GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

Relevanta dokument
Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor

Syfte, mål och utgångspunkter

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 142 den 17 september 2013 hos Folksam i Stockholm

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Samverkan för säker cykling

Säkrare cykling Gemensam strategi för år , version 1.0. Publikationsnummer: 2014:030 Utgivningsdatum:

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Varför en översyn?

Trafiksäkerhet för seniorer

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Trafiksäkerhet för barn och unga

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

1. Cykeln som motion och fordon

En modell för säker cykling

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

motorc för åren , version 1.0

Skadade i trafiken 2009

Olycksutveckling Moped

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad

Säker cykling 2.0 Fortsatt arbete. GNS Väg 8 december Johan Lindberg, Trafikverket Helena Stigson, Folksam

Trafiksäkerhetsläget 2017

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

Aktörssamverkan GNS Väg. Aktionsplan för säker vägtrafik Johan Lindberg,PLkvtv TMALL 0141 Presentation v 1.

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

1. Cykeln som motion och fordon

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne. Unr

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Oskyddade trafikanter lever farligt

Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Dialog kring cykelfrågor

Till fots och med cykel

Oskyddade Trafikanter

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Vägtrafikskador 2018

Årshjulet. Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender.

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Ny strategi för säker cykling

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Erfarenhet av cykel.

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Antal omkomna

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Antal omkomna i vägtrafiken,

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Cykling och gående vid större vägar

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

STRADA Värmland

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Gång och cykel. (I huvudsak cykel)

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

sommardäck på sommaren

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Bambino Banker. Sida 1

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Till fots och med cykel

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Olyckor.

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

New Summary Report - 24 September 2015

2016 års översyn av etappmål och indikatorer till år 2020 med utblick mot 2050 GNS 21 april 2016

Transkript:

GNS 17 september Lars Darin Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

Se över syftets formulering Ska Boverket och polisen bjudas in? Klargör vilka fordonstyper som ingår i arbetet Internationell utblick, främst Danmark och Holland Ökad samverkan med cykeltillverkare (ABS, stabilisering mm) Ökad samverkan med tillverkare av skydd av axlar etc. Ta fram rekommendationer vad gäller utformning och DoU, utvärdera effekten av kunskapshöjande utbildningar mm Ställningstagande hastighetsdifferentiering av cykelnätet? Kan vi påskynda utvecklingen av säkra personbilar (EuroNcap) och tunga lb (sikt)? Fördjupa kunskap kring hastighetens betydelse, barn/äldre, mjuk kantsten 2 2013-10-01

Bidra till ökad cykling samt beskriv relation till andra samhällsmål Dagens situation bör vara basen för denna första version Framtidsscenario i version 2. Cykling som är snabbare, större omfattning, fler cykeltyper etc. I första hand fokusera på Urval och prioritering av åtgärder. Inte för långt i Hur. Om möjligt ta stöd i samhällsekonomi och effektivitet Slutprodukt i form av version 1.0 till årsskiftet Viktigt visa gemensamt arbete. Ej undertecknas. 3 2013-10-01

Säkerheten bör vara i fokus, har lägst prioritet i kommunerna, bl.a. när det gäller DoU. Risken för att skadas lindrigt påverkar hur tryggt och attraktivt cyklandet upplevs. Hur hantera mötesolyckor mellan cykel cykel? Svårt att följa upp effekter av åtgärder Rikta olika delar i strategin till olika målgrupper Nu tas analys- respektive strategirapporter fram 4 2013-10-01

ÅTGÄRD POTENTIAL KOMMENTAR (främst HUD) TS VTI FOS x x x Drift och underhåll Ca 40 %, större potential för AS än för MAS ok Bra halkbekämpning 15% AS Stöd till upphandling 1-2 1-1 Bortagande av lösgrus 15% AS 1-1 1-1 Bra barmarksunderhåll 10% AS, 7% D Dyrt 2-2 1-1 Indikatorer i målstyrningen 1-2 Säker användning Kanske 30 % beroende skydd för armar och ben Användning av cykelhjälm 10% AS, 35% MAS, 25% D Kampanj på nationell nivå 1-? 1-2 Skyddsjacka och byxor 30% AS (brister i effektsamband) Kampanj på nationell nivå. Möjlighet haka på 2-3 1-2 friluftstrend. Nykter cykling 3% ISS9+ 12% D Kampanj på nationell nivå 2-3 3-1 Rätt hastighet Problem? Vissa omständlig-heter. Beakta framkomlighet. Informera om regler o vett Infrastruktur Ca 15 % AS, dock troligen en underskattning Ökad separering 5% AS, 25% D Risk öka krock cy/fotg!?-? 1-3 Säkra cykelöverfarter 3% AS, 6% D?-? 2-3 Ta bort tillfälliga föremål 2% AS Minskar irritationen 1-1 Säkra spårvagnsspår 2% AS 1-? 3-3 Vägbelysning för synbarhet 2% AS 1-2 Anpassning till olika cyklister o cyklar 3-3 Säkra cyklar Ca 10 % AS, större på omkomna, stora osäkerheter Vinterdäck 13% AS Obligatoriskt? 1-1 2-1 ABS-bromsar (alt. bra brom) 7% AS 1-1 2-2 Säker av/påstigning 4% AS 1-3 Cykelbesiktning 5% AS Svårt genomföra. 2-3 2-2 Produktkontroll Cykelbelysning och reflexer för synbarhet 2% AS 2-2 2-2 Säkra motorfordon Ca 5 % AS, betydligt större på omkomna Kombination av nödbroms och krockkudde 3% AS 20% D 2-3 2-1 Tunga fordon (varning vid sväng mm) 1-1 5 2013-10-01

Syfte Öka säkerheten vid cykling så att de nationella trafiksäkerhetsmålen uppnås, oberoende cyklandets omfattning. Ambitionsnivån rörande säkerhet för cyklister ska vara minst samma som för övriga trafikantgrupper. Arbetet ska bidra till ökad cykling. Mål I samverkan med viktiga aktörer ta fram en gemensam åtgärdsstrategi för ökad säkerhet vid cykling med bl.a. mc o mopedstrategiarbetet som förebild och som en del i målstyrningsprocessen. Målgruppen är aktörer som påverkar säkerheten vid cykling. 6 2013-10-01

Sammanfattat om allvarligt skadade Knappt 80 % singel, knappt 10 % i konflikt med annan cykel och drygt 10 % med motorfordon Något fler män skadas fast något fler kvinnor cyklar Barn är oftare inblandade i olyckor men de äldre får svårare men Omkring 50 % är skador på armar/axlar, 20 % ben/höfter, 10 % huvud Men vid mycket allvarliga skador är andel huvudskador ca 40 % 7 2013-10-01

Huvudorsak i singelolyckor (uppdaterat) 100% 90% 80% 10% 10% 9% 16% 14% 18% Samspel med övriga trafikanter 70% 60% 16% 16% 16% Cyklistens beteende och tillstånd 50% 15% 15% 17% Cyklisten i interaktion med cykeln 40% Vägutformning 30% 20% 44% 44% 41% Drift och underhåll 10% 0% Alla skadade PMI 1+ PMI 10+ 8 2013-10-01

Singelolyckor halt underlag, månad (PMI 1%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20% 20% 25% 31% 33% 2% 1% 0% 3% 0% 3% 57% 0% 1% 3% 64% 0% 76% 8% 82% 82% 84% 83% 87% 7% 22% 3% 77% 77% 7% 70% 4% 11% 2% 43% 2% 0% 6% 50% 10% 3% 16% 0% 4% 0% 6% 7% 0% 4% 0% 1% 15% 14% 10% 6% 9% 10% 0% 0% 0% 0% 0% 19% 20% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Hela året Ej halka Övrigt/okänt Löv Grus Is/snö 9 2013-10-01

Potential åtgärda orsaker till singelolyckor 1(2) Tvärstopp pga handbroms 5% Fel på cykeln handhavandefel 5% 5% Klivit av/på cykeln Fastnat med något i cykeln/ transporterat föremål 6% 6% Kört på fast föremål Nedförsbacke 7% 7% Ojämnt underlag 8% Svängt/kurva 9% Väljt/samspel ej fungerat Halt - grus 9% 10% Kört mot/över kant 11% Halt - is/snö 20% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 10 2013-10-01

Potential åtgärda orsaker till singelolyckor 2(2) Bländad av fordon Halt - Lera Använt mobiltelefon Bländad av solen Uppförsbacke Halt - grusväg Låg fart till/från fest Blåsigt väder Annat djur, inkl koppel Mörkt Egen hund Alkoholpåverkad Kört mot räls Halt - löv Bisyssla (ej mobil)/ distraktion Kommit utanför vägen/vägkant Kört på tillfälligt föremål Lekt under cykling Inbromsning Hög fart Halt - Övrigt/okänt 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 11 2013-10-01

1. På kort sikt lyfta drift- och underhåll, både vinter och sommar - Ex. hantera halka och åtgärda gropar/sprickor 2. Förbättra cykelinfrastrukturen - Ex. rätt separering från andra trafikantgrupper och anpassning till olika typer av cyklister och cyklar 3. Information och påverkan - Ex. användning av cykelhjälm och betydelsen av rätt hastighet och riskerna med att köra onykter 4. Starta nya utvecklingsprocesser - Ex. skydd av armar och ben, synbarhet av cykeln och cyklisten, stabilisering av cykeln, ABS-bromsar 5. Utveckla kunskapen - Ex. samspel cykel med gående samt med andra cyklister, hastighet och nykterhet 12 2013-10-01