Barn- och utbildningsnämnden. Verksamhetsplan. www.amal.se

Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015 www.amal.se

1 Övergripande information om styrelsen/nämnden och förvaltningen Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden utgörs av Enheten förskola (EF) Enheten grundskola (EG) Resursenhet (RE) - med ett övergripande ansvar för insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd inom enheten förskola och enheten grundskola. Enheten gymnasieskola (EGy) 1.1 Styrelsen/nämnden Barn- och utbildningsnämnden består av sju ledamöter och sju ersättare. Ordinarie Olof Eriksson (S) Vakant Ann Ottosson (M) Linda Strand (S) Laila Andrén (S) Klas Häggström (FP) Sven Callenberg (C) Ersättare Illona Lindqvist (S) Torbjörn Norén (S) Hans Andersen (S) Lisa Malm (MP) Michael Karlsson (M) Linn Johansson (C) Harald Hårdstedt (KD) 1.2 Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen förvaltar barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden med uppdrag att utveckla verksamheterna utifrån barn- och utbildningsnämndens mål samt gällande lagstiftning. 1.3 Ekonomi Driftsammandrag Bokslut 2013 2014 2015 Avvikelse budget Budget Avvikelse budget enl prognos Budget Förskoleverksamhet 53 732-250 47 354-685 48 488 Grundskoleverksamhet 122 782 4 320 116 363-2 241 122 163 Gymnasieskola 56 951-3 305 55 346 3 195 51 523 Fritidsverksamhet 2 213-1 2 187-84 2 318 Övriga 2 714 7 2 378-185 2 368 Summa, tkr 238 392 771 223 628 0 226 860 Budgetutskottet har beslutat om preliminära ramar för driftbudget 2015. Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats 240 671 000 kronor, vilket motsvarar budget för 2014, innan beslut om ombudgetering till kostenheten (- 17 043 000 kronor) och efter ombudgetering till IT-enheten (+932 000 kronor). Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 2(10)

Efter justering av dessa poster uppgår preliminär budgetram till 224 560 000 kronor. Barn- och utbildningsförvaltningen har dock bedömt att det behövs ett tillskott med 2 300 000 kronor. Denna kostnadsökning beror på fler barn/elever samt ökade resurser för barn i behov av särskilt stöd. Som underlag till ekonomi/budget redogörs verksamhetsmått i form av antal barn/elever samt nyckeltal som beskriver personaltäthet. Uppföljning av antal barn/elever och personaltätheten följs upp i samband med redovisningen som görs i samband med officiell skolstatistik under hösten 2015. Investeringssammandrag Bokslut 2013 2014 2015 Avvikelse budget Budget Avvikelse budget enl prognos Budget Förskoleverksamhet 0 0 0 0 397 Grundskoleverksamhet 108 12 1 505 0 2 993 Gymnasieskola 557 23 1 110 0 1 958 Summa, tkr 665 35 2 615 0 5 348 I investeringsbudgeten för 2013 och 2014 ingår inte IT-investeringar. 2015 års IT-investeringar uppgår till 2,2 mkr. 1.4 Styrning 1.4.1 Vision 2020 Vision Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2012 om följande Vision 2020 för Åmåls kommun: Sveriges mest gästvänliga stad Grundtankarna kring visionen är att Visionen ska vara övergripande och inte för smal Visionen ska vara lätt att förstå och komma ihåg Visionen ska ge en tydlig färdriktning och skapa mening och engagemang Visionen innehåller personlighetsord, varumärkeslöfte och samlade styrkor i form av fyra spelplaner. Konkret utmynnar visionen i fyra värdeord som beskriver personligheten i varumärket Åmål: 1. Genuin, 2. Omtänksam 3. Aktiv 4. Modig Varumärkeslöftet, det som Åmål ska stå för och lova omvärlden liksom ska fungera som en plattform för all kommunikation, lyder enligt följande; Mänskliga möten i en charmig miljö. Vision 2020 för Åmåls kommun innehållande spelplaner beskriver Åmåls konkreta egenskaper, tillgångar och styrkor samt visar vad visionen bottnar i. Spelplanerna visar vart ifrån visionen hämtar sin kraft och relevans. Planerna visar även att visionen har betydelse för de olika områdena som är värda att utvecklas än mer: 1. Kultur och evenemang 2. Den charmiga småstaden 3. Närhet till Vänern och friluftsliv 4. Näringsliv och samverkan Med Vision 2020 som stöd kan strategier, planer och verksamhetsmål utarbetas. Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 3(10)

I barn- och utbildningsnämndens verkssamheter innebär Vision 2020 Sveriges mest gästvänliga stad att barn/elever och vårdnadshavare samt interna kontakter och besökare ska få ett vänligt, hjälpsamt och professionellt bemötande i alla sammanhang. Värdeorden handlar för barn- och utbildningsnämnden om följande: 1. Genuin en äkta, öppen och trovärdig verksamhet 2. Omtänksam att bry sig om 3. Aktiv ta sig för-samhet och ta för sig-samhet 4. Modig att våga vara i framkant, inom samtliga områden Utifrån de strategiska utvecklingsområdena och de strategiska målen har barn- och utbildningsnämnden inför 2015 arbetat fram nya övergripande och styrande inriktningsmål som ska vara vägledande för förvaltningsmål och enhetsmål inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Under 2012 antog kommunfullmäktige ett Välfärds- och folkhälsoprogram. Detta ska verkställas och genomsyra Åmåls kommuns verksamheter. Utifrån målsättningen Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen har följande områden prioriterats: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Förutsättningar för livslångt lärande Ökad psykisk hälsa Ökat arbetsdeltagande Åldrande med god livskvalitet Hälsosamma levnadsvanor 1.4.1.1 Barn och unga Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Alla barn och unga ska uppmärksammas och få stöd utifrån sina individuella behov och förutsättningar med utgångspunkt i FN:s barnkonvention 1.4.1.2 Åldrande med livskvalitet Värdigt åldrande med god livskvalitet Barn- och utbildningsnämnden har inte tagit beslut om ett inriktningsmål kopplat till detta strategiska utvecklingsområde. 1.4.1.3 Arbete och näringsliv Fler människor i arbete Varje barn och elev ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt och nå minst godkänt betyg i alla ämnen 1.4.1.4 Kultur och fritid Åmål - det självklara turistmålet med kultur och fritid i fokus. Förskola, grundskola, fritidshem och fritidsverksamhet ska aktivt samverka med lokala föreningar för att erbjuda barn och ungdomar ett brett utbud av fritidsaktiviteter Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 4(10)

1.4.1.5 Samverkan och service En effektiv verksamhet, professionellt bemötande och hög kvalitet ska prägla våra verksamheter. Kvaliteten på och resultatet av samverkan med offentliga verksamheter ska öka 1.4.1.6 Kommunens roll i omvärlden Vi ska ligga i framkant inom samhällsutvecklingen. Internationellt samarbete och utveckling ska prägla barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1.4.1.7 Klimat och miljö Vi planerar för ett hållbart samhälle. Jordens begränsade resurser ställer höga krav på en miljömedveten verksamhet där alla inblandade tar sitt ansvar 1.4.1.8 Samhällsbyggande En infrastruktur och samhällsplanering som främjar kommunens utveckling. Åmåls kommun ska vara en attraktiv skolkommun vad gäller såväl inne- som utemiljö med en säker skolväg 1.4.2 Budget 2014-2018 - För ett tryggare Åmål I majoritetens budgetförslag för 2014-2018 har ett antal uppdrag och handlingsplaner beskrivits. Uppdragen och handlingsplanerna ska genomföras under denna period. Strategiskt utvecklingsområde Mål/uppdrag Prioritet 1. Barn och unga Vi vill se en bredare ungdomsverksamhet, som bidrar till en lyhördhet av vad ungdomarna själva vill. Även kommunens lokalutnyttjande ska ses över. Detta ska ske tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen. Grundskolan - Grundskolan i Åmåls kommun står inför stora utmaningar, pensionsavgångar och minskat elevantal. Vi vill att en handlingsplan tas fram uti från dessa mål: Handlingsplanen kommer att vara vägledande i arbetet med utformningen av den framtida grundskolan i Åmåls kommun. Gymnasiet - Gymnasiet i Åmåls kommun står inför stora utmaningar, pensionsavgångar och minskat elevantal. Vi vill att en handlingsplan tas fram uti från dessa mål:handlingsplanen kommer att vara vägledande i arbetet med det framtida gymnasiet i Åmåls kommun. 1 1 1 Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 5(10)

2 Verksamheter/verksamhetsområden Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen svarar för kommunens förskoleverksamhet, grundskoleverksamhet, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt fritidsverksamhet (Huset) och arbetar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt med sin grund i ICDP vägledande samspel. Vision - En förskola / skola där alla barn/elever vill vara och växa i. Mål: Att vara en attraktiv förskola / skola. Att göra uppdraget meningsfullt, begripligt och hanterbart för vår personal och för barn/elever. Att arbeta systematiskt med ett systematiskt förhållningssätt. Ledningsgruppen i barn- och utbildningsförvaltningen ska ha modet att leda, utmana och stödja medarbetaren i att utveckla verksamheten med fokus på barn/elevnyttan utifrån KASAM känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. präglas av lyhördhet, ödmjukhet, stabilitet och tydlighet. vara en tydlig arbetsgivarföreträdare och en ambassadör för förskolan/skolan och förvaltningen, liksom för kommunen i sin helhet. Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap är det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärare genom olika handlingar som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i skolans styrdokument. /Bo Nestor Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap är;.. pedagogiskt ledarskap är en beteckning på ledning av skolutvecklingsprocessen, det vill säga allt i rektorsrollen som handlar om att nå de nationella målen i skolan och förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. För att vara en pedagogisk ledare och utöva ett pedagogiskt ledarskap måste således rektor ha kunskap och kompetens för uppdraget, omsätta det i undervisningen och leda lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat Salutogent pedagogiskt ledarskap Salutogenes betyder att ta tillvara det som fungerar och har värde utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella förutsättningar för hälsa. Vad vill vi uppnå? Vilka faktorer kan bidra till att vi lyckas med det? /Anders Hanson Lärande organisation Lärande organisation kan ses som ett samlingsbegrepp som handlar om hur vi tillsammans i en organisation ska organisera våra krafter och lära oss av de erfarenheter vi gör. Detta för att bli bättre på att hantera de situationer eller problem vi möter i det vi arbetar med. Synsättet eller begreppet betonar vikten av att individer, grupper och hela organisationer ständigt lär, utvecklas och förnyas. En lärande organisation kännetecknas av ett ständigt lärande för alla, med en hög grad av ansvar och initiativtagande och att det är lätt att ta till sig, utveckla och föra vidare kunskap samt en förmåga att förändra sig och tillämpa kunskaper och insikter. Det finns i den lärande organisationen ett accepterande av att förändring är något som sker konstant. Organisationens personal upptäcker tidigt problem, identifierar snabbt felaktigheter och misstag och korrigerar dem. Man söker inom organisationen ständigt efter nya eller bättre arbetsformer, metoder, rutiner och strategier. Dessutom finns ett arbetsklimat som tillåter att pröva idéer, även om de inte alltid leder till förbättringar. Det är med andra ord högt i tak och även obekväma åsikter är tillåtna. Klimatet är öppet, engagerat och kunnigt. Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 6(10)

Frågor som ställs dagligen i en lärande organisation: Vad har jag lärt mig idag? Vad kan vi lära oss av detta? Hur kan vi lära oss mer om detta? /Peter Senges Enheten förskola (EF) Enheten förskola omfattar öppen förskola, förskola 1-5 år och pedagogisk omsorg. Enheten förskolas verksamhet i kommunal regi har en budgeterad volym om 399 barn i förskola och pedagogisk omsorg. Denna verksamhet omfattar barn i åldern 1-5 år. Samtliga barn ska erbjudas avgiftsfri förskola fr.o.m. höstterminen det år de fyller tre år (allmän förskola). Dessutom bedriver EF öppen förskola inom ramen för Familjecentralens verksamhet. Den kommunala verksamheten bedrivs i centralorten samt landsbygden; Tösse, Fengersfors och Edsleskog. Inom kommunen finns fem enskilda förskolor/ pedagogisk omsorg. Totalt beräknas 131 barn i den enskilda förskoleverksamheten. Lagar och förordningar som styr förskoleverksamhet är: Internationell nivå: FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationell nivå: Skollag Läroplan för förskola Allmänna råd till stöd för tillämpning av lagar och författningarna Socialtjänstlagen Offentlighets- och sekretesslagen Framtid och omvärld Med anledning av ny lagstiftning (allmän förskola för treåringar), ett högre antal barn än prognostiserat, längre vistelsetid samt tillskott av nyanlända har behov av förskoleverksamhet ökat. Enheten förskolas verksamhet fokuserar under 2015 på Att göra verksamheterna meningsfulla, begripliga och hanterbara för barn, vårdnadshavare och personal genom delaktighet och engagemang. Att utveckla verksamheterna med utgångspunkt i hälsa, rörelse och utepedagogik. Att utveckla lärandemiljöer utifrån barnens behov och de förutsättningar som finns på respektive förskola med utgångspunkt i o det entreprenöriella lärandet o digitalt lärande med stöd av digitala verktyg o teknik- och naturkunskap o matematikutveckling o språkutveckling o värdegrundsarbete Enheten grundskola (EG) Enheten grundskola omfattar förskoleklass, grundskola skolår 1-9, fritidshem, grundsärskola, vilken inkluderar träningsskola samt fritidverksamhet (Huset). Den kommunala verksamheten har en budgeterad volym om 1171 elever 405 fritidsbarn Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 7(10)

Den kommunala grundskoleverksamheten bedrivs i centralorten och på landsbygden; Tösse och Fengersfors samt fritidshem i Edsleskog. Inom kommunen finns två fristående grundskolor inklusive ett fristående fritidshem samt en fristående förskola med fritidshemverksamhet. Budgeterad volym för fristående verksamheter inom Enheten Grundskolas verksamhetsområden omfattar 115 elever samt 67 fritidsbarn. Lagar och förordningar som styr grundskoleverksamhet är: Internationell nivå: FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationell nivå: Skollag Grundskoleförordningen Läroplan för grundskolan Kursplaner och kriterier för bedömning Allmänna råd till stöd för tillämpning av lagar och författningar Offentlighets- och sekretesslagen Framtid och omvärld Antalet elever ökar med anledning av ökad inflyttning. Andelen barn/elever i behov av särskilt stöd ökar utifrån ny lagstiftning, forskning och kunskap, med krav på kostnads- och kompetenskrävande diagnoser, insatser, åtgärder och resurser Grundskolans lokaler står inför stora behov vad gäller renovering och anpassning för nuvarande och kommande behov och detta inom en snar framtid. Enheten Grundskolas verksamhet fokuserar under 2015 på Matematikprojekt för Förskoleklass PISA-projektet Utvecklingsarbete Bedömning För Lärande (BFL) läsåret 2014/2015 och 2015/2016. Systematiskt kvalitetsarbete utifrån Skolverkets Allmänna råd Rekrytering, personal och kompetensutveckling utifrån krav på legitimation och behörighet 1 juli 2015. Förberedelseverksamhet samt integrering av nyanlända i grundskolans verksamheter Lokaler utifrån förändrade behov med anledning av fler elever samt behov av åtgärder utifrån ett arbetsmiljöperspektiv för elever och personal. Data/IT för kommunikation och som pedagogiskt läromedel och verktyg för lärande.utifrån Skolverkets Allmänna råd Resursenheten (RE) Resursenheten utgör delar av barnhälsan för enheten förskola (EF) och elevhälsan för enheten grundskola (EG). Resursenheten ska stödja förskolechefer/rektorer i arbetet med att utveckla verksamheten med fokus på barn/elevnyttan utifrån KASAM känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. präglas av lyhördhet, ödmjukhet, stabilitet, tydlighet och kompetens. vara en tydlig företrädare och en ambassadör för förskolan/skolan och förvaltningen, liksom för kommunen i sin helhet med fokus på barnets/elevens bästa. Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 8(10)

Resursenheten (RE) består av 1 specialpedagog, ansvarig för enheten förskola (EF) inklusive enskilda verksamheter 3 specialpedagoger, ansvariga för enheten grundskola (EG) 1 specialpedagog med ansvar för läs- och skrivutveckling 1 tal- och språkpedagog 2,35 skolsköterskor 2 skolkuratorer 0,5 skolpsykolog Enheten gymnasium (EGy) Enheten gymnasium omfattar gymnasieskola och gymnasiesärskola. Antal elever från Åmåls kommun som går i gymnasieskola/gymnasiesärskola är: 437 Budgeten för Enheten gymnasium (EGy) bygger på 489 elever, varav 255 elever kommer från andra kommuner. 203 av kommunens gymnasieelever väljer andra skolor. 58,5 årsanställda lärare. Kommunal gymnasieskolverksamhet bedrivs på Karlbergsgymnasiet. Lagar och förordningar som styr gymnasieskolverksamhet Internationell nivå: FN:s barnkonvention Salamancadeklarationen Nationell nivå: Skollag Gymnasieförordning Kursplaner och kriterier för bedömning Allmänna råd till stöd för tillämpning av lagar och författningar Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Offentlighets- och sekretesslagen Framtid och omvärld Följande områden ligger till grund för Enheten Gymnasiums arbete under 2015: Internationalisering o Moderna språk o Utbytesstudenter o Engelska 7 och Business English o Cambridge Certificate in Advanced English o Arbetsplatsförlagt lärande (APL) utomlands Programutveckling utifrån behov och efterfrågan med utgångspunkt i gällande styrdokument. o Samverkan med Vuxenutbildningen kring kurser och utbildningspaket där fokus ligger på anställningsbarhet i närområdet. IT och lärande med utgångspunkt i elevernas behov och förutsättningar samt omvärldens krav och behov. o Läsplattor till samtliga elever i årskurs 1 och 2. o Kompetensutveckling av lärare. o Någon form av gemensam plattform för utveckling av undervisningen och optimera nyttjandet av läsplattorna. o IT-råd utveckling av data/it Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 9(10)

Industriprogram och El- och energiprogram samt eventuell uppstart av Teknikprogram och vissa inriktningar samordnas utifrån kommande beslut kring Teknikprogrammet och dess framtid (beslut kommer hösten 2014). UF Ung Företagsamhet är en integrerad del av Enheten Gymnasiums verksamhet med målsättningen att erbjuda ALLA elever möjligheter att kunna välja UF inom ramen för individuellt val. Elevernas delaktighet samverkansforum där elever, personal och skolledning deltar för utveckling av respektive verksamhet: o Arbetsmiljökommitté (utifrån Arbetsmiljölagstiftning) o Programkommitté (utveckling av respektive program) o Skolkonferens (skolutveckling gemensam för hela skolan) Verksamhetsplan 2015, Barn- och utbildningsnämnden 10(10)