i diälog med regeringskänsliet och bero rdä äkto rer. Se ä ven budgetinspel frä n Bolägsverket och Skätteverket. En modernäre digitäl plättform fo r verksämt.se ä r en viktig del äv den fo reslägnä sätsningen. I Riksrevisionens gränskning äv ärbetet med Regionälä exportcenträ lyftes begrä nsningär i nuvärände tekniskä lo sning främ som hinder fo r ätt utvecklä verksämt.se och tillgä ngliggo rä tjä nster i linje med regionernäs o nskemä l. Nuvärände tekniskä lo sning hä ller inte heller lä ngre fo r ätt änslutä fler myndigheters tjä nster till verksämt.se. Förstärkning av verksamt.se Verksämt.se här utveckläts till en kräftfull känäl som nä r ut till en stor ändel SME i Sverige med ällt fler tjä nster med ho g kvälitet som go r det enkläre ätt stärtä och drivä fo retäg. Det uppskättäs äv fo retägen och änvä ndningen äv verksämt.se fortsä tter ätt o kä. Under 2018 vär det totält 3,1 miljoner änvä ndäre pä verksämt.se (en o kning med cä 20 procent jä mfo rt med fo regä ende ä r) och 1,85 miljoner inloggningär med e-leg fo r ätt go rä ett ä rende. 88 procent äv de som skä stärtä fo retäg, och 80 procent äv de som Sida 9(24)
driver fo retäg uppger ätt verksämt.se go r det enkläre. I täkt med ätt tjä nsteutbudet pä verksämt.se o kär och fler myndigheter vill medverkä med informätion och tjä nster, o kär ä ven kräven pä en lä ngsiktigt sä kräd finänsiering äv drift och fo rvältning äv verksämt.se. Det mä ste lo säs. Dels fo r ätt sä krä ätt tjä nsternä hä ller en ho g kvälitet. Dels fo r ätt de resurser vi här i fo r ho g utsträ ckning mä ste ällokeräs till ätt fo rvältä nytt innehä ll, vilket hä mmär utvecklingen. Det beho vs en sto rre utvecklingskäpäcitet fo r ätt proäktivt kunnä skäpä nyä smärtä och innovätivä lo sningär fo r fo retäg och fo r ätt ä ven fortsä ttningsvis kunnä änvä ndä verksämt.se som känäl fo r tjä nster som utveckläs i sämbänd de olikä uppdräg vi fä r frä n regeringen. Bländ ännät vill vi utvecklä tjä nster pä verksämt.se som go r det ä nnu enkläre etäblerä och utvecklä fo retäg inom fler bränscher med krä ngligä regler. Vi vill ocksä fortsä ttä ätt utvecklä tjä nster i sämverkän med regioner fo r ätt go rä det ä nnu enkläre ätt snäbbt fä tillgä ng till exempelvis finänsiering och exportsto d. Dessutom beho ver vi käpäcitet fo r ätt i ho gre utsträ ckning kunnä änvä ndä verksämt.se som känäl fo r ätt nä SME med nyä tjä nster som täs främ inom rämen fo r Tillvä xtverkets olikä regeringsuppdräg, exempelvis inom digitäliseringslyftet och kompetensfo rso rjning (se nedän). Tillvä xtverkets totälä kostnäder fo r fo rvältning, fo rbä ttring och kommunikätion äv verksämt.se berä knäs uppgä till cä 35 mkr under 2020. Det inkluderär främfo r ällt kostnäder fo r egen personäl, konsulter, kommunikätionsäktiviteter och kostnäder fo r fo rvältning äv it-system. Uto ver nedän ängivnä resursbehov ä r fo rutsä ttningen fo r ätt ätt det finns 17 mkr i tillgä ngligt utrymme inom rämen fo r Tillvä xtverkets änsläg ätt änvä ndä till fo rvältning och utveckling äv verksämt.se. Resursbehov Typ av kostnader/tkr 2020 2021 2022 Totalt Verksämhetskostnäder 18 000 19 000 20 000 57 000 verksämt.se, änsläg 1:4 Ekosystemsutveckling fo r enkläre myndighetskontäkter, änsläg 1:5 40 000 70 000 80 000 190 000 (äv totälä 300 000 under 5 ä r) Summa 58 000 89 000 100 000 247 000 Ansläg verksämhetskostnäder verksämt.se: Fo rvältningsänsläget UÖ24 1:4.1 Tillvä xtverket En utebliven sätsning pä fo rstä rkning äv verksämt.se innebä r pä kort sikt ätt vi mä ste prioriterä resurser fo r ätt fo rvältä verksämt.se, tä bort delär äv tjä nsteutbudet, minskä kommunikätionsinsätser och ävväktä med ätt utvecklä verksämt.se med nytt innehä ll. Det innebä r ocksä ätt vi inte kän fortsä ttä ätt o ppnä upp verksämt.se som känäl fo r fler tjä nster, myndigheter och äkto rer. Nytt program för strategisk kompetensförsörjning i företag Det sto rstä tillvä xthindret fo r fo retäg ä r bristen pä kompetens. Det storä problemet med kompetensfo rso rjning som fo retäg ger uttryck fo r här mä ngä fo rkläringär. Men det ä r tydligt ätt problemet fo rstä rks äv den snäbbä och oftä disruptivä omstä llning som sker i ekonomin och pä ärbetsmärknäden inte minst med änledning äv digitälisering, globälisering och den demogräfiskä utvecklingen. Gämlä modeller fo r kompetensfo rso rjning fungerär ällt sä mre. Sämtidigt blir det ällt viktigäre fo r fo retägen ätt kunnä rekryterä, behä llä och utvecklä kompetens fo r ätt behä llä sin konkurrenskräft. Mä ngä fo retäg här bristände kunskäp och begrä nsäd tillgä ng till sto d ätt ärbetä strätegiskt med sin kompetensfo rso rjning. De orgänisätioner som skulle kunnä ge sto d Sida 10(24)
och nä ut till fo retägen, sä som bränschorgänisätioner och fo retägsfrä mjäre, här ä ven de oftä bristände kunskäp, resurser och verktyg fo r ätt mo tä fo retägens behov. Arbetsmärknäds- och utbildningsinsätser som genomfo rs motsvärär inte fullt ut nä ringslivets behov väd gä ller inriktning, kvälitet eller vär i ländet de sker. De befintligä insätsernä beho ver vä xläs upp och breddäs till fler bränscher. Vi fo reslä r dä rfo r ett progräm som utvecklär fo retägens strätegiskä fo rmä gä ätt ärbetä med sin kompetensfo rso rjning pä kort och lä ng sikt. Ett nytt progräm skulle kunnä stä rkä smä och medelstorä fo retägs insikt och fo rmä gä, ätt ärbetä strätegiskt och systemätiskt med sin kompetensfo rso rjning. Exempel pä insätser som riktär sig sä vä l direkt till fo retäg som fo retägsfrä mjäre ä r: - ätt medvetändego rä styrelse och ledningen om vä rdet äv ett strätegiskt kompetensfo rso rjningsärbete i en tid äv snäbb omstä llning, - ätt sto djä fo retäg i ätt etäblerä ett lä ngsiktigt kompetensfo rso rjningsärbete kopplät till sin äffä rsmodell, t.ex. änälyserä vilken kompetens fo retäget beho ver pä kort och lä ng sikt fo r ätt klärä sin nuvärände och främtidä verksämhet, - ätt sto djä fo retägsfrä mjäre ätt ärbetä lä ngsikt och effektivt med ätt sto ttä fo retägens kompetensfo rso rjningsärbete. Sätsningen kän erbjudä fo retägen, informätion och vä gledning fo r ätt skäpä insikt, utveckling äv digitälä verktyg som nä r ällä fo retäg oävsett bränsch genom verksämt.se, coäching och utbildning, checkär som frä mjär en omstä llning. Konceptet bygger pä vä r modell och erfärenheter frä n Digitäliseringslyftet. Resursbehov Typ av kostnader/tkr 2020 2021 2022 Totalt Verksämhetskostnäder, änsläg 1:5 10 000 30 000 30 000 70 000 Summa 10 000 30 000 30 000 70 000 Sida 11(24)
5 Stärkt kapacitet för näringslivets omställning Det ska vara enkelt att skapa handlingskraft vid större varsel eller omställningar Tillvä xtverkets sto djände ärbete till kommuner och regioner beho ver stä rkäs. Nä r ett stort fo retäg drär ner, flyttär eller lä gger ner verksämhet i en kommun uppstä r olikä effekter. Den mest omedelbärä och kä nnbärä ä r fo rlusten äv ärbetstillfä llen. Den inledände frä gän fo r kommunen ä r hur de fo rloräde jobben kän ersä ttäs med nyä och hur de värsläde kän ges mo jligheter till nyä ärbetstillfä llen? I ett sto rre sämmänhäng ä r ocksä frä gän hur vi sä kerstä ller ätt de äktuellä mä nniskornäs kompetens täs till värä och utveckläs fo r ätt stä rkä kommunens/regionens konkurrenskräft. Tillgä ng till brä dätä och fo rmä gän ätt effektivt go rä änälyser, vilket beskrivs i nä stä ävsnitt, blir viktig i dettä sämmänhäng. Öävsett väd som ä r bäkgrunden till en omstä llning med sto rre pä verkän uppstä r en räd konsekvenser fo r kommuninvä näre, nä ringsliv, servicenivä och ortens ätträktivitet. En omstä llningssituätion fä r dessutom olikä konsekvenser och effekter beroende pä den lokälä och regionälä kontexten. Gemensämt fo r mä ngä sto rre omstä llningssituätioner ä r ätt det historiskt sett krä vts insätser fo r ätt äntingen; mildrä effekten och främfo rällt stä rkä fo rnyelsefo rmä gän hos befintligt nä ringsliv fo r ätt minskä sä rbärheten, eller fo r ätt mobiliserä och kräftsämlä fo r ätt kunnä fä ngä upp de mo jligheter som skäpäs till fo ljd äv sto rre omstä llningär. Tillvä xtverket här under perioden februäri 2017 och december 2018 häft regeringens uppdräg ätt bistä med insätser vid sto rre värsel och omstä llning i nä ringslivet (N2017/01030/RTS). I genomfo rändet äv uppdräget här Tillvä xtverket gjort en räd iäkttägelser. Ökad flexibilitet för ökad handlingskraft vid större varsel och omställningar En sto rre omstä llning sker oftä ovä ntät och innehä ller vänligtvis ett stort mä tt äv o verräskning. Fo r kommuner och regioner som hänterär sto rre värsel eller omstä llningär ä r det viktigt ätt snäbbt kommä igä ng med ärbetet och skäpä händlingskräft sämt fä en o verblick o ver situätionen. Inledningsvis kän det händlä om ätt upprä ttä en omstä llningsorgänisätion och etäblerä en omstä llningsprocess fo r ätt hänterä den specifikä hä ndelsen. Nä got som stä ller kräv pä omedelbär resursfo rstä rkning. Det änsläg som kän änvä ndäs fo r finänsiering äv insätser ä r 1:1 Regionälä tillvä xtä tgä rder. I nulä get ä r änsläget inte tillrä ckligt flexibelt fo r ätt proäktivt kunnä tillfo rä resurser som kän stä rkä kommuners och regioners inledände omstä llningsärbete. Tillvä xtverket änser dä rfo r ätt regeringen beho ver mo jliggo rä en flexibläre änvä ndning äv änsläget nä r det kommer till krävet pä medfinänsiering och projektsä ttning i enlighet med fo rordningen (2003:596) om bidräg fo r projektmedel inom den regionälä tillvä xtpolitiken. Tillvä xtverket menär ätt regeringens ägerände i sämbänd med ätt Findus beslutäde ätt flyttä ä rtfäbriken frä n Bjuv skulle kunnä fungerä som vä gledände modell. I sämmänhänget erbjo d regeringen Region Skä ne medel till omstä llningsärbetet (N2017/04674/HL). Sida 12(24)
Inom rämen fo r regeringens uppdräg här Tillvä xtverket häft en kunskäpssto djände roll gentemot nä grä äv de kommuner och regioner som hänterät sto rre värsel och omstä llningär. Tillvä xtverket här värit bollplänk, spridit erfärenheter om hur ändrä kommuner och regioner ärbetät, värit do rro ppnäre till ändrä nätionellä myndigheter och informerät om Tillvä xtverkets sämläde verksämhet och verktyg. Det kän konstäteräs ätt regioner och kommuner här olikä fo rutsä ttningär ätt genomfo rä änälyser äv hä ndelser i nä ringslivet. Öftä finns det offentlig stätistik ätt tä del äv men den kän beho vä kompletteräs med t.ex. olikä scenärioänälyser och prognoser. Vi här ä ven sett ätt det finns behov äv ätt pä ett systemätiserät sä tt tillgä ngliggo rä och spridä kunskäper och erfärenheter om hur ändrä hänterät sto rre värsel och omstä llningär i nä ringslivet. Vä r fo rmä gä ätt sämlä in dätä och ärbetä med dätädrivnä änälyser blir viktig. Resursbehov Fo r ätt sä kerstä llä ätt Tillvä xtverket lä ngsiktigt kän mo tä nä ringslivets behov äv omstä llning och mo tä regeringens fo rvä ntningär inom omstä llningsärbetet änser vi ätt det finns behov äv ätt uto kä änsläg 1:4 med 5 miljoner kronor per ä r till fo rmä n fo r myndighetens omstä llningsärbete. Uto ver dettä bedo mer vi ätt det finns ett behov äv tillskott pä änsläg 1:1 med 7 miljoner kronor per ä r fo r ätt stä rkä regioners och kommuners händlingskräft i de inledände skedenä äv ett omstä llningsärbete, enligt ovän. Med dennä resurstilldelning och en o käd flexibilitet i änvä ndändet bedo mer vi ätt vi kommer ätt utvecklä vä rt ärbete med ätt sto djä kommuners och regioners inledände omstä llningsärbete vid sto rre hä ndelser i nä ringslivet. Medlen skä änvä ndäs till ätt sto ttä kommuner och regioner ätt upprä ttä en omstä llningsorgänisätion och fo r vä r del ätt ko pä in och utvecklä kunskäpsunderläg, genomfo rä kommunikätions- och spridningsäktiviteter sämt ko pä in expertkompetens. Typ av kostnader/tkr 2020 2021 2022 Totalt Medel fo r sto ttning äv kommuner 7 000 7 000 7 000 21 000 och regioner, änsläg 1:1 Verksämhetskostnäder, änsläg 1:4 5 000 5 000 5 000 15 000 Summa 12 000 12 000 12 000 36 000 Sida 13(24)
6 Regionala prognos och analysverktyg samt dataplattform Det ska vara enkelt att få kvalificerad dataanalys för dialog och policyutveckling Tillvä xtverkets verktyg fo r regionälä änälyser och prognoser beho ver stä rkäs. Digitäliseringen och den dätädrivnä utvecklingen go r det mo jligt fo r orgänisätioner ätt ägerä mer strätegiskt, änpässä verksämheten efter kundernäs behov och utvecklä sin verksämhet. En dätädriven orgänisätion go r det mo jligt ätt fättä snäbbä och vä lgrundäde beslut bäserät pä fäktä. Vi ser ätt mä ngden dätä o kär kräftigt och ätt potentiälen ä r enorm nä r system integreräs, dätä kombineräs och omvändläs till vä rdefull kunskäp. Fo r ätt kunnä drä nyttä äv dätäs fullä potentiäl beho vs en struktureräd och medveten änälys dä r dätä kän vä ndäs och vridäs pä och dä r nyä mo nster och perspektiv kän vä xä främ. Tillvä xtverket här idäg fo rvältningsänsväret fo r flerä regionält änvä ndä IT-system som Räps 4, Pipos 5 och Nyps. Systemens syften ä r bl.ä. ätt tillhändähä llä verktyg fo r ärbete med stätistik, uppfo ljning, änälyser, simuleringär och prognoser ävseende regionäl plänering, geogräfisk tillgä nglighet och medel fo r tillvä xtinsätser. Dessä änvä ndningsomrä den sto der regionälä och nätionellä beslutsprocesser som ro r regionäl utveckling. Dessutom änvä nds systemen fo r ätt levererä kvälitetssä kräd informätion till regeringen fo r budgetpropositionen och det kommunälä skätteutjä mningssystemet. Tillvä xtverket här ocksä i uppdräg ätt levererä räpportering, uppfo ljning och änälyser äv den egnä sä vä l som regionälä verksämheten inom den regionälä tillvä xtpolitiken dä r systemen änvä nds. Systemen Pipos och Räps ä r i nulä get underfinänsieräde och det innebä r ätt systemens fullä potentiäl inte täs tillvärä fullt ut. Örsäken ä r ätt det vid o verflyttningen frä n Tillvä xtänälys till Tillvä xtverket inte fo rdes o ver tillrä ckligt med medel fo r ätt finänsierä t.ex. inko p äv dätä, fo rvältning och utveckling äv systemen sämt kostnäder fo r drift. En äv äpplikätionernä i Pipos ä r Struktur som änvä nds i den kommunälä kostnädsutjä mningen fo r berä kning äv merkostnäder fo r ätt bedrivä verksämhet i omrä den med gles bebyggelse. Dennä äpplikätion ä r kritisk fo r berä kningärnä men Tillvä xtverket säknär idäg uppdräg och medel fo r fo rvältning och utveckling. Flerä stätligä utredningärnä här pekät pä no dvä ndigheten ätt hä en lä ngsiktig fo rvältning äv berä kningsmodellernä sä som SÖU2011:39 Likvä rdigä fo rutsä ttningär - Ö versyn äv den kommunälä utjä mningen och SÖU 2018:74 Lite mer likä - Ö versyn äv kostnädsutjä mningen fo r kommuner och ländsting. Den senäste utredningen fo reslä r ätt det skä o vervä gäs vilken myndighet som bo r hä det fortsättä fo rvältningsuppdräget fo r Struktur sämt hur verksämheten skä kunnä upprä tthä lläs och finänsieräs pä en tillfredsstä llände nivä. Tillvä xtverket änser ätt den lä ngsiktigä fo rvältningen och finänsieringen äv systemen och äpplikätionen Struktur beho ver stä rkäs. En utebliven sätsning innebä r ätt Tillvä xtverkets fo rmä gä ätt utvecklä, fo rvältä och tillgä ngliggo rä systemen uteblir, vilket 4 Regionalt analys- och prognossystem (Raps) ä r ett verktyg fo r regionäl plänering och bestä r äv tvä delär. Dä r den enä delen ä r en internetdätäbäs källäd Regionält informätionssystem (RIS) och den ändrä delen utgo rs äv ett modellsystem som bygger pä en prognosdätäbäs. 5 Pinpoint Sweden (Pipos) änvä nds fo r ätt go rä änälyser äv geogräfisk tillgä nglighet och ä r främfo r ällt utvecklät fo r ätt berä knä tillgä nglighet, i form äv ävstä nd och tid, till äpotek, grundskolor, drivmedelsänlä ggningär, dägligvärubutiker och posttjä nst. Sida 14(24)
pä sikt kän resulterä i ätt systemen inte kän upprä tthä lläs. Gemensam dataplattform Tillvä xtverket ä r en kunskäpsorgänisätion som utvecklär och sprider kunskäp som vi sjä lvä och ändrä kän ägerä pä. Myndigheten här tillgä ng till storä mä ngder dätä som t.ex. stätistik, räpporter, sto dä renden, projektfinänsiering, ekonomi m.m. i olikä system. Genom ätt tillgä ngliggo rä och änvä ndä vä r egen dätä pä ett mer systemätiskt sä tt sämt kompletterä den med relevänt dätä frä n ändrä äkto rer sä kän vi utvecklä en stäbil kunskäpsbäs, bä ttre insätser och tjä nster till vä rä mä lgrupper sämt effektiviserä vä r verksämhet. Med stärt 2019 vill Tillvä xtverket pä bo rjä utvecklingen äv en gemensäm dätäplättform. Mä lbilden fo r initiätivet ä r ätt äll informätionshäntering (releväntä struktureräde och ostruktureräde dätä) som produceräs i egnä system eller inhä mtäts frä n extern pärt skä hä llä en ho g kvälitet och värä tillgä ngliggjort pä ett sämlät sä tt. Genom ätt utvecklä verktyg fo r änälys och visuälisering sämt änvä ndä äutomätisering och ärtificiell intelligens (AI) i ho g gräd kän: - kunskäpsunderläg fo r diälog med regeringen, regionälä äkto rer och ändrä myndigheter utveckläs, - utformningen äv nä ringspolitiskä och tillvä xtfrä mjände progräm och insätser änpässäs efter fo retägens behov, - mer trä ffsä krä insikter, prognoser och änälyser presenteräs - medärbetärnäs tid frigo räs fo r ätt istä llet fokuserä pä änälys och diälog med kunder, och - händlä ggning, gränskning, uppfo ljning och räpportering äv projekt utveckläs. Arbetet skä ocksä resulterä i o ppnä dätä som kän änvä ndäs t.ex. - fo r ätt ge en sämläd bild äv myndigheternäs sto d till fo retäg och ändrä intressenter, - äv regionälä äkto rer i deräs egen änälysverksämhet sämt - fo r innovätion och tjä nsteutveckling i nä ringslivet. Fo r ätt genomfo rä en gemensäm dätäplättform beho vs en uto käd finänsiering och en fo rstä rkning äv fo rvältnings- och utvecklingsresurser inom myndigheten. Finansiering av förslagen Fo rslägen fo reslä s finänsieräs genom ätt ytterligäre medel tillfo rs Ansläg 1:4 Tillvä xtverket. I ändrä händ fo reslä s ätt finänsiering täs inom räm pä Ansläg 1:1 vilket fo rutsä tter ätt villkoren fo r änsläget ä ndräs. Se nedän under ävsnitt 7.2. Typ av kostnader/tkr 2020 2021 2022 Totalt Kostnäder fo r Pipos och Räps; fo rvältning, vidäreutveckling och spridning inklusive dätäfo rso rjning. Ansläg 1:1 15 000 15 000 15 000 45 000 Kostnäder fo r utveckling och fo rvältning äv 10 000 12 000 12 000 34 000 dätäplättform fo r nätionell och regionäl nyttä. Ansläg 1:1 Summa 25 000 27 000 27 000 79 000 Sida 15(24)
7 Mer ändamålsenlig och effektiv finansiering Det ska vara enkelt att genomföra uppdrag, samarbeta med, och arbeta på finänsieringsmodellen beho ver värä stäbil och lä ngsiktigt hä llbär Som främgä r äv budgetunderläget här Tillvä xtverket identifierät ett äntäl omrä den dä r en mer ä ndämä lsenlig finänsiering kän fo rbä tträ myndighetens mo jligheter ätt ärbetä effektivt fo r hä llbär tillvä xt och vä xände fo retäg i ällä delär äv Sverige. Tillvä xtverkets fo rvältning ä r i däg underfinänsieräd i fo rhä llände till den verksämhet som bedrivs. I dettä ävsnitt beskrivs behovet äv en stäbil och lä ngsiktigt hä llbär finänsiering Behov av en långsiktig hållbar finansiering Under 2018 fick myndigheten 86 sä rskildä regeringsuppdräg. Det ä r en o kning frä n 75 uppdräg 2017 och 53 uppdräg 2016. Vi uppfättär ätt regeringen här ett ho gt fo rtroende fo r oss. Fo r ätt mo tä o kningen äv uppdräg visstidsrekryteräs ällt fler medärbetäre. Myndigheten här o kät med 33 medärbetäre under 2018. Sämtidigt finänsierär fo rvältningsänsläget en ällt mindre del äv myndighetens ärbete (49% fo r 2018). Finänsiering sker istä llet med tillfä lligä medel pä olikä änsläg. En neddrägning äv fo rvältningsänsläget om 30 miljoner kronor per ä r fick fullt genomsläg under 2018. Verksämhetskostnädernä o verstiger tillgä nglig budget. En direkt fo ljd äv neddrägningen ä r ätt sto dfunktionernä inte här käpäcitet ätt ge det sto d o vrigä orgänisätionen beho ver. Det änsträ ngdä resurslä get go r det ällt svä räre ätt upprä tthä llä en verksämhet med kvälitet och effektivitet. Utveckling av förvaltningsanslaget 1:4 i relation till myndighetens uppdrag samt antalet medarbetare. Beroendet äv tillfä lligä medel leder ocksä till en o käd ändel visstidsänstä llningär och fo rsvä rär en lä ngsiktig och främtidsorienteräd kompetensuppbyggnäd, sä rskilt inom nyä verksämhetsomrä den. Verksämheten här inte heller utrymme ätt utvecklä nyä och innovätivä ärbetssä tt och metoder som efterfrä gäs äv medärbetäre, fo retäg och regioner. Fo r ätt kunnä sä kerstä llä en flexibel verksämhet som mo ter regeringens behov och motsvärär fo retägen och regionernäs fo rvä ntningär beho vs en lä ngsiktigt hä llbär finänsiering. Vi beho ver ä ven mo jlighet till en mer effektiv änslägsänvä ndning, sä rskilt pä det regionälä änsläget, fo r ätt kunnä ägerä mer proäktivt utifrä n regioners behov. Sida 16(24)
Effektiviserad och behovsanpassad användning av anslag 1:1 Regional tillväxt I en ällt mer globäliseräd vä rld med snäbb teknisk, institutionell och ekonomisk utveckling o kär ä ven fo rvä ntningärnä pä ätt den nätionellä nivä n skä effektiviserä och behovsänpässä sinä verksämheter efter rä dände fo rutsä ttningär. Fo r ätt ä städkommä dettä beho ver flexibiliteten i änvä ndningen äv änsläg 1:1 o kä. Uto ver dägens mo jligheter änser vi ätt änsläget skä kunnä änvä ndäs fo r ätt: - Proäktivt genomfo rä sto djände och kunskäpsutvecklände insätser som stä rker det regionälä tillvä xtärbetet och omstä llningsärbete i regioner och kommuner, exempelvis processto d, inko p och främtägning äv kunskäpsunderläg, kommunikätions- och spridningsäktiviteter, - fättä beslut om verksämhetsbidräg till insätser inom det regionälä tillvä xtärbetet. Myndigheten fo reslä r dä rfo r fo ljände nyä formuleringär och strykningär i det finänsiellä villkoret fo r änsläget. Anslaget kan finansiera insatser för regional tillväxt, genomförande av Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020, programanknutna kostnader och annan därtill relaterad verksamhet. Medel från anslagsposten får lämnas som bidrag till främjandeorganisationer för regional tillväxt. Tillvä xtverket fä r änvä ndä ho gst 11 000 000 kronor, uto ver ordinärie änsläg fo r fo rvältningsä ndämä l, fo r viss ädministrätion, uppfo ljning äv enskildä sto dä renden och projekt sämt viss utvä rdering äv den egnä sto dverksämheten. Dessä medel fä r ä ven änvä ndäs fo r ätt sä kerstä llä uppfo ljningssystem m.m. kopplät till bemyndigändesystemet pä änsläget. A ven om den mer generellä villkorsskrivningen ovän mo jliggo r finänsiering äv projektoch sto dä rendehänteringssystemet Nyps ser vi ä ndä ett behov äv ätt sä rskilt reglerä systemutvecklingskostnäder i villkoren. Nedänstä ende fo rsläg till ä ndring och tillä gg i finänsiellä villkor fo r IT och dätäkostnäder syftär i huvudsäk till ätt kunnä lä ngsiktigt och systemätiskt finänsierä uppbyggnäd äv ett dätäläger inklusive systemen Räps och Pipos. IT och datakostnader regional tillväxt Tillvä xtverket fä r, uto ver rämen om 11 000 000 kronor, änvä ndä änsläget fo r utgifter i form äv ämorteringär och rä ntor hä nfo rligä till lä nefinänsiering fo r uppbyggnäden äv projekt- och sto dä rendehänteringssystemet Nyps sämt fo r utgifter fo r ävveckling äv ä ldre systemdelär som skä fäsäs ut. får också använda anslaget för utgifter i form av drift, amorteringar och räntor hänförliga till lånefinansiering för uppbyggnad och förvaltning av system, verktyg och datatillämpningar för statistik-, uppföljnings-, analys- och prognosarbete inom den regionala tillväxtpolitiken samt dataförsörjning för ändamålet. Villkorsfo rä ndringen kän krä vä justering äv änslägets ä ndämä l i budgetpropositionen. Finansiering av verksamhetskostnader Det beho vs en mer ä ndämä lsenlig finänsieringsmodell fo r myndighetens lä ngsiktigä finänsiering äv verksämhetskostnäder. Tillvä xtverket lä mnär hä r fo rsläg till principer Sida 17(24)
fo r finänsiering äv myndighetens verksämhetskostnäder. Bakgrund Som främgä r äv ävsnitt 7.1 här äntälet uppdräg till Tillvä xtverket o kät vä sentligt under de senäste tre ä ren. Sämtidigt här fo rvältningsänsläget minskät. I budget prop. 2014/15 beslutädes om en successiv nivä minskning om 30 miljoner kronor med full effekt frä n 2018. Dettä motiverädes med ätt de tidsbegrä nsäde insätser som myndigheten häft lo pte ut 2014. Tillvä xtverkets verksämhetskostnäder, lo ner, lokäler, ävskrivningär och o vrigä driftskostnäder, uppgä r till cirkä 566 miljoner kronor 2018. Av dessä finänsieräs 49 procent äv fo rvältningsänsläget. Ö vrig finänsiering ä r progrämänknutnä kostnäder pä säkänsläg och sä rskildä finänsieringär frä n regeringen sämt finänsiering äv teknisk ässistäns (TA) inom ERUF. Andelen verksämhetskostnäder finänsieräde äv fo rvältningsänsläget här minskät sedän 2015. Utveckling av andelen verksamhetskostnader som finansieras med förvaltningsanslaget 1:4, i relation till myndighetens övriga finansieringskällor. Förslag på principer för finansiering av verksamhetskostnader Tillvä xtverket fo reslä r fo ljände principer fo r en lä ngsiktig finänsiering äv myndighetens verksämhetskostnäder: Verksämhet äv väräktig käräktä r skä i huvudsäk finänsieräs äv fo rvältningsänsläget. Utvecklingskostnäder fo r myndighetens verksämhetssystem skä beträktäs som progrämänknutnä kostnäder och finänsieräs äv säkänsläg. Fo r uppdräg med sä rskild finänsiering skä ä ven fortsä ttningsvis en resursbedo mning go räs vid värje enskilt beslut. Av uppdräget skä främgä hur mycket som fä r änvä ndäs fo r progrämänknutnä kostnäder. Nivä n pä krediten pä fo rvältningsänsläget bo r ocksä tä ckä in myndighetens ändrä finänsieringskä llor fo r verksämhetskostnäder. Beräkningar och förslag Med ovänstä ende principer som utgä ngspunkt fo rslä s fo ljände: Uto käd finänsiering äv myndighetens verksämhetskostnäder Sida 18(24)
fo rvältningsänsläget fo reslä s fo rstä rkäs med 120 miljoner kronor till 396 miljoner kronor. Dettä motsvärär cirkä 70 procent äv den totälä verksämhetskostnäden om 566 miljoner kronor. Dettä belopp ä r uto ver de finänsieringsbehov som änges under ävsnitt 4 och 5. Fo rsläget bygger pä ätt villkoren fo r änsläg 1:1 Regional tillväxt, äp. 24.1, under utgiftsomrä de 19 Regionäl tillvä xt ä ndräs sä ätt dessä medel kän änvä ndäs till progrämänknutnä kostnäder utän beloppsgrä ns. Kreditnivä n pä fo rvältningsänsläget 1:4 ho js till en nivä som motsvärär 3 procent äv den totälä nivä n fo r verksämhetskostnäder eller cirkä 17 miljoner kronor. Motiv till förslagen Merpärten äv Tillvä xtverkets verksämhetskostnäder ä r äv väräktig käräktä r och det ä r inte ä r lä mpligt ätt myndigheten finänsierär en sä stor del äv fo rvältningsutgifternä med medel frä n säkänslägen. Vilket ligger i linjen med den bedo mning Stätskontoret gjorde 2014 ävseende Vinnoväs fo rvältningsutgifter 6. Fo r myndigheten innebä r fo rsläget minskäde ädministrätivä kostnäder och minskäd komplexitet. Fo rsläget ger ocksä en o käd tränspärens väd gä ller änvä ndningen äv progrämänknutnä kostnäder. Tillvä xtverket här fä tt kritik frä n EU-kommissionen fo r ätt myndigheten inte här tillrä ckligt innovätivä projekt inom rämen fo r regionälfondsprogrämmen. Örsäken till dettä ä r ätt myndigheten inte här mo jlighet ätt lä ggä tillrä ckligt mycket resurser fo r ätt hittä innovätivä projekt med tillrä cklig god kvälitet. Sämtidigt här myndigheten inom vissä nätionellä progräm problem med kväliteten vilket leder till storä ä terkräv äv medel frä n sto dmottägäre. Tid säknäs fo r ätt ge sto dmottägärnä ett ädekvät och proäktivt sto d. Örsäkernä till dettä ä r ätt myndigheten till stor del tvingäs bemännä progräm med tillfä lligt änstä lldä, dä lä ngsiktig finänsiering säknäs, vilket leder till dyrä kostnäder fo r upplä rning och ätt mindre tid kän lä ggäs pä kvälitetssä kring och sto d till projekten. Det o kär ocksä risken fo r ätt medel änvä nds pä feläktigt sä tt och ätt de o vergripände mä len inte uppnä s. Det fä r ocksä till effekt ätt myndigheten upplevs som svä r ätt ärbetä med bländ vissä grupper äv sto dmottägäre vilket leder till ätt det blir svä räre ätt hittä lä mpligä och innovätivä projekt. 6 Stätskontoret 2014:5 Innovätioner till en rimlig kostnäd? En änälys äv Vinnoväs fo rvältningsutgifter. Sida 19(24)
8 Översikt över verksamhetens finansiering Utfall Prognos Beräknat Anslag (tkr) 2018 2019 2020 2021 2022 UO13 4:1.2 Åtgärder mot segregation 0 93 758 0 0 0 UO17 1:6.4 Konsulentverksamhet 655 662 680 694 708 UO17 4:3.1 Nämnden för hemslöjdsfrågor 2 527 UO17 4:3.2 Främjande av hemslöjd 9 028 11 728 11 766 11 874 12 111 UO19 1:1.23 Stöd till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden 489 488 75 000 75 000 0 0 UO19 1:1.24.1-22 Regionala tillväxtåtgärder - del till UO19 1:1.24.1 410 046 486 000 489 975 515 559 514 594 UO19 1:1.24.2 Samverkansorgan i Kalmar län 40 870 45 000 45 000 45 000 45 000 UO19 1:1.24.3 Gotlands kommun 41 489 36 000 36 000 26 000 26 000 UO19 1:1.24.4 Skåne läns landsting 18 183 18 183 18 183 18 183 18 183 UO19 1:1.24.5 Västra Götalands läns landsting 53 475 66 120 66 120 66 120 66 120 UO19 1:1.24.6 Uppsala läns landsting 11 200 11 140 11 140 11 140 11 140 UO19 1:1.24.7 Östergötlands läns landsting 21 806 21 807 21 807 21 807 21 807 UO19 1:1.24.8 Landstinget i Blekinge län 26 188 38 044 38 044 38 044 38 044 UO19 1:1.24.9 Hallands läns landsting 10 579 10 811 10 811 10 811 10 811 UO19 1:1.24.10 Landstinget i Dalarnas län 46 580 73 943 73 943 73 943 73 493 UO19 1:1.24.11 Landstinget i Sörmland län 15 408 18 100 18 000 18 000 18 000 UO19 1:1.24.12 Jönköpings läns landsting 21 184 24 021 24 021 27 000 27 000 UO19 1:1.24.13 Örebro läns landsting 39 853 39 853 39 853 39 853 39 853 UO19 1:1.24.14 Landstinget i Värmlands län 44 704 70 870 70 870 70 870 70 870 UO19 1:1.24.15 Gävleborgs läns landsting 78 711 84 835 84 835 84 835 84 835 UO19 1:1.24.16 Kronobergs läns landsting 19 188 19 190 19 190 19 190 19 190 UO19 1:1.24.17 Landstinget i Västerbottens län 52 986 118 655 118 655 118 655 118 655 UO19 1:1.24.18 Jämtlands läns landsting 112 594 113 905 113 905 113 905 113 905 UO19 1:1.24.19 Västmanlands läns landsting 31 033 32 355 32 355 32 355 32 355 UO19 1:1.24.20 Västernorrlands läns landsting 91 751 109 725 109 725 109 725 109 725 UO19 1:1.24.21 Norrbottens läns landsting 114 289 130 625 143 688 130 625 130 625 UO19 1:1.24.22 Landstinget i Stockholms län 8 061 8 061 8 061 8 061 UO19 1:2.2 Transportbidrag 427 525 453 000 445 000 445 000 445 000 UO19 1:3.2 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 1 170 199 1 671 000 1 421 000 1 421 000 1 415 000 UO20 1:2.2 Miljöövervakning m.m. 1 464 5 000 5 000 5 000 5 000 UO23 1:17.6 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, Statsb 69 238 70 000 70 000 UO24 1:4.1 271 330 284 000 420 088 403 023 409 203 UO24 1:5.8 Näringslivsutveckling 189 885 202 500 268 022 307 022 319 022 UO24 2:3.10 Exportfrämjande verksamhet 9 797 14 500 5 500 5 500 5 500 Tillvä xtverket lä mnär inte fo rsläg pä änslägsnivä er inom utgiftsomrä de 17, Nä mnden fo r hemslo jdsfrä gor. Anslag I Tillvä xtverkets o versikt o ver verksämhetens finänsiering och fo rsläg till beslut här myndigheten utgä tt frä n de nivä er som änges i budgetpropositionen 2018/2019 och i regleringsbrev fo r 2019 med fo ljände tillä gg: Transportbidrag Behovet äv änsläg 1:2 Tränsportbidräg fo rvä ntäs o kä till 453 miljoner kronor fo r 2019. A ndräde regler med mo jlighet fo r fler fo retäg inom livsmedelsbränschen ätt so kä och fä tränsportbidräg medfo r ätt vi fo rvä ntär oss ätt äntälet so kände kommer ätt o kä ällteftersom de nä rmstä ä ren. Lä ngsiktigt kän behovet uppgä till 445 miljoner kronor per ä r frä n och med 2020, vilket ävspegläs i prognosen ovän. Sida 20(24)
Regional tillväxt Fo r 2020 ävseende änsläg 1:1 (Regionäl tillvä xt äp. 24.1 Tillvä xtverket) fo reslä s 48,5 miljoner kronor tillfo räs fo r medfinänsiering äv Fond i Fond. Uto ver dettä sämt äv Tillvä xtverket resursbehov, ängivnä under ävsnitt 3 7, fo reslä s 40 miljoner tillfo räs ävseende berä knäd fo rbrukning äv änslägskrediten ävseende 2019. Med hä nsyn till ovänstä ende fo reslä r Tillvä xtverket ätt änsläget 1:1 fo r 2020 uppgä r till 489 975 miljoner kronor. Näringslivsanslag Fo r 2020 ävseende änsläg 1:5 (nä ringslivsutveckling äp. 8 Tillvä xtverket) fo reslä s, uto ver de äv Tillvä xtverket ängivnä resursbehov under ävsnitt 3 7, ytterligäre 11 miljoner tillfo räs ävseende berä knäd fo rbrukning äv änslägskrediten fo r 2019. Med hä nsyn till ovänstä ende fo reslä r Tillvä xtverket ätt änsläget 1:5 fo r 2020 uppgä r till 268 022 miljoner kronor. Förvaltningsanslag Tillvä xtverket fo reslä r en nivä ho jning till 420 088 miljoner kronor fo r fo rvältningsänsläget 2020 enligt ävsnitten 3 7. Anslagskredit Fo r änsläg fo rvältningsänsläget 1:4 Tillvä xtverket, äp. 1 fo reslä s en uto käd kredit motsvärände 3 procent äv myndighetens totälä verksämhetskostnäder, vilket berä knäs till 17 miljoner kronor. Fo r änslägen 1:2, äp. 2 Tränsportbidräg och 1:1, äp. 1 Regionäl tillvä xt fo reslä s en o kning äv kredit motsvärände o kningen äv änslägstilldelningen. Fo r Tränsportbidräget fo reslä s änslägskrediten o käs fo r ätt motsvärä 3% äv änslägstilldelningen och fo r regionälä änsläget fo reslä s o kningen motsvärä 10 % äv änslägstilldelningen. Fo r o vrigä änsläg bedo ms behovet äv änslägskredit ofo rä ndrät jä mfo rt med 2019. Räntekontokredit och låneram i Riksgälden Behovet äv rä ntekontokredit bedo ms till 16 miljoner kronor 2020 mot tidigäre 10 miljoner kronor. Dettä fo r ätt hä en nä got sto rre märginäl dä vi vissä mä näder kän liggä nä rä den nuvärände nivä n. Behovet äv lä neräm i Riksgä lden bedo ms uppgä till 105 000 miljoner kronor fo r 2020 vilket ä r en o kning mot tidigäre ängivet belopp enligt Tillvä xtverkets BU fo r 2019 2021. Bemyndiganderamar och bemyndiganden De fo reslägnä bemyndigänderämärnä fo r respektive änsläg ä r bäseräde pä prognostiseräde utbetälnings- och beslutsbudgetär fo r respektive budgetä r. Motsvärände prognoser fo r regionälä änsläget 1:1 äp. 24.2 24.22 här inhä mtäts frä n respektive sämverkänsorgän. Avseende regionala anslaget 1:1 ap. 23 anslagspost Det utestä ende ä tägändet fo r änsläg 1:1.23 Sto d till socioekonomiskt eftersättä kommuner inkluderär del till Delegätionen mot segregätion om 820 072 tkr. Fo r 2019 här det endäst tillskjutits medel om 89 058 tkr. Sida 21(24)
UO19 1:1.24.1 Regional tillväxt Utfall Prognos Beräknat Tkr 2018 2019 2020 2021 2022 2023-2027 Ingående åtaganden 692 911 620 508 654 837 - - - Nya åtaganden 272 459 430 796 440 000 - - - Infriade åtaganden 344 862 396 467 360 000 335 635 244 450 154 752 Utestående åtaganden vid årets slut 620 508 654 837 734 837 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 700 000 1 052 000 800 000 - - - UO19 1:1.24.2 22 Regional tillväxt Utfall Prognos Beräknat Tkr 2018 2019 2020 2021 2022 2023-2027 Ingående åtaganden 1 460 509 1 567 398 1 879 876 - - - Nya åtaganden 973 619 1 285 098 1 060 017 - - - Infriade åtaganden 866 730 972 620 989 518 844 032 714 616 391 728 Utestående åtaganden vid årets slut 1 567 398 1 879 876 1 950 376 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 1 860 000 2 131 000 2 132 000 - - - UO19 1:1.23 Stöd till Socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden och UO13 4:1.2 Åtgärder mot segregation Utfall Prognos Beräknat Tkr 2018 2019 2020 2021 2022 2023-2027 Ingående åtaganden 0 966 240 804 448 - - - Nya åtaganden 1 449 365 0 - - - Infriade åtaganden 483 125 161 792 72 734 Utestående åtaganden vid årets slut 966 240 804 448 731 714 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 3 000 000 75 000 0 - - - För 2019 avser 820 072 tkr av ingående åtagande och 89 058 tkr av infiriade åtaganden UO13 anslag 4:1 ap. 2 UO19 1:3.2 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 Utfall Prognos Beräknat Tkr 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ingående åtaganden 4 078 289 3 692 665 2 949 961 - - - Nya åtaganden 784 575 928 296 100 000 - - - Infriade åtaganden 1 170 199 1 671 000 1 421 000 1 092 000 537 000 Utestående åtaganden vid årets slut 3 692 665 2 949 961 1 628 961 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 3 800 000 3 600 000 2 000 000 - - - UO24 1:5.8 Näringslivsutveckling Utfall Prognos Beräknat Tkr 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ingående åtaganden 187 160 121 320 76 000 - - - Nya åtaganden 43 406 66 680 135 800 - - - Infriade åtaganden 109 246 112 000 100 000 67 080 27 950 16 770 Utestående åtaganden vid årets slut 121 320 76 000 111 800 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 131 000 76 000 131 000 - - - Investeringar och lån i Riksgäldskontoret Med änledning äv regeringens omlokäliseringsbeslut äv tjä nster till Ö stersund och Mälmo pä bo rjädes det under 2018 utbyte och uto kning äv vä rä lokäler pä respektive ort. Fo r kontoret i Ö stersund gjordes investeringär i inventärier, lärm och käbeldrägningär i ännäns fästighet. Dettä ärbete fä rdigstä lls under 2019. Fo r kontoret i Mälmo pä bo rjädes ärbetet med byte äv lokäler under 2018 och berä knäs värä fä rdigt under fo rstä hälvän äv 2019. Med hä nsyn till dettä kommer investeringär ätt go räs i inventärier och ännäns fästighet i form äv lärm, käbeldrägningär sämt lokälänpässningär. Den nyä lokälen ger myndigheten mo jlighet ätt o ver tiden fä ett flexibelt och änpässningsbärt kontor. Det innebä r en hä llbär kontorslo sning som ocksä ä r kostnädseffektiv. Sida 22(24)
Av fo rordning (2009:145) med instruktion fo r Tillvä xtverket främgä r ätt myndigheten skä tillhändähä llä ett projekt- och sto dä rendehänteringssystem som uppfyller nätionellä kräv och kräven i enlighet med EU-regelverk. Projektet Nyps 2020 (vidäreutveckling äv bidrägssystemet Nyps) som stärtädes under oktober 2012 här deläts in i olikä etäpper. Utvecklingsärbetet pläneräs pä gä under helä progrämperioden. Under 2019 kommer änpässning till den kommände strukturfondsperioden 2021 2028 ätt pä bo rjäs i enlighet med EU-kommissionens kräv. Fo r ä ren 2020 2022 berä knäs investeringärnä till 25 miljoner kronor per ä r. Utvecklingen äv Nyps 2020 finänsieräs äv änsläg 1:1 Regionäl tillvä xt äp. 24.1. Under 2019 berä knäs ätt de tidigä utveckläde delärnä äv Nyps 2020 bestä i teknik och lo sningär värs funktionälitet här ersätts äv senäre releäser. Dessä tillgä ngärs ä tervinningsvä rde bedo ms till noll dä det värken finns ett nyttjändevä rde eller ett fo rsä ljningsvä rde. Med änledning äv dettä bedo mer vi ätt det under 2019 finns ett nedskrivningsbehov. Uto ver investeringär i lokäler och Nyps 2020 här vi med stärt 2019 ävsikt ätt pä bo rjä utvecklingen äv en gemensäm dätäplättform. Mä lbilden fo r initiätivet ä r ätt äll informätionshäntering (releväntä struktureräde och ostruktureräde dätä) som produceräs i egnä system eller inhä mtäts frä n extern pärt skä hä llä en ho g kvälitet och värä tillgä ngliggjort pä ett sämlät sä tt. Sida 23(24)
Lokaler Tillvä xtverket här medärbetäre pä nio orter med huvudkontor i Stockholm. Pä ä ttä äv dessä orter ä r myndighetens kontor sämlokäliseräde med ESF-rä det. Myndigheternä här upprä ttät en sä rskild o verenskommelse som reglerär dettä och vilken myndighet som änsvärär fo r respektive kontor. Under 2017 och 2018 här Tillvä xtverket pä uppdräg omlokäliserät totält 30 tjä nster, väräv 20 tjä nster till Ö stersund och 10 tjä nster till Mälmo. Med änledning äv dettä här befintligä lokäler i Ö stersund byggts om och uto käts med cirkä 350 kvm. I Mälmo flyttäs kontoret under äpril 2019 till nyä, ombyggdä och mer utrymmeseffektivä lokäler med änledning äv omlokälisering och äktivitetsbäserät kontor. Med änledning äv omlokäliseringsbeslut här ESF-rä dets huvudkontor flyttät till nyä lokäler i Gä vle under jänuäri 2019. ESF-rä det ä r kontorsänsvärig myndighet i Gä vle. Tillvä xtverket ärbetär nu med ätt se o ver sin lokälsträtegi fo r ätt mo tä främtidä utmäningär och behov. Sida 24(24)