Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)



Relevanta dokument
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Ledningssystem för god kvalitet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

SOSFS 2011:9 ersätter

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Rutiner för f r samverkan

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: Ändrad:

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI


2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/ Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00

Nya föreskrifter och allmänna råd

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Kvalitetsberättelse för år 2014 individ-och familjeomsorgen

Rutin för utformande, uppföljning och revidering av rutiner i ledningssystemet

Rutin gällande Lex Sarah

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Uppdrag och kvalitetskrav hemtjänst inom Region Gotland

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Hur ska bra vård vara?

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

SOCIALNÄMNDEN

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Granskning av socialnämndens kvalitetssystem inom äldreomsorgen

Transkript:

SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen 3 (HSL) ställer krav på att verksamhetens insatser ska vara av god kvalitet, utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamheter enligt SoL, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Här inkluderas även verksamheter som bedrivs enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 4 (LVU) eller enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall 5 (LVM). Föreskrifterna ska också tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som ska bedrivas enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (PSL) 6. SYFTE OCH ANSVAR (SOSFS 2011:9, 3 KAP) Socialnämnden i Kils kommun ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Det ska framgå hur ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är fördelad i verksamheten. Ledningssystemet ska utgöra ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 1 Socialtjänstlagen (2001:453), SoL 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS 3 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 4 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU 5 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM 6 Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Tanken är att ledningssystemet ska göra det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet ska skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten. Det syftar även till att förebygga skador, missförhållanden, avvikelser och felbehandlingar samt att identifiera och åtgärda det som inträffar. Socialnämndens ledningssystem ska hjälpa till med att tydliggöra verksamheternas kvalitet och resultat för brukare, anhöriga, politiker och personal. VAD ÄR KVALITET? (SOSFS 2011:9, 2 KAP) Kvalitet är att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer som beskriver vad god kvalitet är i socialtjänsten och i den kommunala hälso- och sjukvården 7. Verksamhetens kvalitet är en följd av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de: bygger på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet utgår från helhetssyn på den enskildes situation med samordnade tjänster som präglas av kontinuitet är trygga och säkra då de utförs enligt gällande regelverk är kunskapsbaserade och effektivt utförda i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet är tillgängliga och jämlikt fördelade utförs effektivt och i rimlig tid, d.v.s. resurserna används på bästa sätt Socialnämnden har i sin verksamhetsplan med övergripande och nämndspecifika mål fastställt att respekten för enskildas behov och önskemål utgör en viktig kvalitetsfaktor samt att alla ska ges möjlighet att leva ett socialt värdigt och självständigt liv. Av verksamhetsplanen framgår också att: vård, omsorg och sociala tjänster till mycket hög kvalitet och som motsvarar invånarnas behov och förväntningar ska tillhandahållas personalens kompetens prioriteras och fortlöpande utvecklas tjänster och insatser ska vara individuellt anpassade och genomföras i samverkan verksamheterna ska präglas av professionellt förhållningssätt med hög tillgänglighet, korrekt och vägledande information, respekt för 7 Nationella indikatorer för god socialtjänst respektive god vård (www.socialstyrelsen.se) Sidan 2 av 6

personlig integritet och självbestämmande, pålitlighet, snabb handläggning, lyssnande och lyhördhet. tjänstegarantier som kontinuerligt följs upp ska finnas i alla verksamheter information om den enskildes rättigheter och nämndens verksamheter ska vara lättillgänglig och lätt att förstå beslut om insatser ska vara välmotiverade och lättförståeliga samt tidsbegränsade och fortlöpande omprövas bemötandet och omhändertagandet ska vara individuellt och främjas genom kontaktmannaskap och individuella vårdplaner alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald LEDNINGSSYSTEMETS GRUNDLÄGGANDE UPPBYGGNAD (SOSFS 2011:9, 4 KAP) Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processer och rutiner Samverkan De processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas och fastställas. De aktiviteter som ingår ska identifieras samt deras inbördes ordning i processen bestämmas. För varje aktivitet ska rutiner utarbetas och fastställas. Rutinerna ska beskriva dels tillvägagångssätt för hur aktiviteten ska utföras, dels hur ansvaret för utförandet är fördelat. De processer där samverkan krävs för att säkra kvaliteten på insatserna eller för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada ska identifieras samt det ska beskrivas hur samverkan möjliggörs och bedrivs. DET SYSTEMATISKA FÖRBÄTTRINGSARBETET (SOSFS 2011:9, 5 KAP) Det systematiska förbättringsarbetet görs genom riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser samt förbättrande åtgärder och förbättring av processer och rutiner. Riskanalys Egenkontroll Riskanalys ska fortlöpande göras för att bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som innebär brister i verksamhetens kvalitet. Egenkontroll ska göras tillräckligt ofta och omfattande för att säkra verksamhetens kvalitet. 8 8 Egenkontrollen kan t.ex. bestå i jämförelser med tidigare resultat, resultat för andra verksamheter, öppna jämförelser, uppgifter i olika kvalitetsregister, målgruppsundersökningar, dokumentationsgranskning m.m. Sidan 3 av 6

Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter ska tas emot och utredas. Uppgifterna ska analyseras för att mönster eller trender som indikerar brister ska ses. Rapporteringsskyldigheten 9 samt skyldigheten att utreda händelser som medfört/kunnat medföra vårdskada 10 och skyldigheten att dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande 11 ingår som en del i förbättringsarbetet. Förbättrande åtgärder, processer, rutiner Om riskanalysen, egenkontrollen och/eller utredningen av avvikelser visar på brister ska de åtgärder som krävs vidtas och processerna och rutinerna förbättras så att verksamhetens kvalitet säkras. PERSONALENS MEDVERKAN (SOSFS 2011:9, 6 KAP) Det ska säkerställas att verksamhetens personal arbetar utifrån de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Personalen är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete 12 samt till att hög patientsäkerhet upprätthålls 13. DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET (SOSFS 2011:9, 7 KAP) Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras, dels bör en årlig kvalitetsberättelse upprättas, dels ska en årlig patientsäkerhetsberättelse upprättas. ORGANISATORISKT ANSVAR OCH ROLLER I KVALITETSARBETET SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden är ytterst ansvarig för verksamheten. SOCIALCHEF Socialchefen har ett övergripande ansvar och rapporterar till socialnämnden. MAS (MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA)/VERKSAMHETSCHEF MAS har tillsammans med socialchef ett delat ledningsansvar där MAS ska rapportera direkt till nämnden i ärenden avseende hälso- och sjukvård. MAS och socialchef ska samverka kontinuerligt kring hälso- och sjukvårdsfrågor. MAS arbetar fram riktlinjer, ansvarar för att ledningssystemet följs upp, följer aktuell lagstiftning och ser till att uppföljning och utveckling sker inom området hälsooch sjukvård. Rapporterar till socialchef. 9 6 kap 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), 14 kap. 3 SoL, 24 b LSS 10 3 kap 3 patientsäkerhetslagen (2010:659) 11 14 kap. 6 SoL, 24 e LSS 12 14 kap. 2 SoL, 24 a LSS 13 6 kap 4 paatientsäkerhetslagen (2010:659) Sidan 4 av 6

SAS (SOCIALT ANSVARIG SAMORDNARE) SAS arbetar fram riktlinjer, ansvarar för att ledningssystemet följs upp, följer aktuell lagstiftning och ser till att uppföljning och utveckling sker inom området socialtjänst. Rapporterar till socialchef. ENHETSCHEF Enhetschefen har ansvar för att leda och utveckla sin enhet. Har ansvar för att ta fram rutiner och se till att dessa följs. Rapporterar till socialchef. PERSONAL I VERKSAMHETEN Ansvarar för att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet och följa fastställda rutiner. Rapporterar till enhetschef. METOD Arbetet med utveckling och säkring av kvalitet ska ske systematiskt och innebär ett långsiktigt och målmedvetet arbete med målet att utveckla och säkra verksamheterna. Arbetet grundar sig på PDCA-metodiken (Plan-Do-Check-Act) 14. Enligt denna metod sker förbättringsarbetet i fyra steg: 1. Plan Planera Sätta upp mål, aktiviteter, planera för utveckling 2. Do Utföra Genomföra uppgifterna med god kvalitet 3. Check Kontrollera Följa upp och utvärdera resultatet 4. Act Handla Analysera, lära av och förbättra processer och rutiner 4. Handla 3. Kontrollera 1. Planera 2. Utföra LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITETSARBETE FÖRKLARING TILL HUR LEDNINGSSYSTEMET ÄR UPPBYGGT Ledningssystemet redovisas utifrån kraven i socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 och de processer, aktiviteter och rutiner som gäller inom verksamheten. Ledningssystemet visar på vilket sätt uppföljning sker och med vilka metoder. Det framgår också vem som är ansvarig för att uppföljning sker av gällande riktlinjer, aktiviteter, rutiner och planer. Med socialtjänst avses i detta dokument all verksamhet enligt SoL, LSS, LVU och LVM. 14 Upphovsman till PDCA är Edward Deming Sidan 5 av 6

Ledningssystemet består av: detta övergripande dokument med grundläggande information om ledningssystemet, IT-stödet STRATSYS som används för att beskriva de viktigaste övergripande processerna i verksamheten med aktiviteter, riskanalyser, egenkontroll och eventuella åtgärder, handboken på Kils kommuns hemsida där processer, riktlinjer och rutiner finns dokumenterade (www.kil.se, Omsorg och socialt stöd, Ledningssystem). Sidan 6 av 6