Energikonsult för teknikföretag i Mora-Älvdalen

OFFERTFÖRFRÅGAN 1(19) 2013-11-22 Dnr: 422-11475-2012 Upphandling av Energikonsult för teknikföretag i Mora-Älvdalen 1 INFORMATION OM UPPHANDLINGEN 1.1 Upphandlande myndighet Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsenheten Adress: Länsstyrelsen Dalarna, 791 84 FALUN. Org. nr: 202100-2429. 1.2 Bakgrund till verksamheten som upphandlas Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa vägar hur vi kan nå våra gemensamma energi- och klimatmål och samtidigt skapa ekonomisk tillväxt. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka sin konkurrenskraft. I det nya projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Dalarna och Gävleborgs län om att hjälpa olika branscher att energieffektivisera. Teknikföretagen är en sådan prioriterad bransch. Inom projektet bildas nätverk av olika teknikföretag. Denna upphandling avser ett nätverk med 5 företag i Mora-Älvdalen. 1.3 Sammanfattande beskrivning av uppdraget Uppdraget går ut på att erbjuda medverkande företag en komplett energikartläggning, på företagets bekostnad, samt att på projektets bekostnad bistå företaget i planering och genomförande av åtgärder. 1.4 Upphandlingsförfarande Upphandlingen är en direktupphandling. 1.5 Upphandlingsobjekt Upphandlingen avser konsulttjänster för energikartläggning och rådgivning. 1.6 Volym Uppdraget omfattar stöd till 5 företag: Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.w.lst.se Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post lansstyrelsen@w.lst.se Bankgiro 5050-5858 Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr. 202100-2429

ANBUDSFÖRFRÅGAN 2(19) Mora of Sweden Ostnor Alotek Pressmaster Mora Press & form 1.7 Bilagor till offertförfrågan Som underlag till offertförfrågan finns följande bilagor: 1 Kortfakta om företagen 2 Innehåll i en heltäckande energikartläggning på företag 3 Energibilagor till företagen 1.8 Upplysningar om förfrågan Vid oklarheter vänligen kontakta Länsstyrelsen Dalarna, Näringslivsenheten, Handläggare: Marit Ragnarsson, Telefon: 070-334 10 65, E-post: marit.ragnarsson@lansstyrelsen.se 1.9 Publicering av förfrågningsunderlaget Förfrågningsunderlaget har distribuerats elektroniskt av VISMA, www.visma.se samt via Länsstyrelsen Dalarnas hemsida www.lansstyrelsen.se/dalarna. Samtliga bilagor finns endast på VISMA. 1.10 Tilldelning Avtal Avtal sluts genom undertecknande av upphandlingsavtal. Avtal tecknas tidigast 10 dagar efter tilldelningsinformation med beslut och motivering för val av leverantör sänts till samtliga anbudsgivare som deltagit i upphandlingen. 2 ANVISNING TILL ANBUDSGIVAREN 2.1 Krav Kvalificeringskraven i offertförfrågan ska vara uppfyllda för att offerten ska kunna delta i utvärderingen. 2.2 Inlämning av offert Offerten sänds till följande adress: Länsstyrelsen Dalarna Näringslivsenheten 791 84 Falun Offerten skall vara Länsstyrelsen Dalarna tillhanda senast 2013-12-09.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 3(19) Offerten skall vara skriftlig och märkas med Energikonsult för teknikföretag i Mora- Älvdalen 2.4 Offertens giltighetstid Anbudet skall vara giltigt minst tom 2013-01-31. 3 KVALIFICERINGSKRAV FÖR ANBUDSGIVARE Anbudsgivarna granskas enligt kraven i 10 kap. 1 och 2 Lagen om Offentlig Upphandling. 3.1 Registreringsskyldigheter Anbudsgivare skall vara registrerad för mervärdesskatt och inneha F-Skattsedel. 3.2 Betalning av skatter och avgifter Anbudsgivare skall vara fri från skulder för skatter och sociala avgifter. 3.3 Uppdragstagarens erfarenhet, kompetens och kapacitet Anbudsgivaren skall ange vilken person/personer som ska utföra uppdraget. Uppdragstagaren skall ha den kompetens, erfarenhet och kapacitet som krävs för att utföra uppdraget. Följande skall redovisas i anbudet: a) Ha dokumenterad kompetens att utföra energikartläggningar i företag/verksamheter Den uppdragstagare som skall utföra uppdraget ska ha kompetens att genomföra en kartläggning som omfattar de uppgifter upptagna i bilaga 2. Uppdragstagaren kan välja att ta in specialistkompetens som underkonsult för vissa områden. Detta ska i så fall anges i offerten. Energikartläggningen ska göras i ett helhetsperspektiv och inte favorisera vissa typer av tekniska lösningar. Styrkes i offerten genom: CV på uppdragstagare (och ev företag) som styrker kompetensen inom området. b) Ha kapacitet och resurser för att utföra uppdraget Anbudsgivaren skall lämna uppgifter om att uppdragstagaren har tid och kapacitet att utföra uppdraget inom tidsplanen. Styrkes i anbudet genom: Försäkran från företaget. c) Ha referenser från likartade uppdrag Anbudsgivaren skall lämna uppgifter om referensuppdrag som styrker tidigare utförda uppdrag av liknande karaktär. Styrkes i anbudet genom: - Angivande av minst tre referensobjekt, som inte får vara äldre än tre år, med beställarens

ANBUDSFÖRFRÅGAN 4(19) kontaktperson och kontaktuppgifter, beskrivning av uppdragets omfattning och inriktning samt uppgift om när uppdraget utfördes. - Minst ett exempel på en energikartläggning som är utförd av ett gjuteri och som är utförda av den person som offereras. Vid bedömning av anbudsgivarens förmåga, kapacitet och resurser vid kvalificeringsfasen av anbudsutvärderingen kan Länsstyrelsens egna erfarenheter komma att tas i beaktande. 3.4 Tidsram Tidpunkt när arbetet kan påbörjas och genomföras skall anges. 3.5 Pris Anbudsgivaren skall ange det timpris som offereras för genomförande av de uppdrag som beställs av projektet. I timersättningen ska sociala avgifter och andra OH-kostnader ingå. Anbudsgivaren skall därtill ange den totala kostnaden för en resa tur och retur Mora, inkl restidsersättning, bilersättning samt ev logikostnad. Anbudsgivaren skall därutöver offerera ett fast pris per medverkande företag, för att genomföra en energikartläggning utifrån kraven i bilaga 2. 3.6 Underleverantörer Företaget äger inte rätt att utan Länsstyrelsens skriftliga medgivande byta person som utför uppdraget inom detta avtal. 3.7 Försäkring Den anbudsgivare som antas som leverantör skall under hela avtalsperioden inneha och vidmakthålla sedvanlig företags- och ansvarsförsäkring anpassad för verksamheten. 3.8 Kvalitet Anbudsgivaren skall i sina kontakter och genomförande av uppdraget följa Länsstyrelsen Dalarnas värdegrund gällande rättsäkerhet, kunskap, samarbete och bra bemötande och därigenom uppträder på ett sätt som anses vara en god förebild för Länsstyrelsen. 3.9 Miljökrav Anbudsgivaren skall i anbudet redovisa företagets miljöarbete, d v s hur företaget arbetar för att minimera sin miljöpåverkan samt med vilket typ av fordon som tjänsteresor kommer att utföras. Länsstyrelsen välkomnar transporter med låg klimatpåverkan. Uppdragstagaren ska i sitt genomförande av uppdraget agera på ett sätt som visar god omtanke om miljö och en ambition att minimera projektets miljöbelastning. 3.10 Jämställdhet Om företaget har fler än nio anställda skall jämställdhetsplan bifogas.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 5(19) 4 KRAV PÅ UPPDRAGET 4.1 Beskrivning av uppdraget Uppdragstagaren genomför uppdraget i följande steg: 1. Uppstartsmöte med uppdragsgivaren (kan ske via web-möte). 2. Uppdragstagaren kontaktar medverkande företag för att bistå dem att ansöka om energikartläggningscheck hos Energimyndigheten eller Länsstyrelsen Dalarna. Dessa insatser sker på projektets bekostnad. 3. Uppdragstagaren och medverkande företag kommer överens om att genomföra en energikartläggning. Detta blir en separat affärsöverenskommelse mellan företagen och anlitad konsult, där kostnaden för energikartläggningen faktureras företaget direkt. Företagen är inte bundna att beställa sin energikartläggning av den konsult som här upphandlas. När energikartläggningarna är gjorda, skickas dessa både till företaget och till Länsstyrelsen Dalarna. 4. Därefter vidtar åter insatser som leds och finansieras av projektet. Ett möte genomförs där rapporterna presenteras och där projektdeltagarna diskuterar vilka ytterligare stödinsatser som företagen behöver för att genomföra åtgärder. Konsultens vidare arbete bestäms utifrån företagens önskemål, i samråd med projektledaren. Stödet kan handla om att ta fram beslutsunderlag för genomförande av åtgärder, lägga in data i nyckeltalsdatabaser, genomföra utbildning, arrangera besök på varandras företag, presentera resultaten inom företagen osv. Uppdragstagaren håller löpande kontakt med uppdragsgivarens kontaktperson. 4.2 Tidsplan Uppdraget utförs med start direkt efter avtalstecknande och till dess uppdraget är genomfört, dock i sin helhet senast oktober 2014. 4.3 Rapportering Uppdragstagaren lagrar dokument från sitt arbete i webverktyget Projectplace. Nedlagd tid samt resor dokumenteras som underlag för fakturering. 5 AVTALSVILLKOR 5.1 Ersättning för uppdraget Ett takpris på 125 000 kr utgår för att genomföra den del som finansieras av projektet. Ersättningen är rörlig och utgår med avtalat timpris för utfört arbete. Resor faktureras med max det fasta belopp som offererats.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 6(19) OBS! Om en energikartläggning ska genomföras i företaget samt priset för denna bestäms slutligt av företagen själva. Uppdragstagaren förbinder sig dock att genomföra energikartläggning till den kostnad som offererats om företagen så vill. Företagen kan välja att låta en annan konsult utföra energikartläggningen. 5.2 Fakturering och betalningsvillkor Med fakturan ska styrkt tidrapport över utfört arbete samt styrkt reserapport bifogas. Fakturaadress och anvisningar för märkning av fakturan anges vid avtalstecknandet. Inga extra avgifter såsom till exempel expeditions- eller faktureringsavgifter får debiteras. Länsstyrelsen tillämpar 30 dagar från fakturadatum från erhållen och ostridig faktura. Dröjsmålsränta vid försenad likvid utgår högst enligt räntelagens bestämmelser. Dröjsmålsränta betalas inte för ofullständigt eller felaktigt adresserade fakturor. 5.3 Brister i genomförande av tecknat avtal När Länsstyrelsen så begär skall brister i uppdraget orsakade genom avvikelser från avtalad specifikation åtgärdas av konsulten. Sådant arbete ingår i överenskommen ersättning. Konsulten skall omedelbart efter erinran från Länsstyrelsen avhjälpa felet eller utföra tjänsten på nytt. 5.4 Uppsägning av avtal Länsstyrelsen äger rätt att säga upp avtalet om leverantören inte uppfyller sina förpliktelser enligt avtalet och rättelse inte skett efter erinran. Avtalet kan även sägas upp om leverantören försätts i konkurs, inleder ackordsförhandlingar, inställer sina betalningar, ansöker om företagsrekonstruktion eller annars kan anses vara på obestånd, eller det framkommer att leverantören lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av icke oväsentlig betydelse vid bedömning av anbud. Leverantören har rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om uppdragsgivaren i väsentligt hänseende brutit mot avtalet. 5.5 Allmänna bestämmelser ABK 09 är gällande i de övriga områden som ej är nämnda i denna anbudsförfrågan. 5.6 Tolkning av avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra och är, om det skulle visa sig vara motsägelsefulla, gällande i den nedanstående uppräknade ordningen: 1 Skriftliga (av båda parter undertecknade) ändringar och tillägg till det kommande avtalet 2. Kommande avtal 3 Offertförfrågan 4 Leverantörens offert 5 ABK 09

ANBUDSFÖRFRÅGAN 7(19) 5.7 Tvist Tvist mellan parterna med anledning av ingånget avtal skall i första hand lösas i samförstånd mellan parterna. Uppnås ingen överenskommelse skall tvisten avgöras enligt svensk lag vid allmän domstol närmast Länsstyrelsens hemort. Om båda parter samtycker kan tvisten avgöras av en skiljenämnd istället för vid allmän domstol (båda parterna måste vara överens om att låta en skiljenämnd avgöra tvisten). 5.8 Överlåtelse av avtal Leverantören har inte tillåtelse att överlåta avtalet till annan part utan Länsstyrelsens skriftliga medgivande. 6 OFFERTUTVÄRDERING 6.1 Utvärdering av offert Inkomna offerter kommer att utvärderas utifrån pris och erfarenheter av liknande uppdrag: a) Timpris för genomförande av uppdrag av Länsstyrelsen, viktning 20 % Offererade timpris kommer att bedömas i en femgradig skala där lägsta pris får 5 poäng. Övriga anbud ges lika många procent i avdrag från 5 poäng som timpriset överstiger lägsta timpris i procent. b) Den totala kostnaden för resor, 10 % Priset för en offererad resa kommer att multipliceras med fyra, utifrån ett antagande om att det kan bli aktuellt med totalt 4 resor till Mora. Totalsummorna kommer att bedömas i en femgradig skala där lägsta pris får 5 poäng. Övriga anbud ges lika många procent i avdrag från 5 poäng som priset överstiger lägsta pris i procent. c) Erfarenhet, viktning 50 % Offerter kommer att bedömas i en femgradig skala där det anbud med störst erfarenhet av liknande uppdrag kommer att ges 5 poäng. För övriga anbud gäller följande bedömningskriterier: God erfarenhet av energikartläggningar i liknande företag, men färre än det högst rankade anbudet, eller sämre dokumenterat 4,0 poäng Viss erfarenhet av energikartläggning i liknande företag, men större i andra likartade verksamheter 3,0 poäng God erfarenhet av energikartläggningar i andra företag 1,5 poäng Viss erfarenhet av energikartläggning i andra verksamheter 0,5 poäng d) Pris för energikartläggningar, 20 % De offererade priserna för energikartläggningar kommer att slås samman till en kostnad. Denna totalkostnad kommer att bedömas i en femgradig skala där lägsta pris får 5 poäng. Övriga anbud ges lika många procent i avdrag från 5 poäng som priset överstiger lägsta pris i procent.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 8(19) 6.3 Avbrytande av upphandling Länsstyrelsen har rätt att avbryta upphandlingen eller avsluta upphandlingen utan att anta någon lämnat offert om anbuden inte uppfyller kvalitetskraven. Detsamma gäller till följd av nya/förändrade interna förutsättningar eller påverkande beslut från omvärlden. 6.4 Besked om vilket anbud som antagits Samtliga anbudsgivare får skriftligt besked om resultatet av upphandlingen snarast efter det att Länsstyrelsen fattat beslut om vilken offert som har antagits.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 9(19) BILAGA 1: Kortfakta om medverkande företag ALOteknik, Mora ALOteknik tillverkar och servar maskiner för tillverkning av sågbladsmaskiner. Tillverkningen sker i äldre lokaler med en yta av ca 2 300 m2 uppvärmd yta. Elförbrukningen ligger på ca 360Mwh/år och Fjärrvärmen på 280Mwh/år. Företaget äger sina lokaler som värms med fjärrvärme. Energikartläggning har inte gjorts tidigare. Företaget är berättigat att söka en energikartläggningscheck hos Energimyndigheten. Anbudsgivare skall offerera pris på en fullständig energikartläggning. Pressmaster, Älvdalen Pressmaster utvecklar och tillverkar handverktyg för kontaktpressning. Företaget har ca 100 anställda och omsätter ca 100 MSEK. Tillverkningen sker i lokaler med en yta av ca 6 000 m2 (inklusive lager/förråd) och med en beräknad energianvändning på ca 2 000 MWh/år. Företaget äger sina lokaler som värms med fjärrvärme (bioenergi). Några energiutredningar har gjorts tidigare år, bl a den av Ståhlkloo 2007 som till vissa delar fortfarande är aktuell, men företaget känner behov av att uppdatera planerna och ev föreslå reviderade åtgärder. Flera energiåtgärder har gjorts såsom utbyte av den gamla oljeeldade värmepannan till värmepumpar och därefter till fliseldad fjärrvärme. Företaget är berättigat att söka en energikartläggningscheck hos Energimyndigheten. Bilaga: Energianvändningen 2011 Bilaga: Energiutredning Ståhlkloo, 2007 Bilaga: Energiutredning Ståhlkloo, 2011 Bilaga: Värmeutredning Prosit VVS, 2012 (efter uppvärmningsproblem) Anbudsgivare skall offerera pris på att gå igenom och uppdatera samt komplettera gjorda energiutredningar. Ostnor Ostnor tillverkar sanitetsarmaturer och är samtidigt ett gjuteri. Tillverkningen sker i lokaler med en yta av ca 34 700 m2 och med en beräknad energianvändning på ca 16 GWh el och 7 GWh fjärrvärme. Företaget äger sina lokaler. En energikartläggning har tidigare gjorts av främst belysningen och företaget har gjort flera energiåtgärder. Företaget har ett fokus på miljö och resurshushållning i sina produkter. Företaget är berättigat att söka en energikartläggningscheck hos Energimyndigheten.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 10(19) Bilaga: Energikartläggning, Dynamate 2011 Bilaga: Värmefördelning Bilaga: Elfördelning Anbudsgivaren skall offerera pris på att gå igenom och uppdatera samt komplettera gjorda energiutredningar. Mora of Sweden Mora of Sweden är ett familjeägt företag som tillverkar knivar. Företaget har 100 anställda med en planerad omsättning på 115 milj kr nästa år. 2012 användes 3,7 GWh el och 1,5 GWh fjärrvärme. Företaget äger sina lokaler. En fullständig energikartläggning gjordes av Dynamate i början av 2012, men sedan dess har en stor förändring av verksamheten skett i o m att tillverkning av isborrar har avslutats. Företaget planerar att ändra på layout och göra ny investering i maskiner och förändringar i kylsystem där eget industrivatten kommer att nyttjas. Företaget känner därmed behov av att uppdatera energikartläggningen. Företaget är inte berättigat att söka ytterligare en energicheck hos Energimyndigheten. Bilaga: Energikartläggning, Dynamate, 2012 Anbudsgivare skall offerara pris på att gå igenom och uppdatera gjord energikartläggning utifrån de nya förutsättningarna. Mora Press & Form Mora Press & Form är en komplett verkstad för avancerad svetsning och fräsning. Verksamheten är uppdelad på två områden: 1 Maskinbearbetning, Svarvning Fräsning av maskinelement samt verktygsframställning. 2 Formsprutning av plastdetaljer, tekniskt formgods. Företaget har 14 anställda och omsätter ca 14 milj kr. Tillverkningen sker i lokaler med en yta av 1280 m2 och med en beräknad energianvändning på ca 400 MWh. Företaget äger sina lokaler. En fullständig energikartläggning har inte gjorts tidigare, men flera energiåtgärder har gjorts bl a för att bättre tillvarata värme i lokalerna. Anbudsgivaren skall offerera pris på att en fullständig energikartläggning.

ANBUDSFÖRFRÅGAN 11(19) BILAGA 3 Kravspecifikation för energikartläggning i industri I denna bilaga anges krav på som normalt ska ingå i en energikartläggning, som en minimumnivå. Rapporten ska ha en sammanfattning på max 1 sida. Energianvändning och energibalans ska åskådliggöras i grafer. Åtgärdsförslag ska sammanfattas med åtgärd, kostnad för genomförande, energibesparing samt ekonomisk återbetalningstid för åtgärden. Varje åtgärd ska förklaras i text så att även icke tekniskt insatt personal kan få en förståelse för vad åtgärden handlar om. Åtgärderna ska vara kostnadsberäknade, ha en LCC-kalkyl, ange energibesparing samt ekonomisk återbetalningstid. Både drift, underhålls- och investeringsåtgärder ska föreslås om det finns möjliga åtgärder. Av rapporten ska framgå vilka förslag som uppdragstagaren rekommenderar företaget att gå vidare med. Om företaget Kontaktuppgifter för företaget och konsulten Arbetstider Antal anställda Beskriva verksamheten kort SNI-kod Geografisk placering Överenskommelse med beställaren om vilka ekonomiska kalkyler som ska användas för beräkning av åtgärdsförslag, inkl krav för investering (t.ex. antal år payoff, kalkylränta etc.) Produktions- och byggnadsförändringar (genomförda och kommande) Beskriva om det finns faktorer under energikartläggningen som påverkar energianvändningen Överenskommelse med beställaren om noggrannheten i beskrivning av åtgärdsförslag Underlag från företaget Företaget behöver hjälpa till att ta fram samtliga av dessa uppgifter

ANBUDSFÖRFRÅGAN 12(19) Organisation, ledning, kompetens Ange om det sker någon uppföljning av energistatistik Beskriva om energi finns med som fråga vid inköp Beskriva ett eventuellt energiledningssystem Sker det någon utbildning inom energi för personalen? Beskriva eventuella energimål och nyckeltal Beskriva eventuell energiplan/energistrategi/energipolicy Om och var företaget allokerar energikostnaderna Möjliga tillägg: Ta fram lämpliga nyckeltal för energianvändningen Utbildning för ledning och personal Medverka under nattvandring Ta fram driftrutiner Inköpt energi Elpris (fast, rörligt, skatter och effektabonnemang) Elstatistik (tim-, månads- och årsstatistik) Fjärrvärmepris (fast, rörligt, skatter och effektabonnemang) Fjärrvärmestatistik (månads- och årsvärden) Övriga energibärare (Förbrukningsstatistik och pris) Årsstatistik minst 3 år för samtliga energibärare Beskrivning av återvunnen energi Om egenproduktion finns, statistik i den omfattning det finns Underlag från företaget Ge tillgång till det som krävs enligt ovan Exempel på effektiviseringsåtgärder inom organisation och ledning Organisation och ledningsfrågor har en större påverkan på energianvändningen än man kan tro. Erfarenheter visar att genom att aktivt arbete och att ha fokus på energifrågan kan innebära upp till 10 % besparing genom att onödig energianvändning förebyggs samt att man snabbt identifierar åtgärder och följer upp användningen. Viktiga punkter att fundera över är att: Utse en ansvarig person/energicontroller för energi, åtgärder och uppföljning Ta fram en energipolicy och mål (i anknytning till befintligt system) Ta fram nyckeltal samt ha kontinuerlig uppföljning Utbilda nyckelpersoner Utbilda personal Införa rutiner för inköp i relation till energi till exempel LCC Livscykelkostnad Införa driftrutiner och instruktioner där energi tas i beaktande

ANBUDSFÖRFRÅGAN 13(19) Stödprocesser Klimatskalet Typ av byggnad och byggnadens skick Skick på fönster, dörrar och portar samt rutiner för öppning/stängning (generellt) Upplevd inomhusmiljö och eventuella klagomål Varm- och kallarea för de byggnaderna Eventuellt genomföra termografering Underlag från företaget Måttangivna ritningar Ange varm- och kallarea Exempel på effektiviseringsåtgärder för klimatskalet Ta med energifrågan vid behov av om- och tillbyggnad, då återbetalningstiden i byggnader kan vara lång för t ex tilläggsisolering av fasad och vind, byte/komplettering av fönster, tätning av byggnadsskalet, solavskärmning. Belysning Typ, effekt, skick, och drifttider för belysningen Installerad effekt/m 2 för olika rumstyper Energianvändning genom inventering och/eller användning av nyckeltal Möjliga tillägg: Djupare analys av arbetsmiljö/synergonomi med hjälp av belysningskonsult Exempel på effektiviseringsåtgärder för belysning Belysningsplanering Sektionering av belysning, nedsläckning/fas stegvis Rengöring, underhåll Ommålning av rumsytor Tidstyrning Dagsljuskompensering Manuell styrning Närvarostyrning Energieffektiva ljuskällor och HF armaturer Ventilation Typ, betjäningsområde, effekt, styrning, drifttider, temperaturer och skick för ventilationsaggregaten Funktion och verkningsgrad värmeväxlare Fördelning av process- och allmänventilation

ANBUDSFÖRFRÅGAN 14(19) Finns det upplevda problem? Tilluftstemperatur för hög eller låg. funktion i lokal, eventuell kortslutning, över- respektive undertryck Elanvändning för de enskilda ventilationsaggregaten samt totalt Underlag från företaget OVK där det finns Om möjligt, ventilationslista och ritningar Exempel på effektiviseringsåtgärder för ventilation Behovsanpassad drift (injustering tid) Behovsanpassad drift (injustering flöden) Behovsanpassad drift (injustering temperatur) Värmeåtervinning Använd effektiva ventilationsaggregat Använd, om möjligt, direktdrivning mellan motor och fläkt Välja filter med låga tryckfall, byta filter ofta Vid varierande luftbehov använd frekvensstyrning Sträva efter låga lufthastigheter i kanaler Isolera luftkanaler om >10 grader tempskillnad Följ upp driften och underhåll kontinuerligt Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Lokalkomfort (uppvärmning) Typ, effekt, ålder och skick på värmekällor Uppskattning av verkningsgrad på värmekällor Typ, placering, isolering och skick på distributionssystemet (generellt) Typ av styrning och dess skick (generellt) Energianvändning per energislag Distributionssystemets energianvändning (cirkulationspumpar) Exempel på effektiviseringsåtgärder för lokalkomfort (uppvärmning) Minska drifttider Optimera/sänk inomhustemperaturen Ökad effektivitet i värmeväxlare Installation av vattensnåla armaturer Konvertera till fjärrvärme/solenergi/bioenergi/värmepump Pannanläggning- och system - Verkningsgraden i anläggningar med låg returtemp kan förbättras genom s.k ekonomiser - Användning av luftförvärmning kan öka effektiviteten - Driftsoptimeringen bör stämma med aktuellt driftsförhållande - Värdera nattsänkning av uppvärmning, speciellt om lätt byggnad - Minimera cirkulation av varmvatten när behovet är litet eller inget - Säkerställ bra isolering av panna, rör och ventiler - Se till att brännare är rätt injusterade m.a.p. luftöverskott etc

ANBUDSFÖRFRÅGAN 15(19) - Värdera frekvensstyrning av fläkt för förbränningsluft - Efter genomgångna effektiviseringar: är anläggningen för stor? Optimal storlek mer effektivt - För driftjournal över rökgastal, förbränningsförhållande och injustera med jämna mellanrum Fjärrvärme - Säkerställ att varmvatten kan produceras under sommaren utan att hela anläggningen behöver vara i drift - Säkerställ att anläggningen, inklusive radiatorkretsen, är rätt reglerad - Regleringen bör kontrolleras minst en gång per år - Anläggningen ska utformas för att vara servicevänlig - Vid konvertering till fjärrvärme ska man undersöka om ändringar behöver göras i uppvärmningssystemet, t.ex. decentraliserade tappvarmvattenberedare - Driftjournal med tryck, temperatur och förbrukning bör föras med jämna mellanrum (dag, vecka, månad?) - Golvvärme bör styras med variabelt flöde och framledningstemperatur framför pulserande drift eller returbegränsning Lokalkyla Antal, typ, effekt, ålder och skick på kylmaskiner Typ och användning av solavskärmning Kontroll av interna värmelaster Krav/rekommendationer på temperatur Kontroll av filter, värmeväxlare och isolering av rör Uppskattning av energianvändning Möjliga tillägg: Statusbedömning av kylsystem (kylmaskin samt distribution) Driftanalys av kylsystem (hur ska systemet köras mest effektivt? Nattkyla m.m.) Långtidsmätning eleffekt i kylmaskin Exempel på effektiviseringsåtgärder för lokalkyla Reducera behovet. Minska värmebelastning från maskiner, solinstrålning, belysning m.m. Behövs kyla överallt? Placera servrar, värmealstrande maskiner och apparater i rum med mindre solinstrålning (norrläge) samt ha eventuell enbart kyla där. Solavskärmning för att minska/eliminera lokalkyla Energieffektiv kylproduktion Använd hellre ett centralt större kylaggregat än flera små Värmeåtervinning från kylmaskiner Injustering kylmaskin (flöden, temp etc) Frikyla/Nattkyla (forcerad ventilation nattetid) Beakta LCC vid inköp av ny utrustning

ANBUDSFÖRFRÅGAN 16(19) Tappvarmvatten Typ, skick och temperatur i varmvattenberedare/vvc Typ, isolering och skick på distributionssystem Användningsområden Beräkna energianvändningen utgående från den uppskattade vattenanvändningen och nyckeltal/schablon Underlag från företaget Vattenförbrukning (om möjligt) Exempel på effektiviseringsåtgärder för tappvarmvatten Minska drifttider Minska väntetider vid tappställen genom att minska rörlängder och dimension Håll temperaturen så låg som möjligt men beakta risken för legionella och liknande sjukdomsframkallande bakterier. Använd ev. temperaturgymnastik. Installation av vattensnåla armaturer Använd decentraliserade varmvattenberedare om det är långt till central värmeanläggning. Uppvärmning med central anläggning kräver >65 C på anläggningen året runt vilket medför stora förluster i rörnätet. Minska cirkulationsmängden genom att använda termostatstyrda inregleringsventiler Konvertera till fjärrvärme/solenergi/bioenergi/värmepump Tryckluft Antal system samt deras betjäningsområden Antal, typ, effekt, styrning, skick och lufttryck för kompressorerna Hur används överskottsvärmen Skick på distributionssystemet (generellt) När senaste läcksökning gjordes Vad tryckluften används till Elanvändning för varje enskilt system samt totalt Möjliga tillägg: Läcksökning Exempel på effektiviseringsåtgärder för tryckluft Täta läckage, ofta och löpande Lyssna, läckspray, ultraljudsmätare Konvertera till eldrift Installation av tryckregulatorer (ackumulering) och avstängningsventiler Sektionering av systemet, till exempel litet separat aggregat längst bort för andra drifttider Rätt tryck. Överslagsmässigt så minskar elanvändningen med ca 8 % för varje bar som drifttrycket sänks

ANBUDSFÖRFRÅGAN 17(19) Installation av styrsystem och anläggningen kan kompletteras med en mindre kompressor för att alltid ha rätt storlek efter behov Varvtalsreglering på kompressor Värmeåtervinning: Kan spara mycket av tillförd elenergi i form av värme. Antingen luftburen återvinning där kompressorns avgivna värme tillförs lokalerna eller vattenburen återvinning där kylvattnet värmeväxlas mot uppvärmningssystemet och/eller tappvarmvatten Kontor/administration Typ, avstängningsrutiner och energisparläge på utrustningen Uppskattad energianvändning Exempel på effektiviseringsåtgärder för kontor/administration Stäng av all utrustning efter arbetstid Använd sleep mode på alla apparater där möjligt Stäng av bildskärmar vid längre möten, eller annan frånvaro Gör stickkontakter spänningslösa utanför arbetstid genom styrning Anpassa kopiatorer och skrivare till användningen. Ju större apparat ju större energianvändning Beakta LCC vid inköp av ny utrustning och ställ krav på leverantörer Välj Energy Star, TCO märkta produkter Interntransporter Beskriva de interna transporter som finns Bränsletyp Drifttider och eventuella effekter Beräkna/uppskatta energianvändningen Underlag från företaget Hjälpa till att lista de interntransporter som finns Exempel på effektiviseringsåtgärder för interntransporter Ett ändrat körbeteende gör att man kan spara upp till 20 procent i bränsleförbrukning. Transport och logistikplanering Produktionsprocesser Typ av verksamhet. Ålder och skick på eventuell maskinpark. Möjligheter till värmeåtervinning från produktionsprocesserna. Avstängningsrutiner

ANBUDSFÖRFRÅGAN 18(19) Total energianvändning per energislag uppskattas Gärna långtidsmätning av delar eller hela maskinparken Gärna redovisning av energianvändning för drift- och tomgångsläge Exempel på effektiviseringsåtgärder för industriella processer Process och industriventilation - Utsug från föroreningskällor bör så långt som möjligt göras med inkapsling av källan eller näst bäst i förhållande till luftens naturliga rörelser (varm luft-uppåt, kall luft neråt.) - Placera punktutsug så nära källan som möjligt - Använd flänsar vid punktutsug - Filter och cykloner dimensioneras till minsta möjliga tryckfall - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Befuktning - Ju lägre rumstemperatur ju lägre energianvändning för befuktning - Sätt kravet för luftens relativa luftfuktighet så lågt som möjligt - Använd vattenbefuktare om rumsluften är varmare än önskat p.g.a. värmeavgivning från maskiner etc. Processkyla - Reducera behovet. Minska värmebelastning från maskiner, solinstrålning, belysning m.m. Behövs kyla överallt? - Utnyttja frikyla om möjligt (del av eller hela året) - Minska ångtemperatur - Sänk kondenseringstemp. (eventuellt enbart vintertid) - Rengör förångare och kondensator - Kolvkompressor min 50 % last, skruvkompressor min 60 % last - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Pumpning - Minimera driftstiden manuellt med tidur eller givare - Anpassa pumpens storlek efter behovet - Minimera tryckfallet i rören - Dela upp pumpsystemet på flera pumpar om möjligt och relevant - Frekvensstyr pumpen efter behov - Pumpa långsamt när det är möjligt - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Vakuumsystem - Minska läckage på sugledningar - Byt från enkelstående pumpar till parallellkopplad anläggning - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning Hydrauliksystem - Mät och värdera motorns pålastade effekt under drift och vid tomgång - Inför on/off styrning på elmotor om möjligt - Kontrollera och reducera effektuttaget vid standby och avlast - Minska tryckfallet i ledningar - Värdera om tomgångseffekten kan reduceras genom att trycklöst leda olja tillbaka till tanken - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning

ANBUDSFÖRFRÅGAN 19(19) Elmotorer - Anpassa motorns effekt till uppgiften - Använd energisnåla motorer, speciellt vid nyinköp - Undvik tomgångsdrift - Använd flerhastighetsreglering eller frekvensstyrning - Beakta LCC vid inköp av ny utrustning - Ställ krav på styrning, verkningsgrad, storlek Inköpskostnaden för en ny elmotor är relativt låg i jämförelse med dess driftskostnad. När en elmotor gått med kontinuerlig drift under två, tre månader har den kostat lika mycket i drift som den kostade i inköp. Därför bör man välja en motor med hög verkningsgrad. Även om priset är 10-30 procent högre för en högeffektiv än för en lågeffektiv motor tjänar man i många fall in merkostnaden redan på ett år genom en minskad energikostnad. Mekaniska transmissioner (rem-, kedje-, växeldrift) - Undvik, om möjligt, remdrift. Använd direktdrivning mellan motor och belastning - Anpassa remdriftens effektöverföring till belastningen - Använd så stora remskivor som möjligt - Säkerställ riktigt uppspänning av rem - Undvik skevheter - Undvik snäckväxlar med stor utväxling, använd tandhjulsväxel - Använd växel med hög verkningsgrad - Underhåll kedjor och växlar, välj korrekt olja och överfyll ej Processvärme - elektricitet - Reducera mängd material som ska värmas - Reducera, om möjligt, temperaturen - Reducera driftstiden och tomgångstiden - Isolera, om möjligt, processanläggningen - Konvertera, om möjligt, till annan mer effektiv (miljövänlig) energikälla - Förbehandla, om möjligt, materialet som ska värmas - Nyttja spillvärme från processanläggningen och materialet till annat ändamål Torkning - Avvattna produkten så mycket som möjligt före torkning - Dela ned produkten så mycket som möjligt innan torkning (större yta) - Håll restfuktigheten i produkten efter torkning så hög som möjligt - Säkerställ minsta möjliga kassationsandel av produkten efter torkning - Installera, om möjligt, värmeåtervinning - Använd så hög tilluftstemperatur som möjligt - Undvik falskluft till torkugnen - Reglera fläktar efter behov, använd omblandningsreglering - Följ kontinuerligt upp anläggningens drift och för driftsjournal