Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18
2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt program pågått, består av representanter från: Idrotts- och fritidsförvaltningen, som också är sammankallande, barn- och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kulturförvaltningen, tekniska förvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, handikappförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Sedan hösten 2011 ingår också äldreförvaltningen och serviceförvaltningen i rådet. Ungdomsrådet träffas regelbundet under året och diskuterar aktuella ämnen och arbete kring ungdomar. Representanter i rådet får uppdrag från rådet som de jobbar med i sina respektive verksamheter. Återkoppling sker sedan till gruppen. Rådet har goda kontakter med ungdomar genom sina respektive verksamheter. På så sätt kan rådet få in åsikter, rådfråga och diskutera med ungdomar i olika frågor som rådet arbetar med. Bakgrund Under tre sommarveckor 2007 genomfördes ett demokratiprojekt (Var god tag plats!). Det var en pilotutbildning i demokrati, där tolv gymnasieelever från årskurs ett och två deltog med normal lön för feriearbetande skolungdom i kommunen. Deltagarna arbetade framförallt med ungas inflytande utifrån FN: s barnkonvention. De granskade kommunens arbete med dessa frågor, vilket resulterade i ett förslag till ungdomspolitisk handlingsplan. Kommunstyrelsen antog efter vissa ändringar detta förslag i december 2007. Framtagandet av ett ungdomspolitiskt program Idrotts- och fritidsförvaltningen fick uppdraget från Kommunstyrelsen att samordna det vidare arbetet för ungdomsdemokrati i kommunen. En arbetsgrupp, bestående av en representant från alla de kommunala förvaltningarna utom äldreförvaltningen och serviceförvaltningen (som numera även ingår i gruppen), bildades och arbetet sattes igång med att ta fram ett kommunövergripande ungdomspolitiskt program. Till grund för programmet har varit underlaget från arbetet med Var god tag plats! och Luppenkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken), ett verktyg som Ungdomsstyrelsen tillhandahåller. Luppenkäten genomfördes i Karlskrona under vårterminen 2009. Utöver Var god tag plats och Lupp har även andra undersökningar beaktats i arbetet, exempelvis resultat från Kommunens drogvaneenkät. Syfte Syftet med det ungdomspolitiska programmet är att samordna och vägleda arbetet för ungdomar och ungdomsdemokrati i kommunen.
3 Enligt FN:s barnkonvention är ett barn varje människa under 18 år. I detta ungdomspolitiska program avses med ungdom varje människa upp till och med 20 års ålder. Avgränsningen baseras på kommunens uppföljningsansvar som gäller upp till 20 års ålder. Under tiden för framtagande av programmet har det arbetats med övriga punkter i förslaget som kommunstyrelsen antog. I arbetet förhåller vi oss till: - FN:s Barnkonvention,1989 - EU; Kommissionens vitbok av den 21 november 2001 Nya insatser för Europas ungdomar - Sverige; Regeringens Prop. 2004/05:2 Makt att bestämma Rätt till välfärd De ämnen som kommunens Ungdomsråd format programmet utifrån är de områden som Luppenkäten är indelad i vilka är följande: - Hälsa - Trygghet - Skola - Fritid - Inflytande - Arbete - Framtid - Samhällsplanering - Kunskap och samverkan Mål Målen bygger bland annat på de resultat som framkommit i LUPPEN, Var god tag plats Barnkonventionen och Drogvaneundersökningen. Följande mål, nedan fet - markerade, är kopplade till olika områden i den kommunala verksamheten. SAMVERKAN Ungdomsrådet ska kontinuerligt se över hur vi bäst i kommunen inom en förvaltning och i samverkan mellan förvaltningar organiserar verksamhet som rör unga. För att få en helhetssyn på ungdomarnas behov i kommunen. Alla förvaltningar ska undersöka möjligheten att medverka i undervisningen i skolan inom sitt verksamhetsområde. Ungdomar har dålig kunskap i vad man kan påverka i kommunen.
4 SAMHÄLLSPLANERING Trygghetsaspekter ska tas hänsyn till vid utformning av miljöer och barnkonsekvensanalyser ska göras i arbete med detaljplaner och översiktsplaner. Tryggast känner ungdomar sig i hemmet, i klassrummet och utomhus i sitt bostadsområde på dagen. Känslan av trygghet är mindre på diskotek eller andra nöjesställen samt på allmänna kommunikationsmedel. Unga ska erbjudas plats att delta i planeringsarbete av detaljplan, översiktsplan och andra projekt samt inbjudas ge synpunkter på trafikmiljö och trygghetsfrågor i den offentliga miljön. Mer än hälften av ungdomar i gymnasiet tycker att möjligheterna till att påverka planeringen av kommunen saknas eller är ganska små. DEMOKRATI OCH KOMMUNIKATION I mötet och arbetet med kommunmedborgare ska vikt läggas vid sociala frågor såsom bemötande och respekt för individen, oavsett ålder. Två tredjedelar av ungdomar anser att de blir bemötta med respekt av skolans personal på gymnasiet men en tredjedel del anser att de inte blir bemötta med respekt. Alla nämnder och styrelser ska arbeta aktivt med att integrera unga med olika bakgrund och förutsättningar. Anledningen till att ungdomar säger sig blivit orättvist behandlade är bland annat ålder, utseende och utländsk bakgrund eller är oklart definierat. Tillgängligheten och kännedomen om redan befintligt fritidsutbud ska öka. Ungdomar efterfrågar verksamhet som redan finns i kommunen. Former för dialog mellan unga och tjänstemän/förtroendevalda ska utvecklas. Två tredjedelar av ungdomarna tycker det är viktigt/ganska viktigt att ungdomar och beslutsfattare träffas och diskuterar samtidigt som flertalet inte
5 vill på grunder som, inte tillräckligt intresserade, vet inte hur man gör, de som bestämmer lyssnar nog inte och har inte tid. Personal ska erbjudas fortbildning för att kunna utveckla sitt arbete med ungdomsdemokrati och för att bättre kunna möta och förstå ungdomars olika behov. Drygt hälften av ungdomarna i Karlskrona vet inte till vilka de ska vända sig till om de vill påverka något i kommunen. HÄLSA I arbetet med unga ska ett tydligt folkhälsoperspektiv finnas. De områden som framför allt berörs är ungas hälsa, alkoholvanor, matvanor, delaktighet och inflytande. En tredjedel av gymnasieeleverna äter inte frukost, två tredjedelar av gymnasieeleverna är trötta under dagarna, nästan två tredjedelar av tjejerna är stressade osv.. Vårdnadshavare ska erbjudas evidensbaserade metoder för att motverka ungdomars alkoholkonsumtion. Högkonsumtionen, de som dricker någon form av alkohol minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång, har ökat bland gymnasister och yngre flickor. En tredjedel av ungdomarna får alkohol via föräldrar och lika många av kompisar eller andra vuxna. FRAMTID Fler alternativa studiemöjligheter ska skapas utifrån de ungas olika förutsättningar. Erfarenhet visar att alla unga inte har lika möjlighet till fortsatta studier. Alla förvaltningar ska se över, samordna och skapa praktik, ungdomsarbetsplatser och sommarjobb. Hälften av ungdomarna i kommunen söker sommarjobb utan att få det.
6 Samverkan mellan högskola näringsliv kommun avseende ungdomsfrågan ska utvecklas. Om tio år kan endast en fjärdedel av ungdomarna tänka sig bo i Karlskrona. Genomförande och uppföljning Programmet gäller från och med 2012-10-18 och revideras vart tredje år av kommunfullmäktige. Respektive nämnd upprättar årligen en handlingsplan kopplat till programmet. Uppföljning av programmets mål sker årligen i Ungdomsrådet. Redovisning av respektive nämnds arbete inom området lämnas årligen i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Rapportera resultatet av uppföljningen årligen i kommunens ledningsgrupp. LÄNKLISTA Luppen www.karlskrona.se/sv/nyheter-startsidan/kvalitetsmatning-av-ungdomars-fritid/ Barnkonventionen www.manskligarattigheter.gov.se Regeringens Prop. 2004/05:2 Makt att bestämma Rätt till välfärd www.sweden.gov.se Nya insatser för Europas ungdomar http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/youth/c11055_sv.ht m Var god tag plats www.karlskrona.se/sv/for-dig-som-ar/ung-i-karlskrona/paverka/ Drogvaneenkäten www.karlskrona.se/om kommunen/ Kvalitet och resultat