BODEN Denna rapport sammanfattar travsällskapens lokala utredningar och utgör ett av flera underlag för beslut om framtida struktur av Åretrunt- & Säsongsbanor i Sverige. Stockholm, november 2008 1
Innehållsförteckning Sid Kort om utredningen Framtidens Travsport 3 Uppdragsbeskrivning - Lokala djupanalyser av landets travsällskap 4 Projektplan och förutsättningar för travsällskapens utredningar 5 Förslag till centrala åtgärder 6 Sammanfattning av travsällskapens rapporter 7-154 Boden 7-12 Skellefteå 13-16 Lycksele 17-20 Umeå 21-23 Hoting 24-27 Solänget 28-30 Östersund 31-34 Oviken 35-36 Dannero 37-39 Bergsåker 40-44 Hagmyren 45-49 Bollnäs 50-54 Rättvik 55-60 Romme 61-65 Gävle 66-70 Lindesberg 71-74 Solvalla 75-79 Eskilstuna 80-83 Örebro 84-88 Hagfors 89-91 Färjestad 92-97 Arvika 98-101 Årjäng 102-105 Åmål 106-110 Axevalla 111-114 Mantorp 115-119 Visby 120-123 Vaggeryd 124-126 Åby 127-130 Halmstad 131-135 Kalmar 136-140 Tingsryd 141-145 Karlshamn 146-149 Jägersro 150-154 Stockholm, november 2008 2
Kort om utredningen Framtidens Travsport ATG och STC tillsatte efter beslut i oktober månad 2006, en utredning som antog namnet Framtidens Travsport. I utredningen som presenterades i maj 2007 lämnades en utförlig redogörelse om bakgrunden till travsportens problem och dess konsekvenser om inga radikala åtgärder omgående vidtas. Utredningen presenterar förslag och motiv till kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Hela rapporten, liksom en kortversion av denna, kan laddas ned från webbsidan: www.framtidenstravsport.nu Styrelserna för ATG och STC har ställt sig bakom den analys och de slutsatser som dras liksom merparten av de förslag till åtgärder som utredarna presenterat. STC:s styrelse fattade hösten 2007 beslut om att i projektform under år 2008 genomföra fem detaljerade utredningar omfattande nedanstående områden. Grundbelopp och fördelning i framtiden Projektet skall ta fram förslag om fördelningen av grundbelopp och framtida premiesystem. Frågeställningarna är bland annat: vad vi vill uppnå med grundbelopp och premier? Hur skall de verka drivande för en stark utveckling, hur kan de skapa incitament? Shared Service Center (SSC) Syftet är att samordna ekonomi- och personaladministrativa stödfunktioner för att både uppnå besparingseffekter och kvalitetsvinster. Ett SSC föreslås också samordna inköpsfunktioner för el, försäkringar, olja, telefoni, konsulter, marknadsföring osv. Gemensamt sportsekretariat Projektet skall ta fram förslag på uppgifter för ett gemensamt sportsekretariat. En viktig del i detta är att vi har möjlighet att övergå till internetanmälan. Det innebär att anmälningshanteringen blir central. Detta kommer att ge besparingar i tid på sällskapen och samtidigt bli billigare för hästägarna. Tävlingsstrukturen Utgångspunkten är att införa en ny tävlingsstruktur som en tvåstegsraket. Under 2008 använder vi ett nytt tävlingsschema som innebär att cirka 70 tävlingstillfällen tas bort, men att ungefär samma antal lopp körs 2008 som i år. Tävlingsveckan kommer att omfatta betydligt fler saxade tävlingsdagar i Live-miljö än tidigare. Detta skall sedan länkas samman i den nya bankategoriseringen året runt- och säsongsbanetävlande. Alla banor skall ges möjlighet att kvalificera sig/berätta om sina framtidsplaner innan det bestäms hur man ska klassificeras. Året runt- och säsongsbanor Projektet skall ge landets travsällskap möjlighet att redogöra för sina ambitioner med sin bana, visioner, handlingsplaner, budget etc. och skapa underlag för framtida bankategorisering. STC:s styrelse kommer senare att prioritera och sätta tider på andra vilande delar av Framtidens Travsports alla förslag. Detta gäller bland annat organisationsfrågorna. Stockholm, november 2008 3
Uppdragsbeskrivning - Lokala djupanalyser av landets travsällskap Styrelsen för STC har med stöd av ATG, i december 2007,fattat beslut om att avsätta resurser för att under år 2008 biträda sällskapen med nödvändigt stöd för att: Sällskapen och dess intressenter kring samliga banor i ordnade former och med eget djupt engagemang skall utreda alla förutsättningar för den egna banans långsiktiga överlevnad. Det finns ingen patentlösning som kan appliceras på alla banor. Lösningarna kommer istället att framträda i öppen dager när intressenterna kring varje enskild bana har genomfört en djupanalys av banans förutsättningar, problem, hot och möjligheter. En analys som måste blicka utanför dagens struktur och inventera alla möjligheter inom och utom travet som på ett positivt sätt kan förbättra ekonomin för banan och/eller dess intressenter och bidrar till sportens utveckling. Det gäller såväl samdrift och optimerat spelupplägg med andra banor i närområdet som samverkan med andra aktörer inom privat och offentlig verksamhet. Samtliga travsällskap rekommenderas därför att med utgångspunkt från rapporten Framtidens Travsport och med stöd av ATG och STC, genomföra en djupanalys under år 2008 för att utreda alla förutsättningar och ta fram handlingsplaner för den egna banans långsiktiga överlevnad. Travsällskapens lokala utredningar utgör ett av flera underlag inför förestående beslut om en framtida struktur av Åretrunt- & Säsongsbanor i Sverige. Med bred förankring skall därefter nödvändiga beslut kunna fattas om strukturella och andra åtgärder på lokal och central nivå under år 2009. Anläggningar för Framtidens Travsport Hästägare och övriga intressenter Djupanalys av varje banas förutsättningar, problem, hot och möjligheter utförd av de enskilda bansällskapen i samverkan med lokala 2008 aktörer inom privat och Stödgrupp offentlig verksamhet ATG STC 2009 2007 + Djupanalyser & konkreta åtgärdsförslag = Underlag för beslut om strukturella åtgärder för en långsiktig Svensk Travsport i balans Januari 2008 3 Stockholm, november 2008 4
Projektplan och förutsättningar för travsällskapens utredningar Start av de lokala utredningarna initierades i januari 2008 genom att Ulf Hörnberg, GS för STC, Remy Nilsson VD för ATG tillsammans med projektledarna Kjell Eriksson från STC och Lars Aspling, Aspling Konsult AB besökte 8 platser i landet för att presenterade en kortversion av rapporten och informerade om situationen för svensk travsport. Sällskapen hade till dessa sammankomster bjudit in en bred krets av lokala intressenter kring respektive bana som uppmanades medverka i de lokala utredningsarbeten som skulle utföras vid respektive sällskap under året. En kortversion av rapporten Framtidens Travsport lämnades ut samt distribuerades i drygt 15 000 exemplar till samtliga ägare av travhästar i Sverige. Mellan den 1 februari 15 mars besökte utredarna samtliga landets 34 travsällskap och träffade ca 200 representanter och deltagare från de lokala projektgrupperna. Förslag till mallar och arbetsmetoder för utredningsarbetet presenterades som skall innefatta ett historikavsnitt, en nulägesbeskrivning samt ett framtidsinriktat avsnitt. Sällskapen uppmanades att skriva sina rapporter med inriktning på deras viktiga målgrupp av lokala representanter som på olika sätt och i olika former behöver engageras för att medverka till och stärka förutsättningar för banans långsiktiga överlevnad. Totalt har ca 500 personer medverkat i sällskapens utredningar. Övergripande tidsplan för utredningar om Framtidens Travsport Lokala utredningar för Åretrunt- & Säsongsbanor Informationsmöten Historisk och Nulägesbeskrivning SWOT med externa parter om banans framtidsförutsättningar Förankring & komplettering Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept. Oktober November December Januari 2009 Central utredning Shared Service Center Central utredning Nationellt Sportsekretariat Central utredning Nytt fördelningssystem Utvärdering av utredningsresultaten Central utredning Ny organisation Förslag till strukturella åtgärder för travsportens långsiktiga överlevnad Informationsmöten Februari 2008 Lars Aspling, Aspling Konsult AB Tre centrala utredningar, - varav den som avser ett nytt fördelningssystem har en avgörande betydelse för samtliga travsällskap - skulle enligt projektplanen presenteras i maj månad för att ge sällskapen ingångsvärden och förutsättningar för de lokala utredningarnas framtidsinriktade avsnitt. Sällskapen har i oktober månad presenterat sina rapporter av de lokala utredningarna men har i dessa inte kunnat beakta nya förutsättningar som förväntas gälla framöver då de centrala utredningarna ännu inte har presenterats. Detta bör observeras vid genomläsning av rapporten. Stockholm, november 2008 5
Förslag till centrala åtgärder Vid möten för Utökad samverkan mellan travbanorna i enlighet med direktiven till de lokala utredningarna har representanter för berörda travsällskap i Mellansverige och Norrland gemensamt ställt sig bakom följande förslag. 1. Förutsatt att tillräckligt hästunderlag finns, bör ett eftermiddagstrav arrangeras för samtliga vardagar under sommarperioden omfattande 7 veckor (V26 V32). Sommarperioden kommer då att omfatta följande tävlingar: Lunch V4 Som idag, men med start klockan 12.00 V65 (DD) Som idag E.m. V5 med Sommardubbel Nytt mellan klockan 15.00 18.00 Sen sax (V5) Som idag, men start 19.30 & slut 22.30 2. Ett nytt frikortsystem införs fr.o.m. år 2010 byggt på följande grunder. a) Inom ramen för sällskapets eget ansvar för sin ekonomi fattar respektive sällskap beslut om och utfärdar medlemskort/frikort som gäller till den egna banan. Därutöver kan sällskapen fatta beslut om att t.ex. ungdomar under 18 år äger fri entré vid den egna banan. b) Frikort utfärdade av ATG eller STC skall vara i form av kort med magnetremsa/microchip eller motsvarande som identifierar kortinnehavaren och som kan avläsas i kortläsare vid banan. c) För i kortläsare vid en bana registrerade inträde via frikort utfärdade av STC eller ATG gottskrivs banan entréintäkter i STC:s avräkningssystem samtidigt som ATG, STC eller hästägare (ansluten till annan bana) debiteras. 3. ATG får fr.o.m. år 2010 ta över ansvaret för totokassorna vid banorna och vidareutvecklar dagens manuella lösningar med ny och effektivare teknik för att minska kostnaderna och samtidigt promota högre/bättre spel vid banorna genom anlitande av personal som utbildats för detta eller har sådan kompetens. 4. STC uppdras att se över de delar av reglementena som påverkar antalet funktionärer vid olika tävlingar vid banorna för att tillvarata dagens teknik så att antalet funktionärer kan reduceras vid tävlingar. 5. STC uppdras att utforma ramavtal för funktionärer vid banorna som sedan används av alla sällskap. Avtalade arvoden mellan det enskilda sällskapet och dess funktionärer kan läggas som bilaga till ramavtalet. Enskilda sällskap har därutöver lämnat förslag till centrala åtgärder vilka framgår av sammanfattningarna. Stockholm, november 2008 6
BODEN Projektorganisation och involverade parter i utredningen En ledningsgrupp har tillsammans med projektledaren koordinerat det operativa arbetet. Ledningsgruppen har bestått av Sven Granström sportchef vid Peabtravet, Per-Ulf Sandström, näringslivschef Bodens Kommun, Sven-Olav Nilsson, vice ordförande i Norrbottens Travsällskap samt Helena Zimmer, projektledare Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB. Handlingsplanen har utarbetats i nära samverkan med styrelse och övriga aktörer som tränare, hästägare och basorganisationer samt förankrats med externa intressenter; företagare, finansiärer, besöksnäring och politiker. Arbetet har kontinuerligt stämts av med övriga banor i regionen. Resultatet är en framtidsinriktad handlingsplan som är djupt förankrad i travsporten i norra Sverige. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad I Norrbottens län finns starka traditioner kopplade till verksamheter med häst. Föreningsverksamheten med hästar är bred och täcker alla olika inriktningar inom trav-, rid-, islands-, och brukshästverksamhet liksom avel. I länet beräknas det finnas uppemot 6 000 hästar. Det har gått bra för Norrbotten under senare år. Investeringar i mångmiljardklassen har genomförts och framtidstron är stark. Inom travsporten avspeglas tillväxt i näringslivet och en optimistisk tro på framtiden i fler hästägare, ökad kvalité i hästmaterialet och mer sponsormedel. Den positiva utvecklingen av travbanan och travsporten i regionen och främst i Boden är ett resultat av många års nära samverkan mellan offentliga, privata och ideella intressen. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Vid Peabtravet fanns totalt 790 hästar i träning år 2007. Ytterligare 729 hästar tränas i närregionen i norra Finland och ytterligare hästar i norra Norge. Antalet hästar i A- träning har fördubblats under senaste 10-års period och uppgår till 237 hästar år 2007 dessutom finns 553 hästar i B-träning vid travbanan. Ökningen visar att travintresset i regionen har såväl djup som bredd. Det pågår ett frekvent tävlingsutbyte med travbanorna i norra Norge och Finland som väsentligt ökar antalet startande tränare och hästar vid banan. Bodens kommun har haft en större ökning av besökare än länet i genomsnitt. Totala antalet gästnätter år 2007 var för Bodens kommun 120 000 och för regionen inom dagpendlingsavstånd, ca 10 mil, var antalet gästnätter 1 334 872. Den enskilt största gruppen besökare i Boden är från Norge med 45 000 gästnätter per år. Norrbotten ökar kraftigt när det gäller utländska gästnätter. Antalet besökare vid Peabtravet har i stort sett varit konstant med drygt 32 000 besökare per år under de senaste fem åren. Av besökarna beräknas 20 % vara betalande besökare. Stockholm, november 2008 7
Antalet tävlingsdagar liksom antalet lopp har sedan 2003 varit i stort sett konstant. Under år 2003 arrangerades 254 lopp fördelat på 27 tävlingsdagar. I jämförelse mellan år 2003 och år 2007 anordnas fler lopp under vintersäsongen 2007. Inspelet på banan inklusive banspel har ökat med 44,5 % från 2003 till 2007 då inspel inklusive banspel uppgick till 137,5 Mkr. Ökningen av inspel beror till en del på att Peabtravet har fått fler TV-sända lopp. Under år 2007 var 19 tävlingsdagar av totalt 28 TV-sända jämfört med år 2003 då endast 9 av totalt 27 tävlingsdagar var TV-sända. SWOT-analys Styrkor Bra samverkan mellan offentliga, privata och ideella krafter Näringslivet i området är engagerade i travsportens utveckling Möjligheter till finansiering av utveckling Väl fungerande ungdomsverksamhet Kvantitativt och kvalitativt stark tränarkår Kompetent personal Stark ökning av E-licenser Möjligheter Stark travkultur i regionen Närheten till Finland och Norge Sveriges nordligaste travbana En växande besöksnäring i länet En pågående positiv utveckling av evenemangsmarknaden i kommunen Utveckling av Hästcentrum i Boden Svagheter Liten personalstyrka Renoveringsbehov i stallar och på publikplats Investeringsbehov i utveckling av anläggningen Behov att identifiera och attrahera nya målgrupper som hästägare, sponsorer och publik Hot Travets krympande andel av spelmarknaden Beroende av central tilldelning av travdagar och centrala/nationella beslut Hög medelålder på hästägare och tränare (främst B-tränare) Stockholm, november 2008 8
Intressentmodell för Peabtravet I en intressentmodell är det möjligt att identifiera vilka aktörer som ska involveras i ett utvecklingsarbete och till vilken grad och när olika målgruppers intressen i Peabtravet diskuteras. Intressentmodell Intresse Inflytande Högt Lågt Lågt NUTEK Länsstyrelsen Längmanska företagarfonden Handeln SJ Länstrafiken Högt STC ATG Sponsorer/ Företagarna Bodens kommun Övriga hästnäringar Publik Media Spelare Övriga banor Besöksnäring Lokalisering och användning Hästverksamheten är betydelsefull för tillkomsten av attraktiva livsmiljöer och därigenom förutsättningar för människor och företag att etablera sig i kommunen. I nära anslutning till Peabtravet finns området Bränslan med fristående anläggningar för uppstallning och träning av trav- och ridhästar. Bland annat har Bodens Ridklubb sina anläggningar med stallar och ridhus här. Bodens kommun har i närheten av travbanan upplåtit mark och planlagt för boende kombinerat med stallar. Ett tiotal mindre stallar och bostadshus har uppförts, planarbete pågår för en utökning av området för s.k. hästnära boende. Boden är unikt med ett väl etablerad samverkan mellan rid- och travfolk, vilket bland annat kommer att manifesteras i en hästmässa som för första gången arrangeras på Peabtravet under en vecka i juni 2008 som avslutas med V75-dagen i Boden. Under 2007 har en bana för tävling och träning med islandshäst byggts på innerbanan. Det blir den enda banan kompletta tävlingsbanan för islandshäst inom 60 mil. Arenan som invigs den 6 juni angränsar direkt till travbanan. Visionen är att travet och arenan ska utgöra en mötesplats där trav, fotboll, hästevenemang, mässor, konferenser och konserter bidrar till utveckling av regionen. Det nya upplevelsecentrumet kommer att innefatta en upplevelsepark och ett Magic Castle. Arenan drivs i det med Bodens BK fotboll samägda Arenabolaget, där NTS är majoritetsägare. Bolaget ska sköta evenemang, drift och underhåll av multiarenan och upplevelsecentrat. Visionen täcker totalt 500 000 kvadratmeter i anslutning till Peabtravet. Bananläggningen är i gott skick och bedöms av många tränare och kuskar som en av de bäst skötta i Norrland. Det finns en veterinärklinik vid banan som servar inte bara travhästar utan även rid- och brukshästar. Stockholm, november 2008 9
Investeringsbehovet för närmaste femårsperiod delas in i tre delar: Investeringar beräknade i anläggningsinventeringen investeringar i ljusanläggning samt investering för utveckling av framtiden vid travbanan i Boden. Totalt beräknas investeringarna uppgå till 30 miljoner kronor. Hälften av investeringarna finansieras med offentlig medfinansiering genom olika fonder och program. Investeringar som förverkligar visionen om travbanan i Boden som ett centrum för travsporten på Nordkalotten, där en tävling av hög kvalité genomförs varje vecka. Övergripande målsättning Styrelsen för Norrbottens Travsällskap (NTS) har formulerat en vision för travbanan i Boden, Peabtravet, enligt följande: Peabtravet ska erbjuda en travupplevelse varje vecka De övergripande kvantitativa målen är att år 2010 uppnå 35 tävlingsdagar och att inom 5 år kunna genomföra 40 tävlingstillfällen per år. För att uppnå målen fordras insatser på flera plan. Till en del krävs insatser på ett nationellt plan, i huvudsak från ATG eller STC, bland annat när det gäller tilldelning av travdagar. Andra förutsättningar bygger på travbanans förmåga att utveckla den egna verksamheten, som exempel att engagera interna och externa intressenter i regionen för en utveckling av travsporten Intäktsförstärkningar Intäkterna från ATG utgör i nuläget drygt 70 % av banans intäkter. Intäkterna från sponsorer i absoluta tal har ökat med dryga 50 % från 2003 och var 2 015 000 sek år 2007. Ökade sponsorintäkter visar att företagen i regionen anser att travbanan har en viktig funktion att fylla och har betydelse för tillväxt och utvecklingen av näringslivet i området. Hyresintäkter är en annan viktig inkomstkälla. Omsättningen ska öka i samma takt som antalet travdagar ökar. Det innebär närmare en fördubbling fram till 2013 jämfört med 2007. Det blir möjligt om grundbeloppet höjs när antalet tävlingsdagar ökar, samt att de egna intäkterna i form av bland annat sponsormedel fördubblas fram till 2013. Intäktsökningen har beräknats utifrån storleken på grundbeloppet för travbanor med motsvarande antal tävlingsdagar. Se även förslag till centrala åtgärder för intäktsförstärkning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Betydelsen av samarbete mellan olika aktörer kring verksamheten vid travbanan lyfts fram som en viktig framgångsfaktor. I handlingsplanen återfinns sju olika utvecklingsområden med en eller flera tillhörande målsättningar för utveckling av Framtidens Travsport vid Peabtravet. Stockholm, november 2008 10
För en utveckling av verksamheten fordras att organisationen utvecklas. En viktig del i att uppnå effektivitet är att sätta mål, planera och följa upp verksamheten samt avsätta nödvändiga resurser. Målen ska vara Synliga, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda. Utvecklingen av organisation och ledning samt kompetensutveckling av medarbetare är ett arbete som bör ske integrerat i en process. Det finns behov av att skapa ett mer varierat utbud av service och upplevelser som passar hela familjen samt ett mer varierat utbud av olika travupplevelser som inte enbart handlar om travlopp inom totalisatorn. Det är viktigt att utveckla värdskapet för att nå en större publik och för att ta hand om befintliga sponsorer, publik och hästägare och attrahera nya. Med värdskap menas konsten att få människor att känna sig välkomna, upplevelsen av engagemang och att gästen känner sig viktig och betydelsefull. Sällskapet är berett att ge uppdraget till ett nationellt servicecentrum SSC om kostnaderna och uppdraget motsvarar minst den nivå som idag läggs utanför det egna sekretariatet. Förslaget om samverkan i ett NSS kan travsällskapet i Norrbotten inte ställa sig bakom. De fyra nordligaste banorna har idag en väl fungerande samverkan i sportfrågor. Vi ser inte att ett nationellt sportsekretariat kan utföra den mångfald av frågor som finns på ett bra sätt och samtidigt ta hänsyn till olika lokala strukturer. Se även förslag till centrala åtgärder för kostnadsbesparingar och effektiviseringar Breddsatsningar Antalet hästar som tävlar vid banan ska öka genom aktiviteter som sammanför intresserade köpare och säljare av hästar. Ungdomsrekrytering Ungdomstravet ska utvecklas med en ökad samverkan mellan NTS och Norrbottens Ponnytravsällskap samt med satsningar på särskilda ungdomsteman. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Stockholm, november 2008 11
Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Genom sin placering kan banan i Boden utgöra ett nav i utvecklingen av travsporten i norra Sverige och på Nordkalotten. Det finns i norra Sverige fem banor på en yta som utgör 40 % av Sveriges yta. Peabtravet som åretruntbana är en förutsättning för att kunna uppfylla kravet om en levande travsport i hela landet. Som ett stöd i en gynnsam utveckling av travsporten i norr krävs insatser från centralt håll. Bland annat i att skapa en struktur som kan ge kontinuitet i tävlingsdagarna. Fasta travdagar skulle göra det lättare att nå publik och förenklar administration och planering för sekretariat och tränare. TV-sändningar av travloppen är av central betydelse. Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan redovisade avsnitt. Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Stockholm, november 2008 12
SKELLEFTEÅ Projektorganisation och involverade parter i utredningen Skelleftetravets styrelse beslutade att tillsätta en extern projektledare som med hjälp av ett antal styrelsemedlemmar skulle leda utredningen. Till sin hjälp har gruppen dessutom tagit ett antal externa intressenter i de olika frågor som behandlats av utredningen. Tomas Lindström, projektledare, Claes Broberg, platschef Skelleftetravet, Kjell Lundmark, ordf. Skellefteortens Travsällskap, Hans-Olof Pettersson, vice ordf. Skellefteortens Travsällskap Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Hästen, med alla dess grenar, är en allt större och viktigare del av samhället. Hästen som yrkesredskap och fritidssysselsättning har ökat i omfattning på senare år. I Skellefteå och dess närområde finns förutom en travbana även flertalet ridklubbar, körklubbar och många privata näringsidkare som har hästen som gemensam nämnare. Skelleftetravet är präglat av en mycket stark och framgångsrik amatörtränarkår. Hästoch travintresset är stort och starkt förankrat i kommunen. Det finns en inseminationsstation för uppfödare i Ersmark. Ny toppmodern ATG-klinik invigdes i år och ligger på travbanan. Skelleftetravet är en viktig del av denna hästnäring, inte minst i PR- och turisthänseende, med många aktörer och stort genomslag i media genom TV-sända rikstävlingar under året. V75- och midsommartävlingarna är inte bara bland de mest besökta tävlingsdagarna i landet utan också två av de största sportarrangemangen i Skellefteå Kommun Sammanfattningsvis är Skelleftetravet en viktig beståndsdel i ett rikt fritidsutbud. Det bör utvecklas både för att trygga framtiden och öka intresset för hästsport i Skelleftebygden. Kan Skelleftetravet bli en samlande faktor för hästhållning skapas synergieffekter som vi tror blir framgångsrika för hela utvecklingen. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Antalet aktiva B-licenser (amatörer) har minskat från 228 (år 1995) till 172 (år 2008). Antalet A-licenser har varit nästan konstant under perioden 95-03 men 04 blev det en kraftig minskning till nuvarande 5. Antalet B-tränade hästar har i princip varit konstant på 350 st medan antalet A-tränade hästar har minskat i takt med att antalet A- licenser sjunkit. Antalet tävlingsdagar för år 2008 är 19 fördelat över året enligt nedan: Jan Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug Sept. Okt Nov Dec 0 0 1 2 3 2 4 2 3 1 1 0 Stockholm, november 2008 13
1964 arrangerades midnattstrav på midsommardagen för första gången, en från början galen idé som utvecklats till en av landets mest besökta tävlingsdagar, 2007 var över 7000 åskådare på plats midsommardagen. Sportsligt har Skelleftetravet varit väldigt starka genom åren, framför allt på kallblodssidan. I sammanhanget noteras att Midsommartravet ökat sin publik på senare år och att V75 också håller ställningarna under förutsättning att dessa avgörs senast mitten av augusti. V75 i september har visat på en betydligt lägre publiksiffra. V65-dag i juli har lockat dubbelt så många besökare som övriga trav- dagar i juli. Lunchtravet har nästan samma snittpublik som icke riksspeldagar (d v s ej V65/V75), faktum är att lunchpubliken ökat något. De flesta dagar är antalet lunchgäster större än antalet platser i restaurangen. När det gäller mängden aktiva drar vi slutsatsen att minskningen av antalet travdagar som genomfördes 2003 och den debatt som följde (med utredning om ev. nedläggning av någon bana) var oerhört negativ för Skelleftetravet. Detta ledde till bristande framtidstro som gjorde att många äldre slutade i förtid, och det var under rådande omständigheter mycket svårt att nyrekrytera i tillräcklig utsträckning. Detta förstärkte en redan neråtgående trend på ett kraftfullt och mycket negativt sätt. Sportsligt hade Skelleftetränade hästar en positiv våg vid millennieskiftet men i samband med minskat antal travdagar föll också antalet framgångsrika hästar. SWOT-analys Skelleftetravet har möjligheter att locka större publikskaror under sommaren. Det har visat sig betydligt svårare under den kalla perioden. Skelleftetravet är av flera anledningar lämpat för lunchtrav. Det centrala läget, få konkurrerande verksamheter dagtid, bättre utnyttjande av dagsljus, är några förklaringar/skäl till detta. Lunchtravet har också fått ett ökat värde hos de aktiva på senare år. Lägg härtill att alla lunchtrav sänds i TV, vilket ger ökad publicitet och PR för banan och dess sponsorer. Av den anledningen anser vi att Skelleftetravet bör koncentrera sig på kvällstävlingar sommartid och då kraftsamla kring några större arrangemang, som Midsommardagen, V75 och Grand Prix-dagen. För banan är det av stor vikt ekonomiskt att ha V75 under juli/augusti istället för september. Vi noterar också att V65 dagarnas publik är betydligt högre under sommarperioden. Styrelsen har historiskt alltid utsetts bland medlemmar i Skellefteortens Travsällskap. Projektgruppen anser att ledamöter skall nomineras utifrån, med hänsyn tagen till kompetens och nätverk Det är av stor vikt att Skelleftetravet involverar fler kompetenser och öppnar upp för ett modernt styrelsearbete. Målsättningen är att bredda verksamheten med arrangemang vid sidan av själva travtävlingarna både i samband med travet, men också helt fristående arrangemang dock gärna med hästen som huvudattraktion. Stockholm, november 2008 14
Lokalisering och användning Se ovan Övergripande målsättning Skelleftetravets vision: Skelleftetravet skall öka omsättningen med 50 procent inom fem år, göra ungdomsverksamheten till norra Sveriges bästa och bli den bana TravSverige pratar om och vill lära av. Intäktsförstärkningar Vi avser att utveckla evenemang och sponsring de närmaste åren. Fler evenemang både på och utanför tävlingarna ska genomföras för att öka intäkterna. Se även förslag till centrala åtgärder för ökade intäkter. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Anläggningen är i stort byggd under åren 52-80, några undantag är läktaren (1988), två stall (1992, 2005) samt logen (1997). Ett flertal av stallbyggnaderna och totohallen är i behov av renovering och modernisering, för att uppfylla dagens högt ställda krav. Banbelysningen är av god utformning och uppfyller dagens krav på ett fullgott sätt. Själva bankroppen är ombyggd och renoverad ett flertal gånger, senast 2007, och håller mycket hög klass. När det gäller uthyrning av stallar och nyttande av anläggningen samt anläggningsavgifter bör styrelsen ta beslut kring följande frågor: Vilka stallar skall hyras ut? Vilka avgifter skall gälla? En översyn av regelverk kring uthyrning och nyttjande Sammantaget kommer renoverings- och investeringsbehoven de närmaste fem åren att genomföras i en rimlig takt som harmonierar med visionen. När det gäller tränings/tävlingskostnader har vi kommit fram till slutsatsen att vi inte kan lägga hela den bördan på de aktiva. Vi måste finna andra vägar att (del)finansiera verksamheten. Det arbetet är påbörjat och i den vevan gör vi naturligtvis en genomgång av de hyror och avgifter vi tar idag. Vi kommer sannolikt att höja våra redan, i jämförelse med andra banor, höga avgifter till nästa år. Samtidigt anser vi att avgifternas storlek till viss del har att göra med hur många tävlingsdagar vi "får". Skulle STC anse att vi endast får tävla april-okt, tror jag att vi måste vara mycket försiktiga med avgiftshöjningar för att inte hämma utvecklingen ännu mer. Slutsats: Fler tävlingsdagar innebär möjligheter att ta ut högre avgifter och allmänt större intjäningsförmåga då sponsorintäkterna (och övriga tävlingsintäkter) sannolikt blir högre. Se även förslag till centrala åtgärder för minskade kostnader. Stockholm, november 2008 15
Breddsatsningar Skelleftetravet är präglat av en mycket stark och framgångsrik amatörtränarkår. Hästoch travintresset är stort och starkt förankrat i kommunen. Ungdomsrekrytering Ungdomsverksamheten har haft en undanskymd verksamhet under ett antal år, men på senare år har styrelsen arbetat målmedvetet med att förbättra och öka verksamheten. Nybörjarkurser i egen regi är igång, och denna verksamhet, som vi anser ytterst viktig för nyrekryteringen, måste prioriteras i ännu högre grad de närmaste åren. Tillväxten av ungdomar intresserade av trav är god, vilket bland annat visas i ökat antal lärlingslicenser och utveckling av ponnytravet. Allt fler ungdomar tävlar och tränar med ponnytravare och antalet ponnytravlopp har stadigt ökat. 2008 kommer mer än 20 ponnytravlopp att köras på Skelleftetravet. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden, Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Säsongsbana där Skelleftetravet är nischad som en lunchbana vintertid och en sommarbana med kvällstrav och större tävlingar sommartid. Skelleftetravet bör koncentrera huvuddelen av sina tävlingsdagar under sommarperioden men delvis p. g. a. sitt geografiska läge också köra lunchtrav delar av vintersäsongen. Förslagsvis har Skelleftetravet vinteruppehåll dec.- febr. med lunchtrav i slutet och början av varje säsong Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan redovisade avsnitt. Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Stockholm, november 2008 16
LYCKSELE Projektorganisation och involverade parter i utredningen Styrelsen för Lycksele Travsällskap under ledning av Göte Windelås. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Lyckseletravet finns i Norrlands inland och Lycksele kommun har sedan toppåret 1993 tappat ca 1 500 invånare och har i dagsläget nästan exakt 12 500 invånare. I kommunen och dess närhet frodas för dagen en stark optimism om att den negativa befolkningsutvecklingen kan hejdas. Orsaken är till allra största delen de guldfyndigheter, den s.k. Guldlinjen, som i branschen betraktas som de intressantaste i Europa. Hästveckan är naturligtvis det i särklass viktigast arrangemanget för Lyckseletravet och det finns ingen anledning att tro att det skulle förändras i framtiden. Den pågående expansionen av det lokala näringslivet, med gruvindustrin som stark motor, ger möjligheter både till rekrytering till sporten och till utökad försäljning av reklam och företagsaktiviteter, både till travet och andra evenemang. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Eftersom Lyckseletravet alltid tillhört Umeåkers licensområde så finns av naturliga skäl ingen säker statistik över utvecklingen. Utan att redogöra för avgränsningarna i detalj är bedömningen att det i dagsläget finns ca 25 B-licenser inom det mest aktuella närområdet. Travdagarna är de viktigaste och största händelserna under Hästveckan. Liksom alla andra banor måste dock även vi ständigt utveckla konceptet. Grunden med att samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka har funnits i 40 år och det kommer vi att fortsätta med. Under 2007 noterades en total publiksiffra för de tre tävlingsdagarna med drygt 5 500 personer. Med hänsyn till 12 500 invånare måste de publiksiffror som redovisas ovan anses vara mycket goda. SWOT-analys Sällskapets ekonomi har under en lång rad av år hållits på en likvärdig nivå. Låneskulden är låg och soliditeten god. Det egna kapitalet har realt sett hållits på i stort sett samma nivå under de senaste 15 åren. De ekonomiska musklerna som skulle behövas vid t.ex. en omläggning av tävlingsbanan finns dock inte. Lyckseletravet har, såvitt är känt inom sällskapet, traditionellt haft goda sponsorintäkter jämfört med andra banor. Det visar att företagen i kommunen tycker att Lyckseletravet fyller en viktig funktion. I samband med denna djupanalys planeras även för en turistekonomisk beräkning, vilken förväntas ge svar på frågan hur mycket Lyckseletravet faktiskt betyder för orten och dess ekonomiska utveckling. Stockholm, november 2008 17
Lokalisering och användning För att utveckla samarbetet med annan hästverksamhet och Lyckseletravets möjligheter till arrangemang har under ett par år funnits planer på att anlägga banor för hoppning, dressyr och islandshästar. Kostnadsberäkningen för detta är ca 500 tkr. Finansieringen av detta kan inte klaras på annat sätt än i ett utvecklingsprojekt med stöd från EU:s strukturfonder, Länsstyrelsen, kommunen, etc. Under 2007 togs de första trevande stegen för att tillsammans med andra hästföreningar skapa fler arrangemang i samband med travtävlingarna. Ännu så länge har arrangemanget till största delen haft karaktären av uppvisning. Ambitionen är dock att komma längre än detta och arrangera riktiga tävlingar i t.ex. körning, hoppning, dressyr och i islandshästarnas olika discipliner. Ännu så länge finns inga särskilt byggda banor för detta, men om arbetet med att utveckla innerplan enligt särskilt avsnitt ovan går i lås, finns mycket fina förutsättningar att utveckla även dessa bitar. Övergripande målsättning Travdagarna är de viktigaste och största händelserna under Hästveckan. Grunden med att samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka har funnits i 40 år och det kommer vi att fortsätta med. Intäktsförstärkningar Under 2008 har i kommunen genomförts en förstudie som syftade till att kartlägga förutsättningarna för att anlägga permanenta ridleder inom kommunen och i förlängningen kanske även anslutning till intilliggande kommuner. Förhoppningarna är goda om att kunna genomföra ett sådant anläggningsarbete och för Lyckseletravet blir detta intressant i och med att ringleden kommer att passera invid travbanan. Detta skapar möjligheter till uthyrning av såväl gästboxar som möteslokaler och ev. övernattningsstugor. Aktiviteter utan egentlig koppling till hästar har också genomförts, t.ex. bilbingo, rockpubar och andra uppträdanden. Framförallt rockpubarna är en långt ifrån oväsentlig inkomstkälla och vi kommer att jobba vidare även med detta. Här finns alltså möjligheten även för andra föreningar att använda vår anläggning till sina arrangemang. Se även förslag till centrala åtgärder för intäktsförstärkning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Kostnaderna för underhåll av tävlingsbanan måste i ett större perspektiv betraktas som mycket låga. De varierar förvisso mellan åren, men de genomsnittliga kostnaderna för grus, salt, motorbränsle, isning, plogning, underhåll och avskrivning på maskiner torde uppgå till ca 100 125 tkr. Banan ställs i ordning inför Hästveckan eftersom det är den enskilt viktigaste användningen, men utan det underhåll som läggs ned då skulle banan inte heller kunna hållas i tillräckligt bra skick för träning under resten av året. En bra lösning på gästboxproblemet är att köpa in ett antal Stockholm, november 2008 18
mobila boxar. Planen är för närvarande att detta kan göras i samverkan med kommunen, andra hästföreningar på orten och ev. i andra delar av regionen. Någon omläggning har inte gjorts sedan nybyggnationen 1955. Då loppen går allt snabbare även på Lyckseletravet ser vi även behovet av att öka doseringen i kurvorna, inte minst ur djurskyddsaspekten. ATG:s Lars Sandström har ritat förslag till lösning på detta och vår kostnadsberäkning ligger på ca 1 mkr. Problemet är finansieringen då vi i dagsläget inte ser att vi kan klara av hela summan själva. En banomläggning är dock något som måste ligga högt upp på prioriteringslistan inom de allra närmaste åren. Se även förslag till centrala åtgärder för kostnadsbesparingar och effektiviseringar Breddsatsningar Utöver Hästveckan finns stora möjligheter att använda anläggningen till andra arrangemang, betydligt mer än vad som sker idag. Traditionellt brukar b-, kval- och premielopp genomföras under försommaren innan hästveckan och ibland även någon gång under hösten. Provloppsverksamhet förekommer endast sparsamt. Som ett första steg är planerna för dagen att genomföra en s.k. AGRIA-dag under juni månad. Då ska arrangeras ponny-, ungdoms-, b-, kval- och premielopp samt möjlighet även till andra uppvisningar. Även under hösten kan ett liknande arrangemang vara aktuellt, t.ex. i samband med Lyckseles höstmarknad sista helgen i september. Ungdomsrekrytering Under början av 2000-talet gjordes en satsning på travskoleverksamhet som föll i mycket god jord. Tyvärr var detta tvunget att läggas ned främst p.g.a. ledarbrist. I skrivande stund pågår planeringen för en återstart av travskolan. Av tidigare erfarenheter, både egna och andras, vet vi att detta är avgörande för nyrekryteringen av aktiva till sporten. Förhoppningen är att kunna göra ett utvecklingsprojekt av detta med stöd från externa finansiärer. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Grunden med att samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka har funnits i 40 år och det kommer vi att fortsätta med. Travveckan är en del av varumärket och intentionen är att utveckla detta med begreppet Hästveckan. När under sommaren som Hästveckan ska placeras kan variera, men vi menar att den första veckan i juli är den bästa. Vi utgår från att alla tävlingar kommer att sändas i något media. Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Stockholm, november 2008 19
Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Säsongsbana med ett samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka i juli. Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Lyckseletravet är i sig ett inarbetat evenemangsbegrepp. När det gäller den vardagliga verksamheten och travsportens möjlighet att synas på orten för gemene man finns egentligen inte motsvarande anknytning till begreppet. För att på ett bättre sätt kunna stärka det lokala engagemanget och intresset vore den enklaste åtgärden att det står Ly framför hästarna i programmet istället för U. Vi ser detta som en utveckling av sällskapets varumärke, vilket är en mycket viktig framtidsfråga. Vi förknippar denna åtgärd med ett eget licensområde, men om det finns andra lösningar på detta är vi öppna för förslag. Stockholm, november 2008 20
UMEÅ Projektorganisation och involverade parter i utredningen En Visionsgrupp underställd Västerbottens Travsällskaps styrelse har under ledning av Gunnar Ericsson sedan sommaren 2007 jobbat och det inledningsvis främst med frågeställningen hur vi ska kunna öka nyttjandegraden av vår anläggning och därigenom öka intäkterna. Vilka sedan dess byggt upp en mycket levande och konstruktiv dialog med intressenter i form av kommunen, markägare i vårt närområde. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Umeå har i dag ca 111000 invånare och är inte bara Norrlands mest växande och expansiva stad utan vilar i dag på en ung befolkning, medelåldern på 37 år lovar ännu mer. Hästintresset kring Umeå är alltjämt starkt och har varit så under en längre tid. Forslunda Naturbruksgymnasium med hästutbildning och två stora ridanläggningar - Hippologum (52 miljonersbygge) och SURF - i stans utkanter sörjer för ett starkt hästintresse där ett flertal ungdomar nu kommit över till Umåkertravets ungdomsverksamhet som bedrivs i regi föreningen Stall 10B. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Antalet A-tränare i Umåkerregionen har i princip varit lika många under 2000-talet (8 stycken såväl 2000 som nu i maj 2008) där vi efter några minusår nu noterats för en ny A-tränare under detta kalenderår. Antalet B-tränare har dock reducerats med ca 20 procent under samma period. Antalet hästar i A-träning var precis detsamma år 2000, 176 stycken, som i dag i maj månad 2008. SWOT-analys och Intressentmodell Umeå kommun har i dag varken något uttalat eller självutnämnt stort upplevelsecentrum vare sig det gäller idrott och nöjen eller kommersiella bitar. Istället ett stort flertal lockelser såväl centralt som runt om tätorten i olika väderstreck. Visionsgruppen ser i ringledens tillkomst, med våra egna tillhörande idéer, stora möjligheter att Umåker med omnejd kan bli ett nytt lockande upplevelsecenter där vi tänker profilera oss starkt på, logiskt, häst och djur med hästnära boende, men även på vissa andra inslag omkring. Efter att banomläggning är genomförd 2009 har alla de punkter åtgärdats som inventeringen från 2006 fastställde vad gällde investeringsbehovet för Umåker. Sammanfattningsvis så är investerings och underhållsbehovet inget bekymmer för Umåkers del. Stockholm, november 2008 21
Lokalisering och användning Banans placering som i dag är sådär kommer att bli ypperlig och enormt attraktiv med snart stundande nytillkomst (start 2010) av ny ringled, benämnd västra länken, runt Umeå (Europavägarna E4 och E12) kommer vi att hamna just inom Europavägleden och det till och med på synligt avstånd från densamma. Efter nybyggande av ringled kommer det förbi travet att i större omfattning än i dag gå permanent kollektivtrafik vilket självklart är ett stort plus och det inte minst för ungdomsverksamheten. Övergripande målsättning I våra tankar ska en framtida etapp 1 främst innehålla en upprustning av Umåkers huvudbyggnad, men också tillskapa av ett nytt samlat parkeringstorg och gärna ett lekland för barn som familjeanläggning i anslutning till vår arena och verksamhet. Vi ser också en möjlighet att bygga ut en redan i dag stor och bra Trav och Ridshop till något ännu mycket bättre. I nästa skede ser vi gärna tillkomsten av ett riktigt Hund- och Ridcenter. I den här svängen ser vi också skapandet av en anläggning för just häst och hundrelaterad verksamhet exempelvis agility och hoppbana - som mycket intressant. Vi har här också idéer kring att utöka vår travanläggning i form av tränings och värmningsbanor i närhet av travbanan och i det här skedet ska också det första hästnära boendet i form av villor, gårdar, kedjehus skapas. I den tredje etappen skulle färdigställande av hästnära boende i till exempel även punkthus med perfekt läge i närheten av älven vara mycket attraktivt för vilka det då skulle finnas stallplatser att hyra inne på Umåker. Här har vi också tankar på tillkomsten av en riktig Folkets Park (saknas i Umeå), kallbadhus, Motorstadion, hotell, kontorshus eller andra mer eller mindre kommersiella eller på andra sätt för människor lockande besöksplatser. Intäktsförstärkningar Vi har långt gångna planer på att vidga våra vyer och det inte minst ekonomiskt. Detta genom en ökad nyttjandegrad av vår egen anläggning, men också genom att verka med nya samarbetspartner där vi nyligen knutit sådana med Umeå Convention Bureau, Leos Lekland och Umeå Folkets Hus. Se även förslag till centrala åtgärder för intäktsförstärkning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Vad gäller stallar diskuterar vi i skrivande stund att utförsälja ett antal stallar till privata aktörer. Sällskapet kommer i framtiden förmodligen att till största delen enbart äga utselningsstallar till tävlingsdagar. På så sätt kommer kapital in genom försäljning, underhållskostnaden flyttas över på de privata aktörerna plus att ett ökat antal hästar kommer att stallas upp på banan. I dag finns en anläggningsavgift som ska finansiera en del av träningsanläggningen. I framtiden kommer sannolikt Stockholm, november 2008 22
ovanstående privata aktörer att stå för huvuddelen av träningsslingornas skötsel och kostnaden ska därmed bli självfinansierad. Detta styrks ännu mer av att en satsning på hästnära boende kommer att ske på det område där Umåker idag har sina träningsvägar. Se även förslag till centrala åtgärder för kostnadsbesparingar och effektiviseringar. Ungdomsrekrytering Umeåkers ungdomsverksamhet har funnits sedan 1992 och är fysiskt förlagd till Stall 10B som också är den driftiga föreningens officiella namn. Vår travskola är en av de ungdomsverksamheter som funnits längst i travriket och ständigt legat i framkant när det gäller utveckling. Ungdomsverksamheten samarbetar nu allt mer intimt med Forslundas Naturbruksgymnasium vilka från och med denna höst dessutom har hyrt in hästar på Umåkertravet för en mer stationär verksamhet hos oss. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Gällande Umåker är vår uppfattning att förbli en bana med Årets Runttävlande med, precis som tidigare, tonvikt på ett vinteransvar gällande tävlandet i norr och visst uppehåll under högsommaren till förmån för våra grannbanor. Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan redovisade avsnitt. Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Stockholm, november 2008 23
HOTING Projektorganisation och involverade parter i utredningen Styrelsen för Hotingtravet under ledning av Sven-Olof Lindman i samverkan med olika intressenter kring Hotingtravet. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Västra Ångermanlands Travsällskap bildades år 1957 och i likhet med många andra banor anordnades tävlingar då på is. Landbanan invigdes 1967 där man sedan 1968 genomfört sitt årliga publikdragande veckoarrangemang. Hoting (en gammal järnvägsknut längs inlandsbanan) ligger i Strömsunds kommun med sviktande befolkningsunderlag på ca 13 000 invånare varav 800 bor i Hoting. Hoting-Tåsjödalen har idag två välbekanta varumärken som står starka och det är Ivars Bil och Hotingtravet. Hotingtravet är och har alltid varit ett teamwork baserat på ideellt arbete och god samverkan mellan travet och andra organisationer och människor på orten och i regionen. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Hotingtravet har ingen egen licenstillhörighet utan tillhör Östersunds licensområde. Minskningen av aktiva hästägare och amatörtränare samt hästar är dock påtaglig i hela området vars befolkning minskat. Från att ha haft ca 30-35 hästar uppstallade på banan, finns det idag endast ett 10-tal hästar och några amatörtränare kvar, varav några är ridhästar. Generationsskiften och minskning av antalet jord- och skogsbruk i vårt område i kombination med ökade kostnader för hästhållningen är de främsta orsakerna till detta. Genom riksspelets inträde på banan (med lunchtrav bl. a) åren 2007 och 2008, har både nya omsättningsrekord och publikrekord skapats. Framförallt imponerar publikrekordet från 2007 med 4 100 personer, vilket till del får tillskrivas den nordsvenske national-idolen Järvsöfaks närvaro. År 2008 kom 3100 besökare trots det regniga väder som rådde under travveckan. Majoriteten av besökarna under travveckan har sin hemvist inom en radie av 30 mil från banan men vi har även besökare från stora delar av landet som gärna tar vägarna förbi för att uppleva våra omtalade arrangemang. När det gäller hästunderlaget så speglar deltagande hästar för de 3 tävlingsdagarna år 2007 den struktur som gäller för Hotingtravet. Totalt deltog 320 hästar varav 270 var B-tränade hästar (85 %) och där kallblodshästar utgjorde ca 1/3 av samtliga. Deltagande ekipage kom främst från Östersund (43 %) följt av Sundsvall (20 %), samt från Dannero, Umeåker och Solänget. Tävlingarna vid Hotingtravet har därför en starkt lokal prägel med inriktning på amatörtränade hästar som vänder sig till bredden vilket i publiksiffrorna visat sig mycket framgångsrik. Sedan 1990-talet körs under travveckan även ponnytrav som tilldragit sig ett så starkt ökat intresse att vi numera kan köra två hela travdagar för denna gren. Stockholm, november 2008 24